Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING JANUARI 213 Med fokus på våldsutsatta, missbruk, Tak över huvudet och Karlstads Ansvar KARLSTAD.SE
s k r i ve r d e t t a r e d a n den 27:e december, då jag kommer att vara ledig precis när månadsuppföljningen skall tryckas. Därför sitter jag nu i stugan mitt emellan jul och nyår. Idag fanns ingen mer vörtlimpa med russin i butiken och den goda julskinkan har krympt till en liten snutt på stekfatet. Har klarat av att sätta i mig knäcken med alla plomber i behåll. Mätt och belåten, med snö utanför och julefrid. Jag har mycket att vara glad för. Så här har det givetvis inte sett ut för alla andra, utan fylleri och våld fortsätter i oförminskad styrka fastän vi bestämt att det är jul, så ser det ut i världen. Samtidigt som det verkligen är roligt och vackert med jul, så är det nog några som nästan dukar under för alla måsten. Konstigt nog är det alltid några som förväntas se till att det blir jul. Om ni har några sådana omkring er, så ta hand om dom resten av januari för de kommer att vara helt slut då, i sin strävan att göra det bästa tänkbara för alla. Året på förvaltningen har inneburit en hel del förändringar. Vi har anställt två nya avdelningschefer och flera nya enhetschefer. Vi har fått en ny ordförande i nämnden och flera nya ledamöter. Detta betyder att jag och de andra på staben har funderat har funderat en hel del på hur vi introducerar nya medarbetare och politiker i arbetet på förvaltningen. Vi håller på att se över hur det hela hänger ihop, det som alla får sig till del på den kommungemensamma introduktionen och den del som sedan ligger på förvaltningsnivå. Vi har under året försökt närma oss begreppet evidensbaserad praktik. Cheferna har tänkt på det, vi har diskuterat det på FOU-välfärd och på socialchefsträffarna på Region Värmland. Det är ju detta vi skall arbeta efter och som cheferna skall leda, inte så enkelt när det är ett svårfångat begrepp med olika tolkningar. Desto viktigare att vi då kan bli överens i Värmland om hur vi skall jobba här då vi hela tiden är beroende av varandra i kommunerna för att hela Värmland skall utvecklas. Inom förvaltningen har vi nu jobbat igenom alla våra förvaltningsuppdrag. Det är två stycken kvar, Bostäder och Sysselsättning, som kommer att fortgå under 213. Det är komplicerade samband som gör att det Invånare Sept 212 Totalt: 86 834 CHEFEN HAR ORDET Kommunfakta går framåt för medborgare med en utsatt livssituation, så vi skall tänka till ordentligt innan vi gör förändringar. Och hur skall det gå med Värmland förresten? knappt hade vi fått en ny landshövding så kommer en av statens utsedda utredare fram till att kanske borde Värmland höra till Örebro. Hur det blir med den saken är det nog många som vill vara med och diskutera, men någon förändring blir det. Ett nytt år kommer alltid med nya utmaningar som vi kan ta oss an. Jag ser fram emot att jobba vidare på det nya året tillsammans med er! På återhörande i februari. Monica Persson, socialdirektör. December -1 December -11 November -12 December -12 Arbetslösa 245 1999 1927 1995 Program 278 249 225 219 med aktivitetsstöd 1
FOKUS PÅ VÅLDSUTSATTA, MISSBRUK, TAK ÖVER HUVUDET OCH KARLSTADS ANSVAR VÅLDSFRÅGOR UNDER SAMMA TAK Hot- och våldsteamet och stödcentrum har slagits ihop nu i januari 213 och samtliga personal inom de två arbetsgrupperna tillhör numera IFA. Det är ett av de fem förvaltningsövergripande målen som bearbetades under 212 och resulterade i att samordna och identifiera hur arbetet vidare skulle utvecklas på ett effektivt sätt. SoL 5 11 Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som har eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. (Lag 27:225) Målet med arbetet för våldsutsatta är att medborgarna och anställda inom Karlstad Kommun lätt skall finna information om vart de kan vända sig när de söker hjälp. Det skall kännas tryggt för externa och interna samverkansparter att ta kontakt om våld när det finns känd och tydlig struktur för arbetet inom förvaltningen. Genom att organisera arbetet vill vi uppnå samordningsvinster för både den våldsutsatta individen och medarbetarna. Personalgruppen