Digital IC konstruktion

Relevanta dokument
Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Grindar och transistorer

Transistorn en omkopplare utan rörliga delar

Elektronik. MOS-transistorn. Översikt. Då och nu. MOS-teknologi. Lite historik nmosfet Arbetsområden pmosfet CMOS-inverterare NOR- och NAND-grindar

Läsminne Read Only Memory ROM

Föreläsning 8. MOS transistorn. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT HT09/BM

Föreläsning 8. MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT VT11/BM

Vad är elektricitet?

Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

F1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p. Digital IC konstruktion. Integrerad krets. System. Algorithm - Architecture. Arithmetic X 2.

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

nmosfet och analoga kretsar

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Digital elektronik och inbyggda system

Vad är elektricitet?

IE1205 Digital Design: F3 : CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Nanoelektronik. FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT Martin Magnusson.

Föreläsning 11 Fälteffekttransistor II

Digital Design IE1204

Elektronik 2017 EITA35

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden.

Digital Design IE1204

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

Elektronik Dataomvandlare

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Digital- och datorteknik

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Syftet idag ELEKTRONIK ESS010. Viktor Öwall. Men först ett exempel? Något ni känner igen?

12. Kort om modern halvledarteknologi

12. Kort om modern halvledarteknologi

Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III

CMOS-inverteraren. CMOS-logik. Parasitiska kapacitanser. CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

( y) ( L) Beräkning av ström nmos: Lång kanal (L g >1µm) di dy. Oxid U GS U DS. Kanal. 0<U cs (y)<u DS. Lös med:

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Fördröjningsminimering vid buffring. ON-resistansen. Energiåtgång och effektförbrukning i CMOS. RAM-minnet

IE1204 Digital Design

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya

Digital- och datorteknik

F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

12. Kort om modern halvledarteknologi

Minnen. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 4

Beskrivande uppgifter: I: Vad skiljer det linjära området och mättnadsområdet i termer av inversionskanal?

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

Elektronik Dataomvandlare

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

Elektronik. Dataomvandlare

Digital elektronik CL0090

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren

Digital- och datorteknik, , Per Larsson-Edefors Sida 1

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Banbrytande elektronik vid LTH

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen

LINCE. -vad kommer sedan? Linköpings Universitet

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Digital- och datorteknik

Design av digitala kretsar

FÖRELÄSNING 8. Översikt på mikrochipsteknologi. I/O-kretsar. Mikrochipstillverkning. Föreläsning 8

F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

F1 Introduktion och ingenjörsrollen

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Att köpa ny dator SeniorNet Lidingö Februari-2019

Det finns en hemsida. Adressen är

GPIO - General Purpose Input Output

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Digital elektronik. I Båda fallen gäller förstås att tidsförloppet måste bevaras.

Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen

Digitala integrerade kretsar: teknologi och metod

Översikt, kursinnehåll

F11: Transistor- och tyristordrivers, ström- och spänningsmätning

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Digital- och datorteknik

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II

Moores lag vid vägs ände efter 50 år?

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Cacheminne Intel Core i7

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Transkript:

Digital IC konstruktion Viktor Öwall

Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground Energin måste tillföras från t.ex. ett spänningsaggregat.

Transistorn: en förstärkare Power Supply gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground Energin måste tillföras från t.ex. ett spänningsaggregat.

Analogt kontra digitalt Analogt få komponenter låg effekt verkliga signaler Digitalt Hög precision Komplexare algoritmer Lagringskapacitet CD/DVD, MP3, Digitalkamera, GSM, datorer, etc, etc

CMOS symboler drain NMOS PMOS gate source Vanligast Digitalt Bulken/Substratet förutsätts kopplat till GND/VDD om inget annat anges

Vad är en transistor? Source Gate Drain I d n + n + I D N-Channel p - Halvledarkomponent 2 3 4 5 V DS [V] Elektriska förhållanden V GS Digitalt - Switchar gate Småsignalmodell drain source

NMOS som switch v in = hög sluten V GS =5V v in I D V GS =4V v in = låg öppen V GS =3V 2 3 4 5 V DS [V]

