Rysslands WTO-anslutning. - handelsmöjligheter för svenska företag

Rysslands WTO-anslutning - handelsmöjligheter för svenska företag

Sammanfattning Ryssland blev antagen som medlem i WTO på Världshandelsorganisationens (WTO) ministerkonferens i december 2011. Efter intern rysk beredning väntas medlemskapet träda ikraft under sommaren 2012. Anslutningen innebär att Ryssland påtagligt öppnar sig för handel med omvärlden, bland annat genom minskade tullar, bättre marknadstillträde för tjänstehandeln och ökad förutsägbarhet och transparens vad gäller ryska lagar och regler. Handeln mellan Sverige och Ryssland har, i och med det ryska WTO-medlemskapet, potential att förenklas och därmed öka. Den ryska marknaden är av stort intresse för svenskt näringsliv. Ryssland är en av Sveriges viktigaste import- och exportmarknader utanför EES. Kollegiet har också fått in flera synpunkter från svenska företag som har önskat se bättre marknadstillträde till Ryssland. Prioriterade områden har varit lägre tullar, minskade handelsprocedurer, teknisk harmonisering, bättre immaterialrättsskydd och ökade möjligheter för handel med tjänster. I och med att Ryssland blir medlem i WTO åtar sig Ryssland att följa alla WTO:s avtal. Ryssland har också gjort åtaganden i anslutningsförhandlingarna som sker inom ramen för den särskilt skapade arbetsgruppen för Rysslands anslutning till WTO. I anknytning till WTO-anslutningen har EU och Ryssland även tecknat ett antal bilaterala avtal. Rysslands WTO-medlemskap får betydande konsekvenser för svenska intressen på olika handelsområden. Rysslands WTO-anslutning innebär att den genomsnittliga tullen på industrivaror sänks från 9,5 procent till 7,3 procent. Ryssland kommer att avskaffa tullen helt på alla varor som ingår i Informationsteknikavtalet (ITA). Sverige har stor export av ITA-varor till Ryssland. Vidare har Ryssland för avsikt delta i Informationsteknikavtalet (ITA). Med tullsänkningar kommer också tullbesparingar. För motorfordon, en annan viktig svensk exportvara, beräknas tullbesparingen bli ca 395 miljoner kronor per år. Rysslands WTO-anslutning innebär tullsänkningar på jordbruksvaror i storleksordningen 20-50 procent av den tillämpade tullen idag. Tullsänkningarna innebär potentiella tullbesparingar, till exempel för fryst griskött där tullbesparingen beräknas bli ca 6,7 miljoner kronor per år. Den ryska marknaden är av stort intresse för flera svenska exportörer av jordbruksvaror. Rysslands anslutning till WTO kan därför innebära marknadsöppningar och ökad handel. När Ryssland tillämpar SPS-avtalet blir förutsättningarna bättre för svenska exportörer av jordbruksprodukter. Svenska jordbruksexportörer har stött på problem vid export till den ryska marknaden, vilket har inneburit att flera exportförsök har avbrutits. Problem har bland annat varit oförtutsägbarhet och plötsliga regeländringar samt orimliga krav på exporterande företag. Bland annat principen om transparens och principen om vetenskaplighet är delar i SPS-avtalet som kommer kunna underlätta för svenska företag.

Ryska handelsprocedurer är i ett internationellt perspektiv komplicerade, tidskrävande och icke-transparenta, vilket försvårar för svenska näringslivsintressen i Ryssland. WTO-avtalen innehåller få och vaga skrivningar om handelsprocedurfrågor, vilket innebär att få förenklingar är att vänta som följd av Rysslands WTO-anslutning. Rysslands WTO-anslutning kan dock på sikt leda till förbättrade handelsprocedurer genom att Ryssland deltar i framtida förenklingsarbeten inom ramen för WTO. Rysslands tillämpning av exportskatter är av stor betydelse för svenska intressen eftersom Ryssland är en av Sveriges viktigaste varuhandelsimportpartner utanför EES. Rysslands anslutning till WTO innebär överlag ökad förutsägbarhet i tillämpningen av exportskatter genom att dessa binds för viktiga produkter. Exportskattenivån på Sveriges överlägset största importintresse, råolja, binds på nivåer över den idag tillämpade. Exportskattenivån på virke binds på sänkta nivåer beroende på träslag. Tekniska regler har ansetts vara komplexa och betungande för de svenska företag som säljer sina produkter på den ryska marknaden. Flera faktorer pekar dock på att Ryssland idag är väl förankrat vad beträffar internationell praxis på tekniska regelområdet och har som avsikt att följa TBT-avtalet. Ryssland arbetar bland annat för teknisk harmonisering med EU:s tekniska regelverk som bas, vilket är bra. Harmoniseringsmodellen avviker dock på flera punkter från det europeiska, vilket gör det svårt att förutspå vilka faktiska lättnader de svenska företag som agerar på den ryska marknaden kommer att få. I dagsläget är tillämpningen av handelspolitiska skyddsinstrument mellan EU och Ryssland mycket begränsad. En rysk WTO-anslutning kommer att leda till en ökad transparens och förutsägbarhet i tillämpningen av handelspolitiska skyddsinstrument. Subventioner användes tidigare i stor utsträckning i Ryssland. I och med att Ryssland ansluts till WTO förbjuds exportsubventioner och subventioner för importsubstituering helt. En större reglering av specifika subventioner kommer sannolikt leda till en mindre fördelaktig situation för ryska statsägda företag och att subventionsnivån på exportkrediter kommer att hamna i nivå med WTO:s och OECD:s regelverk. I och med WTO-anslutningen har Ryssland gjort flera åtaganden i tjänstesektorn, varav många åtaganden gäller för sektorer som är viktiga för svenska näringslivsintressen (till exempel data-, bygg- och telekomsektorn). Ryssland binder sig också till att minimera den byråkratiska bördan för tjänsteföretag. Handläggningen ska vara skyndsam och till låg kostnad. Vidare, i ett bilateralt avtal mellan EU och Ryssland, åtar sig Ryssland att sänka de kritiserade sibiriska överflygningsavgifterna. De ryska handelsrelaterade investeringsåtgärderna (TRIMs) är inte WTOförenliga och ska vara helt borttagna 1 juli 2018. I och med utfasningen av investeringsåtgärderna har EU och Ryssland tecknat ett bilateralt avtal för att skydda europeisk export av delar och komponenter för motorindustrin. Avtalet innebär i stora drag att om den europeiska exporten till Ryssland minskar ska Ryssland sänka tullarna på komponenter för motorindustrin. Som ett led i förberedelserna för en WTO-anslutning har Ryssland arbetat för att immaterialrättssystemet ska nå upp till samma nivå som det

immaterialrättssystem som gäller inom WTO. Vidare har Ryssland infört åtgärder för att säkerställa att de lagstiftade immateriella rättigheterna efterföljs. Många av de immaterialrättsliga problem i Ryssland som har lyfts fram av svenska företag täcks in av de åtaganden Ryssland gör i och med WTOanslutningen. Inhemska företag, varor och tjänster favoriseras när den ryska offentliga sektorn ska göra sina inköp, vilket missgynnar svenska företag. Ryssland kommer inte, i och med WTO-anslutningen, att delta WTO-avtalet om offentlig upphandling. Ryssland kan därför fortsätta favorisera inhemska företag, varor och tjänster vid offentlig upphandling. Under anslutningsförhandlingarna bekräftade dock Ryssland att de, senast fyra år efter anslutningen, ska börja förhandla medlemskap i WTO:s avtal om offentlig upphandling.

