Standard 2.2 Marknadsföring av finansiella tjänster och finansiella instrument Föreskrifter och allmänna råd
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 2 (26) INNEHÅLL 1 Tillämpning 4 2 Syfte 6 3 Internationella regelverk och branschens självreglering 7 4 Rättsgrund 8 5 Centrala principer för marknadsföringen 9 5.1 Allmänt 9 5.2 God marknadsföringssed 10 5.3 Allmänna uppföranderegler för marknadsföringen 10 5.4 Osann och vilseledande marknadsföring och korrigering av den 13 5.5 Väl avvägd beskrivning av finansiella tjänster och instrument och redogörelse för riskerna 13 5.6 Vems är tjänsten eller produkten som marknadsförs 14 5.7 Påståenden och jämförelser 14 5.8 Information om avkastningens historiska utveckling 15 5.9 Avkastningsprognoser 16 5.10 Terminologi och produktbeteckningar 16 6 Vissa finansiella instruments särdrag att ge akt på i marknadsföringen 18 6.1 Marknadsföring av lån 18
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 3 (26) 6.2 Erbjudande av konkurrerande finansiella instrument i samband med betalningsförmedling 18 6.3 Hänvisning till lagstadgat prospekt 19 6.4 Blandformer av investeringsprodukter 19 6.5 Marknadsföring av masskuldebrevslån 20 6.6 Placeringsfonder 21 7 Definitioner 23 8 Ytterligare information 25 9 Upphävda anvisningar och ställningstaganden 26
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 4 (26) 1 TILLÄMPNING (1) Standarden gäller följande företag under tillsyn enligt 5 i lagen om Finansinspektionen (587/2003): kreditinstitut värdepappersföretag fondbolag pantlåneinrättningar utländska kreditinstituts filialer i Finland utländska värdepappersföretags filialer i Finland utländska fondbolags filialer i Finland. (2) Standarden tillämpas också på gränsöverskridande marknadsföring i Finland av utländska fondbolag eller andra utländska fondföretag. (3) Standarden tillämpas inte på gränsöverskridande marknadsföring i Finland av utländska värdepappersföretag eller utländska kreditinstitut. (4) Standardens bestämmelser om marknadsföring av värdepapper tillämpas på alla emittenter och tillhandahållare av värdepapper inom värdepappersmarknadslagens (495/1989) tillämpningsområde och på andra som marknadsför värdepapper eller förvärvar sådana i en näringsverksamhet. (5) Standarden tillämpas inte på marknadsföring av värdepapper eller investeringstjänster till yrkesmässiga eller kvalificerade investerare eller på marknadsföring av kreditinstitutstjänster och -produkter till andra än konsumenter eller småföretag jämförbara med konsumenter. (6) Om ombud anlitas i marknadsföringen av finansiella tjänster eller instrument, ansvarar tillhandahållaren eller emittenten av tjänsterna eller instrumenten för att ombudet följer denna standard.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 5 (26) (7) I standard 5.2a om erbjudande och notering av värdepapper behandlas marknadsföringsmaterial som utarbetas för erbjudande av värdepapper eller ansökan om att värdepapper tas upp till offentlig handel.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 6 (26) 2 SYFTE (1) Den tekniska utvecklingen, alltmer diversifierade finansiella instrument och tjänster och internationaliseringen har medfört förändringar i omvärlden och urvalet av marknadsföringsmetoder. (2) Med standarden ges regler för all verksamhet som syftar till att främja försäljning (marknadsföring) av finansiella tjänster eller instrument. (3) Syftet med standarden är att säkerställa att marknadsföraren av finansiella tjänster och instrument i en föränderlig omvärld inser sin egen ansvarighet i marknadsföringen främjar kvaliteten på marknadsföringsmaterial och annan marknadsföringsinformation som erbjuds kunderna främjar utvecklingen av sakliga marknadsföringsmetoder. (4) Syftet med standarden är vidare att principerna i den kan tillämpas i marknadsföringen av nya typer av finansiella tjänster och instrument. (5) Den ökande fokuseringen på efterhandstillsyn i Finansinspektionens tillsyn över marknadsföringen understryker också behovet att samlat redogöra för de rekommenderade principerna för marknadsföringen.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 7 (26) 3 RK INTERNATIONELLA REGELVE OCH BRANSCHENS SJÄLVREGLERING (1) Standarden bygger på följande internationella direktiv och rekommendationer: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (MiFID) A European Regime of Investor Protection The Harmonization of Conduct of Business Rules (CESR/01-014d) (Personlig direktmarknadsföring särskilt per telefon eller från dörr till dörr) Bankföreningen i Finland: Regler om god banksed, 2004.