från stödcentrum samt personalgruppen för hot och våld har precis påbörjat ett gediget planeringsarbete för att kunna samverka och effektivisera på bästa sätt. Arbetsteamet kommer tillsammans med enhetschef på IFA, försöka lösa frågeställningar som uppstått under processens gång. Vi har börjat titta på: Målgrupp. Gemensam ingång (hur ett ärende aktualiseras i gruppen). Myndighetsutövningens utformning. Namnet på arbetsgruppen. Arbets- och rollfördelning. Lokal. Riskbedömningar. Tanken med verksamheten är att man skall kunna ansvara för rådgivning, mottagning, utredning nära samarbete med försörjningsstöd samt stödkontakt inom ramen för service och tillfälligt boende för våldsutsatta. Annika Eriksson, enhetschef. STÖDCENTRUM Stödcentrum verksamhet riktar sig till kvinnor och män, 18 år och äldre, som upplevt våld i nära relation. På Stödcentrum jobbar två kuratorer. Verksamheten firade i september 4 års jubileum. Stödcentrum består av två delar, en stödfunktion och ett tillfälligt boende (Nyckeln). Stödcentrum har haft kontakt med 117 personer under 212. Utav dessa har 11 haft längre kontakt än 1 månad. Under 212 så har 14 kvinnor och 9 barn bott på Nycken, samt en katt och en hund. I snitt har varje kvinna bott på Nyckeln lite mer än 4 månader. Det innebär att snitt boendetiden har fördubblats på bara några år. Den förlängda boendetiden har medfört att vi 212 har tvingats avvisat 17 kvinnor och 15 barn på grund av platsbrist. 212 är året när Stödcentrum tillsammans med Familjehuset varit med att starta gruppverksamhet för mammor och barn som upplevt våld i nära relation, Kids Club. Under 212 har samarbetet med teamet för våldsutsatta på IFA fördjupats. Från och med 213 kommer de båda grupperna bli en grupp hemmavarande på IFA. För de som vi haft längre kontakt med har vi erbjudit både julmiddag och nyårsfirande (och andra stora svenska högtider), något som varit väldigt uppskattat. Många tror kanske att just december, med våra stora familjehögtider, är en tid då många ringer till oss. Men erfarenheten säger oss att det just under Jul och Nyårshelgen är få som söker sig till oss, så var det även 212. Kanske kan det bero på att många inte vill störa denna familjehögtid. Troligen är december en tid då man försöker att hålla ihop för att försöka få sina barns ögon att tindra. Något som inte alla lyckas med. Tidigare år har december varit lugnet före stormen. Är det som tidigare år så är just februari/mars en tid när vi blir uppringda som mest. Vi får väl se vad början av 213 har att bjuda på. Sara och Annelie på Stödcentrum. 2
MOTTAGNINGSGRUPPEN 27-28/12 var tre personer i tjänst (två socialsekreterare och metodhandledare). Inga akuta ärenden kom in och allt var lugnt. Tid fanns att skriva ikapp. 2-4/1 var sex personer i tjänst (fyra socialsekreterare, metodhandledare och enhetschef). Några akuta ärenden kom in som krävde att besök bokades in samma vecka. För övrigt var det en lugn vecka med få nya inkommande ärenden. Innan julhelgen kom många nya ärenden in varav flera akuta ärenden. Vi var tvungna att prioritera bland de inkomna ärendena. Efter julhelgen fördelades samtliga ärenden som kommit in, före och under julhelgerna. Berit Andersson, metodhandledare Mottagningsenheten. ARBETET MED BOSTÄDER PÅ BO- OCH BUDGETENHETEN I första hand arbetar Bo- och budgetenheten med bostadssociala kontrakt med aktörer som enheten har någon form av avtal med, vilka är KBAB, Riksbyggen, Willhem och Falkenbostäder. Utöver de aktörer som enheten har avtal med sker samarbete med Akelius/ Apartment bostad, Strandvaktens fastighetsförvaltning, Wermlandsinvest, Camilla Engström och Aprima. Dessa aktörer har inga skriftliga avtal utan en god upparbetad relation som grund. Utöver dessa har även enheten kontakter med fastighetsbolag i Kristinehamn, Kil mm. Bo- och budgetenheten arbetar med ca 1-12 klienter samtidigt vilka enhetens bostadskonsulenter presenterar för fastighetsbolagen. Fördelningen mellan fastighetsbolagen med avtal brukar vara ca 5-7 till KBAB och ca 5 till Riksbyggen. Willhem och Falkenbostäder lämnar ifrån sig lägenheter sporadiskt beroende på tillgången då deras bestånd är mer begränsat. Övriga