1 Emil Lindqvist FPRB01 HT13 Handledare: Jonas Josefsson Abort utanför kroppen Inledning När det gäller frågan om abort är kvinnans rätt till sin kropp ett väldigt viktigt argument. Många ser det som att kvinnans och fostrets rättigheter står emot varandra, och att kvinnans rättigheter triumferar. Jag skulle vilja belysa frågan om abort ur ett perspektiv där kvinnans rätt till sin kropp inte är relevant. För att göra detta kommer jag att skapa ett tankeexperiment vars syfte är att måla upp en bild av hur abort skulle kunna gå till utan att kvinnans kropp är en del i processen. Detta experiment är kanske inte det mest realistiska på alla fronter, men det belyser problemfrågeställningen och ger argument utöver de gällande kvinnans kropp en chans att så i rampljuset. Jag kommer att diskutera begreppet person, samt när, om någon gång, det slutar vara tillåtet med abort. Jag kommer också att kolla på några argument mot abort. Syftet med denna uppsats är främst att undersöka några argument för och emot abort och att se vilka rättigheter ett foster har. Vidare kommer jag att undersöka vilka konsekvenser sådana ståndpunkter kan få och jag kommer även att diskutera några lite mer tabubelagda frågor.
2 Person En av de viktigaste frågorna när det gäller abort är frågan om varför man ska ta hänsyn till ett foster. Många menar att foster har moralisk relevans eftersom de är mänskligt liv. Frågan om när mänskligt liv verkligen börjar är inte alltid så lätt att svara på, dock. Vidare kan man ställa sig frågan om det egentligen är egenskapen att vara en del av homo sapiens som är relevant, eller om det är egenskapen att vara en person. Det kan tyckas som att det är samma sak, men vi kan tänka oss icke-mänskliga personer, exempelvis intelligenta varelser från en annan planet. Preferensutilitaristen Perer Singer menar att grunden i att vara en person ligger i rationalitet och självmedvetenhet. 1 Roger Wertheimer diskuterar hur det kan vara svårt att dra en gräns där en entitet räknas som en icke-person och där den räknas som en person. Han tar upp olika gränser och kritiserar dem för att vara icke-konsekventa. Gränsen vid födseln menar han bara visar på där entiteten flyttar från ett ställe till ett annat. Gränsen där fostret kan leva utanför sin moders kropp är problematisk då den är beroende av samhällets teknik. 2 Peter Singer tar upp ytterligare två förslag: "Quickening", då modern först känner fostrets sparkar, samt när fostret får medvetande. "Quickening" är främst relevant ur katolskt perspektiv, då barnet ansågs få sin själ, men ses numera som irrelevant, då man vet att fostret rör sig tidigare än när modern känner sparkarna. 3 Singer tycks anse att frågan om medvetande är viktig. Ett foster kan jämföras med djur i flera moraliska aspekter, som rationalitet, självmedvetenhet, autonomi, förmåga att känna njutning och lidande, och så vidare. Singer menar då att ett foster har dessa egenskaper i lägre grad än vad exempelvis en ko eller gris har, och ett foster under tre månaders ålder besitter dessa egenskaper i lägre grad än vad en fisk gör. Innan fostret har möjlighet att känna smärta har det inget intrinsikalt värde alls. 4 När exakt gränsen ska dras är upp till diskussion, men om vi utgår från att en person är självmedveten och rationell så kan vi anta att ett foster i tidigt stadium inte är en person, speciellt med tanke på att i de allra första dagarna kan vi inte veta huruvida embryot ska delas upp eller ej, möjligheten till tvillingar finns fortfarande. Vissa starka abortmotståndare menar att fostret blir en människa vid befruktningen, men vad är då tvillingar? Jag återkommer till denna invändning senare. Ett foster vid befruktningstillfället är säkerligen inte en person, enligt Singers kriterier. 1 Singer. Practical Ethics, 87. 2 Wertheimer. Understanding the Abortion Argument, 38. 3 Singer. Practical Ethics, 141. 4 Ibid, 151.