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 8 (26) 4 RÄTTSGRUND (1) De nationella bestämmelserna om marknadsföringen beaktar rådets direktiv 93/22/EEG om investeringstjänster inom värdepappersområdet, EGT L 141, 11.6.1993, s. 27 (Celex 31993L0022) rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), EGT L 375, 31.12.1985, s. 3 (Celex 31985L0611). (2) Reglerna för detta sakområde bygger på följande bestämmelser: 2 och 4 kap. i värdepappersmarknadslagen (495/1989) 10 kap. i kreditinstitutslagen (1607/1993) 46 i lagen om värdepappersföretag (579/1996) 13 och 20 kap. i lagen om placeringsfonder (48/1999) 2 och 7 kap. i konsumentskyddslagen (38/1978) 34 i lagen om skuldebrev (622/1947). (3) Det är Finansinspektionens uppgift att vägleda aktörerna på finansmarknaden att tillämpa goda uppföranderegler i sin verksamhet. Finansinspektionens allmänna rätt att meddela allmänna råd ingår i denna skyldighet.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 9 (26) 5 CENTRALA PRINCIPER FÖR MARKNADSFÖRINGEN 5.1 Allmänt Utfärdad 22. 8.2006 (1) Begreppet marknadsföring är inte helt enhetligt i finansmarknads- lagstiftningen. Bestämmelserna om marknadsföring har i vissa avseenden uttryckts på olika sätt beroende på om de gäller tjänsteleverantören eller de tillhandahållna finansiella tjänsterna eller instrumenten. (2) Kreditinstitutslagen (82 ) reglerar kreditinstitutens marknadsföring och dess innehåll. Den innehåller också bestämmelser om informationsskyldigheten. Dessutom har kreditinstituten genom reglerna om god banksed själv reglerat marknadsföringen av kreditinstitutstjänster. (3) I 46 i lagen om värdepappersföretag och i 82 a i kreditinstitutslagen finns särskilda bestämmelser om marknadsföring av investerarskydd och insättningsskydd. (4) I värdepappersmarknadslagen (2 kap. 1 ) finns en generalklausul om marknadsföring av värdepapper. Värdepappersmarknadslagen innehåller också bestämmelser om att marknadsföringsmaterialet i samband med erbjudande av värdepapper eller upptagande av sådana till offentlig handel skall tillställas Finansinspektionen (2 kap. 4 c ). (5) Marknadsföringen av placeringsfonder regleras inte bara i värdepappersmarknadslagen utan också i 13 och 20 kap. i lagen om placeringsfonder. (6) Marknadsföringen av finansiella instrument och tjänster regleras dessutom i konsumentskyddslagen: i 2 kap. finns allmänna marknadsföringstfn. 010 831 51
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 10 (26) bestämmelser, i 6 a kap. bestämmelser om distansförsäljning av finansiella tjänster och instrument och i 7 kap. bestämmelser om marknadsföring av konsumentkrediter. (7) Marknadsföringen av försäkringar (t.ex. fondförsäkringar) regleras i försäkringslagstiftningen och konsumentskyddslagen. 5.2 God marknadsföringssed (8) God sed skall följas i marknadsföringen av finansiella tjänster och instrument. God sed upprätthåller och främjar förtroendet för finansmarknaden, öppenheten och opartiskheten på marknaden och likabehandlingen av marknadsaktörerna. (9) God marknadsföringssed innebär bl.a. att marknadsföraren handlar hederligt och yrkesmässigt koncentrerar sig på väsentliga och centrala egenskaper hos den finansiella tjänsten eller det finansiella instrumentet söker säkerställa sakligheten i marknadsföringsmaterialet och se till att den information som tillhandahålls är tydlig, begriplig och väl avvägd klart uttrycker marknadsföringens kommersiella syfte och inte försöker blanda ihop kommersiella argument och fakta inte stressar eller pressar kunden att fatta beslut inte försöker dölja eller underskatta de direkta eller indirekta riskerna med finansiella tjänster och instrument hänvisar till de prospekt som enligt lag skall tillhandahållas med uppgift om var de finns tillgängliga. (10) Standarden är inte tillämplig på imagemarknadsföring där inga särskilda finansiella tjänster eller instrument marknadsförs utan målet är att skapa en önskad bild av den aktuella tjänsteleverantören eller emittenten. God sed skall dock följas också i imagemarknadsföring. 5.3 Allmänna uppföranderegler för marknadsföringen (11) Målet med marknadsföringsåtgärderna är att väcka presumtiva kunders eller investerares intresse och på så sätt främja försäljningen av finansiella tjänster och instrument. All slags säljfrämjande verksamhet är således marknadsföring.