Metallurgi en del av Innovativa Sverige
Producerad av Näringsdepartementet Foto s 1 Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret. Trådläggare i trådvalsverk, Fagersta Stainless AB, Fagersta s 4 Per Murén/ NCC Roads AB. Nordkalks brytning i Storungs s 6 Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret. Ämnen för truckgaffl ar, Fundia Special Bar AB, Smedjebacken s 8 Martin Sundström/NCC. Brofundament s 12 Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret. Formatplåt, SSAB Tunnplåt AB, Borlänge s 16 LKAB. Pelletsprov s 18 Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret. Tappning av råjärn från masugn. SSAB Tunnplåt AB, Luleå s 21-22 Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret. Stålpulver, Erasteel Kloster AB, Söderfors s 24 Jörgen Svendsen/Pressens bild. Boliden Minerals koppargruva i Aitik s 26 Christer Kjellén/Stenutveckling Nordiska AB. Offerdals skiffer i La Défence, Paris s 28 Max Brouwers/Johnér Tryck Danagårds grafi ska Artikelnummer N5057
Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 7 Visioner och strategier 9 Strategiprogram 13 Omvärldsbeskrivning 17 Svenska förutsättningar 19 Beskrivning av branscherna 23 Strategigrupp och sekretariat 29
4 En del av Innovativa Sverige
Förord Regeringens uppfattning om hur vi ska möta den internationella konkurrensen är klar. Sverige ska konkurrera genom kunskap, innovation och förnyelse. Vi ska inte konkurrera med hjälp av låga löner och försämrade arbetsvillkor. Vi ska fortsätta att ligga högt upp i för ädlingsvärde kedjan och utvecklas med högteknologi och med de internationella marknaderna. Statens roll är att skapa förutsättningar för att Sverige ska ha världens bästa forskning och utbildning, stabil samhällsekonomi, förstklassigt företagsklimat och ett väl fungerande innovationssystem. Att utveckla förutsättningarna för innovation, för produktion och för företagande är helt avgörande för att Sverige även framöver ska vara framgångsrikt i den allt tuffare internationella konkurrensen som präglar den globala metallurgin. I juni 2004 presenterade regeringen sin innovationsstrategi Innovativa Sverige en strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36). Strategin fungerar som en plattform för att stärka Sverige som kunskapsnation. Visionen är klar. Sverige ska vara Europas mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi, och svensk metallurgi ska vara den mest konkurrenskraftiga i Europa. Efter att statsministern i regeringsförklaringen 2004 bjudit in till branschsamtal, inom ett antal näringslivssektorer, påbörjades arbetet med att utarbeta strategiprogram för dessa. En väl fungerande dialog mellan stat och näringsliv är grunden i en modern näringspolitik. Detta strategiprogram för svensk metallurgi är ett steg i den serie av program som inletts med flyg- och rymdstrategin och fordonsstrategin och kommer att följas av program för IT/Telekom, Skog/Trä samt Läkemedel/Bioteknik. Den svenska metallurgin är en av landets basnäringar. För att utveckla sysselsättning och hållbar tillväxt spelar metallurgin en viktig roll för hela det svenska näringslivet genom att förse detta med råvaror, teknologi och miljökunnande. Genom samarbete mellan stat och näringsliv, myndigheter och organisationer kan vi förbättra metallurgins konkurrenskraft och den svenska välfärden. Det är därför med stor stolthet vi här presenterar strategiprogrammet Metallurgi en del av Innovativa Sverige. Thomas Östros Näringsminister Ulrica Messing Infrastrukturminister En del av Innovativa Sverige 5
Inledning De branscher som omfattas av det strategiska programmet för metallurgi är järn- och stålindustrin, gruvor och smältverk, utrustningsindustrin och industrimineral-, ballast- och stenindustrierna. Dessa branscher är en del av den svenska basindustrin och hör ihop genom undersökning och utvinning av naturresurser. Dessa kan bearbetas och bidra till förädlade och högteknologiska produkter som exporteras över hela världen eller används i Sverige. Basindustrin är ryggraden i svensk industri och Sverige har toppositioner att vidareutveckla. Järn- och stålindustri, gruvor och smältverk och vidareförädlingen inom verkstadsindustrin är sammantaget av stor betydelse för det svenska industrisystemet, den ekonomiska tillväxten och exportnettot. Exportberoendet kommer att öka och samspelet med omvärlden blir än mer betydelsefullt. Företagen finns över hela landet och branschernas regionala tilllväxtaspekter ska tillvaratas. Inom länens arbeten med regionala tillväxtprogram (RTP) lyfter 14 län fram metallurgi som ett viktigt område. Det finns ett värde i att de berörda branscherna arbetar i starka kluster. Kunskaper och utvecklingsmöjligheter, innovativa metoder och produkter gör att nya marknader tas till vara. Klustersamarbetet bör samtidigt bidra till att dubbelarbete undviks. Konkurrenskraften i de aktuella branscherna är beroende av forskning och utveckling inom väl utvalda strategiska områden. Hög internationell standard på de för branscherna relevanta utbildningarna är viktigt för rekrytering av kompetent arbetskraft. Förutsägbara spelregler som stimulerar tillväxt och långsiktigt hållbar resursanvändning och resursutveckling är nödvändiga delar och bidrar till ökad konkurrenskraft och tillväxt. Aktuella insatsområden för strategiprogrammet är projekt inom forskning och utveckling, kompetensförsörjning och hållbar utveckling. Strategiprogrammet ska följas upp genom återkommande möten i strategigruppen. En del av Innovativa Sverige 7
