Arkeologisk rapport 2017:3. Arkeologisk utredning inför nybyggnation vid BARKDALSSKOLAN

Transkript

1 Arkeologisk utredning inför nybyggnation vid BARKDALSSKOLAN RAÄ Leksand i Leksands socken och kommun, Dalarnas län Arkeologisk rapport 2017:3 Greger Bennström

2

3 Arkeologisk utredning inför nybyggnation vid BARKDALSSKOLAN RAÄ Leksand i Leksands socken och kommun, Dalarnas län Greger Bennström Dalarnas museum Arkeologisk rapport 2017:3 Arkeologisk utredning Barkdalsskolan 1

4 Renritning: Greger Bennström Form: Eva Carlsson Framsida: Bergslaget gör reklam för trätjärans många användningsområden på Stockholmsutställningen Stora Ensos bildarkiv, Dalarnas museum. Rapporten kan beställas från Dalarnas museum, Box 22, FALUN tfn , e-post Lantmäteriet i2014/00618 Dalarnas museum 2017 Tryck: Dalarnas museum, Falun, 2017 ISSN Dalarnas museum arkeologisk rapport 2017:3

5 Innehåll Inledning...5 Antikvarisk bakgrund...6 Syfte...7 Metod...7 Genomförande...7 Resultat...8 Kartstudier...8 Fältinventering...8 Schakt...9 Datering...11 Vedartsanalys C-analys...11 Tolkning och Slutsatser...12 Måluppfyllelse...14 Konsekvenser...14 Sammanfattning...15 Referenser...15 Arkiv...16 Tekniska och administrativa uppgifter...16 Nyregistrerade lämningar, Bilaga Schaktbeskrivningar, Bilaga Arkeologisk utredning Barkdalsskolan 3

6 4 Dalarnas museum arkeologisk rapport 2017:3

7 Inledning Med anledning av att Leksands kommun ville möjliggöra nybyggnation inom fastigheterna Barkdalsskolan 1 och Noret 61:1 genomförde Dalarnas museum en arkeologisk utredning (figur 1). Fältarbetet utfördes i maj 2016 och bestod av fältinventering och sökschaktsgrävning. Beslut om utredningen tog av Länsstyrelsen, Dalarnas län, dnr , och beställare var Leksands kommun. F 70 Noret Limsjön Österviken Åkerö Övermo Österdalälven 0 0,5 1 2 Kilometer Figur 1. Terrängkartan med utredningsområdet inom den blå cirkeln. Skala 1: Arkeologisk utredning Barkdalsskolan 5

8 F Siljansvägen Ishall Meter Figur 2. Fastighetskartan med utredningsområdet markerat med blå linjer och omnämnda fornlämningar markerade med rött och respektive nummer. Skala 1: Antikvarisk bakgrund Barkdalsskolan ligger 200 meter från Siljan i anslutning till Lugnet-Barkdals naturreservat och tätortsbebyggelse. Själva utredningsområdena består av tätortsnära skogsmark (figur 2). Den östra stranden av Österviken verkar ha varit attraktiv för många olika verksamheter under lång tid. Både norr och söder om Barkdalsskolan finns ett flertal forn- och kulturlämningar från stenåldern fram till modern tid. Avslag från redskapstillverkning på stenåldern har hittats på RAÄ-nr Leksand 841, 906 och Slagg från förhistorisk järnframställning har påträffats på Leksand 793 och 906. Leksand är kolningsgropar, Leksand 1626 är en tjärränna och Leksand 1627 och 1629 är stenbrott. Ytterligare en liten bit norr ut, vid Orsandbaden, har både järnframställningsplatser, kolningsgropar och gravar i form av stensättningar påträffats. Där finns även några mycket intressanta stenåldersboplatser från både äldre och yngre stenålder (se t.ex. Wehlin 2015; Bennström 2010; Sandberg 2009). År 2003 och 2006 genomförde Dalarnas museum en undersökning och en schaktningsövervakning av Leksand 1137, 1138 och 1140, i området nordväst om ishallen. Vid dessa arbeten påträffades stolphål, kolningsgropar, härdar och nedgrävningar. Ett stolphål och en nedgrävning från undersökningarna 2003 fick dateringar till e.kr. respektive e.kr. (Alexander, Carlsson & Lögdqvist 2006). Vid undersökningarna 2006 kunde två kolnings- 6 Dalarnas museum arkeologisk rapport 2017:3