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 11 (26) Bindande (12) Marknadsföringen kan gälla bl.a. investeringstjänster (t.ex. förmögenhetsförvaltnings- eller mäklartjänster), kreditinstitutstjänster (t.ex. betalningsförmedling) eller finansiella instrument (t.ex. aktier, fondandelar, bostads- eller konsumtionslån, bankkonton eller kreditkort). (13) Marknadsföringsåtgärderna kan variera kraftigt bl.a. i fråga om omfattning, utförande och målgrupp. Bl.a. marknadsföringskanalens egenskaper begränsar och formar kvantiteten och kvaliteten av den aktuella informationen. (14) Via Internet är det t.ex. möjligt att snabbt fånga den stora allmänhetens uppmärksamhet men också att tillhandahålla detaljerad information på samma sätt som vid personlig kommunikation. T.ex. i tidnings-, radio- eller tv-reklam är informationen däremot begränsad och samma innehåll förmedlas till alla. (15) Marknadsföraren av finansiella tjänster eller instrument måste försöka säkerställa att webbsidorna getts en sådan struktur att informationen och riskvarningarna angående de finansiella tjänsterna och instrumenten lyfts fram tydligt och i en så sammanhängande form som möjligt. (16) Standarden skall alltid tillämpas med beaktande av särdragen i den aktuella marknadsföringsåtgärden. Den bild som ges av finansiella tjänster eller instrument får emellertid inte vara vilseledande på grund av t.ex. särdragen i de valda medierna eller ett knapphändigt material. (17) En enskild reklam (t.ex. i en tidning eller i TV) behöver inte innehålla information som behövs för att fatta beslut. (18) Informationsskyldigheten har behandlats separat i standard 5.2a om erbjudande och börsnotering av värdepapper [och i standard 2.1 om uppföranderegler för tillhandahållande av finansiella tjänster]. (19) Kunden eller investeraren skall utgående från marknadsföringsmaterialet kunna sluta sig till vilken typ av finansiell tjänst eller finansiellt instrument det är fråga om och vilka dess viktigaste egenskaper är. (20) Marknadsföringen skall fokuseras på väsentlig information om de finansiella tjänsterna eller instrumenten. (21) Bland annat följande kan väsentligt påverka kundens eller investerarens beslut: all förväntningar på avkastningen av tjänsten eller instrumentet och grunderna för beräkning av den
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 12 (26) väsentliga/verkliga risker med tjänsten eller instrumentet kostnader som tas ut av kunden och debiteringsgrunderna instrumentets likviditet sanktioner mot förtida uppsägning av tjänsten eller instrumentet förekomsten av eventuell borgen, solidariskt ansvar eller annat skydd för investeringen. (22) Marknadsföringen av finansiella tjänster eller instrument skall vara tydlig och saklig. Marknadsföringen får inte med hjälp av föreställningar eller på annat sätt skapa ogrundade förväntningar på avkastning eller ett ogrundat intryck av produktens eller tjänstens fördelaktighet eller tjänsteleverantörens tillförlitlighet. (23) Det kommersiella syftet med marknadsföringen av finansiella tjänster eller instrument får inte döljas eller fördunklas t.ex. genom att ge webbsidor eller en artikel i en kundtidning formen av en opartisk undersökning eller information. D irektmarknadsföring (24) Direktmarknadsföringen utnyttjar verkningskraften i personlig kontakt i marknadsföringen, trots att den kan rikta sig till en bred allmänhet. Den traditionella direktmarknadsföringen sker via hem- eller postförsäljning. Direktmarknadsföringen kan också bestå av textmeddelanden, e-post och fax. (25) I början av all personlig direktmarknadsföring, t.ex. marknadsföring per telefon, skall tjänsteleverantören presentera sig själv och sitt företag och fråga om motparten vill fortsätta samtalet. Om motparten ännu är intresserad är det dags att berätta om de viktigaste egenskaperna hos den tjänst eller produkt som marknadsförs. Tjänsteleverantören bör undvika att kontakta kunden vid olämpliga tider på dygnet, t.ex. sent på kvällen eller tidigt på morgonen, på söndagar eller under andra helgdagar. (26) Vid personlig direktmarknadsföring bör alltid nämnas att det är fråga om marknadsföring. Lotterier och på-köpet-förmåner (27) I princip är det tillåtet att använda lotterier eller på-köpet-förmåner i marknadsföringen av finansiella tjänster eller instrument. (28) Lotterier eller på-köpet-förmåner får emellertid inte dominera marknadsföringen så att de fördunklar innebörden av väsentlig information om tjänsten eller instrumentet.