Visioner och strategier De svenska metallurgi- och bergnäringarna leder den internationella utvecklingen inom strategiskt utvalda områden. Spjutspetsteknologi, högt förädlade produkter och hållbar resursanvändning karaktäriserar hela värdekedjan från naturresurser till kund. Detta ger god internationell konkurrenskraft och bidrar till välstånd och tillväxt i vårt land. Visionen ska uppnås med strategier för tre fokusområden: Strategi för Forskning och Utveckling Världsledande forskning och utveckling med fokus på väl utvalda strategiska nischer som bidrar till högt förädlade produkter, starka industriföretag och starka kluster. Strategi för Kompetensförsörjning Utbildning av hög internationell standard för att säkra tillgång till kompetent arbetskraft i hela produktionskedjan. Strategi för Hållbar Utveckling Förutsägbara spelregler som stimulerar tillväxt och stärker industrins internationella konkurrenskraft. I detta ingår en säker elförsörjning och tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Det moderna samhällets behov av metaller och mineralprodukter ska tillgodoses genom en långsiktigt hållbar användning och utveckling av naturresurser. STRATEGI FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING Världsledande forskning och utveckling med fokus på väl utvalda strategiska nischer som bidrar till högt förädlade produkter, starka industriföretag och starka kluster. Branscherna inom metallurgi arbetar under olika förutsättningar och samarbetar med ett stort antal utbildningsanordnare, universitet och högskolor samt andra forskningsutförare. Flera olika kluster med varierande samarbete finns framför allt inom stål-, gruv- och bergmaterialområdet. Marknaden för de svenska företagen är internationell. I den allt hårdare konkurrensen är det därför avgörande för näringslivets fortsatta utveckling att Sverige satsar på och utvecklar unik spetskompetens inom forskning och utveckling. Kvalificerad forskning inom strategiska områden skapar goda förutsättningar för branschernas konkurrenskraft. Målet är att svensk FoU fortsatt ska vara världsledande inom utvalda strategiska nischer. Genom samarbete mellan offentliga och industriella aktörer har Sverige goda möjligheter att skapa starka FoU-miljöer som möjliggör fortsatt internationellt ledande ställning. Forskning vid universitet, högskolor och institut, som bedrivs i nära samarbete med branscherna är väsentlig för en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Sådant samspel är viktigt inom metallurgiområdet för att utveckla forskning som är av hög vetenskaplig kvalitet och tillgodoser industrins behov. Kontinuitet och långsiktighet i finansiering av projekt och program är avgörande för att bygga upp och behålla kritisk massa. För industrin är det angeläget att eftersträva långsiktig finansiering inom strategiskt viktiga områden. Avsikten är att branschinriktade program som genomförs ska samfinansieras av staten och deltagande företag. Detta är ett sätt att skapa starka FoU-miljöer av den storlek som behövs för de nödvändiga industriella satsningarna och för fortsatt ledarskap på en utpräglat internationell och konkurrensutsatt marknad. För att stärka möjligheterna till kommersialisering av forskningsresultat och innovationer i näringslivet bör åtgärder vidtas för att underlätta för små och medelstora företag att få tillgång till kapital. Ett system med garantier som ger företagen ökade möjligheter att få tillgång till riskkapital och kortfristiga krediter bör införas. Detta skulle kunna ge bättre förutsättningar för innovativa företag att etablera sig på nya marknader och introducera nya produkter. Det är även angeläget för Sverige att tillgodogöra sig resultaten av den grundläggande och tillämpade forskning som bedrivs i andra länder samt att aktivt delta i internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete både inom och utanför EU. En samverkan mellan Finland och Sverige när det gäller En del av Innovativa Sverige 9
forskning och utveckling är intressant för de båda länderna. Forsknings- och innovationsmiljöer i världsklass är en förutsättning för att nya och befintliga kunskapsföretag ska finna Sverige attraktivt. STRATEGI FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING Utbildning av hög internationell standard för att säkra tillgång till kompetent arbetskraft i hela produktionskedjan. För att industrin ska vara internationellt konkurrenskraftig krävs tillgång till kompetent personal på alla nivåer i respektive delbransch. Kompetensförsörjningen är därmed en nyckelfråga och omfattar hela kedjan från specialkurser och yrkesutbildning på gymnasienivå till specialistutbildning och forskning på akademisk nivå. För att trygga det framtida kompetensbehovet inom branschen krävs insatser inom såväl den högre utbildningen som yrkesutbildningen samt åtgärder för att stärka bilden av och attityderna till branscherna i samhället. Intresset för utbildningar i naturvetenskap och teknik minskar internationellt. Sverige har lyckats relativt väl att rekrytera ungdomar till tekniska utbildningar trots att deras intresse för att satsa på en karriär inom industrin är vikande. Regeringen har bidragit till att stöd till utveckling och uppbyggnad av regionala yrkesutbildningscentrum, så kallade teknikcollege, lämnats där kommuner, skola och företag samverkar kring yrkesutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå. Det finns också industrigymnasier bl.a. inom de berörda branscherna som både attraherar elever och ger en mycket bra grund för arbete i industrin. Högskolans uppdrag är att bedriva utbildning och forskning. Högskolan har dessutom till uppgift att samverka med det omgivande samhället. Utbildningarna utformas utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Samverkansuppdraget tar sig olika uttryck vid lärosätena beroende på de lokala och regionala aktörerna. Genom ökat samarbete och dialog mellan universitet, högskolor och företag kan utbildningarnas attraktionskraft ökas. Ett ökat samarbete mellan universitet och högskolor är också angeläget. Genom att komplettera varandras kompetenser uppnås ett effektivt nyttjande av resurser och därmed kan en högkvalitativ utbildning erbjudas studenterna och framstående forskning inom svenska styrkeområden ges goda villkor. Ett sätt att kunna rekrytera ett tillräckligt antal studenter till för branscherna relevanta utbildningar är ökat internationellt samarbete på grundutbildningsnivå. Inom metallurgi, gruv- och mineralteknik förs samtal med Finland i avsikt att bredda rekryteringsbasen och utnyttja de båda ländernas samlade utbildningsresurser bättre. I såväl Sverige som Finland är det nationella behovet av specialutbildade ingenjörer inte tillräckligt för att universitetsutbildningar ska kunna genomföras inom nuvarande system. Genom att flera kursmoment genomförs på engelska vid svenska universitet och högskolor skapas också möjligheter att i större utsträckning rekrytera internationella studenter. Samspel med andra gruvländer är också av betydelse. Av potentiellt intresse för svensk industri är även de satsningar som utförs inom EU på de s.k. Erasmus- och Leonardoprogrammen som kanaliserar studentutbyte inom både högre utbildning och yrkesutbildning. STRATEGI FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Förutsägbara