Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras Regeringens preciseringar (Ds 2012:23), exempel: - naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus. - skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna - skogens värden för friluftslivet är värnade. 2
Vad vet vi om tillståndet för biologisk mångfald i skog generellt (Sverige)? Fördjupad utvärdering av miljömålen okt 2015, NV och SKS (NV rapport 6666) Levande skogar: målet bedöms inte nås * Brist på arealer gammal skog med skogskontinuitet * Hänsynskrävande biotoper o vattendrag skadas. * Brist på flerskiktade skogar * Brist på tillgång på död ved i olika kvaliteter o miljöer. * Bristande hänsyn i dagen skogsbruk leder till ytterligare fragmentering.. 3
Vi behöver en ny skogspolitik några utgångspunkter Bygga på att skogen har många olika värden, varav råvara till skogsindustrin endast är en. Hantera skogens samtliga naturresurser och ekosystemtjänster Nyttjandet av skogens ekosystem måste hålla sig inom de ekologiska ramar som ekosystemen själv ställer upp Begreppet hållbart nyttjande ska utgöra utgångspunkt, i linje med hur detta begrepp är definierat i konventionen om biologisk mångfald 4
Vi behöver en ny skogspolitik några utgångspunkter (forts) Styra användningen av skogsråvaran mot högre grad av substitution, dvs. långsiktig ersättning av användandet av material av fossilt ursprung Klargöra vad som ingår i laglig pågående markanvändning. Detta bör ske med utgångspunkt i vad miljöbalken kräver, och i tydlig och rättssäker lagstiftning Större utrymme för - och incitament till - användning av alternativa avverkningsmetoder till det hittills helt dominerande kalhyggesbruket Kommunerna särskild roll beträffande de tätortsnära skogarna. Bör ges aktiv roll genom den översiktliga planeringen Slutsats: dags att pröva möjligheten att lyfta in SVL:s bestämmelser i miljöbalken 5
Vi behöver en ny skogspolitik några punkter som faller utanför regelverket Frivilliga avsättningar har fortsatt en viktig roll: tydliga kriterier från statens sida hur avsättningar ska räknas in i måluppfyllelsen, och hur mötandet av dessa kriterier bör redovisas av skogsägare Positiva incitament för skogsägare att låta bestånd växa in till nya nyckelbiotoper Möjlighet för markägare att själva vara aktiva i att föreslå områden med produktiv skogsmark för områdesskydd 6
Utreda och lägga fast kriterier för ett verkligt hållbart skogsbruk Utgå från Brundtland och Planetary boundaries. Exempel på ansats: Miljödimensionen - Upprätthållande av biologisk mångfald över tid och rum - Landskapets innehåll av livsmiljöer grön infrastruktur - Påverkan på omgivande miljö, fr.a. vatten - Ekosystemtjänsterna Socio-kulturella dimensionen - Skogens sociala värden beskriv, inventera, sätt mål - Kulturmiljövärdena - Ekosystemtjänster Ekonomiska dimensionen - Måste underordnas de gränser som ekosystemen själv sätter upp - Långsiktig samhällsekonomisk bästa användningen 7
Några slutsatser - Gärna biobaserat samhälle. Men inte på bekostnad av andra miljömål. Fixa markanvändningen = den stora utmaningen. - Sveriges skogsbruk agerar och lever på en internationell marknad - Fortsatt stärkt konsumentmakt - Fortsatt aktivt civilsamhälle. Möjligheten att få myndighetsbeslut överprövade = här för att stanna 8
Slutsatser (forts) - Tiden är mogen för en modern politik kring hur vi bör nyttja skogsekosystemen - Skog är mer än virkesproduktion - Vi har tydliga mål men skogsbruket beaktar inte dessa i tillräcklig grad. Ansvarsutkrävandet? - Vad som ska känneteckna ett hållbart skogsbruk måste adresseras av nationella skogsprogrammet, och av riksdagen - Mångfalden är alltså inte bara önskvärd, den är nödvändig (Kerstin Ekman, Herrarna i skogen 2007) 9