PMOS V DS [V] -5-4 -3-2 - V DD v in V GS =-3V V GS =-4V V GS =-5V I D

Digitala kretsar CMOS Inverteraren

CMOS Inverteraren med transistorn som switch V DD GND

CMOS Inverteraren med transistorn som switch V DD hög in " NMOS sluten PMOS öppen Ut kopplad till GND låg GND

CMOS Inverteraren med transistorn som switch V DD låg in " NMOS öppen PMOS sluten Ut kopplad till VDD hög GND

CMOS Inverteraren med transistorn som switch V DD I D GND

CMOS Inverteraren med transistorn som switch V DD GND

CMOS Inverteraren Ideal Verklig

P-Channel N-Well P-Substrate N-Channel

Logiska grindar, NAND V DD A B Sanningstabell A B UT A UT B GND

Logiska grindar V DD Sanningstabell A B A B UT A UT B GND

Logiska grindar V DD Sanningstabell A B A B UT A UT B GND

Logiska grindar V DD Sanningstabell A B A B UT A UT B GND

Logiska grindar V DD Sanningstabell A B A B UT A UT B GND

Logiska grindar A A B V DD f NAND f AND B GND NAND + Inverter AND Amerikansk & Europeisk A B NAND AND

NAND Two Input NAND/ AND Inverter.8 µm CMOS

Logisk Funktion? V DD Sanningstabell A B UT A B UT A B GND

Logisk Funktion: NOR V DD Sanningstabell A B UT A B UT A B GND Amerikansk Europeisk

...och nu en adderare msb = most signifcant bit a msb b msb a i+ b i+ a i b i lsb = least signifcant bit cin msb cin i cout msb cout i+ minnessiffra bit

Heladderare i CMOS, bit B V DD A C B V DD A A C C B A A C o B C C S V DD S A B B A B C B A A och B: in C: minne in S: summa C o : minne ut V DD C o

4 bitars adderare

Integrerade kretsar av olika komplexitet AND-Gate 6 Transistorer Filter - Transistorer FFT - Million Transistorer

Och sen går vi bara vidare! Intel Pentium 4 (2) 42 million transistors.8µm /.5GHz

Antalet transistorer per chip dubbleras var år. (965) Moores Lag Ändrar 975 till vartannat år. Gordon Moore En av Intels grundare

Moores lag 27 >2 milliarder transistor idag 32

Så vad är problemet? Fysiken Hastigheten Effektförbrukningen Det är L som anger processen, t.ex. 45nm

Hastigheten om Grov approximation idag! Minskad kapacitans ger snabbare krets vilket kommer med ny process. Högre matningsspänning ger snabbare kretsar men transistorerna brinner upp och...

Effektförbrukningen V DD Charge Discharge Kvadraten gör att vi speciellt vill sänka V DD långsammare kretsar

Klockning av processorer! Intel Pentium 4 (2) 42 million transistors.8µm /.5GHz Hur ser den ut här? Om jag skickar in en klocka här. Kanske så här. Och hur bra funkar datorn då? Ofta mer än 5% av effekten i att fixa till klockan.

CPU power consumption Pentium IV chip area.3 cm 2 (i 3 nm technology) Detta ger ca. W/cm 2 som måste transporteras bort, dvs säga kylning. Jämförelse: Den här ger ca W/cm 2. www.xbitlabs.com 37

Klockfrekvensen ökar inte längre http://www.tomshardware.com/reviews/ http://www.linuxjournal.com/article/936 Vad gör vi? Vi går till multipla kärnor!

From Intel presentation ISSCC, Feb 9 985 28 From: The New Era of Scaling in an SoC World, ISSCC 29 Mark Bohr, Senior Fellow, Intel, Hillsboro, OR 39

Några Multi-core processorer Intel KEROM dual core ISSCC 7, 29M trans. IBM/Sony/Toshiba Cell ISSCC 5, 234M trans. Fujitsu FR-V, 25, 83M trans. Multi-core processorer där vi ökar beräkningskapaciteten utan att öka klockfrekvensen.