spelregler som stimulerar tillväxt och stärker industrins internationella konkurrenskraft. I detta ingår en säker elförsörjning och tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Det moderna samhällets behov av metaller och mineralprodukter ska tillgodoses genom en långsiktigt hållbar användning och utveckling av naturresurser. De berörda branscherna arbetar med undersökning och utvinning av naturresurser som i många fall anses som ändliga. Emellertid gäller att metaller i princip är oändligt återvinningsbara. Metaller och mineral används som råvaror och för förädling till ett stort antal produkter som det moderna samhället kräver. Med tanke på den ökade efterfrågan på metaller till följd av tillväxten, bl.a. i Kina, är effektiva återvinningsprocesser och insamlingsmetoder för skrot av central betydelse i ett långsiktigt perspektiv. Ett exempel är projektet Stålkretsloppet inom Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). Ett systematiskt miljöarbete och ökad kompetens inom fö- 10 En del av Innovativa Sverige
retagen, bl.a. till följd av lagkrav och ekonomiska styrmedel, har bidragit till att minska utsläpp och energiförbrukning. Uppgiften nu är fortsatt utvecklingsarbete så att de svenska miljökvalitetsmålen kan uppnås samtidigt som målen för tillväxt, ökad konkurrenskraft och ökad sysselsättning uppnås. De tre dimensionerna i begreppet hållbar utveckling den ekonomiska, den sociala och den ekologiska måste med andra ord beaktas samtidigt. Förutsägbara och långsiktiga regler är av avgörande betydelse för fortsatt utveckling. Exportinsatser Insatser behövs för att vidmakthålla, utveckla och stödja svenska företags förmåga att lyckas internationellt och utnyttja globaliseringens möjligheter för en fortsatt hög exportandel i de aktuella branscherna. Detta gäller särskilt vid utveckling av nya produkter där den svenska marknaden inte är tillräcklig för att bära utvecklingskostnaderna. Konkurrensen ökar ständigt inom de flesta branscher med allt fler globala aktörer. För att svenska företag ska ha möjlighet att utveckla en stark position, krävs att de lyckas öka sina marknadsandelar. Kraftsamling inom en bransch i partnerskap med en grupp av företag kan i sådana fall öka den gemensamma styrkan och öppna nya möjligheter. En stor potential finns inom kvalificerade tjänste- och produktföretag som växer upp i närheten av redan etablerade företag. Ett annat exempel är miljöteknik vars marknad växer snabbt. Att tillvarata sådana internationella affärsmöjligheter inom de nu aktuella branscherna kan vara en viktig komponent i arbetet för en fortsatt stark konkurrenskraft. Många internationella företag arbetar med konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) som i princip innebär att företagen i vissa avseenden tar initiativ till åtgärder som går längre än vad lagar och förordningar kräver. Åtgärderna görs för att stärka kvaliteten och kan gälla t.ex. yttre miljö, arbetsmiljö eller relationer till markägare och närboende. Sådana åtgärder kan bidra till stärkt konkurrenskraft för företagen och till en hållbar samhällsutveckling i Sverige och internationellt. Det pågår internationellt standardiseringsarbete på området. Regeringen lanserade i mars 2002 initiativet Globalt Ansvar för att stimulera näringslivet att verka för en global utveckling genom ökat socialt och miljömässigt ansvar. Utgångspunkten är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och principerna i FN:s Global Compact. Genom processförbättringar kan en större del av mineralresurserna utvinnas. Vi kan idag utnyttja ett ton stål avsevärt mycket bättre än för hundra år sedan. Liknande förutsättningar finns inom gruvnäringen. Utvecklade prospekteringsmetoder och utvinningsmetoder kan leda till exploatering av resurser som tidigare varit okända eller bedömts som olönsamma. Mer finns att göra nationellt, inom EU och globalt. Det kommer ständigt nya krav och det kommer att krävas banbrytande forskning. Energi och klimat Stål- och gruvindustri samt kalk- och cementindustri hör till de energiintensiva industribranscherna. Energianvändningen varierar därutöver mellan de olika branscherna. Gemensamt är dock att el oftast är den viktigaste energiformen vid sidan av de energiformer som används som reduktionsmedel i olika processer. God och säker tillgång på el till konkurrenskraftiga priser är viktiga faktorer för basindustrins utveckling. Många företag har utvecklat ett samarbete med kommunen och levererar restenergi till de kommunala fjärrvärmenäten. Elkostnaden är en viktig drivkraft för effektivisering. Företagen har sedan lång tid arbetat målmedvetet för en effektivare energianvändning. Elpriset och dess utveckling är avgörande för den långsiktiga utvecklingen för många av företagen. Energi- och klimatpolitiska åtgärder har därför stor betydelse. Det gäller exempelvis utsläppshandeln och dess indirekta inverkan på elpriset. Regeringen gav den 6 oktober 2005 Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera elmarknadens funktionssätt med tonvikt på konkurrensen och prisbildningen på elmarknaden samt att överväga behovet av eventuella åtgärder för att säkerställa en väl fungerande konkurrens och en effektiv prisbildning. Tillgången till och priset på drivmedel är viktig för alla delbranscherna då en stor del av produkterna transporteras med bil. Allteftersom övriga produktionskostnader successivt minskar får transportkostnaden ökad betydelse. En god infrastruktur är en viktig förutsättning för företagens lönsamhet och tillväxt. En del av Innovativa Sverige 11
12 En del av Innovativa Sverige