Innehåll Inledning... 6 Bakgrund... 6 Handel mellan Sverige och Ryssland idag... 7 Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning... 9 1. Industrivarutullar... 9 2. Tullar på jordbruksprodukter... 15 3. Handelsprocedurer... 19 4. Exportskatter... 22 5. Tekniska regler TBT... 25 6. Sanitära och fytosanitära åtgärder SPS... 28 7. Handelspolitiska skyddsinstrument... 31 8. Subventioner... 32 9. Tjänstehandel... 34 10. Handelsrelaterade investeringsåtgärder TRIMs... 41 11. Immaterialrätt... 42 12. Offentlig upphandling... 46 Slutsats... 48 Referenser... 49

6 Inledning Ryssland upptogs som medlem i Världshandelsorganisationen, WTO, den sextonde december 2011 efter arton års förhandlingar. Efter intern rysk beredning väntas medlemskapet träda ikraft under sommaren 2012. Den här rapporten syftar till att ge en översiktlig bild av de ryska åtagandena i och med WTO-anslutningen. Fokus ligger på hur anslutningen kan påverka intressen som är viktiga för svenskt näringsliv. Rapporten har följande upplägg: Kapitel 1 presenterar en kort bakgrund. Kapitel 2 presenterar handelsstatistik. Kapitel 3 beskriver de åtaganden Ryssland har gjort i och med WTOanslutningen. Dels de åtaganden Ryssland gör i WTO:s avtal och dels de åtaganden Ryssland gör i Arbetsgruppens rapport (WTO, 2011a) och i Bindningslistorna (WTO, 2011a och 2011b). Kapitlet är uppdelat i 12 avsnitt där varje avsnitt behandlar ett specifikt handelsområde. Fokus i varje avsnitt ligger på de problem svenska företag möter i handeln med Ryssland och hur en rysk WTO-anslutning påverkar dessa problem. Bakgrund Ryssland upptogs som medlem i Världshandelsorganisationen, WTO, efter arton års förhandlingar och anslutningen utgör en central händelse i såväl Rysslands som WTO:s historia. I och med anslutningen kommer Ryssland att implementera WTO:s alla handelsavtal. Vidare, utöver vad som följer av WTO:s avtal, återfinns ytterligare ryska åtaganden i fyra anslutningsdokument: Anslutningsprotokollet, arbetsgruppens rapport, bindningslistan för tullar och bindningslistan för tjänster. Anslutningsprotokollet är mycket kort varför dokumentet ofta reduceras till en ren formalitet. Arbetsgruppens rapport är en sammanställning av viktiga diskussioner inom arbetsgruppen. Dokumentet behandlar ekonomisk politik, det politiska ramverket, handel med varor, immaterialrätt, tjänstehandelspåverkande näringspolitik och vissa övriga frågor som bland annat transparens och handelsprocedurer. Bindningslistorna listar åtaganden för specificerade varor och tjänster. EU och Ryssland har också, i och med WTO-anslutningen, tecknat ett antal bilaterala avtal. Dessa avtal är inte en del av de ryska anslutningsvillkoren till WTO per se, men avtalen har tecknats i anknytning till WTO-anslutningen. Bland annat har EU och Rysslant ingått avtal om exportskatter, avtal för att skydda europeisk export av delar och komponenter för motorindustrin och avtal om sibiriska överflygningsavgifter.

7 År 2010 trädde en tullunion ikraft mellan Ryssland, Vitryssland och Kazakstan. Tullunionen har en gemensam yttre handelspolitik varför flera av de åtaganden Ryssland gör i och med WTO-anslutningen sker inom ramen för tullunionen. Handel mellan Sverige och Ryssland idag EU är Rysslands överlägset största handelspartner och står för över 50 procent av landets totala handel. Därefter följer Kina, Ukraina och Vitryssland. Ryssland är EU:s tredje största handelspartner efter USA och Kina. Rysslands totala export består framförallt av bränslen och råvaror, vilket utgör över 80 procent av landets export. Rysslands import är mer diversifierad än exporten och består till stor del av tillverkade varor, främst verkstadsprodukter. Den svenska handeln med Ryssland har ökat betydligt under det senaste decenniet. Sveriges export till Ryssland har ökat med närmare 90 procent mellan 2002 och 2010. Den svenska importen har ökat ännu kraftigare. Mellan 2002 och 2010 har importen ökat med över 400 procent. Dessa siffror visar dock en ökning av värdet av importen och inte av volymen. En anledning till denna stora importökning är att priset på råolja, en av de största importprodukterna från Ryssland, har ökat kraftigt. Följande graf illustrerar hur handeln mellan Sverige och Ryssland har utvecklats det senaste decenniet. Svensk varuhandel med Ryssland 1998 2010 60 000 Totala värden, Miljoner kr 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Varuimport från Ryssland Varuexport till Ryssland 1998199920002001200220032004200520062007200820092010 Källa: SCB, 2011 Ryssland är Sveriges 14:e viktigaste exportmarknad. År 2010 gick 1,8 procent av Sveriges totala export till Ryssland. Om enbart exportmarknader utanför EU tas med i beräkningen hamnar Ryssland på 4:e plats. År 2010 bestod den svenska exporten till Ryssland främst av industrivaror. Bland annat av verkstadsprodukter som telekommunikationsutrustning,

8 motorfordon och delar till motorfordon men även av papper, kemikalier samt järn och stål. Tabell 1 visar de fyra värdemässigt största exportvarorna från Sverige till Ryssland under år 2010 och under perioden januari september år 2011. Tabell 1: De värdemässigt största svenska exportvarorna till Ryssland KN-nummer Varubeskrivning Export till Ryssland 2010 - värde i miljarder SEK Export till Ryssland jan-sept 2011 -värde i miljarder SEK 85176100 Basstationer (telekom) 1,9 2,8 87032319 Personbilar med bensinmotor 1,1 1,8 85176200 Annan telekomutrustning 1,0 1,2 87033219 Personbilar med dieselmotorer 0,7 1,2 Källa: SCB, 2011 Av de viktigaste leverantörsländerna för import till Sverige återfanns Ryssland 2010 på 7:e plats, med en andel på 4,7 procent. Om enbart leverantörsländer utanför EU tas med i beräkningen hamnar Ryssland på andra plats. Tabell 2 visar de fyra värdemässigt största importvarorna till Sverige från Ryssland under år 2010 samt under perioden januari september år 2011. Tabell 2: De värdemässigt största svenska importvarorna från Ryssland KN-nummer Varubeskrivning Import från Ryssland 2010 - värde i miljarder SEK Import från Ryssland jan-sept 2011 -värde i miljarder SEK 27090090 Råolja 37, 1 36,3 28442035 Uran 3,0 2,1 27101111 Lättoljor och produkter för särskild process 2,0 1,3 27101951 Eldningsoljor för särskild process 1,2 1,3 Källa: SCB, 2011