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 13 (26) 5.4 Osann och vilseledande marknadsföring och korrigering av den Bindande Bindande (29) Finansiella tjänster eller instrument får inte marknadsföras med osanna eller vilseledande uppgifter eller genom förfaranden som strider mot god sed eller annars är otillbörliga. 1 (30) Att lämna osanna uppgifter innebär att någon omständighet som gäller det finansiella instrumentet, den finansiella tjänsten, tjänsteleverantören eller finansmarknaden redovisas på ett felaktigt eller missvisande sätt. (31) En vilseledande uppgift kan i sig vara sanningsenlig men ändå ge mottagaren en felaktig uppfattning därför att den är ofullständig eller presenteras på ett sätt eller i en form som är vilseledande. (32) Uppgifternas sanningsenlighet skall alltid bedömas objektivt. Om en uppgift är vilseledande bedöms i sin tur ur synvinkeln för den som är föremål för marknadsföringen. (33) Uppgifter som lämnats i marknadsföringen av värdepapper och vilkas vilseledande eller osanna karaktär framkommer efteråt och vilka kan ha en väsentlig betydelse för investerare, skall ofördröjligen rättas eller kompletteras i tillräcklig utsträckning. 2 (34) Finansinspektionen rekommenderar att det förfarande som beskrivits i föregående stycke också tillämpas i marknadsföringen av andra finansiella instrument och tjänster. 5.5 Väl avvägd beskrivning av finansiella tjänster och instrument och redogörelse för riskerna (35) I informationen om finansiella tjänsters och instruments egen skaper skall de marknadsförda tjänsternas eller instrumentens egenskaper, huvudsakliga innehåll, risker och eventuella kostnader beskrivas så välavvägt som möjligt. Riskerna skall redovisas klart och tydligt. De uppgifter som skall lämnas får inte gömmas eller döljas t.ex. med diverse formuleringar eller klyschor. (36) Att t.ex. formulera marknadsföringsmaterialet så att produktens fördelar tas upp i rubriker eller på andra sätt som väcker uppmärksamhet medan finstilt information om riskerna placeras så att den är svår att upptäcka strider mot principen om väl avvägd beskrivning. Marknadsföringen kan också vara 1 2 kap. 1 i värdepappersmarknadslagen och 82 i kreditinstitutslagen. 2 2 kap. 1 i värdepappersmarknadslagen.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 14 (26) vilseledande om en snabb titt på marknadsföringsmaterialet ger en väsentligt annorlunda bild än en noggrann genomgång av hela materialet. På samma sätt kan det vara vilseledande att framhäva den totala avkastningen utan att redogöra för beräkningsgrunderna. (37) Marknadsföringsmaterialet får inte förmedla bilden att det är riskfritt att utnyttja tjänsten eller instrumentet. Påståenden eller uttryck som antyder riskfrihet men som inte är underbyggda är vilseledande. Det är också vilseledande att hänvisa till ett finansiellt instruments säkerhet om de uttryckliga riskerna med den marknadsförda p rodukten inte samtidigt klart tas upp. Påståenden om en produkts säkerhet skall motiveras. Om marknadsföringen framhäver produktens kapitalskydd måste marknadsföraren samtidig t också redogöra för riskerna i fråga om återbetalningen. 5.6 Vems är tjänsten eller produkten som marknadsförs (38) Det skall alltid klart framgå av marknadsföringen av finansiella tjänster eller instrument vem som är leverantör eller emittent av tjänsten eller instrumentet, t.ex. vilket fondbolags placeringsfond eller kreditinstituts tjänster som marknadsförs. Särskilt är det skäl att minnas detta då ombud anlitas i marknadsföringen, t.ex. då ett ombud marknadsför produkter för företag som hör till samma koncern. (39) Marknadsförarna måste beakta att det i finansmarknadslagstiftningen ingår särskilda bestämmelser om användningen av vissa termer t.ex. i firmanamnet för leverantörer av finansiella tjänster eller instrument. 5.7 Påståenden och jämförelser (40) I marknadsföringen används ofta påståenden eller jämförelser med andra motsvarande produkter som effektmedel. Påståendena och jämförelserna måste kunna bevisas. Intervjuer och personers åsikter och kommentarer kan också utgöra en del av marknadsföringsmaterialet och då gäller beviskravet också dem. (41) Om jämförelser används i marknadsföringen av finansiella tjänster och instrument, t.ex. jämförelse med ett index över aktiekursernas utveckling, skall jämförelseobjektet i regel vara allmänt känt och i huvudsak jämförbart med den marknadsförda produkten eller tjänsten. Om jämförelseobjektet och väsentlig information för jämförelsen inte är allmänt kända skall marknads- föringen innehålla information om jämförelseobjektets sammansättning.