Strategiprogram De tre strategierna för forskning och utveckling, kompetensförsörjning och hållbar utveckling är grunden i strategiprogrammet. Programmet innehåller också förslag till ett antal åtgärder som bidrar till att realisera visionen. De föreslagna åtgärderna har i många fall ett starkt inbördes beroende. Vid genomförande av åtgärderna bör detta beaktas. Den aktör eller de aktörer som är ansvariga för att driva processen framåt anges efter varje förslag. Åtgärder inom strategin för forskning och utveckling 8 Stålforskningsprogram Verket för innovationssystem (Vinnova) bör ges i uppdrag att tillsammans med industrin analysera förutsättningarna för ett innovativt och framtidsinriktat stålforskningsprogram samt lämna förslag till utformning av ett sådant program. Den plan för stålforskningen i Sverige 2005-2009 som Jernkontoret utarbetat för stålbranschens gemensamma forskningsbehov bör utgöra en utgångspunkt i arbetet. (Näringsdepartementet) 8 Gruvforskningsprogram Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör ges i uppdrag att gemensamt och i samråd med Vinnova och industrin analysera förutsättningarna för ett innovativt och framtidsinriktat forskningsprogram samt lämna förslag till ett sådant program. Programmet ska särskilt bidra till utveckling av områden där den svenska gruvindustrin och smältverken bedöms ligga i eller nära teknikfronten. Detta kan t.ex. avse effektivare process- och produktionsmetoder, utveckling av nya material och produkter, utvecklad miljöteknik, återanvändning och återvinning i enlighet med Bergforsks förslag. (Näringsdepartementet) 8 Geovetenskaplig forskning SGU bör ges i uppdrag att i enlighet med industrins önskemål och i samråd med andra relevanta myndigheter analysera möjligheterna att i anslutning till myndighetens uppgifter inom geovetenskaplig forskning inkludera en ökad fokusering på malmgeologiskt relevant forskning samt möjligheter till industriell medverkan vid projektprioritering. (Näringsdepartementet) 8 Energiforskning Inom det långsiktiga energipolitiska programmet genomförs insatser kring forskning, utveckling och demonstration inom flera olika områden. Ett av dessa områden gäller energianvändning och energieffektivisering inom industrin. Verksamheten fokuseras på energiintensiva branscher. Arbete pågår för närvarande med utformning av strategier, visioner och kriterier för prioritering av energiintensiv industri bland annat på det metallurgiska området. (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) 8 Program för industrimineral-, ballastoch stenindustrierna I syfte att stärka industrimineral-, ballast- och stenindustriernas konkurrenskraft och tillväxt bör SGU ges i uppdrag att tillsammans med industrin och relevanta myndigheter utforma förslag till fortsättning av det tidigare MinBaS-programmet. Programmet ska särskilt bidra till utveckling av potentiella innovationsområden, funktionsbaserade högkvalitativa produkter ur industriella mineral och bergarter med speciellt fokus på miljöteknik och små och medelstora företag. Åtgärder som bidrar till goda former för teknikspridning mellan företag och akademi bör ingå. (Näringsdepartementet) 8 Program för utrustningsindustrin I syfte att stärka de svenska små och medelstora företagens samverkan med de svenska storföretagen inom metallurgi bör Verket för näringslivsutveckling (Nutek) ges i uppdrag att i samarbete med andra relevanta myndigheter samt berörd industri undersöka möjligheterna att utveckla ett nationellt företagsdrivet klusterprogram. Programmet bör innehålla åtgärder om strategisk samverkan mellan företag, nätverksbyggande, företagsdrivna och innovativa satsningar, samarbete över teknikgränser, systemlösningar samt insatser för att öka företagens förmåga att konkurrera internationellt. (Näringsdepartementet) En del av Innovativa Sverige 13
8 Kompetenscentrum inom metallurgi i Värmland Landshövdingen i Värmlands län har ett särskilt uppdrag från regeringen att arbeta för ekonomisk tillväxt och stärkt konkurrenskraft i Karlstad/Kristinehamnsregionen. Tillsammans med mer än 100 företag i regionen har ett förslag om inrättande av ett kompetenscentrum för metallbearbetning utarbetats. Detta centrum är tänkt att inriktas mot tillämpade produktinnovationer utgående från de värmländska företagens behov av att uppgraderas från legoleverantörer till företag med egna produkter och vara en knutpunkt mellan grundforskning och innovationsprocesser i företagen. (Landshövdingen i Värmlands län) 8 Kapitalförsörjning För att stärka möjligheterna till kommersialisering av forskningsresultat och innovationer i näringslivet har regeringen avsatt medel som ska säkerställa tillgången på kompetens och kapital i tidiga utvecklingsskeden. Tyngdpunkten i satsningen är bildandet av Innovationsbron AB, en nationell koncern som sammanför flera av de offentliga finansiärerna av tidigt utvecklingskapital i en organisation. För att ytterligare stärka finansieringen i tidiga skeden kommer Stiftelsen Industrifonden att samverka med Innovationsbron via sitt marknadskompletterande kapital. Nutek och ett antal regionala aktörer ska även genomföra regionala riskkapitalinsatser med stöd av strukturfondsmedel från EU. De regionala riskkapitalinsatserna ska ha ett nära samarbete med privata regionala riskkapitalbolag och investeringarna ska ske på marknadsmässiga villkor. Dessa verktyg för kapitalförsörjning bör kunna ha betydelse för företag inom de berörda branscherna. (Innovationsbron/Industrifonden/Nutek) 8 Effektiviserad samverkan nationellt och internationellt För att få bästa utväxling på FoU-insatser och klustersamarbete bör pågående samarbeten avseende forskning och utveckling mellan alla delbranscher inklusive leverantörer och kunder förstärkas och effektiviseras. Möjligheterna att föra samman verksamheter inom vissa nätverk bör övervägas av industrin i syfte att undvika dubbelarbete och förbättra resultatet. Nätverksskapande kontakter mellan företag och myndigheter kan också behöva effektiviseras. Fortsatt utveckling av samarbetet inom EU bör främjas. Organisationer och enskilda företag bör delta aktivt i olika nätverkssamarbeten inom EU:s ramprogram och bidra till utarbetande av nya samarbeten och programförslag. (Industrin) Åtgärder inom strategin för kompetensförsörjning 8 Kompetensförsörjning Behovet av kompetensförsörjning varierar över tiden och kräver därför kontinuerlig bevakning och uppdatering. Staten har en central roll för att tillgodose och ansvara för utbildning och regelverk medan industrin har en viktig roll genom att arbeta med imagefrågor för att dra till sig kompetens och genom att erbjuda praktikplatser. För att få ett effektivt samspel mellan de olika aktörerna bör industrin i dialog med universitet och högskolor samt andra utbildningsanordnare finna former för att se över och försäkra att relevanta och efterfrågade ämnen inkluderas i de utbildningar som riktas mot de olika delbranscherna. En dialog bör även föras kring geografisk koncentration av specialistutbildningarna i syfte att övervinna problemen med att uppnå en kritisk massa för att upprätthålla relevanta utbildningar. (Industrin) 8 Samverkan med Finland kring utbildning och forskning För att utveckla norra Europas position som en stark gruvoch metallregion bedöms en samverkan med Finland vara värdefull. Banden mellan svensk och finsk gruv- och metallindustri har stärkts på ett påtagligt sätt det senaste decenniet. För att upprätthålla och vidareutveckla konkurrenskraft och tillväxt behövs forskning och utveckling av högsta internationella klass. Inom tillämpad forskning och på utbildningsområdet finns möjligheter att utöka samverkan mellan de båda länderna. Frågorna hanteras bl.a. inom ramen för högnivådialogen mellan Sverige och Finland som tidigare i år initierades av de båda ländernas statsministrar. (Utbildnings- och kulturdepartementet, Näringsdepartementet) 14 En del av Innovativa Sverige