9 Tjänstehandel Utöver varuhandeln med Ryssland tillkommer handel med tjänster. Sverige är en stor exportör av tjänster och har breda intressen på tjänsteområdet. Kollegiet har också löpnade fått in synpunkter från svenska företag som har bekräftat att den ryska marknaden är av intresse. Tyvärr finns det dock stora svårigheter förknippade med att mäta tjänstehandel och det är därför svårt att ger mer detaljerad information av hur handeln ser ut idag. Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning 1. Industrivarutullar Rysslands WTO-anslutning innebär att den genomsnittliga tullen på industrivaror kommer att sänkas från 9,5 procent till 7,3 procent. Rysslands WTO-anslutning innebär också tullbesparingar. För motorfordon beräknas tullbesparingen bli ca 395 miljoner kronor per år. WTO-anslutningen har potential till marknadsöppningar och ökad handel, särskilt när det gäller motorfordon, telekommunikation (ITA) och papper där betydande tullsänkningar görs. 1.1. Sveriges export av industrivaror till Ryssland idag Ryssland är redan idag en relativt betydande marknad för svensk export av industrivaror. Efter Norge, USA och Kina är det den fjärde viktigaste svenska exportmarknaden för dessa produkter utanför EU. Under 2010 exporterade svenska företag industrivaror inklusive fisk för 20,2 miljarder kronor till Ryssland. Exportvärdet under de första tre kvartalen 2011 var 21,2 miljarder kronor (SCB, 2011). Den allra största delen av Sveriges totala export till Ryssland består av industrivaror (se tabell 3). Den svenska exporten av industrivaror till Ryssland under år 2010 bestod främst av verkstadsprodukter som telekommunikationsutrustning, motorfordon och delar till motorfordon men även av papper, kemikalier samt järn och stål (SCB, 2011). Den allra största delen av Sveriges totala export till Ryssland består av industrivaror vilket illustreras av Tabell 3.

10 Tabell 3: Svensk export till Ryssland i miljarder SEK Ryssland 2007 2008 2009 2010 2011 * Totalt 22,7 28,9 14,0 20,8 21,2 - varav industrivaror 22,1 28,2 13,5 20,2 20,8 *= avser endast perioden januari-september 2011 Källa: SCB, 2011 1.2. Hur regleras industrivarutullar i befintliga WTO-avtal? Allmänna tull- och handelsavtalet, GATT, innehåller det multilaterala regelsystemet för handeln med varor och bildar ett av de tre huvudavtalen i WTO. GATT-reglerna syftar till att skapa förutsägbarhet och stabilitet i den internationella varuhandeln. Centrala element i GATT är bland annat principen om icke-diskriminering (mest gynnad nationsprincipen och nationell behandling), bindande åtaganden till exempel ifråga om tullar och förbud mot kvantitativa restriktioner. Därtill tillkommer en bindningslista där varje WTO medlem binder sin tullar vid en viss nivå. 1.3. Ryska industrivarutullar - problem för svenska företag? Kollegiets bedömning är att det inte, under de senaste åren, har varit de ryska tullarna som utgjort de största handelshindren för svenska företag. Det är andra faktorer som har varit mer problematiska, till exempel omständiga handelsprocedurer eller tekniska regler. Hur WTO-anslutningen påverkar ryska handelsprocedurer och tekniska regler beskrivs i avsnitt 3 och avsnitt 5. 1.4. Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning för industrivarutullar Rysslands anslutning till WTO medför framförallt två positiva effekter när det gäller tullar för industrivaror inklusive fisk. För det första innebär åtagandena i anslutningspaketet att Ryssland åtar sig att binda sina tullar för industrivaror inklusive fisk. Ryssland kan därmed i normalfallet inte höja tullarna över den bundna nivån 1. Detta medför mer stabila och förutsägbara exportvillkor till Ryssland. För det andra kommer Ryssland som WTO-medlem att sänka tullarna för viktiga industrivaror. För en del produkter sker sänkningen direkt när Ryssland 1 Det är inte helt uteslutet med tullhöjningar men för att få höja tullen måste Ryssland i så fall förhandla med andra WTO-medlemmar som har ett betydande intresse för den aktuella produkten. Detta innebär att det i praktiken endast kan bli aktuellt med tullhöjningar i något enstaka fall.

11 blir WTO-medlem, för andra produkter genomförs sänkningen först efter några år. Nedan beskrivs de åtaganden Ryssland gör i och med en WTO-anslutning och vilka konsekvenser de ryska åtagandena kan ha för svenskt näringsliv. Tullsänkningar på industrivaror i och med Rysslands WTO-anslutning Ryssland kommer att avskaffa tullen på alla varor som ingår i Informationsteknikavtalet (ITA). Det innebär att viktiga svenska exportvaror blir tullfria vid export till Ryssland. Tullarna kommer att avvecklas bland annat för telekommunikationsutrustning, datorer och halvledare. Ryssland har även för avsikt att delta i WTO:s Informationsteknikavtal (ITA). I övrigt är det ytterst få varor som blir tullfria i och med Rysslands anslutning till WTO, däremot kommer flera tullar att sänkas. Tullfrihet kommer dock att gälla för bland annat vissa typer av läkemedel, vissa trycksaker samt rullstolar och delar till rullstolar. Den genomsnittliga bundna tullen för Ryssland efter implementering blir för industrivaror 7,3 procent jämfört med 9,5 procent idag. För följande viktiga sektorer från svensk sida blir den genomsnittliga bundna tullen lägre; motorfordon 12 procent jämfört med 15,5 procent idag, trä och papper 8 procent jämfört med 13,4 procent idag, elektriska maskiner 6,2 procent jämfört med 8,4 procent idag, kemikalier 5,2 procent jämfört med 6,5 procent idag. Som WTO-medlem kommer Ryssland inte heller att tillämpa så kallade ODC:s (andra tullar och avgifter) vilket också är positivt. Tullhöjningar på industrivaror i och med Rysslands WTO-anslutning I vissa fall innebär Rysslands anslutning till WTO att den slutliga bundna tullen blir högre än den tullsats som tillämpas idag 2. En höjning av den bundna tullen är inte ovanlig utan har att göra med att när ett land binder sina tullar innebär det ett stort åtagande då landet inte kan höja sina tullar över den nivå som tullbindningen gäller 3. Ryssland har dock alltid möjlighet att tillämpa lägre tull än den nivå som tullen är bunden till. 2 Uppgift om tillämpad tull är hämtad från Market Access Database, 2011. 3 Om tullåtagande bryts måste landet i fråga betala kompensation till vissa berörda parter. Det gäller de parter som antingen innehar INR (Initial Negotiating Rights) eller som är principal supplier dvs. den största exportören. De exportörer som anses ha substantial interest dvs. har 10% eller mer av marknaden har rätt till konsultation. Vi noterar att EU27 innehar ett stort antal INR i den ryska tullbindningslistan.