3 Fosterbehållaren Låt oss tänka oss en framtid där teknologin har nått nya höjder. I denna framtid är det möjlighet att i tidigt stadium suga ut fostret ur kvinnan utan att vare sig kvinnan eller fostret skadas. Denna metod är effektiv och billig. Efter att fostrets har sugits ut bevaras det i en liten behållare fylld med allt den behöver för att växa upp och till slut födas som ett spädbarn. Det är enkelt och relativt billigt att föda upp fostret på detta sätt, och föredras framför att föda barn på traditionell väg, då det innebär mindre risker för fostret och modern samt är billigare och mindre smärtsamt. Jag ska inte gå in alltför djupt på detaljer, meningen är att visa att det finns ett alternativt sätt att föda upp foster, och detta sätt är det som används av majoriteten av befolkningen. När fostret väl är placeras finns alltid möjligheten att döda det. När är det rätt att döda fostret, och när är det inte det? Ett vanligt förekommande argument för abort är detta: Trots att fostret har rätt till liv så har kvinnan rätt till sin kropp, och kvinnans rätt står över fostrets. Detta argument blir irrelevant i detta scenario, då fostret redan är ute ur kvinnans kropp. Om fostret verkligen har en rätt till liv, och den inte kommer i konflikt med någon annan rättighet, ja, då verkar det som att vi får acceptera att abort inte är acceptabelt i fosterbehållarscenariet, förutsätt att vi är rättighetsteoretiker. En sådan rätt till liv kan bli svår att rättfärdiga, dock. Som jag tidigare nämnde så verkar det som att ett foster i ett tidigt stadium inte är en person, och det verkar rimligt att anta att ett foster i ett senare stadium inte heller är det, då ett nyfött barn verkar sakna rationalitet och självmedvetenhet. Argumentet att ett foster är en människa eller en person verkar inte hålla särskilt bra. Låt oss istället titta närmare på ett annat argument, argumentet att ett foster är en potentiell person (eller människa, beroende på terminologi). Argumentet lyder ungefär så här: Det är fel att döda en potentiell person, ett foster är en potentiell person, alltså är det fel att döda ett foster. Peter Singer menar att andra premissen är sann men första är falsk. Bara för att prins Charles har potential att bli kung av England betyder inte det att han nu har en kungs rättigheter, och på liknande sätt har inte en potentiell person samma rättigheter som en person. Singer bemöter ett argument om att ifall man dödar ett foster berövar man världen en framtida rationell och självmedveten person med detta exempel: Anta att en kvinna vill ha barn om några år, och har tänkt ut och bergsklättra om några månader. Hon får veta att hon är gravid och väljer att göra abort. Om problemet med abort är att det berövar världen en potentiell person så blir detta inte problematiskt, då hon
4 tänker skaffa ett barn senare. Det hon gör är skjuta upp det en aning, ett barn kommer ändå att komma om några år. 5 Jag är beredd att hålla med Singer. Exemplet med kvinnan får kanske anpassas lite till fosterbehållarscenariet, kanske är hon en forskare som vill åka på expedition i några år och inte har tid med barn. Att det skulle vara fel att döda ett foster bara för att det är en potentiell person verkar konstigt. Fostret är ingen person och bör därför inte ha samma rättigheter som en person. Med tanke på att vår värld är överbefolkad verkar det inte rimligt att prioritera ökat antal barn, om man inte råkar vara totalutilitarist. Även om man är totalutilitarist så får man ha i åtanke att en person som skaffar ett barn tidigare än väntat kanske inte skaffar några fler barn sedan, medan om han eller hon hade väntat så hade det blivit mer än ett barn. Möjligheten att kunna välja när man vill ha barn kan vara användbar ibland. Samtidigt finns det ett argument mot abort där också: Kanske hade barnet varit det bästa som hade hänt föräldrarna ifall det hade fått födas. Samtidigt skulle det kunna vara det värsta som hänt föräldrarna. Förutsatt att vi inte har starka skäl att skydda fostret så verkar det rimligt att låta föräldrarna bestämma huruvida barnet ska födas eller ej. Finns det några andra starka skäl? Det är viktigt att nämna att bara för att någonting inte har en rätt till liv så behöver det inte innebära att det inte har några rättigheter. Michael Tooley tar upp exemplet med en kattunge. Vi skulle se det som groteskt att tortera en kattunge i en timme, men att döda en kattunge snabbt och smärtfritt behöver inte nödvändigtvis vara fel. När det gäller en vuxen människa så skulle många betrakta det som värre att bli dödad än att bli torterad en timme. 