8 Verka för ökat svenskt deltagande i internationella utbildningsprogram Inom EU finns de s.k. Erasmus- och Leonardoprogrammen för samverkan och utbyte inom både högre utbildning och yrkesutbildning. Det är inte fullständigt känt i vilken omfattning dessa utnyttjats för att stärka t.ex. specialistkompetenser av vikt för metallurgiindustrierna. De svenska metallurgi- och bergnäringarna bör i samverkan med övriga aktörer stimulera ett ökat svenskt deltagande i EU:s utbytesprogram. (Industrin) Åtgärder inom strategin för hållbar utveckling 8 Dialog om energi- och klimatpolitik Regeringen och den energiintensiva industrin bör även i fortsättningen föra en dialog om utsläppshandel och övriga energi- och klimatpolitiska styrmedel av betydelse för branschernas utveckling. (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Finansdepartementet, Näringsdepartementet, den energiintensiva industrin) 8 Program för energieffektivisering i energiintensiva företag (PFE) De flesta energiintensiva företag deltar i det nyligen införda programmet för energieffektivisering, som bl.a. innebär att energiledningssystem införs. Företagen och regeringen bör fortsatt samarbeta inom ramen för programmet. (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, den energiintensiva industrin) 8 Utarbetande av en vägledning om prospektering i Natura 2000-områden Beträffande Natura 2000-områden gäller särskilda regler som är införda i miljöbalken och förordningen om områdesskydd. Regeringskansliet bör undersöka möjligheterna att låta SGU och Naturvårdsverket, efter samråd med industrin, utarbeta en vägledning om lämpliga sätt att prospektera i skyddade områden och då främst Natura 2000-områden. (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Näringsdepartementet) 8 Flygmätningskampanj i Norrbotten, Västerbotten och Bergslagen Hållbar utveckling förutsätter bland annat god information om vilka mineralresurser som finns i Sverige. Ett viktigt underlag för mineralprospektering är flyggeofysisk information. Prospekterande företag har påtalat brister på detta område. SGU bör ges i uppdrag att analysera de närmare förutsättningarna för och effekterna av en ny flygmätningskampanj i vissa prospekteringsintressanta områden samt vad som krävs för att detta arbete ska kunna integreras i SGU:s nya långsiktiga mål. (Näringsdepartementet) 8 Effektiv tillgång till prospekteringsintressant information SGU bör ges i uppdrag att i samråd med berörd industri analysera och klargöra behoven, förutsättningarna, kostnaderna och effekterna av förbättrad tillgång till prospekteringsintressant information. (Näringsdepartementet) 8 Frivilliga åtaganden/csr Industrin bör redovisa exempel på sitt arbete med frivilliga åtgärder för att utveckla och förbättra förhållningssätt och effekter inom yttre miljö, arbetsmiljö eller när det gäller t.ex. markägare och närboende. (Industrin) En del av Innovativa Sverige 15
16 En del av Innovativa Sverige
Omvärldsbeskrivning En stark global efterfrågan på stål under senare år har lett till snabb produktionsökning. Under de senaste tio åren har produktionen ökat med i genomsnitt 3,8 procent per år. Världsproduktionen av råstål uppnådde och passerade under 2004 den magiska gränsen 1 miljard ton. Efterfrågeökningen förklaras till största del av Kinas snabba ekonomiska tillväxt. Även i övriga delar av Asien har efterfrågeökningen varit stark. På kort tid har även produktionen av stål ökat kraftigt i Kina. År 2004 uppgick Kinas produktion av råstål till 25,8 procent av världsproduktionen. Detta är nästan en tredubbling av produktionsvolymen sedan 1995. Under 2004 ökade produktionen av råstål i Kina så kraftigt att denna ökning överstiger Tysklands hela årliga råstålsproduktion. Tyskland är den största producenten i Europa. Den strukturrationalisering som genomförts tidigare inom svensk stålindustri pågår nu internationellt. Ett antal stora stålkoncerner utvecklas med produktion på många håll i världen. Ett par exempel är Mittal Steel med verksamhet i hela världen samt det europeiska företaget Arcelor med anläggningar i fem EU-länder samt Brasilien. Den stigande efterfrågan på stål har skapat en ny situation för alla aktörer på marknaden med högre volymer och priser på råvaror såsom kol, järnmalm, skrot och legeringsämnen. Fraktkostnaderna har också stigit kraftigt. Detta är till nackdel för svensk stålindustri som har längre transportsträckor till kunderna än vad konkurrenterna har. Stor efterfrågan på metall Konsumtionen av metall har under senare år ökat med cirka tio procent/år. Detta har inneburit att järnmalmspriserna och flera andra metallpriser under 2005 befinner sig på rekordhöga nivåer. I Kina konsumeras 15-17 procent av alla metaller i världen. De industrialiserade ländernas metallkonsumtion har inte minskat i den takt som tidigare förespåtts. Om tillväxten i andra delar av Asien förutom Kina fortsatt är positiv bedöms efterfrågan på metall ligga på en hög nivå. Höga prisnivåer leder till att prospekteringen efter nya fyndigheter ökar samtidigt som drivkraften för återanvändning förstärks. Uppskattningsvis hanteras 35 miljarder ton malm och gråberg varje år i alla branscher inklusive metalller, industrimineral, kol, grus och sten. Av detta bryts cirka 10 procent under jord. Guld, koppar och järnmalm är de metaller som är värdemässigt störst. Viktiga förutsättningar för den globala gruvnäringen är att tillräckliga resurser kan avsättas till prospektering efter nya fyndigheter, till utveckling av nya metallurgiska metoder och sist men inte minst att företagen lyckas hantera långsiktiga miljöproblem. Den svenska gruvindustrins konkurrenter finns framför allt i Australien, Sydafrika, Sydamerika och