12 Utfallet för viktiga svenska exportvaror I tabellen visas utfallet för några tullpositioner för varor som Sverige exporterar till Ryssland. För merparten av de uppräknade produkterna (tullpositionerna) innebär Rysslands WTO-anslutning att tullen kommer att sänkas. För några produkter kommer tullen att vara oförändrad, bland annat för basstationer och annan telekomutrustning. För ett fåtal produkter kan tullen till och med höjas, bland annat för självgående maskiner för brytning av malm etc. Tullfrihet har uppfyllts enbart för basstationer och annan telekomutrustning, produkter som ingår i ITA. Tabell 4: Utfallet för viktiga svenska exportvaror HS/KN-nr Kort varubeskrivning Slutlig bunden tull (implementeringsår i parentes) Tillämpad tull före WTOanslutningen* 1604 1291 Prepared or preserved herrings in hermetic packings 12 % (2013) 15 % 3906 90 Acrylic polymers in primary forms 6,5 % (2015) 10 % 3923 50 Stoppers, lids, caps and other closures 6,5 % (2013) 15 % but not less than 1,0 euro/kg 4418 72 Assembled flooring panels, multilayer 11 % (2015) 20 % 4810 92 Multi-ply 5 % (2012) 15 % 7219 21 Flat rolled products of stainless steel 5 % (2012) 10 % 8430 31 Self propelled coal or rock cutters and tunneling machines 2 % (2014) 0 % 8517 61 Base stations 0 % (2013) 0 % 8517 62 Machines for the reception, conversion, and transmission or regeneration of voice etc. 0 % (2013) 0 %

13 8535 29 Other automatic circuit breakers 10 % (2015) 15 % 8701 2010 Road tractors for semitrailers, new 13 %*(2014) 15 %** 8703 2319 Vehicles of a cylinder capacity exceeding 1500cc but not 3000cc, 15 %* (2019) 30 %but not less than x euro/ cm3 volume of engine 8708 Parts and accessories of the motor vehicles of heading 8701 to 8705 5 % (2012) 5 %** 9018 9030 Renal dialysis equipment 3 % (2013) 0 % 9403 9030 Parts of wood 10 % + 0,1 euro/kg (2018) 15 % but not less than 0,7euro/kg Källa: Svenska önskemål om tullnivåer och INR samt Rysslands tullbindningslista *enligt kommissionens marknadstillträdesdatabas november 2011 **Flera tullsatser förekommer, den högsta redovisas Tullbesparingar för svenska företag efter en rysk WTO-anslutning Hur mycket kommer svenska företag årligen att spara i minskade tullkostnader efter en rysk WTO-anslutning? Kollegiet har räknat ut potentiella tullbesparingar för ett antal viktiga svenska exportvaror. För att räkna ut potentiella tullbesparingar har vi utgått från de tullpositioner som har ett värde som översteg 100 MSEK under år 2010. Det innebar ett 30-tal tullpositioner med ett värde överstigande 100 MSEK som motsvarade 52 procent av varuexportvärdet för industrivaror till Ryssland under 2010. Med hjälp av den svenska exportstatistiken för dessa 30-tal tullpositioner år 2010 har vi beräknat eventuella tullbesparingar med utgångspunkt ifrån Rysslands tillämpade tull 4 för den specifika tullpositionen och jämfört med den slutliga bundna tullen som återfinns i Rysslands tullbindningslista. Det är viktigt här att understryka att hur stor den faktiska tullbesparingen kommer att bli är helt beroende på vilka varor som kommer att exporteras till Ryssland i framtiden. Tullbesparingarna kan bli högre då vi inte har gjort en beräkning på hela den svenska exporten till Ryssland. Det bakomliggande skälet är att den svenska exporten när det gäller industrivaror omfattar drygt 11 400 tullpositioner (KN-nummer). Tabell 5 visar beräknad tullbesparing för några produkter som är viktiga för svensk export. 4 Uppgift om tillämpad tull är hämtad från Market Access Database, 2011.

14 Tabell 5: Tullbesparingar för produkter viktiga för svensk export 2010 Sektorer Exportvärde* 2010 (MSEK) Tullbesparing (MSEK) Motorfordon 3 653,2 395,1 ITA 3 422,7 11,3 Andra elektriska varor 943,5 6,0 Maskiner 743,6 0,0 Papper 726,3 45,4 Medicinsk utrustning 138,7 0,0 Övrigt** 150,0 5,0 Totalt 10 774,2 477,1 Källa: SCB samt egen beräkning *Exportvärdet är här baserat på de tullpositioner som översteg 100 MSEK under angiven period. **Övrigt omfattar produkt inom flyg Tullbesparingarna blir betydande främst för motorfordon (ca 395 miljoner kronor). Tullbesparingar kommer även att ske för papper och IT-produkter. För maskiner och medicinsk utrustning blir tullbesparingen noll, vilket beror på att den slutliga bundna tullen är densamma som den tull som tillämpades före WTO-anslutningen eller att den slutliga bundna tullen är högre än den tull som tillämpas idag. Hur stora tullbesparingarna blir är beroende av vilka varor och i vilken omfattning de exporteras till Ryssland. För att visa detta har vi valt att granska den svenska exporten till Ryssland under perioden januari till september 2011. I tabell 6 återfinns resultaten. Här har vi också utgått från tullpositioner med ett värde överstigande 100 MSEK vilket innebar 30 tullpositioner. Dessa 30 tullpositioner motsvarade 59 procent av varuexportvärdet för industrivaror till Ryssland under perioden januari till september 2011. Tabell 6: Tullbesparingar för produkter viktiga för svensk export 2011 Sektorer Exportvärde* 2011 januari-september (MSEK) Tullbesparing (MSEK) Motorfordon 5 768,6 631,8 ITA 4 637,6 6,6 Maskiner 1 013,5 10,3 Papper 275,8 15,6 Andra elektriska varor 101,9 10,2 Stål 106,0 5,3 Totalt 12 277 679,9 Källa: SCB samt egen beräkning *Exportvärdet är här baserat på de tullpositioner som översteg 100 MSEK under angiven period.

