Arkeologiska lämningar i skogsmark

Transkript

1 Arkeologiska lämningar i skogsmark Andreas Hennius Arkeologisk forskningsundersökning Dannemora 102:1, Österlövsta 970 & 974 Dannemora och Österlövsta Socknar Tierps Kommun Uppsala Län Uppland Institutionen för Arkeologi och Antik Historia Uppsala Universitet Box 626, Uppsala, Engelska Parken, Thunbergsvägen 3H

2 2

3 Administrativa Uppgifter - Plats: Fast fornlämning Dannemora 102:1 - Fastighet Harvik 12:2 Dannemora socken, Tierps Kommun, Uppsala län. Övrig Kulturhistorisk lämning Österlövsta 970 / 974 Fastighet Österlövsta 5:7, Österlövsta socken, Tierps Kommun, Uppsala län. - Fornlämning: Tjärframställningsanläggning Dannemora 102:1 och kolningsgropar Österlövsta 970& Typ av undersökning: Arkeologisk Forskningsundersökning - Fältarbetsperiod: Projektledare: Andreas Hennius - Medverkande personal: Joakim Dittrich Hallberg, Jon Lundin, Åza Olofsdotter, Beatrice Widell - Institutionens projektnummer: UM2015, Utmarken Länsstyrelsens handläggare: Ylva Stenqvist Millde - Länsstyrelsens beslutsdatum Länsstyrelsens diarienummer: Koordinatsystem: Sweref 99 tm - Höjdsystem: Rh Fynd: Inga Fynd tillvaratogs vid undersökningen. Arkeologiska lämningar i skogsmark Andreas Hennius Arkeologisk forskningsundersökning Dannemora 102:1, Österlövsta 970 & 974 Dannemora och Österlövsta Socknar Tierps Kommun Uppsala Län Uppland Arkeologiska Institutionen, Uppsala Universitet RAPPORT 2016 Uppsala Universitet, 2016 PLANER: Andreas Hennius DIGITAL BILDBEARBETNING: Andreas Hennius OMSLAGSBILD: Arbetsbild från Dannemora VETENSKAPLIG GRANSKNING och SPRÅKGRANSKNING: Joakim Kjellberg ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet I2014/00601 Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University Box 626, Uppsala, Engelska Parken, Thunbergsvägen 3H 3

4 English summary In the fall 2015 two small archaeological excavations were conducted in Dannemora (Raä 102:1) and Österlövsta (Raä 970 &974) parishes in the northern part of Uppland. The main purpose was to trace activity areas connected to tar production supposedly from the late Iron Age. In previous work, including field walking and phosphate analysis areas suitable for settlements had been identified in the areas near the tar pits. The method of excavation was made by series of test pits with the size of 1 m 2. At Dannemora 102:1 two areas cleared from stone, 8x5 and 8x25 meters, was identified. The areas was surrounded by stonewalls, to the high of about one meter and at least the same width. In one of them a small hearth was found and dated to the 19 th century. The stone clearing are probably from the same period and should be interpreted as traces of cultivation. No traces of prehistoric activities could be found. At Österlövsta 970/974 no traces of prehistoric or historic activities could be found. 4

5 Innehåll Administrativa Uppgifter... 3 English summary... 4 Innehåll... 5 Inledning... 7 Bakgrund/Tidigare undersökningar... 7 Topografi och fornlämningsmiljö... 9 Syfte och Frågeställningar Arbetets utförande och metod Resultatredovisning Dannemora 102: Fynd Analyser Österlövsta 970 & Tolkning och utvärdering Referenser