6 Jag kan tänka mig att ett foster kan ha liknande rättigheter. När fostret väl utvecklat en förmåga att känna smärta bör vi ta hänsyn till det. Om vi utgår från ett rättighetsperspektiv måste de rättigheterna som används för att rättfärdiga aborten vägra tyngre än fostrets rätt att inte utsättas för smärta. Utgår vi från ett utilitaristiskt perspektiv får vi väga fostrets smärta mot den njutning eller de preferenser vi lyckas uppfylla genom att abortera fostret. Vad som är viktigt att ha i åtanke är att majoriteten av aborter sker i ett stadium då fostret troligen inte har utvecklat en förmåga att känna smärta ännu, så ur detta perspektiv är sådana aborter ej problematiska. Vidare tar Tooley upp ett exempel med en nyfödd kattunge som har fått ett kemikalie i sig som gör att kattungen kommer att utveckla mänskligt tänkande, rationalitet och självmedvetenhet. Tooley menar att så länge kattungen ännu inte har utvecklat de egenskaperna så är det inte fel att injektera en kemikalie som stoppar den utvecklingen, eller 5 Singer. Practical Ethics, 153-154. 6 Tooley. Abortion and Infanticide, 55.
5 alternativt döda kattungen. Ifall det inte är fel att döda en sådan kattunge så är det inte heller fel att döda ett foster som ännu inte har de egenskaperna. 7 Jag finner Tooleys argumentation rimlig. Motiv Det kan vara intressant att ta upp några anledningar varför man skulle abortera foster i en fosterbehållare. Vid det här läget verkar det rimligt att anta att det troligen skulle kunna vara legitimt att göra så, åtminstone om man har goda anledningar. Finns det några goda anledningar? En är att föräldrarna inte önskar barnet. En annan anledning kan vara att föräldrarna inte tror sig ha möjlighet att ta hand om barnet ordentligt, möjligen har de problem med missbruk eller sjukdom. En annan anledning kan vara att barnet har en sjukdom. Detta väcker dock en svår fråga, nämligen om det är okej att abortera bort foster med sjukdomar eller handikapp. Med tanke på att fostret i sig inte verkar ha någon rätt till liv ligger inte problemet i fostret, men det kan finnas andra goda anledningar att undvika selektiv abort. Ett väldigt aktuellt exempel är frågan om foster med Downs syndrom. Många idag väljer att abortera foster med Downs syndrom. Ett problem med detta är att det kan försvåra läget för de som har Downs syndrom idag. Det kan uppfattas som att de ej är önskvärda, och att deras liv ej är värt att leva. Det är ett missförstånd, förvisso, men likväl är det troligt att många skulle uppfatta det så. En individ med Downs syndrom kan mycket väl bli lycklig, så valet att abortera är inte nödvändigtvis strikt fokuserat på barnet. Samtidigt kan jag tänka mig att ifall antalet människor med Downs syndrom minskar så kommer resurserna att räcka till, och att man på så sätt kan hjälpa de som har Downs syndrom bättre. Detta är dock endast spekulation från min sida, och det är möjligt att ett synsätt som "föräldrarna aborterade inte, de får klara sig själva" skulle kunna råda. Det är svårt att säga vad som skulle komma att ske, men i sig är det inte mer fel att abortera bort sjuka barn än friska barn. Finns det något bra konsekvensetiskt argument för att inte döda en vuxen person? Det finns en hel del, men det är ett särskilt som jag vill ta upp här. Peter Singer tar upp att ifall människor mördas vilt så skapar det oro och otrygghet, och de personer som lever i det samhället lider av det, då de kan oroas över vad som ska hända dem eller deras nära och kära. Ett foster eller ett ungt barn har inte den möjligheten att förstå döden, och när det är gammalt nog för att göra det är det också nog gammalt för att inte riskera abort. 8 Detta argument verkar mycket rimligt, men det innebär vissa komplikationer. Vi kan tänka oss att någon råkar ut för 7 Tooley. Abortion and Infanticide, 76. 8 Singer. Practical Ethics, 171.