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 15 (26) (42) Den tidsperiod som används för jämförelsen skall också vara tillräckligt lång, minst ett år. Perioden kan utryckas som ett eller flera kalenderår eller år från den aktuella tidpunkten bakåt. Vid procentuella jämförelser skall för tydlighetens skull jämna år användas vid beräkningen av den årliga avkastningen. (43) Jämförelserna skall basera sig på namngivna källor eller redovisade antaganden. De skall redovisas på ett balanserat och välavvägt sätt. Marknadsföraren skall efter bästa förmåga säkerställa att ingen information som är väsentlig för jämförelsen utelämnas. 5.8 Information om avkastningens historiska utveckling (44) Den historiska utvecklingen av avkastningen på finansiella instrument framställs ofta som en tidsserieanalys. Den information som lämnas skall vara väsentlig för det finansiella instrument som tillhandahålls. Källan skall uppges. (45) Vid redovisning av historiska uppgifter är det viktigt att se till att effekten av avkastningsbegränsande villkor kan bedömas. (46) Det är inte tillräckligt att endast analysera den historiska värde- kvartalsvisa värdeförändringar, så att betydelsen av utvecklingen för ett underliggande instrument eller en underliggande variabel under en viss period om avkastningen av t.ex. ett indexlån beräknas per månad eller kvartal och den underliggande variabelns värdeutveckling inte fullt ut beaktas. I sådana fall är det viktigt att också redovisa månatliga eller avkastningsbegränsningarna kan bedömas. (47) I analysen av värdeutvecklingen eller i någon annan tidsbaserad relativ ("värdet har fördubblats") eller procentuell beskrivning skall perioden vara så lång att investeraren eller kunden får en klar bild av värdeutv ecklingen för det finansiella instrumentet. Perioden skall dock vara minst ett år. Vid procentuella beskrivningar skall för tydlighetens skull jämna år användas vid beräkningen av den årliga avkastningen. Perioden kan vara ett eller flera kalenderår eller år från den aktuella tidpunkten bakåt. (48) Ju kortare perioden är, desto lättare kan en kort tidsanalys i form av en procentuell jämförelse anses som vilseledande marknadsföring. När det gäller en ny produkts utveckling kan också en kort tidsanalys användas, om tiden sedan lanseringen är kortare än ett år (s.k. since launch-analys). En utveckling under mindre än ett år uttryckt på årsbasis (per annum) är vilseledande.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 16 (26) Bindande (49) Om marknadsföringsmaterialet innehåller information om den historiska värdeutvecklingen för ett finansiellt instrument eller den underliggande variabeln skall det samtidigt nämnas att det inte är någon garanti för instrumentets eller den underliggande variabelns framtida värdeutveckling. Inte heller annars får ogrundade löften ges om ett finansiellt instruments framtida värde. (50) Av ett förenklat fondprospekt skall kortfattat framgå placeringsfondens tidigare avkastningsutveckling och en varning om att värdet på en investering i en placeringsfond kan stiga eller sjunka och att en investerare vid inlösen av sin investering kan få tillbaka mindre än vad han eller hon ursprungligen investerade. 3 (51) Historiska avkastningar skall i huvudsak basera sig på nettobelopp. Men om de baserar sig på bruttobelopp, skall uppgifter samtidigt ges om provisioner, avgifter och andra debiteringar. (52) Om avkastningar för flera år meddelas, skall de antingen omräknas till årlig avkastning eller särredovisas årsvis. 5.9 Avkastningsprognoser (53) Om prognoser eller bedömningar av den kommande värdeutvecklingen för finansiella instrument publiceras skall de vara objektiva och baserade på realistiska avkastningsförväntningar. Väsentliga villkor för att prognosen eller bedömningen skall slå in måste beaktas i analysen och i redovisningen av den. Prognoser och bedömningar av kommande avkastningar skall alltid innehålla uppgift om att det är fråga om en prognos eller bedömning. (54) Varje bedömning, prognos eller löfte som tagits med i marknadsföringsmaterialet för ett finansiellt instrument skall motiveras och redovisas klart och tydligt. De får inte ge kunden en vilseledande bild. 5.10 Terminologi och produktbeteckningar (55) Termer som definierats i lag eller som har en etablerad innebörd får inte användas på ett vilseledande sätt i marknadsföringen. Centrala begrepp som inte har någon etablerad innebörd skall definieras. 3 2 kap. 2 2 punkten i finansministeriets förordning om fondprospekt och förenklade fondprospekt (233/2004).