Kanada. Kvalificerade industrimineral finns och produceras av företag i ett stort antal länder med tydlig dominans för industriländerna. Under senare år har det skett en omstrukturering i företagen mot ökad specialisering och koncentration av ägandet inom vissa produktområden. Detta har drivits fram för att förbättra lönsamheten. Kraven ökar på leverantören av mineralprodukter att leverera teknisk service/funktion hos kunden för att etablera ett långsiktigt samarbete. Marknaden för högförädlade produkter ökar, t.ex. för filler och pigment. Bergmaterial (ballast) produceras och används i alla länder i världen. Produktionen är lokal beroende på stor tillgång på råvara. Världsproduktionen uppskattas grovt vara 14 miljarder ton per år. I Europa får krossat berg som ballast en allt större geografisk spridning. Det är lämpligt berg i kustnära områden som ofta exporteras. Det finns en tydlig trend mot att större produktionsbolag bildas eftersom bergtäkter kräver stora investeringar. I många länder är naturgrus en bristvara, därför används i ökande utsträckning alternativa material främst krossberg, men också återanvänt byggmaterial. Natursten kan produceras och transporteras för användning över hela världen p.g.a. relativt högt pris på eftertraktade stensorter och förhållandevis låga fraktkostnader. Världsproduktionen, som ökat mycket kraftigt under de senaste 20 åren, uppskattas till cirka 40 miljoner ton med Italien, Kina, Spanien och Indien som största producenter. En del av Innovativa Sverige 17
18 En del av Innovativa Sverige
Svenska förutsättningar Sverige har en mycket lång tradition inom bergshanteringen. Rena svenska malmer har i många fall varit en förutsättning för utveckling av produkter av hög kvalitet och denna förutsättning förvaltas genom dagens utveckling av nischprodukter med höga kvalitetskrav. Den s.k. Fennoskandiska skölden är en geologisk formation som går genom Finland, Sverige och Norge och som av prospektörer anses ge goda förutsättningar för mineralfynd. Andra svenska förutsättningar är bra vägar, engelskspråkig befolkning, bra minerallag och strikt miljölagstiftning. Att det finns gruvor i landet och att nya gruvor sätts igång är ett tydligt tecken på att geologi, infrastruktur och regelverk fungerar. Bland de internationella företag som prospekterar i Sverige finns fyra av världens största gruvbolag representerade. Sverige är således i internationell konkurrens intressant som prospekteringsland. I ett globalt perspektiv är Sverige ett litet gruvland men berggrunden bedöms av många globala prospekteringsbolag som underprospekterad och intressant. Detta innebär att det under 2004 prospekterades för 250 miljoner kronor i Sverige. Vid halvårsskiftet 2005 var antalet ansökningar om nya undersökningstillstånd dubbelt så stort jämfört med samma tid 2004. Genom strategisk produkt- och teknikutveckling har LKAB kunnat hävda sin konkurrenskraft på den internationella marknaden. Den järnmalm som finns i LKAB:s gruvor är magnetitmalm som ger en konkurrensfördel genom att det går åt mindre energi än för andra typer av järnmalm vid förädlingen till pellets eller sinter. Stål producerat av LKAB:s pellets ger världens lägsta koldioxidutsläpp. LKAB:s experimentmasugn ger unika möjligheter att utveckla pellets dels för optimal masugns- eller direktreduktionsdrift, dels som specialprodukter för olika kunders behov. Svenska gruvor och smältverk når högt ställda krav på teknisk utveckling och låga utsläpp till miljön. Global marknad med höga krav Den ökade internationella efterfrågan på stål gäller i ännu högre grad för högförädlade och avancerade stålprodukter. Eftersom den svenska järn- och stålindustrin i allt väsentligt verkar på en global marknad i hård internationell konkurrens ställs höga krav på både produkter och marknadsorganisation. En öppen och fri handel är följaktligen av största betydelse. De svenska företagen har etableringar över hela världen och arbetar i nära kontakt med sina kunder, vilket är av mycket stor betydelse för produktutveckling och forskning. Stålexport från SEK/ton 1 Sverige 8 400 2 Finland 7 951 3 Slovenien 7 002 4 Schweiz 6 026 5 USA 5 762 6 Italien 5 472 11 Tyskland 5 064 20 Japan 4 048 Tabell 1 Genomsnittligt exportpris år 2003, samtliga stålsorter. Källa: Iron and Steel Statistics Bureau För både gruv- och stålindustrierna gäller att det produceras allt större volymer med allt färre sysselsatta. Detta har uppnåtts genom automatisering och utvecklandet av en hög teknologinivå, inom IT och inom andra områden. I Sverige finns potential att utveckla produktionen av industrimineral för export till andra EU-länder. Detta gäller främst mineraltyper som inte finns tillgängliga inom EU eller som börjar bli bristvaror. Exempel är högkvalitativ ballast, byggnadssten, fältspater och dolomit av god kvalitet samt grafit, wollastonit och kaolin. Svenska producenter har lyckats väl när det gäller teknikutveckling och marknadskrav. Detta kan vara en av anledningarna till att internationella producenter har visat ett ökat intresse för att inkludera svenska enheter i sina koncerner. Att utveckla bergmaterialbranschen mot en ökande exportmarknad kräver bl.a. etablering av bergmaterialtäkter i kustområden med tillgång till hamnar. Naturstensindustrin utvinner ett antal unika stensorter som är uppskattade internationellt och som har ett högt marknadsvärde. De svenska företagens möjligheter att hävda sig på en konkurrensutsatt marknad bedöms vara att fortsätta producera de stenkvaliteter med stark färg och tilltalande mönster som är efterfrågade och betingar ett högt pris. Samverkan med regionala tillväxtprogram I länens arbete med regionala tillväxtprogram (RTP) lyfter 14 En del av Innovativa Sverige 19