6 en olycka och tappar stora delar av sin mentala förmåga, eller att de drabbas av någon sjukdom som hindrar deras förmåga till framtidstänkande. Skulle det vara okej att döda en sådan person? Ur ett krasst utilitaristiskt perspektiv skulle det kunna vara möjligt, men jag tror att vid närmare granskning så brister det. Kanske förstår de själva inte vad som händer, men andra personer med normal tankeförmåga kan iaktta händelserna och börja oroa sig vad som ska hända för dem ifall de någon gång hamnar i en sådan situation. När det gäller foster och spädbarn så kommer en vuxen människa aldrig att hamna i den situationen igen. Har ett foster något intresse i att leva? Nej, säger Singer. Ett foster kan inte greppa ett sådant begrepp och har ingen sådan önskning. Vi kan i efterhand tacka någon som räddade livet på fostret eller spädbarnet som senare skulle bli vi, men det fostret var inte samma sak. Vi utvecklades ur fostret, men vi var inte fostret. På samma sätt skulle vi kunna säga att vi är glada att våra föräldrar inte använde preventivmedel den natten då embryot som senare skulle utvecklas till oss blev till. 9 Detta argument verkar rimligt. Hade våra föräldrar inte möts hade vi aldrig funnits, men vi kan inte direkt säga att det låg i vårt intresse att våra föräldrar skulle mötas, då vi inte fanns då. Vi kan inte heller säga att det låg i vårt intresse att fostret, som senare skulle bli vi, inte blev aborterat. Hade fostret blivit aborterat så hade vi aldrig funnits till att börja med, och därmed hade vi inte kunnat uttrycka en önskan om att inte bli aborterade. Ett foster kan inte uttrycka någon sådan önskan. Tabu Ibland kan det vara intressant att fundera på absurda, groteska frågor. Om man ska dra det till sin spets kan man ställa frågan: Förutsatt att det är någorlunda nyttigt, skulle det vara acceptabelt att äta döda foster? Skulle sjukhus kunna servera döda foster till lunch? Jag misstänker att de flesta ryser av tanken, men om vi strikt tänker rationellt så verkar det rimligt att använda de döda fostren till något, förutsatt att det inte finns någon bättre användning. Kanske är det bara ett tabu. Lyckligtvis är det ett tabu som vi troligen ej någonsin kommer att behöva övervinna, av flera anledningar. En anledning är att med dagens abortmetoder så skulle det bli obekvämt för kvinnor att skaffa många foster som kan aborteras. Antalet foster som aborteras per år i Sverige skulle troligen inte vara nog högt för att tillgodose efterfrågan, förutsatt att det blir en någorlunda populär maträtt. En annan anledning är att människofoster troligen inte är särskilt nyttigt för oss. Dessutom tvekar jag starkt att nog många kommer att bryta tabun till att börja med. Denna tanke är måhända intressant, men synnerligen grotesk. 9 Singer. Practical Ethics, 97-98.
