1
2
Trätjära framställs genom torrdestilation av trä, då man upphettar trä med liten tillgång till syre. Tjäran kan kokas vidare för att få beck Tjäran användes framför allt inom sjöfarten för att impregnera segel och trä men har också använts som smörjmedel, läkemedel och smaksättare. I medelhavsområdet finns även en oljebaserad naturligt förekommande asfaltsprodukt som ibland går under namnet tjära, som bland annat omnämns i bibeln. 3
Vid arkeologiska undersökningar 2002 började vi hitta små trattformade gropar som kunde knytas till tjärframställning. Dessa förkom inne på boplatser från framför allt äldre järnålder och tolkas som en husbehovsproduktion. Tjära hade framställts i sluten grop, utan avtappningsränna som finns på senare tiders tjärdalar. 4
Liknande metoder förekommer i centraleuropa, antingen som direkt eller indirekt metod I Sverige har metoden inte varit känd tidigare. 5
2003 undersöktes in om ett sammanhållet projekt stora tjärframställningsanläggingar av samma trattformade typ i skogsmarkerna i norra Uppland. Sannolikt har dessa kunnat framställa större mängder tjära än vad som behövdes för ett hushåll. Framför allt är det en annan organisation av arbetet som innefattar intensivt arbete och transport av stora mängder tjära. 6
Under äldre järnåldern liten husbehovs produktion på boplatserna Under yngre järnåldern storskalig tjärproduktion i skogsmarkerna 7
Sannolikt var tjärproduktionen under yngre järnålder storskalig. Troligtvis för att det behövdes tjära för båtar och segel men kanske också för avsalu. 8
En kartstudie som gjordes visar att på flera av de platser man framställde tjära kan man belägga fäbodar under historisk tid. Kanske kan man se tjärproduktionen i kombination med andra verksamheter i ett fäbodliknande system. 9
Stora variation vad man kallar olika produktionsanläggningar. Den klassiska tjärdalen med avtappningsränna och den öppna tjärrännan. Ibland läser man att tjärrännan är den äldsta men detta stämmer inte. 10
Tjärframställningsanläggningar är komplexa anläggningar och vi har stora kunskapsluckor. I detta exemplet har produktionsmetoden förändrats under de minst 300 år anläggningen använts Man kan inte se på en tjärframställningsanläggning hur gammal den är. 11
I FMIS finns viss förvirring i registreringen, Tjärmilor saknas och den enda registrerade tjärmyrmilan är felregistrerad. De tjärmyrmilor som finns i Värmland är inte registrerade 12
I Lybska pundtullsregister finns tjärexport belagd sedan 1300-talet. Tjärexport omnämns även i den Norska Tristrams saga från 1200-talet. 13
Tjära omnämns som en del av ett straff i äldre Västgötalagen. Finns även andra omnämnanden i historiska källor. Dock regleras inte tjärproduktionen i lagstexterna. 14
I Norska frostatingslagen stipuleras att bönderna skulle tjära kyrkan vart tredje år. Stora mängder tjära behövdes för att tjära en kyrka. 15
Under 16-1700 talen blir Sverige (inklusive Finska rikshalvan) världsledande inom tjärproduktion och dominerar världshandeln. Under 1800-talet tar Nordamerika och Ryssland över och den Svenska tjärproduktionen minskar samtidigt som den Finska halvan av riket förloras. 16
Trots att tjäran var Sveriges tredje viktigaste exportprodukt så ägnas den väldigt lite uppmärksamhet och tid. Övervuxna tjärdalar i skogen är svåra att se och förstå än storslagenheten i gruvor och bruk 17
Tjäran var en viktig inkomst för mångsysslande bönder men det kan även ha funnits mer specialiserade producenter. 18
Sannolikt är majoriteten av de tjärdalar vi hittar från tiden före 1850 då tjärexporten minskar. Enligt nya kulturmiljölagen skulle dessa då klassas som fornlämning. Av de drygt 10000 registrerade anläggningarna i FMIS är en knapp tredje del fornlämningar. Cirka 0,5% undersökts av arkeologer och har (förutom de små groparna på boplatserna) givit dateringar från vikingatid och framåt. Om 14C-prover används är de svårtolkade för yngre tidsperioder. 19
Viktigt att komma bort från punktobjekten och se tjärframställninsganläggningarna som ingående i en större kulturmiljö. Få arkeologiska undersökningar av tjärframställningsanläggningar, men resultaten från dessa visar på stora luckor. Majoriteten av tjärframställningsanläggningarna är sannolikt fornlämningar och måste betraktas så inom antikvarisk praxis. 20
21
22
23