län fram metallurgi som ett viktigt område. Tyngdpunkten i förslagen ligger på vidareförädling av metaller som har en stor utvecklingspotential. Vidareförädlingen omfattar flera branscher och produktområden. I många län pågår satsningar på kompetens och produktutveckling för vidareförädling och på mer eller mindre långt utvecklade företagskluster som bärare av utvecklingen. Det bör undersökas hur satsningarna i RTP kan samverka med strategiprogrammet för metallurgi. Forskning och utveckling Svensk materialforskning är internationellt framstående med sin huvudsakliga grund i gruvnäring och metallindustri. Exempelvis har svensk stålindustri utvecklat viktiga exportprodukter genom samverkan med materialforskare. I den senaste forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) presenterades även en satsning på teknisk forskning, bland annat inom materialområdet, som innebär att resurserna till teknisk forskning på Vinnova och Vetenskapsrådet ökar med 350 miljoner kronor årligen, när satsningen är fullt utbyggd 2008. Företagen har under många år gjort strategiska satsningar för att stödja långsiktiga forskningsprojekt och bygga upp forskargrupper kring viktiga områden vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. I Sverige utförs stålforskning av stålföretagen, forskningsinstituten Metallurgical Research Institute AB (MEFOS) och Korrosions- och Metallforskningsinstitutet (KIMAB) samt Kungl. Tekniska högskolan (KTH), Luleå tekniska universitet (LTU) och Högskolan i Dalarna. Sedan länge finns dessutom ett nordiskt nätverk för stålforskning som styrs och samordnas av Jernkontoret. Svenska stålforskare är aktiva inom den europeiska stålforskningen, främst den som finansieras av den så kallade Kol- och Stålforskningsfonden och har där hävdat sig mycket väl i konkurrensen om projekt. Forskning inom metallurgi sker huvudsakligen vid KTH och LTU. Inom forskningsområdet gruv och metallurgi är LTU europaledande med en unik bredd. Forskningsområdet omfattar hela produktionskedjan från prospektering, gruvbrytning, anrikning till metallurgi-, avfalls- och miljöteknik. Universitetets nära samarbete med industrin har resulterat i uppbyggnaden av ett antal forskningscentra, till exempel MiMeR, Agricola Research Centre, Swebrec, Process-IT, och Hjalmar Lundbohm Research Centre. Tillsammans har gruvindustrin genom stiftelsen MITU, akademin genom LTU och samhället genom föreningen Georange planerat FoUprogrammet Bergforsk. Forskning inom bergmaterialområdet bedrivs i samverkan med industrin vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Svensk Bergteknisk Forskning (SveBeFo) inom produktionsteknik och vid KTH inom geologi, mark- och vattenteknik samt efterbehandling. Inom industrimineral är det Föreningen Mineralteknisk Forskning (MinFo) som arbetar med kollektiva FoU-program för mineralindustrin och leverantörerna. Detta sker vid LTU och i samarbete med bl.a. Cement- och Betonginstitutet. Naturstensindustrin arbetar med forskningsprojekt i samarbete med Lunds tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och Högskolan i Kalmar när det gäller bland annat natursten i byggandet samt livscykelanalyser. 20 En del av Innovativa Sverige
BERGSSTATEN Källa: Bergsstaten
Beskrivning av branscherna Fakta om järn- och stålindustrin Stålet är en av Sveriges viktigaste exportvaror. År 2004 exporterades 4,7 miljoner ton stål till ett värde av 47,5 miljarder kronor vilket motsvarar cirka 90 procent av produktionsvärdet. Sverige är unikt i världen med sin höga andel legerat stål 53% vilket kan jämföras med övriga EU-15 som ligger på 15% samt Japan och USA som båda har 10% legerat stål i sin produktion. Som en följd av en uttalad fokusering på nischprodukter är den svenska järn- och stålindustrin världsledande inom noga utvalda produktsegment där den erövrat mycket stora andelar av världsmarknaden. Följande är exempel på produktgrupper där den svenska järn- och stålindustrin har världsledande positioner: Rostfria sömlösa rör från Sandvik Materials Technology Tråd och band för värmegenerering från Kanthal Rostfri plåt från Outokumpu Stainless Verktygsstål från Uddeholm Snabbstål från Erasteel Kloster Höghållfasta stål från SSAB Järnpulver från Höganäs Kullagerstål från OVAKO Den svenska järn- och stålindustrins nischstrategi hade inte varit möjlig att genomföra utan företagens egna omfattande satsningar på forskning samt indirekt genom stålforskningsinstituten MEFOS och KIMAB. Den svenska järn- och stålindustrin satsar hela 2% av omsättningen på FoU. Detta ska jämföras med 1% för EU-15, 0,5% i USA och 1,8% i Japan. Branschen karaktäriseras också av sina globala etableringar och nära kontakt med slutanvändarna av produkten. Flera av företagen är helt eller delvis utlandsägda. Produktionen är i allt väsentligt koncentrerad till Mellansverige, mindre orter i Bergslagen och Luleå. Antal sysselsatta: Cirka 20 000 personer. Fakta om gruvindustrin och Rönnskärsverken I Sverige finns sexton gruvor med huvudsakligen underjordsbrytning. Gruvorna har sex ägargrupper; LKAB, Boliden, Minmet, Lovisagruvan, Svartliden Guld och Lundingruppen. Vid Bolidens smältverksanläggning i Rönnskär utanför Skellefteå behandlas koppar-, bly- och guldsliger. Ur dessa framställs koppar, bly, guld och silver genom smältning och elektrolys. Rönnskärsverken är också en av Sveriges största återanvändare av elektronikskrot genom sin produktion av koppar, guld och platinametaller. Gruvindustrin satsar cirka 250 miljoner kronor per år i grundläggande forskning och utveckling. Produktionsvärde: Cirka 19 miljarder kronor. Exportintäkter: Cirka 10,5 miljarder kronor. Antal sysselsatta: Cirka 5 100 personer. Tabell 2 Sveriges andel i gruvproduktionen inom EU-25 Järn 89,20% 1:a Guld 26,90% 2:a efter Finland Zink 23,80% 2:a efter Irland Silver 16,90% 2:a efter Polen Bly 30,40% 3:a efter Irland, Polen Koppar 11,40% 3:a efter Polen, Portugal En del av Innovativa Sverige 23
24 En del av Innovativa Sverige
Fakta om utrustningsindustrin Utrustningsindustrin har vuxit fram i nära samarbete med gruvindustrin och stålindustrin som krävande kunder. Atlas Copco och Sandvik tillhör med sin globala verksamheter de största företagen i världen inom bergborrning och transport, och för Sandviks del även för bergkrossar. ABB är ett av de största företagen när det gäller gruvspel, ventilationssystem och elförsörjning. Sund-Birsta är världens största leverantör av hanteringsutrustning för trådvalsverk och Åkers International är världens största tillverkare av gjutna valsar. Inom sprängteknik finns bl.a. Dyno Nobel och Kimit. Volvo tillverkar last- och grävmaskiner, traktorer, lastbilar och dumprar. ITT Flygt har en framstående position avseende tillverkning av pumpar till gruvindustrin. Av medelstora företag kan nämnas GIA Industrier som tillverkar lok och truckar och Hagby som tillverkar diamantborrningsutrustning för kärnborrning och för naturstensindustrin. Utöver dessa finns ett antal mindre teknikföretag som utvecklar och marknadsför mätinstrument och styrutrustning samt utrustning för bearbetning av natursten. Genom