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 17 (26) (56) Om t.ex. kapitalgaranti, aktiedepositioner eller omvända indexlån används skall det framgå av materialet vad som avses med termen. Ordet inlåning kan däremot användas endast i samband med bankinlåning.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 18 (26) 6 VISSA FINANSIELLA INSTRUMENTS SÄRDRAG ATT GE AKT PÅ I MARKNADSFÖRINGEN 6.1 Marknadsföring av lån (1) Reglerna om god banksed gäller också marknadsföring. Kunden bör få information från banken om olika lånealternativ, centrala lånevillkor och lånekostnader. (2) Kreditinstituten skall marknadsföra lån på ett ansvarsfullt sätt för att försöka undvika att kunderna skuldsätter sig alltför mycket. (3) Det är god marknadsföringssed att tjänsteleverantören koncentrerar sig på att marknadsföra produktens väsentliga och viktiga egenskaper. Principen accentueras särskilt vid marknadsföring av olika betalkort/kreditkort, eftersom användningsmöjligheterna och kortens egenskaper har blivit mångsidigare. 6.2 Erbjudande av konkurrerande finansiella instrument i samband med betalningsförmedling (4) Vid marknadsföring bör ett sådant förfarande undvikas där banken försöker påverka kundens beslut på ett osakligt sätt vid betalning över disk. (5) Ett exempel på ett sådant förfarande är att banken för en kund som står i beråd att betala en försäkringspremie eller investera i en placeringsfond börjar presentera motsvarande produkter som tillhandahålls av ett företag
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 19 (26) inom samma koncern eller konglomerat som banken eller någon samarbetspartner. 6.3 Hänvisning till lagstadgat prospekt Bindande Bindande (6) Om ett prospekt, en erbjudandehandling, ett förenklat fondprospekt eller fondprospekt avseende ett värdepapper har offentliggjorts enligt lag, skall det 4 framgå av marknadsföringsmaterialet var det finns tillgängligt. (7) Andra dokument än de ovan nämnda lagstadgade dokumenten får inte benämnas på samma sätt. Marknadsföringsmaterialet får inte vara sådant att det på grund av sitt innehåll eller utförande kan förväxlas med nämnda lagstadgade prospekt. (8) Det anses strida mot god sed om emittenten under pågående emission använder sådant marknadsföringsmaterial i annan marknadsföring som inte är lämpligt i marknadsföringen av emissionen, om syftet kan anses vara att kringgå bestämmelserna eller reglerna om marknadsföring av emissionen. (9) Marknadsföringen vid erbjudande av värdepapper har också behandlats i standard 5.2a om erbjudande och börsnotering av värdepapper. 6.4 Blandformer av investeringsprodukter (10) D et är typiskt för blandformerna av investeringsprodukter att de innehåller egenskaper som från investerarens synpunkt är karaktäristiska för två eller flera finansiella instrument, men att produkten marknadsförs som en viss typ av finansiellt instrument. Exempel på blandformer är strukturerade masskuldebrevslån, s.k. aktiedepositioner och placeringsförsäkringar. (11) I marknadsföringen av blandformer är det särskilt viktigt att beskriva produkten på ett väl avvägt sätt. De olika elementen av produkten skall presenteras klart och tydligt. Inlåning vars avkastning har knutits till utvecklingen av en viss underliggande variabel (12) En s.k. aktiedeposition eller någon annan inlåning vars avkastning har knutits till en viss underliggande variabels (t.ex. ett aktieindex eller en aktiekorg) utveckling kan i fråga om avkastningsstruktur jämföras med både traditionell tidsbunden inlåning och strukturerade masskuldebrevslån. 4 2 kap. 4 c i värdepapperskarknadslagen och 92-93 i lagen om placeringsfonder.