15 De största tullbesparingarna gäller även här främst motorfordon (ca 632 miljoner SEK). Tullbesparingarna är också betydande för papper, maskiner och andra elektriska varor. Implementeringsperioder efter WTO-anslutningen Implementeringsperioden, det vill säga den tid som Ryssland har på sig att trappa ned sina tullar till den slutliga bundna nivån, sträcker sig från det att avtalet beräknas träda i kraft år 2012 och som längst fram till år 2019. För en stor del av tullarna på industrivaror sker ingen nedtrappning utan den slutliga bundna tullen tillämpas direkt när Ryssland blir medlem i WTO. Enligt kollegiets beräkningar kommer nästan 40 procent av tullarna (tullpositionerna) ha den slutliga bundna tullnivån när avtalet träder i kraft och år 2017 beräknas nästan 99 procent av tullarna vara nedtrappade till den slutliga bundna tullnivån. För personbilar, en viktig svensk exportvara, kommer tullen att trappas ner från 30 procent till 15 procent under sju år. Konsekvenser om Ryssland byter mot sina tullåtaganden Till sist, det ryska WTO-medlemskapet innebär att förutsägbarheten blir större för företagen avseende vilka importtullar som gäller. Om tullåtagande bryts måste landet i fråga betala kompensation till vissa berörda parter. Det gäller de parter som antingen innehar INR (Initial Negotiating Rights) eller som är principal supplier det vill säga den största exportören. De exportörer som anses ha substantial interest dvs. har 10 procent eller mer av marknaden har rätt till konsultation. EU27 innehar ett stort antal INR i den ryska tullbindningslistan, även för viktiga svenska exportintressen. 2. Tullar på jordbruksprodukter Rysslands WTO-anslutning innebär tullsänkningar på jordbruksvaror i storleksordningen 20-50 procent av den tillämpade tullen idag. Rysslands WTO-anslutning innebär också potentiella tullbesparingar, till exempel för fryst griskött där tullbesparingen beräknas bli ca 6,7 miljoner kronor per år. Rysslands anslutning till WTO kan innebära ökad handel och marknadsöppningar eftersom den ryska marknaden är av stort intresse för flera svenska exportörer av jordbruksvaror. 2.1. Sveriges export av jordbruksvaror till Ryssland idag Den ryska marknaden är av stort intresse för flera svenska exportörer av jordbruksvaror. Dels på grund av marknadens storlek och relativa närhet och dels på grund av den potential som finns för ökad export av inte minst förädlade produkter. Ryssland efterfrågar allt mer förädlade produkter och EU, däribland Sverige, är en stor exportör av dessa varor.

16 Ryssland är redan idag en relativt betydande marknad för svensk export av jordbruksprodukter och livsmedel. Efter Norge och USA är det den tredje viktigaste svenska exportmarknaden för dessa produkter utanför EU. Under 2010 exporterade svenska företag jordbruksprodukter och livsmedel för 0,58 miljarder kronor till Ryssland. Exportvärdet under de första tre kvartalen 2011 var 0,49 miljarder kronor (SCB, 2011). Betydande exportprodukter under de senaste åren har bland annat varit ätbara vegetabiliska fettblandningar, korn, griskött, organ och ister från gris, barnmat, ost, kakor, spannmålsprodukter avsedda för barn, rostat kaffe och modifierad stärkelse. Även en rad andra produkter har exporterats såsom till exempel sockerkonfektyrer, choklad, kaffeberedningar, beredda köttprodukter, hund- och kattmat samt smör (SCB, 2011). 2.2. Hur regleras tullar på jordbruksprodukter i befintliga WTOavtal? Ett WTO-medlemskap innebär att Ryssland måste följa de grundläggande reglerna i det allmänna varuhandelsavtalet GATT. Det innebär bland annat att det som huvudregel inte är tillåtet att tillämpa skatter som diskriminerar import eller att tillämpa inhemska regleringar på ett sätt som missgynnar import. Dessutom finns det ett jordbruksavtal i WTO som innehåller åtaganden och regler som påverkar handeln med jordbruksprodukter. Dessa åtaganden och regler gäller för marknadstillträde (tullar, tullkvoter och den särskilda skyddsklausulen SSG), exportsubventioner samt tillämpningen av interna stöd till jordbruket. Därtill tillkommer en bindningslista där varje WTO medlem binder sin tull vid en viss nivå. I bindningslistan finns också medlemslandets tillgång till skyddsmekanismer. 2.3. Export av jordbruksprodukter problem för svenska företag? De problem svenska företag möter i exporten av jordbruksvaror till Ryssland beror inte bara på vilka tullar som tillämpas. Även olika typer av krav på produkterna (sanitära krav, förpackningskrav, märkningskrav med mera) kan vara av stor betydelse för tillträdet till marknaden. Det är alltså viktigt för de svenska exportörerna att Ryssland utformar och tillämpar sådana krav på ett sätt som stör handeln så lite som möjligt. Det ligger också i svenskt intresse att skatteregler och interna reglering på den ryska marknaden inte missgynnar importerade produkter. Dessutom är det av betydelse att Ryssland begränsar användningen av jordbruksstöd som snedvrider konkurrensvillkoren på den inhemska marknaden. 2.4. Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning för jordbruksprodukter Rysslands anslutning till WTO medför framförallt två positiva effekter när det gäller tullar för jordbruksprodukter och livsmedel. För det första innebär

17 åtagandena i anslutningspaketet att Ryssland åtar sig att binda sina tullar för jordbruksprodukter och livsmedel. Ryssland kan därmed i normalfallet inte höja tullarna över den bundna nivån 5. Detta medför mer stabila och förutsägbara exportvillkor till Ryssland. För det andra kommer Ryssland att som WTO-medlem att sänka tullarna för många jordbruksprodukter och livsmedel. För en del produkter sker sänkningen direkt när Ryssland blir WTO-medlem. För många produkter genomförs sänkningen under en period på 1-5 år. Som ett resultat av dessa tullsänkningar kommer den genomsnittliga tullen för jordbruksprodukter och livsmedel att sänkas från 13,2 procent idag till 10,8 procent 6. Nedan beskrivs de åtaganden Ryssland gör i och med en WTO-anslutning och vilka konsekvenser de ryska åtagandena kan ha för svenskt näringsliv. Tullsänkningar på jordbruksvaror i och med Rysslands WTO-anslutning Genom Rysslands anslutning till WTO kommer tullarna att bli lägre för de flesta jordbruksprodukter och livsmedel som svenska företag exporterar till Ryssland. Det handlar om tullsänkningarna i storleksordningen 20-50 procent av den tillämpade tullen idag. Exempel på produkter av svenskt intresse som kommer att kunna dra nytta av tullsänkningar är flytande ätbara fettblandningar (till exempel margarin), slaktbiprodukter av gris, ister, rostat kaffe, kaffeberedningar, sockerkonfektyrer, kakor, sylt, vodka, diverse livsmedelsberedningar, hund- och kattmat samt modifierad stärkelse. Tullhöjningar på jordbruksvaror i och med Rysslands WTO-anslutning För några jordbruksprodukter som idag kan exporteras tullfritt till Ryssland binds tullen på en något högre nivå än den som tillämpas i dagsläget. En höjning av den bundna tullen är inte ovanlig utan har att göra med att när ett land binder sina tullar innebär det ett stort åtagande då landet inte kan höja sina tullar över den nivå som tullbindningen gäller. Ryssland har dock alltid möjlighet att tillämpa lägre tull än den nivå som tullen är bunden till. Exempel på produkter där tullen binds på en högre nivå än den som tillämpas i dagsläget är korn och barnmat. Ryska tullkvoter efter WTO-anslutningen För vissa produkter, bland annat nötkött, kyckling och griskött, kommer Ryssland att fortsätta använda tullkvoter. Det betyder att en lägre tull gäller för en begränsad kvantitet och att en högre tullnivå gäller för import utöver 5 Det är inte helt uteslutet med tullhöjningar men för att få höja tullen måste Ryssland i så fall förhandla med andra WTO-medlemmar som har ett betydande intresse för den aktuella produkten. Detta innebär att det i praktiken endast kan bli aktuellt med tullhöjningar i något enstaka fall. 6 Uppgifterna om genomsnittliga tullnivåer är hämtade från WTO:s hemsida, 2011.