Ett annat problem: Hur avstängd är transistorn? V GS =5V I D V GS =4V v in = låg öppen V GS =3V 2 3 4 5 V DS [V] Dvs, hur stor är I D här?

Från Nolle-föreläsningen Source Gate Drain Gate-oxid (isolerande) n + n + N-kanal bildas när en positiv gate-source spänning, V GS, större än tröskelspänningen, V T, appliceras. p - substrat

Hur stor är ID vid avstängd? ln( I DS ) Under tröskelspänningen I OFF V T V G Länge ignorerade man I off för de flesta tillämpningar.

Om vi sänker V DD måste vi sänka V T för att få hastighet. ln( I DS ) Under tröskelspänningen I OFF V T V G och då ökar I off!

V T skalning: V T /I OFF Trade-off Prestanda mot Läckströmmar: V T I OFF ln( I DS ) I OFFL Low V T High V T I OFFH V TL V TH V G När V T minskar ökar hastigheten men läckströmmarna ökar!

Och så lite om minnen. Oerhört viktig del i de flesta applikationer! Stora minne blir långsamma " I datorer har vi ofta en minneshirarki som möjliggör både Stor lagringsvolymm och Snabb access Snabbare SSD - Solid State Drives CPU Registers + Cache L Cache L2 Main memory RAM? Hard drive/disc/disk Vanligtvis flera nivåer cache Transistor minnen Större 26--6 Viktor Öwall, Inst. för Elektro- och ETI Informations 25 - Föreläsning Teknologi, Lunds Universitet, www.eit.lth.se 46

Utvecklingen av massminnen 26--6 ETI 25 - Föreläsning 47

Utvecklingen av massminnen 5GB-997 4GB US$99 7MB-99 2 GB US$79 Siffror från 26 26--6 ETI 25 - Föreläsning 48

Vad är ett Flashminne? Halvledarminnen: ROM Read Only Memory RAM Random Access Memory FLASH 49

Vad är ett Flashminne? Halvledarminnen: ROM Read Only Memory data är statisk finns kvar när strömmen slås ifrån RAM Random Access Memory data kan både läsas och skrivas försvinner när strömmen slås ifrån FLASH data kan både läsas och skrivas finns kvar när strömmen slås ifrån

ROM V DD Pull Up word word GND word2 word3 bit bit bit2 bit3 GND Placeringen av transistorer bestämmer minnesinnehållet!

MOS transistorn Source Gate Drain Gate-oxid (isolerande) n + n + p - substrat WAFER 27-9-3 ESS - Konsumentelektronik: Överblick 52

Flash minnen floating gate transistors Floating gate Control gate WL BL n + n + I ett Flash-minne har vi en speciell transistor. Alla platser i minnet har en transistor men vi kan elektriskt kontrollera funktionaliteten av minnescellen. EPROM, EEPROM och Flash har olika sätt att styra transistorn. 27-9-3 ESS - Konsumentelektronik: Överblick 53

ROM 2 N words V DD Pull Up word GND Addressavkodning word word2 word3 GND addr addr bit bit bit2 bit3 N address bits

ROM V DD Pull Up Addressavkodning???? GND GND

ROM Addressavkodning???? V DD Pull Up GND GND

ROM Addressavkodning V DD Pull Up GND GND

Flash minnen Floating gate transistors Floating gate Control gate WL BL n + n + Floating gate är inte kontakterda Om vi laddar floating gate mycket negativt Ingen kanal Ingen transistor Om ingen laddning Kanal Transistor

FLASH stucture V DD Pull Up word word GND word2 word3 GND Floating gate transistors everywhere!

FLASH write, e.g. trap charge V DD Pull Up word word GND word2 word3 GND = trapped charge. Transitor is always off Same content as ROM.

Så vart är vi på väg?

Wrap-Gate FETs Wrap-gates Device layout Nanowire Transistor µm Drain Wrap-gate Source

Mer om allt detta i ETI3 Digital IC konstruktion