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 20 (26) (13) Beskrivningen av investeringens avkastning bör klart försöka redovisa de faktorer som påverkar den slutliga avkastningen och underlätta jämförelsen med ett strukturerat masskuldebrevslån av motsvarande typ och med motsvarande löptid och/eller tidsbunden inlåning med motsvarande löptid. (14) Information om den underliggande variabeln och eventuella avkastningstak skall lämnas på samma sätt som för strukturerade masskuldebrevslån. Strukturerade masskuldebrevslån (15) I samband med marknadsföringen av strukturerade masskuldebrevslån bör faktorer som påverkar avkastningsutvecklingen redovisas klart, t.ex. effekten av olika avkastningstak. Placeringsförsäkringar (16) Om ett företag under Finansinspektionens tillsyn verkar som ombud för ett försäkringsbolag och marknadsför placeringsförsäkringar till sina kunder, skall det i sin marknadsföring följa inte bara försäkringslagstiftningen och konsumentskyddslagen utan också de allmänna principerna i denna standard. I marknadsföringen skall på ett klart och tydligt sätt särskilt tas upp alla direkta och indirekta kostnader och provisioner som kunden skall betala. Kunden bör också klart underrättas om vilket försäkringsbolag placeringsförsäkringsavtalet ingås med (dvs. vem som är avtalspart till kunden). 6.5 Marknadsföring av masskuldebrevslån Bindande (17) Då en emission av ett masskuldebrevslån med fast ränta marknadsförs bör alltid uppges om emissionskursen är rörlig eller fast. I lån med en rörlig emissionskurs skall den nominella räntan inte framhävas utan den skall uppges på samma sätt som övriga lånevillkor. Marknadsföringen bör klart upplysa om vilken den effektiva avkastningen eller dess variationsintervall vid en viss tidpunkt är och att avkastningen kan variera. Den rörliga emissionskursens inverkan på den avkastning investeraren får på sitt kapital bör klart uppges tillsammans med den nominella räntan. På teckningsställena skall investeraren upplysas om den effektiva avkastningen enligt emissionskursen vid den aktuella tidpunkten. Om investeringens storlek påverkar lånets emissionskurs skall det framgå av marknadsföringen. (18) Enligt 34 i lagen om skuldebrev kan masskuldebrevslån emitteras av offentliga organ och bokföringsskyldiga. Sådana masskuldebrevslån som är
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 21 (26) underställda emittentens övriga förbindelser skall kallas debenturer. (19) En debenturs sämre förmånsrätt bör alltid framgå av marknadsföringen. (20) I marknadsföringen av masskuldebrevslån bör alltid uppges om säkerhet har ställts för lånet eller inte. Dessutom bör uppges vilken del av lånet en eventuell säkerhet gäller. Om säkerhet ställts för lånet bör den också specificeras i marknadsföringen. (21) Om det i ett masskuldebrevs villkor ingår indikativa villkor för t.ex. bestämningen av avkastningen skall detta alltid framgå av marknadsföringen. Om t.ex. en indikativ teckningsgrad eller avkastningsfaktor anges bör samtidigt variationsintervallet eller miniminivån uppges. (22) Marknadsföring av ett sådant kapitallån som avses i lagen om aktiebolag skall innehålla uppgifter om förfarandet om ränta inte betalas under något år eller kapital inte kan betalas tillbaka enligt eventuell förfallodag. Kapitallånets sämre förmånsrätt då bolaget upplöses skall också uppges. Marknadsföringen bör också innehålla information om behandlingen av kapitallånet vid fusion eller delning av bolaget. 6.6 Placeringsfonder (23) I marknadsföringen av placeringsfonder bör sådana uttryck användas för beskrivning av fondens investeringsinriktning som också en oerfaren investerare kan förstå efter en rimlig genomgång av informationen. (24) I marknadsföringen av placeringsfonder utnyttjas ofta marknadsundersökningar och inledande marknadsföring. Om placeringsfondens stadgar ännu inte har godkänts skall detta klart framgå av sådan inledande marknadsföring (premarketing) som utförs per telefon eller via någon annan kommunikationskanal. Sådan information eller sådant material skall inte distribueras som kan uppfattas som placeringsfondens framtida stadgar eller som preliminär information om framtida stadgar. För övrigt är de allmänna principerna i standarden tillämpliga på den inledande marknadsföringen. Marknadsföring av utländska fondföretag Bindande (25) Marknadsföring i Finland av ett öppet utländskt fondföretag kräver underrättelse eller marknadsföringstillstånd enligt lagen om placeringsfonder. 5 5 128 129 i lagen om placeringsfonder.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 22 (26) (26) Placeringsfonder som avses i fondföretagsdirektivet är öppna för alla investerare. Kretsen av fondandelsägare kan inte begränsas i placeringsfondens stadgar och därför måste alla investerare ha tillgång till samma uppgifter. En placeringsfond enligt direktivet tar alltid emot medel från allmänheten och den uppfyller således mycket lätt kännetecknen för marknadsföring till allmänheten. (27) Om något annat öppet utländskt fondföretag än sådant som avses i fondföretagsdirektivet riktar sin marknadsföring endast till yrkesmässiga investerare, tillämpas lagen om placeringsfonder inte på marknadsföringen av ett sådant fondföretags andelar i Finland och inget marknadsföringstillstånd behövs. (28) Att en s.k. diskretionär förmögenhetsförvaltare tecknar andelar i ett fondföretag åt en kund utan att konsultera denne eller att en värdepappersförmedlare tecknar andelar i ett utländskt fondföretag på sin kunds uttryckliga initiativ anses av Finansinspektionen inte som marknadsföring i Fi nland av ett utländskt fondföretag. I dessa fall behöver det aktuella fondföretaget alltså inte anmälas till Finland eller ansöka om marknadsföringstillstånd enligt lagen om placeringsfonder. (29) Om fondföretaget inte är öppet (s.k. sluten fond) tillämpas värde- och dess prospektkrav på marknadsföringen av pappersmarknadslagen andelarna i stället för lagen om placeringsfonder.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 23 (26) 7 INITIONER DEF Yrkesmässig investerare Yrkesmässiga investerare definieras här på samma sätt som i värdepappersmarknadslagen. Värdepapper Med värdepapper avses värdepapper på vilka värdepappersmarknadslagen är tillämplig och därmed jämförbara utländska värdepapper. Exempel på sådana är bl.a. aktier, optionsrätter, masskuldebrev, warranter och andelar i placeringsfonder. Kvalificerad investerare Kvalificerad investerare definieras här på samma sätt som i värdepappersmarknadslagen. Marknadsföring Med marknadsföring avses all verksamhet som syftar till att främja försäljning av finansiella tjänster eller instrument. Med säljfrämjande avses t.ex. reklam i medierna, direktreklam eller presentation av emittenterna i samband med marknadsföring av värdepapper. T.ex. säljfrämjande åtgärder riktade till den egna kundkretsen, en enskild kund eller en viss målgrupp anses också som marknadsföring. Finansiella tjänster Med finansiella tjänster avses alla sådana tillståndspliktiga tjänster enligt kreditinstitutslagen, lagen om värdepappersföretag eller lagen om placeringsfonder som endast får tillhandahållas av tjänsteleverantörer med verksamhetstillstånd. Finansiella instrument Med finansiella instrument avses här värdepapper och derivat och produkter som tillhandahålls av kreditinstituten såsom bankkort, kreditkort,
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 24 (26) bankkonton, bostads- och konsumtionslån. För kreditinstitutens del avses med finansiella instrument således s.k. banktjänster, dvs. t.ex. lån. Fondförsäkringar Med fondförsäkringar avses sådana försäkringar där försäkringsförmånerna enligt försäkringsavtalet är knutna till vissa placeringars utveckling. Strukturerade masskuldebrevslån Med strukturerade masskuldebrevslån avses bl.a. sådana masskuldebrevslån där avkastningen eller återbetalningen av kapitalet är bunden till värdeutvecklingen för ett underliggande instrument eller en underliggande v ariabel som specificerats i lånevillkoren. Den underliggande variabeln kan vara en aktie, en aktiekorg, ett index eller något annat som avkastningen baserar sig på.
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 25 (26) 8 YTTERLIGARE INFORMATION Kontaktinformation finns i listan över standardansvariga på Finansinspektionens webbplats. Upplysningar lämnas också av:
FINANSINSPEKTIONEN finansiella instrument 2.2 dnr 7/120/2006 26 (26) 9 UPPHÄVDA ANVISNINGAR OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Genom denna standard upphävs Anvisning 201.2 om förfarandet vid marknadsföring av värdepapper (16.3.1999) Ställningstagande K/25/99/LLO om marknadsföring i kreditinstitut.