fastighetsbolag samarbetar med enheten och förmedlar lägenheter efter deras förmåga beroende på hur deras bestånd ser ut. Bostadskonsulenterna utgår från en prioriteringslista där den klient som har störst behov av lägenhet står överst. Klienten matchas till respektive fastighetsbolag, bland annat tas hänsyn till om klienten bott i något av fastighetsbolagen tidigare och misslyckats samt hur situationen i övrigt ser ut runt klienten. Klienten träffar det aktuella bostadsföretaget och blir intervjuade om behov och situation. Om klienten blir godkänd av det aktuella fastighetsbolaget bevakar sedan bolaget en lägenhet som passar klienten, hänsyn tas då till de speciella behov som förvaltningen bedömt. Om och när en lägenhet hittas kontaktas bostadskonsulenterna i första hand för att bedöma om lägenheten passar ur ett ekonomiskt perspektiv samt att de eventuella behov som framgår i bostadsutredningen är tillgodosedda. Alla bostadssociala och sociala kontrakt har initialt en bohandledare som fungerar som ett stöd för klienten där målet är ett eget kontrakt. Enheten arbetar på en bred front och försöker finna individuella lösningar för att skapa hållfasta boenden Förutom arbetet med bostadssociala kontrakt arbetar enheten även med hyresgarantier såsom den kommunala hyresgarantin och ASF-garantier. Den kommunala hyresgarantin kräver egen inkomst som grund och ASF-garantin är ett avtal som upprättas mellan ASF och KBAB samt Aprima där dessa två fastighetsbolag går in och godkänner försörjningsstöd som inkomst. Svårigheter som Bo- och budgetenheten oftast stöter på är att få klienterna accepterade av fastighetsbolagen. Enheten upplever att de grupper som är svårast att hitta bostäder till är klienter som har flera misslyckade bostadskarriärer samt klienter med långt missbruk bakom sig. Andra grupper är klienter med stora ekonomiska skulder som anskaffats systematiskt. Tiden är också en svårighet då fastighetsbolagen arbetar i tremånaders perspektiv. Många av enhetens ärenden är akuta och det gäller att få fram ett boende relativt snabbt vilket också är en ekonomisk fråga då det är dyrt för förvaltningen att använda sig av akuta boenden så som hotell. Avdelningen för integration, försörjning och arbete har ungefär mellan 25-3 klienter placerade i tak över huvudetgarantin per vecka. Siffran ökar under vinterhalvåret för att minska vår/sommar. Akuta boenden är allt från hotell, vandrarhem, förvaltningens egna akutlägenheter/rum med mera. Andra svårigheter är att få tag på små lägenheter då många av enhetens klienter är singelhushåll. Dessutom bör hyran vara så låg som möjligt med tanke på att klienten skall bli självförsörjande på sikt. Universitetets bostadsgaranti samt ökat antal studerande har bidragit till att små lägenheter blivit en brist. Samma problem finns med stora lägenheter till klienter med stora familjer då det är brist på fyror och femmor hos fastighetsbolagen. 3
Under 212 förmedlade Bo- och budgetenheten, IFA 216 lägenheter till bostadslösa i Karlstad kommun, fördelat på 39 bostadssociala kontrakt, 59 sociala kontrakt och 34 nyanlända flyktinglägenheter, 5 provboenden samt 59 ASF-garantier och 2 kommunala hyresgarantier. Enheten förmedlar inte bara lägenheter utan lägger även mycket arbete på att förhindra avhysningar så att klienten kan bo kvar i sin lägenhet. Situationen i dagsläget är att Bo och budgetenheten har 29 personer i kö, det vill säga klienter som fått beviljat hjälp med bostadsanskaffning och som väntar på en lägenhet. Enheten har 373 pågående bostadsåtaganden. Fördelat enligt följande: Bostadssociala kontrakt - 87. Sociala kontrakt - 99. Provboenden - 5. Nyanlända - 73. ASF-garantier 59. Kommunala hyresgarantier 5. Frida Kullander, Enhetschef Bo- och budgetenheten. VUXENAVDELNINGEN - USB Under mellandagarna, 27 och 28 december samt 2, 3 och 4 januari hade mottagningen ca 3 kontakter från enskilda som behövde någon form av hjälp för egen del. Därutöver ringde även läkare, hyresvärd, god man m.fl. Ett klientärende aktualiserades från Nexus under mellandagarna. Av dessa ca 3 kontakter från enskilda har, hittills, sju stycken gått vidare för utredning hos handläggare. Några är fortfarande aktuella i mottagningen. Förvaltningens jourenhet har under aktuell tid gjort två akuta omhändertaganden med stöd av LVM., varav ett gäller en flicka som är född 1992. Den andra är en pojke född 1989. Mellan 2 december 212 och 6 januari 213, har 12 personer, som inte tidigare är aktuella på Vuxenavdelningen, omhändertagits av polis med stöd av LOB (lag om omhändertagande av berusade personer). Av dessa 12 var 6 stycken födda 1989 eller senare. Personer som anmäls enligt LOB noteras i VIVA och samtliga som inte tidigare är kända inom avdelningen får informationsbrev med erbjudande om råd och stöd. En omplacering från Rönngårdens gruppboende till extern placering har genomförts under mellandagarna. Anledningen till omplaceringen är att arbetsmiljön har blivit ohållbar p g a klientens beteende. VUXENAVDELNINGEN - NEXUS, SAM- MANSTÄLLNING AV STATISTIK 212 TOTALT ANTAL BESÖKARE, UNGA 15-26 ÅR 212: 124. 211: 98. 21: 113. 29: 85. ANHÖRIGKONTAKTER - FÖRÄLDRAR ELLER ANDRA NÄRSTÅENDE, EJ DETSAMMA SOM FÖRÄLDRAKONTAKTER 124 st. FÖRÄLDRAKONTAKTER 35 % (44 kienter) av alla ärenden. KILLAR 212: 65 % =81 st. 211: 75 %. 21: 72 %. 29: 7 %. TJEJER 212: 35 % =43 st. 211: 25 %. 21: 28 %. 29: 3 %. MEDELÅLDER 212: 21 år. 211: 21 år. 21: 21 år. 29: 23 år. 81 % är över 18 år. Yngst 15 år och äldst 25 år. INGÅNGAR Vuxenavdelningen 212: 15 % =18 st. 211: 25 %. 21: 12 %. 29: 11 %. Familjeavdelningen 212: 44 % =55 st. 211: 38 %. 21: 39 %. 29: 36 %. Egen 212: 41 % =51 st. 211: 36 %. 21: 49 %. 29: 54 %. BEHANDLINGSLÄNGD Är i genomsnitt 5,5 månader. 6 månader under 211, 21 och 29. 72 %, 9 st, påbörjades under 212. 68 %, 84 st, avslutades under 212. 32 %, 4 st, överförs till 213. PROBLEMDEFINITION Alkohol 212: 15 % =19 st. 211: 19 %. 21: 16 %. 29: 9 %. Droger 212: 7 % =87 st. 211: 59 %. 21: 68 %. 29: 71 %. Alkohol och droger 212: 15 % =18 st. 211: 22 %. 21: 16 %. 29: 2 %. 4
KONTAKT MED BEOENDEENHETEN Av 1 ungdomar över 18 år hade 5 st, 5 %, kontakt med Beroendeenheten. 211: 1 %. 21: 31 %. 29: 8 %. KARLSTADS ANSVAR Verksamhetsåret 212 har varit ett händelserikt år där många stora processer genomförts inom det alkoholoch drogförebyggande arbete. Några av årets stora processer har varit Cannabisprojektet, vardagshjältar, Krogar Mot knarks kampanj ge knarket fingret, PRODIS och föräldrastöd. Det fanns tidigare tre olika begrepp man slängde sig med om man arbetade med förebyggande frågor, det var primär, sekundär och tertiärprevention. Nu för tiden kallas de tre begreppen för universellt, sekundärt och indikerat arbete. Det vi pratar om är dock detsamma, vi pratar om främjande, förebyggande och behandlande. Vill vi komplicera detta ytterligare så kan vi dra in polisens situationella prevention mfl. Vi nämner detta för att klargöra vart de olika gränserna finns och kanske för att belysa att styrkan kommer först när vi har en klar tråd som löper genom alla tre. Vårt fokus ligger med andra ord på de förebyggande (preventiva) och till viss del även främjande (promotiva) delarna. Att arbeta främjande är att arbeta med främjande faktorer och bortse från riskfaktorer. Att arbeta förebyggande innebär att man definitivt ska inkludera riskfaktorerna. För att säga samma sak, fast i några konkreta arbetsområden, så arbetar vi till exempel med skolan, detta har gjorts via Skolan förebygger satsningens alla olika delar som både har ett främjande, och ett förebyggande fokus. Under året har projektet avslutats, och ska nu till valda delar integreras i den befintliga verksamheten. Vi arbetar även med föräldrastöd, att skapa en organisation som kan tillhandahålla ett stöd för föräldrarna genom barnets uppväxtår utifrån ett barnperspektiv, detta skulle jag utifrån ovanstående resonemang vilja kalla för ett främjande arbete. Via Nya perspektiv arbetet och den Sårbara familjen så har det tagits fram ett vägledningsdokument för generellt föräldrastöd i Värmlands län. När det gäller arbetet med Cannabis så är den stora vinsten den ökade samverkan mellan Polis, skola och socialtjänst. Pilotprojekt ska nu sammanställa en uppföljningsrapport där deltagarna svarat på en enkät men även redovisat handlingsplaner för