7 När vi ändå är inne på tabubelagda frågor så kan det vara intressant att ta upp frågan om infanticid, alltså spädbarnsavlidning. Peter Singer medger att hans position angående abort också innebär att infanticid accepteras. Samtidigt medger han att det bör finnas starka restriktioner för hur infanticid används, fast det beror mer på hur infanticid påverkar andra än hur det påverkar barnet. 10 Om vi går tillbaka och ser till vad som gör abort legitimt så ser vi att mycket av det också tycks gälla nyfödda barn, då ej heller de har självmedvetande eller rationalitet. Trots detta är det väldigt otroligt att tänka sig att särskilt många friska barn skulle avlidas efter födseln. Även om en födsel ur en behållare är billig och smidig har det trots allt kostat resurser och tid, och ifall barnet är friskt så är det troligt att barnet går att adoptera bort. Det är dock inte otroligt att man konsekvensetiskt skulle kunna tänka sig enstaka fall där det bästa är att döda barnet. Trots att det i enskilda fall kan vara moraliskt riktigt med en handling så är det möjligt att skadan av att acceptera sådana enskilda handlingar väger över handlingens nytta. Handlingsutilitarism brottas ofta med sådana exempel, där en handling som vanligen är moraliskt orimlig är rimlig i just det fallet. Det kan då vara viktigt att motarbeta den handlingen då konsekvenserna av handlingen, ifall den verkar alltför legitim, kan överväga de vinsterna som handlingen ger. Dödandet av friska spädbarn är troligen ett sådant exempel. Även om det finns enskilda fall där det är bäst för både föräldrarna och barnet att barnet dör så misstänker jag att skadan av att tillåta infanticid av friska barn skulle vara betydligt större än de vinsterna i de få enskilda fallen. En fungerande konsekvensetisk teori måste ta hänsyn till konsekvenserna, både i kort sikt och i lång sikt. Som jag tidigare nämnde är människor inte robotar, även om många skulle acceptera den enskilda handlingen så skulle många reagera med avsky och moralisk indignation. Vidare misstänker jag att det är otydligt när infanticid av friska spädbarn skulle vara rimligt, och tillåts det finns risken att man väljer det när andra alternativ, exempelvis adoption, hade varit bättre. Frågan om infanticid handlar väldigt sällan om friska barn, dock. Infanticid har i första hand diskuterats när det gäller gravt handikappade barn. Det finns flera exempel där spädbarn har födds med grava handikapp för att sedan förr eller senare dö, ofta med svårt lidande som följd. Kan infanticid vara acceptabelt i dessa fall? Det tycks finnas tre uppenbara alternativ när det kommer till ett barn som föds med ett gravt handikapp; Man kan låta barnet dö, man kan behandla barnet så gott det går, eller så kan man avliva barnet. Det kan tyckas som att det är stor skillnad mellan att aktivt döda barnet och att låta det dö. Denna fråga är en viktig fråga inom normativ etik, och jag ska därför diskutera den innan jag 10 Singer. Practical Ethics, 173.
8 återgår till frågan om infanticid. Peter Singer är ett exempel på en förespråkare för idén om att det inte finns någon intrinsikal skillnad mellan aktivt dödande och att låta dö. Han kritiserar människor med relativt höga tillgångar som inte använder tillräckligt stora delar av dem för att hjälpa fattiga. Då de inte ger mer bidrar folk i rika länder till fattigas död. Samtidigt menar Singer att det inte riktigt är samma sak att spendera pengar på lyx istället för att ge till fattiga, och att skjuta bönder i Etiopien. Det finns fem extrinsiella skillnader: För det första skiljer sig motivationen, folk som inte ger är kanske själviska, medan de som skjuter bönder är mordiska. För det andra är det inte svårt att följa en regel om att inte döda, medan det är väldigt svårt att följa en regel som kräver att vi ska rädda så många som vi kan. För det tredje så vet vi med stor sannolikhet att någon dör om vi skjuter dem några gånger, medan vi inte vet vilka konsekvenser som vårt icke-handlande leder till, kanske skulle inte välgörenhetspengarna leda till något räddat liv. För det fjärde kan vi se direkt vilka som påverkas av att vi skjuter dem, medan vi inte kan se vilka som påverkas av vårt ickehandlande. För det femte så är de svältande inte utsvultna på grund av vårt direkta handlande, och hade vi inte blivit födda så hade de troligen varit svältande ändå. Skjuter vi någon så dör de på grund av vårt handlande. 11 Singer är noga med att poängtera att ingen av dessa punkter är intrinsikala. När vi ser på exemplet med gravt handikappade barn ser vi att ingen av punkterna passar in. