Esoterismens historia Från Pythagoras till Renässansen
Esoterismens rötter Egypten? Hellenismen och mötet mellan grekisk och egyptisk kultur. Persien? Mithraism och magism. Arabien? 1100-talets renässans.
P th lä D fö t tt b ä Pythagoras läror - De första att benämnas som esoteriska.
Pythagoras - föregångare till senare esoterism, via Platon Sfärernas harmoni. Världen är i grunden musikalisk och matematisk. Tro på reinkarnation. Vegetarian, fast ansåg bönor farliga.
Esoterismen som bild
Är västerländsk esoterism platonism? Idévärlden och grottan. Gyllene tidsåldern och devolution (Atlantis). Den tredelade verkligheten och sociala strukturen. Invigd elit. Nyplatonismens mellanvärldar. Florens platonska akademi
Invigning och förborgad kunskap Mitras-kulterna och andra antika mysteriekulter Hermetismen Gnosticismen Judisk mystik på 300-talet
Kabbala
Olika stavningar olika innebörd? Kabbalah Cabala Qabalah
Vad är kabbala? Betyder tradition, överföring. Judisk mystik i allmänhet? Talmystik? Spekulationer om livets träd och sefirot? Börjar redan på 300-talet med Sefer Jetsirah eller ska början räknas från Bahir på 1100- talet?
En definition? "Most if not all Kabbalistic speculation and doctrine is concerned with the realm of the divine emanations or Sefiroth, in which God's creative power unfolds". Gershom Scholem, i On the Kabbalah and its Symbolism, 1965
Emiska och etiska definitioner Kabbala-forskningen varit en del av Västerländsk esoterism sedan början. Scholem med i Eranos-konferenserna, Yates och Faivre tar upp kabbala. Kabbla- forskning delar samma problematik som VE-forskning i allmänhet, trots till synes mer avgränsat fält.
Äkta kabbala?
Essentiella definitioner iti oftast t emiska, VE deskriptiv Sann eller falsk kabbala inget kabbalaforskare lägger sig i. Enligt kabbala-professorer som Joseph Dan och Boaz Huss it is not the scholars task to define real or true kabbalah, but to map and describe that which is called kabbalah in different ages.
Centrala idéer inom kabbalan Livets träd Ain Sof Sephiroth Shekinah Sitra Ahra och de vänstra emanationerna Zimzum Tikkun
Ilan -Trädet Kirchers version från Odi Oedipus Aegyptiacus, 1652 Tio sefirot och 22 stigar. Modell för nutida kabbala via Golden Dawn.
Paul Riccius träd från Porta Lucis, 1516.
k l i k j l i Karta över skapelsen, människans själ, universum och Guds attribut. Talmystik: 10, 22, 3, 7, 4 etc.
De tio sefirot 1. Keter, Kronan. Urprincipen. 2. Chokmah, Visdomen. 3. Binah, Förståelsen. Intelligensen. 4. Chesed, Nåden. Den sammanfogande kraften. 5. Din eller Gb Geburah, Strängheten. Den dömande d och sönderdelande d d kraften. 6. Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. 7. Netzach, Seger. 8. Hod,, Strålglansen. 9. Yesod, Grundvalen för de alstrande krafterna. 10. Malkuth, Kungadömet. Den materiella världen.
Kabbalan delades tidigt upp i två huvudgrenar: kabbala iyyunit, spekulativ kabbala, kabbala ma'asit, asit, praktisk kabbala. Delas sedan upp i fyra grenar: a) Praktisk kabbala. b) Bokstavskabbala. c) Muntlig kabbala. d) Skriftlig kabbala Central bokstavskabbalistisk skabbalistisk mystik: gematria, notarikon och themura
Översiktlig historik ca. 300: Sefer Jezira 1100-1200: Bahir och Zohar, Provence och norra Spanien. 1400-tal: Framväxt av kristen kabbala. Pico della Mirandola och Johann Reuchlin 1500-tal: centrum i Safed, norra Palestina efter att judarna år 1492 fördrevs från Spanien. Moses Cordovero (1522-70) och Isak Luria (1534-72). 1600-tal: Götisk kabbala i Sverige. Messiansk kabbala med Sabbatai Zvi (1626-1676) och dennes lärljunge Nathan av Gaza. 1700-tal: heretisk kabbala, Jacob Frank. Kabbalan kommer in ordensmystik. 1800-tal: Kabbala blir central i ockultistiska läror som Eliphas Levis' och i ordnar som Golden Dawn. 1900-tal - 2000-tal: Kabbala och New Age. Eklektisk, blandas med yoga och andra esoteriska traditioner.
Kabbala viktig bro inom VE Bro mellan medeltid och renässans. Bro mellan judendom och kristendom Bro mellan aristotelism och platonism. Viktiga i nyckelpersoner i kristen kabbala: Pico della Mirandola, Reuchlin, Agrippa och i Sverige Bureus.