respektive pilotområde. Rapporten ska slutföras i januari för att ha ett underlag för planering av fler gymnasieskolor och fritidsgårdar ska få utbildning i ämnet. Projektet har varit över all förväntan och intresset för frågan är mycket stor. Det är som varit påtagligt är den allt mer liberal attityd till cannabis (hasch och marijuana) hos våra unga. Arbete med vardagshjältar var årets höjdpunkt. Den glädje som de utsedda hjältarna visade var ett tecken på att verksamheter behöver bli sedda och bekräftade för det goda arbete de utför för våra barn och unga i Karlstads kommun. Projektet vardagshjältar var en treårig satsning som 212 var året som uppdraget slutfördes. Den goodwill som kampanjen medfört talar för att arbetet fortsätter även 213. Krogar mot knarks kampanj- ge knarket fingret fick största nationella uppmärksamhet. Totalt 25 besökte kampanjwebb varav 3 besökare från Värmland. Kampanjen genomfördes i Karlstad på stortavlor, på 8 krogar och via radioreklam med mera. Krogkampanjen gav resultat. Polisens tog ett 15 tal narkotika påverkade ungdomar under kampanjhelgen. Krogägarna upplevde att deras personal var mycket positivt inställda till årets kampanj. Polisen genomförde också ytterligare en dold Krogar Mot Knark insats i december då de tog ytterligare 27 narkotika påverkade ungdomar. PRODIS som står för prevention av dopning i Sverige startade upp under 212. I Värmland ingår Torsby, Munkfors, Karlstad, Hammarö och Grums. Syftet med satsningen är att på ett strukturerat arbetssätt förändra trenden och bruket av dopingpreparat. Det första året inom PRODIS har fokus lagts på att utbilda professionella som ingår i de kommunala arbetsgrupperna, eller på annat vis är nyckelpersoner i det dopningsförebyggande arbetet. PRODIS har under året haft fyra öppna utbildningsdagar för rättsväsen, skola, fritidssektorn och socialförvaltningen. Vi i Karlstad har haft en stor tyngd i detta arbete eftersom vi har processledare som är samordnade för både den regional och lokala arbetet. Nyckel till framgång i arbete är det nära samarbete med Värmlands idrottsförbund. Putte i parken genomfördes för första året i Karlstad. En aktivitet som vi var med och processade var Blås grönt som uppmanar till att vara nykter under festivalen. Målgruppen var ungdomar mellan 13-17 år. Totalt deltog 4 ungdomar. Föräldrar ska kunna känna trygga att skicka iväg sina ungdomar. De unga kan också på så sätt bevisa att de hållit sig nyktra. Blås grönt var en samverkan mellan Putte i Parken, Karlstads kommun och länsstyrelsen (Tänk om). I alla våra uppräknade arbetsområden så arbetar vi med struktur och strategifrågan, hur förändrar och förbättrar vi? Vilka samarbetspartners behöver vi? Hur följer vi upp? Att arbeta processinriktat mot alkohol- och droger är med andra ord att förändra strukturer, och förhållningssätt på ett strukturerat och långsiktigt vis Stefan Gräsberg och Magnus Wallgren, processledare. 5
6 Nyckeltal 212 Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen. Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar 14 135 13 antal 125 12 211 212 115 11 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal institutionsplacerade barn och ungdomar 35 3 25 antal 2 15 211 212 1 5 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal externa institutionsplacerade vuxna 6 5 4 antal 3 2 211 1 212 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
7 Nyckeltal 212 Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare 14, 12, belopp i kr 1, 8, 6, 4, 2,, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utbetalt per invånare 211 Utbetalt per invånare 212 Budget 212 kr / inv Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr 7 6 belopp i tkr 5 4 3 2 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar FAM 211 Kostnad placeringar FAM 212 budget placeringar FAM 212 Externa placeringskostnader vuxna i tkr 3 2 5 belopp i tkr 2 1 5 1 Kostnad placeringar VUX 211 Kostnad placeringar VUX 212 budget placeringar VUX 212 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
12 1 8 6 4 2 Försörjningsstöd 212 Belopp i kr Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Utfall 212 Budget 212 8 Belopp