rationaliseringar har det under senare år uppstått ett svensk-finskt ägande i utrustningsindustrin. En stor del av Sandviks tillverkning av maskiner för borrning och bergtransport sker i Finland. Finska företag som Metso och Outokumpu har tillverkning av krossnings- och anrikningsutrustningar i Sverige. Exportintäkter: Uppskattas till drygt 16 miljarder kronor. Antal sysselsatta: Cirka 10 000 personer. Fakta om bergmaterial Bergmaterial i form av krossberg, naturgrus och återvunnet, inert, material utgör basen i infrastrukturellt byggande. Bergmaterial används också som insatsråvara i asfalt och betong. Produktion: Drygt 77 miljoner ton, Sveriges till volymen största industriprodukt. Antalet tillståndsgivna täkter är cirka 3 000. Den största produktionen sker i storstadsregionerna i Västra Götaland, Stockholms län och Skåne. Antal sysselsatta: Cirka 6 000 personer. Produktionsvärde: Cirka 6 miljarder kronor. Export och import: 1-2 miljoner ton exporteras och importen är obetydlig. Producenter: Bland de större aktörerna kan nämnas NCC Roads AB, Swerock AB, Sand & Grus AB Jehander, Skanska Sverige AB samt Vägverket Produktion. Krav på större investeringar i bergtäkt i jämförelse med täkt av naturgrus har påverkat tendensen till mer samlat ägande. Ett stort antal täkter över landet drivs dock av små och medelstora företag. Täkter för naturgrus En del av Innovativa Sverige 25
26 En del av Innovativa Sverige
Fakta om industrimineral Industrimineral t.ex. kalksten, kvartsit, fältspat och leror är viktiga insatsvaror vid tillverkning av bl.a. cement, glas, papper, plast, stål och andra metaller samt inom det miljötekniska området. Produktion: Drygt 10 miljoner ton. Antal sysselsatta: Cirka 2 000 personer. Produktionsvärde: 2 miljarder kronor. Export och import: Hälften av produktionen går på export. Sverige importerar 4,5 miljoner ton till ett värde av 2,5 miljarder kronor. Importen utgörs av sådana mineral som inte utvinns i landet. Producenter: Exempel på större producenter av kalkstensbaserade produkter är Cementa AB, Nordkalk AB, Björka Mineral AB, SMA Svenska Mineral AB, Askania AB, Baskarpssand Brogårdssand, Lafarge Svenska Höganäs, North Cape Minerals producerar kvarts/kvartssand/fältspat. Företagen är ofta små- och medelstora. Många ingår i större koncerner. SSAB Merox AB tillverkar specialprodukter inom industrimineralsektorn från restprodukter från SSAB:s järn- och stålproduktion. LKAB-ägda Minelco AB har en stor internationell industrimineralverksamhet samt tillverkning av specialprodukter baserade på järnoxider från LKAB. Ett antal mindre företag arbetar med utveckling av unika industrimineralfyndigheter för ny produktion. Fakta om natursten Natursten har använts för byggande sedan urminnes tider. Stenens livslängd och dess minimala behov av underhåll visar på unika egenskaper bl.a. i kretsloppssammanhang. Detta leder till att användningen ökar. Produktion: 1 miljon ton brutet material. Det finns 62 producerande täkter. Antal sysselsatta: Cirka 1 100 personer. Produktionsvärde: Saluvärdet för naturstensprodukter är cirka 1 miljard kronor. Export och import: 25 procent går på export. Värdet av importen uppgår till 250 miljoner kronor. Kina är en stor handelspartner, både vad gäller export och import. Producenter: Branschen består av drygt 200 företag. Av dessa har endast 25 stycken fler än 10 anställda. De fyra största företagsgrupperingarna är Emmaboda Granit AB, AP-Sten AB, Bohusläns Kooperativa Stenindustri samt Skifferbolaget AB. Täkter för natursten Täkter för industrimineral En del av Innovativa Sverige 27
28 En del av Innovativa Sverige
Strategigrupp och sekretariat Följande personer har medverkat i strategigruppen Sven-Eric Söder Elisabeth Nilsson Tomas From Per Murén Ola Asplund Nils-Åke Carlsson Mats Öhrn Lars Ljung Per Eriksson Ulf Holmgren Björn Näsvall Anders Wenström Stina Gerdes Maria Gårding Wärnberg Bo Diczfalusy Olle Björk Nicklas Liss-Larsson Olof Sandberg Maria Dahl Torgerson Bengt Toresson Ann-Christin Cederlund Monika Mörtberg Backlund Näringsdepartementet (ordförande) Jernkontoret Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin) NCC AB Metallindustriarbetareförbundet Sveriges industritjänstemannaförbund Civilingenjörsförbundet och Sandvik Sveriges geologiska undersökning (SGU) Verket för innovationssystem (Vinnova) Verket för innovationssystem (Vinnova) Verket för näringslivsutveckling (Nutek) Exportrådet Utbildnings- och kulturdepartementet, Forskningspolitiska enheten Miljö- och samhällsbyggnadsdepartemenet, Energienheten Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Energienheten Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Energienheten Näringsdepartementet, Enheten för IT, forskning- och utveckling Näringsdepartementet, Enheten för IT, forskning- och utveckling Näringsdepartementet, Projektsekretariatet Näringsdepartementet, Enheten för hållbar utveckling och basnäringar Näringsdepartementet, Enheten för hållbar utveckling och basnäringar Näringsdepartementet, Enheten för hållbar utveckling och basnäringar En del av Innovativa Sverige 29
Följande personer har medverkat i sekretariatet Ann-Christin Cederlund Mathias Ternell Tomas From Göran Bäckblom Marianne Thomaeus Riitta Lindström Josefine Larsson Emma Åberg Lars Garnefält Anders Marén Björn Näsvall Sven Arvidsson Peter Hellsten Göran Hamne Sara Kilander Stina Gerdes Mats Johnsson Maria Gårding Wärnberg Nicklas Liss-Larsson Monika Mörtberg Backlund Näringsdepartementet, Enheten för hållbar utveckling och basnäringar (ordförande) Jernkontoret Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin) Stiftelsen MITU/Bergforsk Föreningen Mineralteknisk Forskning (MinFo) Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI) Metallindustriarbetareförbundet Sveriges industritjänstemannaförbund Civilingenjörsförbundet Verket för innovationssystem (Vinnova) Verket för näringslivsutveckling (Nutek) Sveriges geologiska undersökning (SGU) Sveriges geologiska undersökning (SGU) Exportrådet Finansdepartementet, Budgetavdelningen Utbildnings- och kulturdepartementet, Forskningspolitiska enheten Utbildnings- och kulturdepartementet, Forskningspolitiska enheten Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Energienheten Näringsdepartementet, Enheten för IT, forskning- och utveckling Näringsdepartementet, Enheten för hållbar utveckling och basnäringar 30 En del av Innovativa Sverige