6 Figur 1. Norra Uppland med de två undersökningsområdena markerade. Skala 1:

7 Inledning Under hösten 2015 genomförde Andreas Hennius vid Institutionen för Arkeologi och Antik Historia vid Uppsala Universitet två mindre arkeologiska undersökningar inom ramen för det pågående doktorandprojektet Utmarksbruk under yngre Järnålder. Undersökningsområdena var belägna i norra uppland i Dannemora respektive Österlövsta socknar (se figur 1) och undersökningarna genomfördes i enlighet med Länsstyrelsens beslut (LST Dnr , ). I undersökningen deltog fyra studenter från institutionens mastersutbildning: Joakim Dittrich Hallberg, Jon Lundin, Åza Olofsdotter och Beatrice Widell. Kostnader för tidigare genomförda fosfatanalyser bekostades av Upplandsmuseets forskningsfond. Kostnaden för det analyserade 14 C-provet bekostades av Rydebergsfonden på Institutionen för Arkeologi och Antik Historia, Uppsala Universitet. Bakgrund/Tidigare undersökningar I samband med byggnation av ny Europaväg 4 genom Uppland påträffades en tidigare okänd storskalig produktion av tjära från yngre järnåldern i norra upplands skogsmarker (se exempelvis (Hennius, 2007; Hennius et al. 2005). Tyvärr undersöktes vid detta tillfälle endast de lämningar som var synliga ovan mark och inget av de intilliggande markområdena. Eftersom tjärbränning är ett tidskrävande arbete och flera av lämningarna var belägna långt från samtida kända boplatser är det sannolikt att ytterligare lämningar finns i närområdet till tjärframställningsanläggningarna. I syfte att spåra sådana aktivitetsområden genomförde Andreas Hennius inventering och fosfatkartering i anknytning till tjärgropar på två lokaler i norra Uppland (se figur 2 &3). Lokalerna valdes utifrån ett antal kriterier; de skulle vara lätt tillgängliga med bil, de skulle inte vara igenväxta med sly utan området skulle kunna inventeras på ett bra sätt, och växtligheten fick inte vara så tät att GPS-mottagningen påverkades. Utifrån dessa kriterier valdes de nu undersökta lokalerna ut. Ingen av de nu aktuella tjärframställningsanläggningarna är arkeologiskt undersökta sedan tidigare. Lämningarna i Österlövsta är i FMIS felaktigt registrerade som kolningsgropar men utgör med största sannolikhet, utifrån utseende och topografiska läge samt omkringliggande fornlämningsbild tjärgropar av förhistorisk typ. De områden som utifrån en okulär besiktning hade topografiska förutsättningar att hysa aktivitetsytor uppvisade även en tendens till förhöjda fosfatvärden (se figur 2 & 3) varför en grävningsinsats ansågs relevant. 7

8 Figur 2. Fosfatvärden i anknytning till fast fornlämning Dannemora 102:1. Skala 1:

9 Figur 3. Fosfatvärden i anslutning till Övriga kulturhistoriska lämningar Österlövsta 970 & 974. Skala 1:2000. Topografi och fornlämningsmiljö Dannemora 102 :1 är belägen i blockig moränmark 3,5 km söder om Österby bruk. Strax söder om den registrerade anläggningen sluttar marken kraftigt ner mot en igenvuxen våtmark vilken sannolikt även under perioder utgjort utflöde från Harvikadammen. I det äldre kartmaterialet kallas denna för Marias Myran och på en ägomätning från 1758 finns även en symbol för ett hus utritat här (se figur 4). Vid inventering påträffades stenröjda ytor meter mot syd öst. Den närmast registrerade lämningen återfinns 365 m mot norr och utgörs av sentida lägenhetsbebyggelse (Dannemora 119:1) på samma avstånd finns även en del lämningar efter skogsbruk i form av kolbottnar och kolarkoja (Dannemora 299). Om tjärgropen är från 9