18 tullkvoten. Genom åtagandena i bidningslistan kommer Ryssland att sänka både tullen inom respektive utanför tullkvoten på dessa produkter. Det är bra eftersom tullkvoter begränsar möjligheterna att utveckla exporten till Ryssland. För griskött, som är en viktig svensk exportprodukt till Ryssland, sker en viss förbättring av marknadstillträdet genom att tullen inom tullkvot på 15 procent tas bort och den höga tullen utanför kvoten reduceras något. Ryssland kommer på sikt att avveckla tullkvoten för griskött och istället införa en enhetlig tull på 25 procent för all import av griskött till Ryssland, vilket är positivt. Tullbesparingar för svenska företag efter en rysk WTO-anslutning Eftersom Sverige redan har en hel del export av jordbruksprodukter och livsmedel till Ryssland kommer WTO-anslutningen att innebära tullbesparingar. Några exempel kan illustrera vilka belopp det kan handla om. Om exportvärdet för styckat griskött (färskt och fryst) skulle vara detsamma när den bundna tullen inom tullkvoten börjar tillämpas som det var under helåret 2010, så medför detta tullbesparingar på 6,7 miljoner kronor. För flytande ätbara fettblandningar blir tullbesparingarna 3,6 miljoner svenska kronor på ett år och för modifierad stärkelse 4,1 miljoner kronor. Tabell 7: Tullbesparingar för jordbruksvaror viktiga för svensk export 2010 Sektorer Exportvärde* 2010 (MSEK) Tullbesparing (MSEK) Flytande ätbara fettblandningar 72,3 3,6 Korn 58,0 0 Barnmat 30,6 0 Kakor, bakverk 29,0 1,2 Färskt styckat griskött 24,9 3,7 Ister (gris) 20,7 1,0 Fryst styckat griskött 19,5 2,9 Totalt 255 16,5 Implementeringsperioder efter WTO-anslutningen I några fall kommer den slutliga bundna tullen att gälla direkt när Ryssland blir medlem i WTO. För de flesta produkter kommer det dock att ta några år innan den slutliga bundna tullen tillämpas.

19 Rysslands jordbruksstöd efter WTO-anslutningen En viktig fråga på jordbruksområdet i anslutningsförhandlingarna har också varit omfattningen av de ryska jordbruksstöden, både totalt och för enskilda produkter. Ryssland har åtagit sig att halvera sina handelsstörande jordbruksstöd, från en nivå på 9 miljarder USD 2012 till 4,4 miljarder USD 2018. Vidare har Ryssland gjort kompletterande åtaganden som förhindrar att de handelsstörande stöden koncentreras på några få produkter. Ryssland kommer alltså successivt att få minskade möjligheter att använda jordbruksstöd som stör konkurrensen på den ryska marknaden och handeln. Mer stabila och förutsägbara exportvillkor till Ryssland Ytterligare en positiv aspekt av WTO-medlemskapet ur exportörernas synvinkel är att Rysslands handlingsutrymme att förändra sin politik i protektionistisk riktning kraftigt kommer att begränsas framöver. Detta är välkommet eftersom Ryssland under anslutningsprocessen har visat prov på protektionistiska tendenser. Bland annat infördes tullkvoter för att skydda den inhemska industrin mot importkonkurrens. Det finns även exempel på beslut fattade i Ryssland som har skapat ovisshet om hur handelspolitiken ska utvecklas framåt i tiden. Ett exempel på detta är det dekret om livsmedelstrygghet som den ryske presidenten antog i början av 2010 och som innehöll högt satta mål för Rysslands självförsörjningsgrad när det gäller mejeriprodukter, spannmål, kött med mera. En annan viktig konsekvens av WTO-anslutningen är att Ryssland blir föremål för en intensiv granskning som ny WTO-medlem. Om Ryssland exempelvis har licenskrav som hindar handeln, administrerar tullkvoter på ett sätt som minskar utnyttjandet av dessa så kommer detta med största sannolikhet att uppmärksammas i WTO:s jordbrukskommitté. Ryssland får därmed en ökad press på sig att förändra de delar av handelspolitiken som begränsar möjligheterna för export till den ryska marknaden. 3. Handelsprocedurer Ryska handelsprocedurer är i ett internationellt perspektiv komplicerade, tidskrävande och icke-transparenta, vilket försvårar för svenska näringslivsintressen i Ryssland. WTO-avtalen innehåller få och vaga skrivningar om handelsprocedurfrågor, vilket leder till att få förenklingar är att vänta av Rysslands WTO-anslutning. Rysslands WTO-anslutning kan dock på sikt leda till förbättrade handelsprocedurer genom att Ryssland deltar i eventuellt kommande förenklingsarbete inom ramen för WTO.

20 3.1. Vad är handelsprocedurer? Handelsprocedurer innefattar alla flöden av information och administration som krävs när företag ska exportera eller importera. I begreppet ingår dels offentliga kontroller som förtullning och beskattning, dels transport-, försäkrings- och betalningsprocesser. Komplicerade handelsprocedurer leder till ökade kostnader för gränsöverskridande handel, till exempel genom långa ledtider, tung administration, olika avgifter och den osäkerhet som följer av icke-transparenta regler och rutiner. 3.2. Hur regleras handelsprocedurer i befintliga WTO-avtal? Handelsprocedurer behandlas i tre artiklar i GATT-avtalet. Få handelsprocedurfrågor täcks och skrivningarna är inte helt tydliga, vilket leder till skilda tolkningar av vilka krav som ställs. Ingen WTO-tvist har väckts kring tillämpningen av de tre artiklarna. I korthet omfattar avtalet följande: Artikel V behandlar transitfrihet. WTO-medlemmar garanterar transit av varor via den rutt som är bäst lämpad. Avgifter och regleringar som gäller transit måste vara skäliga. Avgifter och rutiner för export och import regleras i artikel VIII. Där anges att avgifter måste vara proportionella mot den tjänst som utförs. Även straffavgifter för mindre överträdelser måste vara rimliga. Däremot innehåller artikeln bara skrivningar om vikten av sänkta avgifter och förenklade rutiner, utan några egentliga åtaganden. Artikel X reglerar publicering och administration av handelsregelverk. Där listas vilken typ av lagar och regler som rör handel som måste offentliggöras. Det gäller bland annat tullklassificering, -värdering, och vissa skatter. Vidare innebär artikeln att förändrad praxis, höjda avgifter, nya rutiner, eller andra restriktioner inte får införas utan att information först har publicerats på ett lättillgängligt sätt. Vidare ska tillämpning av handelsrelaterade regelverk vara enhetlig och opartisk. Artikel X reglerar också i viss mån överklagandeförfarande. 3.3. Ryska handelsprocedurer problem för svenska företag? I internationell jämförelse är ryska handelsprocedurer komplicerade. När Världsbanken jämför hur stater underlättar för gränsöverskridande handel hamnar Ryssland på plats 160 av 183 (Doing Business 2011). Visserligen har landet sedan 2010 minskat det antal dokument som krävs för export och import, till exempel krävs nu 10 istället för 13 dokument för varje importtransaktion, men det är fortfarande en siffra som placerar Ryssland i bottenskiktet i en internationell jämförelse.