9 !!!!!! gropar och en nedgrävning med slagg dateras till perioden e.kr. En härdbotten daterades till neolitisk tid, f.kr. (Lögdqvist 2007). Syfte Syftet med utredningen var att utreda fornlämningsförekomsten inom de aktuella områdena samt att lokalisera lägen för eventuella lämningar som inte var synliga ovan mark. Påträffade lämningar skulle översiktligt avgränsas samt beskrivas och bedömas avseende fornlämningsstatus. De påträffade lämningarna skulle också rapporteras in till FMIS enligt Riksantikvarieämbetets anvisningar. Metod Innan fältarbetet påbörjades genomfördes en översiktlig kartstudie för att få en uppfattning om markanvändningen inom området under historisk tid. Resultatet från kartstudierna användes sedan som underlag vid fältinventeringen. Inventeringen innebar att de båda utredningsområdena gicks över till fots. Påträffade lämningar beskrevs och klassificerades enligt Riksantikvarieämbetets rekommendationer och praxis. Lämningarna mättes in med GPS kopplad till handdator med underlagskarta. En bedömning gjordes också var det kunde vara lämpligt att gräva sökschakt för att påträffa under mark dolda lämningar. Sökschaktsgrävningen skedde med hjälp av en grävmaskin utrustad med planskopa. Grävningen skedde skiktvis ned till naturlig mark. Framrensning av eventuella anläggningar gjordes för hand. Kolprov samlades in för datering. Kolproverna togs även genom att en jordsond stacks ner genom torven och vidare ner i kollagren. Schakt och anläggningar mättes in med RTK. Schakten lades igen efter avslutad dokumentation. Genomförande Fältarbetet genomfördes under två dagar i maj 2016 av 1 2 arkeologer från Dalarnas museum. Den ena dagen deltog även en PRAO-elev. De båda områdena var belägna direkt norr och söder om Barkdalsskolan och var ca 100x85 meter (NNV- SSO) respektive 125x15-50 meter (Ö-V) (figur 2). Det norra området utgjordes av en moränhöjd med sedimentmark i västra kanten. Vegetationen bestod av äldre blandskog med lövsly i markskiktet. I södra kanten var det tät lövsly. Det södra området utgjordes också av en moränkulle med sedimentmark i västra kanten och med tomtmark i söder. Vegetationen bestod av äldre blandskog med ställvis tät lövsly. Båda utredningsområdena var tillgängliga och förhållandena för fältarbete var goda.!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Hjortnäsvägen Siljansvägen F Meter Figur 3. Storskifteskartan från 1828 rektifierad mot fastighetskartan. Utredningsområdena markerade blå linje, de mer rosaaktiga områdena är odlingsmark. Skala 1: Arkeologisk utredning Barkdalsskolan 7

10 F 2706 tjärdal Siljansvägen kolningsgrop Hjortnäsvägen Meter Figur 4. Utredningsområdena markerade med blå linje och dokumenterade lämningar med rosa punkter och respektive nummer. Skala 1: Resultat Kartstudier Kartstudierna visade att utredningsområdena vid storskiftet 1828 legat i gränsen mellan odlingsmark och skogsmark (U24-1:10). Själva utredningsområdena har varit skogsmark men flera mindre odlingsytor har funnits i direkt anslutning (figur 3). På storskifteskatan ser man också att en mindre väg har sneddat över sydöstra hörnet av det norra området för att sedan ansluta till Hjortnäsvägen. Fältinventering Inventeringen resulterade i att sju nya lämningar dokumenterades (figur 4). Lämningarna bestod av en tjärdal (Leksand 2706), en kolningsgrop (Leksand 2705), en sentida husgrund (Leksand 2703) och fyra mindre stenbrott (Leksand 2701, 2702, 2704 och 2707). Alla lämningar utom husgrunden låg i det norra 8 Dalarnas museum arkeologisk rapport 2017:3

11 området. Tjärdalen var ca 6 meter i diameter med öppning åt väster. Kolningsgropen var 1,4 meter i diameter och 0,4 meter djup med en flack oregelbunden vall kring kanten. Den sentida husgrunden var svåravgränsad och bestod av två betongplintar och två stensatta terrasskanter. Stenbrotten var alla små, 4x4 8x8 meter och bestod av block och/eller skarpkantade stenar. De flesta med spår efter borrning. Enligt Riksantikvarieämbetets rekommendationer har kolningsgropen och tjärdalen bedömts som fornlämningar. De andra lämningarna bedömdes som övrig kulturhistorisk lämning. För en fullständig beskrivning av samtliga nyregistrerade lämningar, se bilaga 1. Schakt Totalt togs sju sökschakt upp. Schakten var 2 7 meter långa, 1,4 2,0 meter breda och 0,2 0,3 meter djupa. Schakt 1 4 togs upp i norra området intill kolningsgropen och tjärdalen (figur 5). Schakt 5 7 togs upp i västsluttningen i västra kanten av det södra området (figur 7). I samtliga schakt var lagren mycket tunna och störda av rötter. Under torven kom ett tunt lager med silt eller jord och sedan den naturliga marken bestående av silt eller sandig silt. I schakt 1 och 2, som togs upp i närheten av kolningsgropen, kunde oregelbundna och otydliga kol- och sotfläckar iakttas under torven (figur 6). I schakt 3, som togs upp söder om tjärdalen, kunde spridda förekomster av 4 PK 3 Tjärdal F stenbrott Gång- och cykelväg 2707 stenbrott Meter 2 1 PK 4 Kolningsgrop PK 1 och 2 Figur 5. Schakten i det norra området markerade med grå färg och respektive nummer samt kolproverna med svarta punkter och respektive nummer. Skala 1:500. Arkeologisk utredning Barkdalsskolan 9

12 Gång- och cykelväg kol och sot iakttas direkt under torven. Schakt 4 togs upp i kanten av en grop, 2 meter i diameter och 0,5 meter djup. Där var endast mörkbrun jord innan den naturliga marken tog vid. I södra området (figur 7) framkom i schakt 5 ett oregelbundet område med kol i sydöstra delen, vilket tolkades som en rotbrand. Schakt 6 innehöll homogen brun jord ovanpå den naturliga silten. Schakt 7 liknade schakt 6 med brun jord ovanpå den naturliga silten. Men i nästan hela schaktet framkom en stenpackning eller stenläggning i den bruna jorden. Figur 6. Den tydligaste kolfläcken i schakt 1 framrensad. Foto: David Fahlberg. F Meter Figur 7. Schakten i det södra området markerade med grå färg och respektive nummer, gränsen för utredningsområdet markerat med blå linje. Hussymbolen i högra kanten motsvarar husgrund RAÄ Skala 1: Dalarnas museum arkeologisk rapport 2017:3

13 Prov nr Kontext Tall Gran Björk Till 14C-analys PK 1 Kolningsgrop, övre lagret 3 1 tall max 25 år PK 2 Kolningsgrop, undre lagret 3 1 tall max 50 år PK 3 Tjärdal 10 1 tall max 75 år PK 4 Kolfläck schakt tall max 50 år Figur 8. Tabell över resultatet från vedartsbestämningen av proverna PK1-PK4. Prov nr Kontext 14 C BP Kalibrerat 1 σ (95,4%) analysnummer PK1 Kolningsgrop, övre lagret 172± AD (52,5%) 1815AD Ua PK2 Kolningsgrop, undre lagret 120± AD (63,4%) 1939AD Ua PK3 Tjärdal 863± AD (84,4%) 1251AD Ua PK4 Kolfläck 645± AD (53,5%) 1395AD Ua Figur 9. Resultatet av 14 C-analyserna på kol från kolningsgrop, tjärdal och kolfläck utanför kolningsgropen. Kalibreringen är gjord i OxCal 4.2 (Bronk Ramsey 2009) med kalibreringskurvan IntCal13 (Reimer et al. 2013). Stenarna var rundade och 0,05 0,15 meter stora och låg i ett skikt. I nordvästra hörnet var en nedgrävning med nio stycken cylinderformade järntackor och glasskärvor från flaskor. Stenpackningen verkade fortsätta under torven ca 3 4 meter åt norr. Datering Totalt togs fyra kolprov för datering. Två av proverna, PK 1 och 2, kom från kolningsgropen. Ett prov, PK 3, kom från tjärdalen och ett prov, PK 4, kom från en av kolfläckarna i schakt 1, se figur 5. Vedartsanalys Vedartsbestämningen har utförts av Thomas Bartholin vid Scandinavian Dendro Dating. Samtliga kolprov kom från stammar eller grenar av tall. För 14 C-datering valdes en bit från varje prov med en maximal egenålder på år (figur 8). 14 C-analys 14 C-analyserna utfördes av Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Båda proverna från kolningsgropen fick sentida dateringar, 1700-tal till tal respektive 1800-tal till 1900-tal, medan provet från kolfläcken strax utanför kolningsgropen fick en datering till 1300-talet. Provet från tjärdalen fick en datering som ligger runt år 1200 e.kr. (figur 9 och 10). Figur 10. Resultatet från de genomförda 14 C-analyserna. Kalibreringen är gjord i OxCal 4.2 (Bronk Ramsey 2009) med kalibreringskurvan IntCal13 (Reimer et al. 2013). Arkeologisk utredning Barkdalsskolan 11

14 Tolkning och slutsatser Figur 11. Stenbrottet, nr 3, fotograferat från söder. Foto: Greger Bennström. De nya lämningar som påträffades vid utredningen liknar de som fanns registrerade i närområdet sedan tidigare. Två kolningsgropar RAÄ-nr 908 och 909 fanns ca 200 meter nordnordväst om den nya och fler kolningsgropar har registrerats ytterligare ett par hundra meter norrut. Den nya kolningsgropen var dock relativt liten, endast 1,4 meter i diameter. De andra som finns längre norrut har en storlek på 2 3 meter i diameter, vilket får anses som en mer vanlig storlek. För att eventuellt utröna om det verkligen rörde sig om en kolningsgrop togs kolprov för datering med hjälp av en jordsond. Denna metod för provtagning är dock problematisk då det finns stor risk för kontamination, vilket också dateringen senare visade. Dateringen blev sen och det undre lagret fick en sannolik datering som är yngre det övre lagret (figur 10). Kol från marklagret i schakt 1, strax NV om kolningsgropen, daterades till 1300-tal. Denna datering ligger ganska nära de dateringar av två kolningsgropar och en nedgrävning som gjordes vid schaktningsövervakningen 2006 (Lögdqvist 2007). Bedömningen att det ändå rör sig om en kolningsgrop kvarstår. Även i tjärdalen togs kol för datering med hjälp av jordsond. Detta för att dateringen är avgörande för om lämningen ska räknas som fornlämning eller inte. Tjärdalen fick en mycket intressant datering, e.kr. (84,4%). Provtagningsmetoden innebär dock att det kan finnas skäl till vissa reservationer. Det finns en stor variation av anläggningar för tjärframställning och de flesta är från nyare tid. Det finns dock några få exempel på medeltida dateringar av tjärrännor och tjärdalar med avtappningsränna. Den äldsta dateringen av en tjärdal kommer från Hedesunda socken i Gästrikland. Den fick dateringen e.kr. (Hennius m.fl. 2005). Tjärrännan, RAÄ-nr Leksand 1626, ca 400 meter norr om utredningsområdet är inte undersökt eller daterad. Tidigare trodde man att tjärrännor var en äldre typ av anläggningar som sedan utvecklades till tjärdalar, men undersökningar på senare tid visar att bilden var mer komplicerad. Vid undersökningar för nya E4:an i Uppland kunde man konstatera att en tjärgrop byggts om till en tjärdal med avtappningsränna och sedan till en tjärränna och att anläggningen hade brukats under minst 300 år. Tjärgropar, som verkar vara den äldsta typen av tjärframställningsanläggningar, kan enklast förklaras som en tjärdal utan avtappningsränna och morfologiskt liknar de både kolningsgropar och fångstgropar. Flera av tjärgroparna från E4-undersökningarna fick dateringar till vikingatid och tidig medeltid (Hennius m.fl. 2005). År 2007 undersöktes en tjärdal i Nedre Heden, 12 Dalarnas museum arkeologisk rapport 2017:3

15 F Siljan Siljansvägen Meter Figur 12. Karta över området med Siljans vattennivå BP, dvs. ca f.kr. Utredningsområdena markerade med mörkblå linje. Skala RAÄ Ål 299, och den liknar den nu påträffade tjärdalen till storlek och utseende. Tjärdalen i Nedre Heden blev daterad till tal (Altner 2010). Den aktuella tjärdalen bedömdes som bevakningsobjekt vid inventeringen, men med resultatet från 14 C-dateringen bör den betraktas som fornlämning. Det är också värt att notera att denna datering, e.kr., ligger inom samma tidsspann som kolningsgroparna och nedgrävningen från undersökningen år 2006, e.kr. (Lögdqvist 2007). De stenbrott som påträffades är små (figur 11) och liknar beskrivningen av det stenbrott som fanns registrerat ca 300 meter norr om utredningsområdet. Denna typ av mindre och spridda stenbrott är vanliga i närheten av gårdar och har varit vad man skulle kunna kalla husbehovsstenbrott. Det vill säga att man har letat upp lämpliga block eller hällar i närheten av gården och brutit sten till någon form av nybygge som var aktuellt just då (Olsson 1994). Spåren efter borrning antyder att stenbrotten är ganska sentida, troligen från 1800-talet eller tidigt 1900-tal. Byggnaden som husgrunden representerar finns med på ekonomiska kartan från 1966 (J133-13f7b70) och faktisk även på fastighetskartan, se figur 7. Det har troligen varit någon form av uthus som har uppförts på 1900-talet. Den stenpackning eller stenläggning som kunde iakttas i schakt 7 är sannolikt naturlig. Stenarna låg i sluttningen i gränsen mellan den sandiga sedimentmarken i väster och moränkullen i öster, och tolkningen är att de utgör Arkeologisk utredning Barkdalsskolan 13

16 Figur 13. Stenpackningen i schakt 7. Längst till höger syns nedgrävningen och järncylindrarna. Foto: David Fahlberg. en gammal strandzon där det finare materialet har spolats bort och endast stenarna blivit kvar och bildat en enskiktad stenpackning (figur 12 och 13). Denna strandzon skulle i så fall tillhöra perioden omkring f.kr. I nedgrävningen i samma schakt påträffades nio stycken lika stora kompakta järncylindrar. Cylindrarna låg tillsammans med glasskärvor från flaskor av modernare typ och tolkades därför som en sentida skattgömma. Vad järncylindrarna ursprungligen har används till är oklart. Måluppfyllelse Fornlämningsförekomsten inom de båda utredningsområdena har utretts. Påträffade lämningar har beskrivits och översiktligt avgränsats. Sökschakt har grävts för att lokalisera eventuella lämningar som inte var synliga ovan mark. Påträffade lämningar har bedömts och rapporterats in till FMIS enligt Riksantikvarieämbetets anvisningar och praxis. Konsekvenser Två lämningar som bedömdes som fornlämningar påträffades inom norra delen av undersökningsområdet, en tjärdal och en kolningsgrop (Leksand 2706 och 2705). Dalarnas museum förordar därför att en arkeologisk undersökning görs om området där dessa är belägna ska exploateras. Det södra området gav vare sig indirekta eller direkta indikationer på förhistoriska lämningar. 14 Dalarnas museum arkeologisk rapport 2017:3

17 Sammanfattning Leksands kommun ville möjliggöra nybyggnation direkt norr och söder om Barkdalsskolan i Leksand. Då närområdet är rikt på olika slags lämningar från både historisk och förhistorisk tid utförde Dalarnas museum en arkeologisk utredning under maj Syftet var att utreda fornlämningsförhållandena och lokalisera eventuella lämningar som inte var synliga ovan mark inom två mindre områden. Utredningen innefattade fältinventering och sökschaktsgrävning samt en översiktlig studie av historiskt kartmaterial. De historiska kartorna visade att det under 1800-talet funnits odlingsytor i området, men att själva utredningsområdena inte varit odlingsmark. Fältinventeringen resulterade i att sju kulturhistoriska lämningar kunde dokumenteras. Lämningarna utgjordes av en tjärdal, en kolningsgrop, en sentida husgrund och fyra mindre stenbrott. Tjärdalen och kolningsgropen bedömdes som fornlämning medan husgrunden och stenbrotten bedömdes som övrig kulturhistorisk lämning. Prov för datering togs i och intill kolningsgropen och i tjärdalen. Proven i kolningsgropen fick sentida dateringar medan provet strax utför gropen visade på 1300-tal. Provet i tjärdalen fick en datering till tiden kring år 1200 e.kr. Proverna i både kolningsgropen och tjärdalen togs genom att en jordsond stacks ned i marken, varför det finns en viss osäkerhet kring vad som egentligen daterades. Sju stycken sökschakt togs upp för att lokalisera eventuella lämningar dolda under mark. I ett schakt, nr 7, kunde en stenpackning och en sentida nedgrävning iakttas. I de övriga schakten kunde inga anläggningar eller fynd upptäckas. Stenpackningen tolkades som en äldre strandlinje. En nedgrävningtolkades som sentida. Om exploatering ska ske inom området förordar Dalarnas museum att tjärdalen och kolningsgropen undersöks. Om dateringen på tjärdalen stämmer skulle det vara en av de hittills äldsta i Sverige. Referenser Alexander, Carlsson & Lögdqvist (2006). Arkeologisk undersökning i Leksands Noret vid grävning för dagvatten från ishallen ner mot Siljan, Leksands socken och kommun, Dalarna. Dalarnas museum Arkeologisk rapport 2006:4. Falun. Altner, Anders (2010). Arkeologisk undersökning i Nedre Heden av en medeltida tjärdal, fornlämning 299 Åls socken, Leksands kommun, Dalarna. Dalarnas museum Arkeologisk rapport 2010:12. Falun. Bennström, Greger (2010). Sommarland, RAÄ 39 och 907 Leksands socken, Arkeologisk utredning. Arkivrapport. Dnr 67/10. Dalarnas museum. Falun. Bronk Ramsey, Christopher (2009). Bayesian analysis of radiocarbon dates. Radiocarbon 51 (1). s Hennius, Svensson, Ölund & Göthberg (2005). Kol- och tjära Arkeologi i norra Upplands skogsmarker. Undersökningar för E4. Vendel, Tierp och Tofta socknar, Uppland. Rapport Upplandsmuseet, avdelningen för arkeologiska undersökningar 2005:2. Uppsala. Lögdqvist, Anna (2007). Arkeologisk schaktövervakning i Lugnetområdet fastighet Noret 58:1 m.fl., Leksands socken och kommun, Dalarna. Dalarnas museum Arkeologisk rapport 2007:3. Falun. Olsson, Anders (red.) (1994). Kulturmiljövård i skogen: att känna och bevara våra kulturminnen. 4. uppl. Jönköping: Skogsstyr. Arkeologisk utredning Barkdalsskolan 15

18 Reimer, Paula J. et al. (2013). IntCal 13 and Marine 13 Radiocarbon Age Calibration Curves Years Cal BP. Radiocarbon 55 (4). s Sandberg, Fredrik (2009). Arkeologisk undersökning Hjortnäsheden RAÄ 39, Leksands socken och kommun, Dalarna. Dalarnas museum Arkeologisk rapport 2009:15. Falun. Wehlin, Joakim (2014). Arkeologisk undersökning vid Orsandbaden av en mesolitisk slagplats inom stenåldersboplatsen Leksand 2001, Noret 62:64, Leksands kommun, Dalarna. Dalarnas museum Arkeologisk rapport 2015:12. Falun. Arkiv FMIS. Riksantikvarieämbetets fornminnesinformation, Lantmäteriet Lantmäteristyrelsens arkiv: U24-1:10 Rikets allmänna kartverk: J133-13f7b70 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Socken: Leksand Fornlämning, raä nr: Fastighet: Barkdalsskolan 1 och Noret 61:1 Koordinater, SV: N (SWEREF99 TM) E Höjd (RH 2000): m.ö.h. Inmätning: Handhållen GPS och RTK-GPS Vedartsanalys: Thomas Bartholin, Scandinavian Dendro Dating 14 C-analys: Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet Utförandetid: Total yta: ca m 2 Schaktlängd: 27,5 m DM projektnummer: 1611 DM diarienummer: 49/16 DM fotoaccesion: DM 2016/37, 16 foton DM fyndaccesion: Inga fynd tillvaratagna Arkeologisk personal: Greger Bennström, David Fahlberg Fältarbetsledare: Greger Bennström Projektansvarig: Greger Bennström Dokumentationsmaterialet bestående av foton, shape-filer och analysresultat förvaras på Dalarnas museum. 16 Dalarnas museum arkeologisk rapport 2017:3

19 Nyregistrerade lämningar Bilaga 1 Leksand 2701 Stenbrott, ca 4x4 m, bestående av tre skarpkantade block med borrspår. I NO är en flack grop. Övrig kulturhistorisk lämning Leksand 2702 Stenbrott, ca 8x4 m (Ö-V), bestående av två markfasta stenblock, 2,3 respektive 1,8 m stora och 1,3 respektive 1,0 m höga. Blocken är skarpkantade och har spår efter borrning. Invid blocken ligger flera skarpkantade stenar. Övrig kulturhistorisk lämning Leksand 2703 Husgrund med oklar utbredning. Bestående av 2 betongplintar, 0,4x0,4 m och 0,3 m h. 2 m V om plintarna är en stensatt terrasskant, 4 m l (N-S) och 1,5 m h. Ca 3 m väst om denna är ytterligare en stensatt terrasskant, 3 m lång (N-S) och 0,4 m hög. Troligen grund ett sentida uthus. Övrig kulturhistorisk lämning Leksand 2704 Stenbrott, ca 7x4 m (N-S), bestående av ett markfast block, 6x3 m och 0,7 m högt med skarpkantade brottytor och spår efter borrning. Invid blocket ligger skarpkantade stenar. Övrig kulturhistorisk lämning Leksand 2705 Kolningsgrop, rund, 1,4 m i diameter och 0,4 m djup. Trattformig med kvadratiskt bottenplan, 0,7x0,7 m. Oregelbunden vall kring kanten, intill 1,5 m bred och 0,2 m hög. Vid provstick framkom två stycken 0,1 m tjocka kolhorisonter. Kolprov för datering taget med jordsond i gropen. Fornlämning Leksand 2706 Tjärdal, oregelbundet rund, ca 6 m i diameter. Bestående av en invändig grop, 2 m i diameter och 1 m djup, nedgrävd i sluttning. Gropen är omgiven av en vall, 2 m bred och 0,5-1,0 m hög. Öppning åt väster, 2 m lång, 0,8 m bred och 0,2 m djup. Vid provstick framkom kol i gropen, men sparsamt med kol i vallen. Kolprov för datering taget i gropen med jordsond. Fornlämning Leksand 2707 Stenbrott? ca 8x8 m, bestående av skarpkantade block och stenar. Dock kunde inte några spår efter borrning iakttas. Övrig kulturhistorisk lämning 17

20 18 Dalarnas museum arkeologisk rapport 2017:3

21 Schaktbeskrivningar Bilaga 2 Schakt 1 4x2 m (NO-SV) och 0,2 djupt. Direkt under torven framkom ett tunt jordlager, 0,15 m, med koloch sotfläckar, stört av rötter. Under detta var den naturliga marken bestående av orangebeige silt. Ett kolprov tog i den tydligaste kolfläcken. Schakt 2 4,5x2 m (NO-SV)och 0,25 m djupt. Under torven var överst ett tunt lager beige silt och sedan orange silt. Lagren var störda av rötter och innehöll mindre kolfläckar. Schakt 3 7x2 m (ONO-VSV) och 0,25-0,30 m djupt. I botten av torven och direkt under denna var spridd kol och sot. Därunder kom ett tunt lager beige silt och sedan orange silt. Schakt 4 2x1,4 m (VNV-OSO) och 0,3 m djupt. Under torven kom mörkbrun humös jord och sedan orange silt. Schakt 5 4x1,8 m (NO-SV) och 0,2 m djupt. Under torven kom brun jord och sedan orange sandig silt. I sydost iakttogs ett oregelbundet område med kol, 1,2x0,8 m och 0,05 m tjockt. Rotbrand? Schakt 6 2,3x1,6 m (Ö-V) och 0,2 m djupt. Under torven fanns ett lager av homogen brun jord och sedan orange sandig silt. Schakt 7 3,6x1,7 m (Ö-V) och 0,2 m djupt. Under torven var 0,2 m brun jord och sedan orange silt. I nästan hela schaktet var en stenpackning bestående av 0,05-0,15 m stora stenar i ett skikt. Stenarna låg i den bruna jorden direkt ovanpå silten. I nordvästra hörnet av schaktet var en nedgrävning med 9 cylinderformade gjutjärnstackor och glasskärvor från flaskor från nyare tid. Järntackorna var alla 100 mm långa och 50 mm i diameter. Stenpackningen verkar fortsätta utanför schaktet ytterligare ca 3-4 m åt norr. 19

22 20 Dalarnas museum arkeologisk rapport 2017:3

23

24 Dalarnas museum Postadress Box 22, Falun Besöksadress Stigaregatan 2-4, Falun Tel