10 Uppsala Universitet, Institutionen för Arkeologi och Antik Historia, Rapporter 2016 järnåldern återfinns närmaste förhistoriska lämningarna cirka 950 m mot nord väst med gravfältet Dannemora 115 (se figur 5). Landskapet runt lämningarna vid Österlövsta är betydligt flackare. Mot nordöst finns en svag höjd med berg i dagen som sträcker sig i närmast nordsydlig riktning och på den östra sidan av detta ansågs möjligheterna för att hitta lämningar vara goda. I området finns rikligt med kolbottnar och lämningar efter skogsbrukslämningar dock ingen närmare än 250 meter (se figur 6). Figur 4. Karta från Cirka 100meter söder om den registrerade tjärgropen finns en mindre byggnad utritad (röd markering). 10

11 Figur 5. Registrerade lämningar i området runt Dannemora 102:1. Skala 1:8000. Syfte och Frågeställningar Syftet med undersökningarna var att utreda om ytterligare lämningar som kan knytas till tjärproduktionsanläggningarna gick att identifiera genom arkeologisk undersökning. I de aktuella områdena fanns således inga registrerade lämningar. Däremot var delar av ytorna belägna inom fornlämningsområdet för fast fornlämning Dannemora

12 Figur 6. Registrerade lämningar i området runt Österlövsta 970/974. Skala 1:8000. Arbetets utförande och metod Genom fosfatkartering och inventering på de två lokalerna hade områden identifierats där lämningar knutna till tjärframställningen skulle kunna finnas. Ytmässigt rör det sig om områden cirka 100x50 m. Vid den fornminnesklassade Dannemora 102:1 ligger området ungefär 40 meter från den registrerade lämningen, vid Österlövsta ligger området närmare den sydliga av de två registrerade lämningarna. Undersökningen genomfördes genom grävning av kvadratmeter stora provgropar samt mindre sammanhängande schakt. Vid Dannemora 102:1 grävdes sammanlagt cirka 25 m2, vid Österlövsa 970 & 974 grävdes endast meterrutor omfattande totalt 20 m2. Groparna grävdes ner till orörd mark. Jorden sållades. Rutorna samt framkomna anläggningar mättes in med GPS. En 12

13 påträffad härd undersöktes genom sektionsgrävning i syfte att möjliggöra en tolkning samt samla in daterbart material. Sektionsritningarna dokumenterades på ritflm. Endast ett mindre antal fynd påträffades, dessa fotograferades men samlades inte in (se figur 7 & 8). Figur 7. Arbetsbild från Dannemora 102. På bilden syns Joakim Dittrich Hallberg, Jon Lundin och Åza Olofsdotter. Foto: Andreas Hennius. Figur 8. Arbetsbild från Österlövsta. Jon Lundin vid sållet Beatrice Widell gräver. Foto: Andreas Hennius. 13

14 Resultatredovisning Dannemora 102:1 I ett område med förhöjda fosfatvärden meter syd öst om den registrerade tjärframställningsgropen identifierades vid inventering stenröjda ytor 8x5 respektive 25x8 m vilka omgärdades/avgränsades av upp till en meter höga stenvallar av röjningssten. Större delen av rutgrävningen koncentrerades till dessa ytor. Sammanlagd grävdes 14 kvadratmeterrutor, inklusive en i anslutning till tjärgropen (Dannemora 102:1). Dessutom grävdes 4 smala sammanhållna schakt igenom stenvallarna och de stenröjda ytorna (se figur 9, 10). Lämningarna har registrerats i FMIS som Övriga Kulturhistoriska Lämningar med nummer Dannemora 300 och 301. Figur 9. Grävda kvadratmeterrutor och sammanhängande schakt vid Dannemora 102:1. Skala 1:

15 Figur 10. Stenvallar som kringgärdade de stenröjda ytorna vid Dannemora 102:1. Foto: Andreas Hennius. 15

16 I den mindre av de två stenröjda ytorna påträffades en grund sot/kolfläck (se figur 11). Denna tolkades som en härd och 14 C-daterades till sen historisk tid (se nedan figur 13). Figur 11. Den påträffade härden i den mindre av de stenröjda ytorna. Foto: Andreas Hennius. 16

17 Uppsala Universitet, Institutionen för Arkeologi och Antik Historia, Rapporter 2016 Fynd Endast ett fåtal fynd påträffades vi undersökningen. I den mindre stenröjda ytan påträffades små fragment av ett keramik-liknande material. Dessa var dock så små att de inte kan kategoriseras på ett säkert sätt. Mellan de två ytona påträffades id metalldetektering delar av en kedja i järn. I en av murarna runt den större stenröjda ytan påträffades vad som sannolikt är ett klackjärn ( se figur 12). Inga fynd omhändertogs. Figur 12. Ett klackjärn som påträffades i en av stenvallarna runt den större stenröjda ytan. Foto: Andreas Hennius. Analyser Från härden i den mindre av de stenröjda ytorna analyserades ett prov för 14C-datering. Provet gav ett BP värld på 92+/-29 (Ua-52177). Efter kalibrering daterar detta härden till / (Kal 2 Sigma) (se figur 13). Utifrån det sentida materialet i anknytning till stenvallarna kan sannolikt även dessa dateras till denna period. 17

18 Figur C-diagram från den daterade härden vid Dannemora 102:1. Österlövsta 970 & 974 Vid Österlövsta 970 & 974 grävdes sammanlagt 20 kvadratmeterrutor (se figur 14, 15 & 16). Rutorna placerades primärt i en svag sydsluttning ungefär 70 m nordöst om de registrerade tjärgroparna. Området sågs som ett lämpligt topografiskt läge med ett skyddande höjdstråk mot nordväst. Fosfatanalysen hade även visat på något förhöjda fosfater. Inget av antikvariskt intresse framkom i rutorna. Då inga arkeologiska lämningar eller övrigt av antikvariskt intresse påträffades i området grävdes även ett antal rutor i området runt tjärgroparna, inte heller här påträffades några arkeologiska lämningar. Figur 14. Jon Lundin, Beatrice Widell och Åza Olofsdotter gräver rutor vid Österlövsta. Foto: Andreas Hennius. 18

19 Figur 15. Grävda kvadratmeterrutor vid Österlövsta. Skala 1:

20 Figur 16. Rutgrävning vid Österlövsta Joakim Dittrich Hallberg, Åza Olofsdotter och Beatrice Widell. Foto Andreas Hennius. Tolkning och utvärdering Lämningar av antikvariskt intresse, i form av stenvallar och stenröjda ytor, framkom vid undersökningen i anknytning till Dannemora 102:1. I en av de stenröjda ytorna framkom en härd vilken daterades till sen historisk tid, vilket även är den sannolika dateringen för stenvallarna. Lämningarna kan sannolikt inte tidsmässigt sättas samman med tjärframställningen på platsen utan avspeglar en annan aktivitet. Troligtvis utgörs vallarna och stenröjningen av spår från odling. De röjda ytorna har registrerats i FMIS som övrig kulturjistorisk lämning med nummer Dannemora 300 och Dannemora 301. Utifrån syftet med undersökningarna, att spåra aktivitetsytor knutna till tjärframställningen, var inte projektet framgångsrikt, dock visar undersökningen på att det finns lämningar att hitta i skogsmarken som är svårtolkade men med stor potential att förstå nuvarande skogsmarker som ett kulturlandskap. Tyvärr kvarstår frågan hur man ska hitta eventuella lämningar knutna till den förhistoriska tjärframställningen. 20

21 Referenser Hennius, A. Svensson, J. Ölund, A. & Göthberg, H Kol och tjära Arkeologi i norra Upplands skogsmarker. Rapport 2005:02, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Upplandsmuseet. Hennius, A En mörk tid i Uppländsk ekonomi. I Land och samhälle i förändring. I Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. Arkeologi E4 studier. Red. Hjärthner-Holdar, Ranheden & Seiler. 21