21 Kollegiet har löpande fått in synpunkter från näringslivet som har bekräftat bristande handelsprocedurer i Ryssland. Tullhanteringen upplevdes som tidskrävande, med omfattande byråkrati och dokumentationskrav, samt långsamma procedurer vid förtullning. Vidare fanns en brist på transparens och förutsägbarhet, genom frekventa förändringar av tullregler, skillnader i tillämpning mellan tullstationer, samt ett otillförlitligt och icke-transparent system för överklagande. Företag påpekade också att beräkningen av tullvärde ibland ifrågasattes, vilket ledde till ökade tullkostnader. I arbetsgruppen för Rysslands WTO-anslutning har flera medlemmar invänt mot ryska handelsprocedurer. Bland dem återfinns de problem svenska företag uppgav i kollegiets undersökning, med följande tillägg: Avgifter för tullhantering baseras ofta på värdet på godset och inte på den faktiska kostnaden för att utföra tjänsten. Maxbeloppet kommer enligt Ryssland att sänkas men principen kvarstå, eftersom dyrare försändelser enligt Ryssland oftast är stora och därför tidskrävande att hantera. Bristande statlig kontroll över vissa tullstationer, som idag kontrolleras av illegala krafter. Omständiga krav och långsam process för företag att få AEO-status och därmed förenklad tullhantering. Vissa länder, däribland flera ASEAN-länder, hänvisas till ett begränsat antal tullstationer Tveksamheter kring om ryska transitregler är WTO-förenliga. Ryssland har höga kostnader för transit och begränsningar av vilka varor som tillåts transiteras fritt. Det finns till exempel i nuläget särskilda transitarrangemang för olja och gas. I arbetsgruppen har Ryssland inte medgett några av ovanstående problem och bedömer att befintliga lagar och regelverk är tillräckliga och förenliga med WTO-avtalen. 3.4. Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning för handelsprocedurer Eftersom få handelsprocedurfrågor täcks av befintliga WTO-avtal och eftersom befintliga skrivningar är vaga kommer det ryska WTO-medlemskapet sannolikt inte att leda till större förbättringar för svenska företag. Några stora tidsvinster går till exempel inte att förutspå. Anslutningen innebär inte några direkta

22 förändringar i de procedurer och den byråkrati som leder till att gränshandeln är tidskrävande. Vissa förbättrade handelsprocedurer kan dock förväntas. Anslutningen innebär att Ryssland åtar sig att tillämpa handelsregelverk på ett enhetligt sätt, att publicera sådana regelverk och alltid publicera procedurförändringar innan de genomförs. Vidare ska avgifter som tas ut i tullhanteringen stå i rimlig proportion till hanteringskostnaderna. Det skulle kunna innebära att vissa av de problem svenska företag uppgett, som gäller förutsägbarhet och skillnader i tillämpning mellan tullstationer, skulle minska. Till sist, det är värdefullt att Ryssland genom sitt medlemskap på sikt deltar i förhandlingar inom ramen för WTO kring fördjupade åtaganden på handelsprocedurområdet. 4. Exportskatter Ryssland är Sveriges viktigaste varuhandelsimportpartner utanför EES. Rysslands tillämpning av exportskatter är därför av stor betydelse för svenska intressen. Rysslands anslutning till WTO innebär överlag ökad förutsägbarhet i tillämpningen av exportskatter genom att dessa binds på viktiga produkter. Exportskattenivån på Sveriges överlägset största importintresse, råolja, binds på nivåer över den idag tillämpade. Kollegiet bedömer att de ryska exportskatteåtagandena inte är tillräckligt ingripande för att säkerställa att exportskatter för råolja inte kommer utgöra ett substantiellt handelshinder. Exportskattenivån på virke binds på sänkta nivåer beroende på träslag. 4.1. Vad är exportskatter? Exportskatter (också kallat exporttullar) innebär en pålaga på export. Globalt sett är exportskatter relativt ovanligt men tillämpas av vissa länder, främst på värdefulla råvaror. Syftet kan vara att åstadkomma ökade statsinkomster men också en exportbegränsning i syfte att främja lokal förädling. 4.2. Hur regleras exportskatter i befintliga WTO avtal? Exportskatter regleras i princip inte i WTO och det finns således ingen skyldighet att binda dem. Trots det har flera nya WTO-medlemmar, däribland Kina och Ukraina, gjort åtaganden om exportskatter i sina respektive anslutningsprotokoll ( WTO Plus ). De exportskatter som finns måste tillämpas på Mest-Gynnad-Nation-basis.

23 4.3. Exportskatter problem för svenska företag? Rysslands exportskatter har begränsat och fördyrat svensk import. Bland de produkter där Ryssland tillämpat exportskatter finns den överlägset största svenska importprodukten, råolja. Vidare har den svenska importen av virke av björk, gran och furu påverkats mycket negativt av exportskatter. Sverige hade vid mitten av 00-talet en relativt stor import av björk-, gran- och furuvirke från Ryssland. Med början i januari 2008 införde Ryssland höjningar av exporttullarna på ett antal virkesvaror. Åtgärden resulterade i en kraftig minskning av svensk virkesimport, som i många fall helt avstannade. 4.4. Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning för exportskatter Vid inträdet i WTO gör Ryssland två skilda typer av åtaganden vad gäller exportskatter: multilaterala åtaganden och bilaterala åtaganden. Som en del av anslutningsvillkoren gör Ryssland multilaterala åtaganden för produkter där exportskatter idag tillämpas. Vad gäller övriga råvaror har EU utverkat ett bilateralt avtal som avses tillämpas från och med WTO-anslutningen. Multilaterala åtaganden Bland de multilaterala åtagandena ryms Sveriges överlägset största importprodukter, råolja erhållen ur petroleum, som utgör 79 procent av den svenska importen från Ryssland. Exportskatteåtagandena för råolja är i anslutningsvillkoren formulerade som en mekanism kopplad till världsmarknadspriset, mätt i USD/ton. Exportskatterna varierar beroende på världsmarknadspriset. Vid ett höjt världsmarknadspris kommer den bundna exportskattenivåns procentandel av priset att öka 7. I dagens prisläge ligger exportskattenivån på över 50 procent av världsmarknadspriset. Kollegiet bedömer att de ryska exportskatteåtagandena inte är tillräckligt ingripande för att säkerställa att exportskatter för råolja inte kommer utgöra ett substantiellt handelshinder. Däremot innebär åtagandet ökad förutsägbarhet givet dagens situation. För vissa produkter åtar sig Ryssland att helt avskaffa de exportskatter som tidigare tillämpats. Detta gäller bland annat exportskatter på den viktiga svenska importprodukten olegerat aluminium som kommer att fasas ut. Den svenska importen från Ryssland av olegerat aluminum uppgick till nästan 524 miljoner kronor under år 2010. Under perioden januari-oktober 2011 uppgick den svenska importen från Ryssland av samma vara till 324 miljoner kronor (SCB, 2011). Vidare finns bland de multilaterala åtagandena begränsningar avseende Rysslands exportskatter för virke. Genom den uppgörelse som nåtts med Ryssland på virkesområdet införs tullkvoter för gran och furu inom vilka 7 Om dagens världsmarknadspris på råolja om 110USD/fat skulle öka till 200 USD/fat skulle den bundna exportskattenivån öka från 51,5 procent till 57,5 procent.

24 exportskatten bibehålls men reduceras. För gran och silvergran innebär detta en tull inom kvot på 13 procent. För furu innebör det en tull inom kvot på 15 procent. Kvoternas storlek täcker EU:s import så som den sett ut historiskt. Vad gäller det överlägset största svenska virkesimportintresset, björk, sänks exportskatten utan att detta är begränsat genom kvot och kommer från och med Rysslands inträde i WTO uppgå till 7 procent i jämförelse med dagens 25 procent. EU kommer själv administrera de kvoter som är allokerade till unionen. En kommissionsförordning i detta syfte håller för närvarande på att utarbetas. Kommer då uppgörelsen vad gäller virke att bereda möjlighet för återhämtning av den svenska virkesimporten? Det är svårt att förutsäga pris- och marknadsutvecklingen. Industrin har tidigare framhållit att priset på virkesimporten från Ryssland till följd av främst den dåliga infrastrukturen redan är så hårt uppdrivet att exporttullarna måste vara noll eller mycket nära noll för att göra import till Sverige och EU ekonomiskt lönsam. Vidare torde det vara svårt att reparera de importkedjor som brutits genom handelsnedgången. En närtida återhämtning är följaktligen knappast att vänta till följd av exportskattesänkningarna. Bilaterala åtaganden I det bilaterala avtalet med EU, som alltså är en överbyggnad i förhållande till de multilaterala åtagandena i anslutningsvillkoren, åtar sig Ryssland att inte införa eller höja exportskatter på en rad råvaror. Vidare åtar sig Ryssland att göra sitt bästa för att i förväg samråda med EU och ta hänsyn till deras synpunkter för det fall sådana exportskatter trots allt skulle övervägas. De råvaror som omfattas av avtalet är sådana där exportskatter för närvarande inte tillämpas och åtaganden följaktligen saknas i anslutningsvillkoren. Vidare ingår enbart sådana råvaror som uppfyller en rad kriterier; för det första att Ryssland står för antingen åtminstone 10 procent av världsproduktionen eller världsexporten, för det andra att EU har ett betydande befintligt eller potentiellt importintresse alternativt att det finns en risk för plötsliga förändringar i det globala utbudet. Avtalet ska tillämpas provisoriskt från och med dagen för Rysslands anslutning till WTO. Bland de råvaror som omfattas av avtalet ryms flera svenska importintressen såsom kemiska grundämnen och oorganiska kemiska föreningar (4,8 procent av svensk import), järn och stål (1,5 procent av svensk import), andra metaller än järn och stål (1,6 procent av svensk import), stenkol (1,4 procent av svensk import), malm och skrot av metaller (0,5 procent av svensk import). Sammantaget innebär det bilaterala avtalet svaga ryska åtagandena. Förhoppningsvis innebär det dock vissa ökade utsikter till förutsägbarhet genom den utfästelse till samråd som avtalet rymmer.

25 5. Tekniska regler TBT Tekniska regler utgör ett betydande hinder för svenska företag som ska sälja sina produkter på den ryska marknaden. Genom medlemskap i WTO åtar sig Ryssland att följa TBT-avtalets regler. Ökad teknisk harmonisering och en utökad användning av internationella standarder kommer att underlätta för företag som exporterar till Ryssland. Det framtida handelsklimatet mellan Sverige och Ryssland beträffande tekniska regler kommer dock att vara anknutet Rysslands förmåga att tillämpa TBT-avtalet i praktiken. Kollegiet gör bedömningen att flera faktorer pekar på att Ryssland är väl inställda vad beträffar internationell praxis på tekniska regelområdet. 5.1. Vad är tekniska regler? Tekniska regler är ett samlingsbegrepp för tekniska föreskrifter, standarder och procedurer för hur företag ska visa att dess produkter överensstämmer med tekniska föreskrifter. Tekniska föreskrifter är bindande myndighetsregler om bland annat vilka egenskaper produkter ska ha och hur de ska provas och märkas för att få säljas och användas. Länder och internationella organisationer inför tekniska föreskrifter framförallt av olika skyddsintressen, bland annat för att skydda konsumenters intressen, arbetstagares intressen, miljö och djur. Standarder är icke-bindande regler och riktlinjer som tas fram av privata organ i syfte att minska informations- och anpassningskostnader för företag då företag ska uppfylla tekniska föreskrifter. Standarder kan dock även vara helt frikopplade från bindande tekniska föreskrifter. Tekniska regler kan underlätta handel genom att minska informations- och anpassningskostnader för företag, men de kan också utgöra handelshinder beroende på hur de utformas. Reglerna kan till exempel vara utformade på ett sätt som är mer handelsstörande än vad som är nödvändigt för att uppnå skyddsintresset. I takt med att tullarna på varor blir lägre får andra hinder mot handel däribland tekniska regler en relativt sett större effekt. För att förhindra att tekniska regler stör internationell handeln i onödigt hög grad finns ett TBT-avtal inom WTO. 5.2. Hur regleras tekniska regler i befintliga WTO-avtal? Tekniska regler behandlas i WTO:s TBT-avtal. TBT-avtalet reglerar tillkomst och tillämpning av tekniska regler. Avtalet omfattar alla varor, såväl industrisom jordbruksvaror, och reglerar utarbetande, fastställande och tillämpning av tekniska föreskrifter och standarder, inklusive förpacknings-, märknings- och etiketteringskrav. Avtalet reglerar att tekniska regler inte är mer handelshindrande än vad som anses krävas för att uppnå det önskade skyddet av människors, djurs och växters säkerhet, liv och hälsa. Enligt TBT-avtalet ska WTO:s medlemmar se till att varor från andra medlemmar får en behandling som inte är mindre gynnsam än den som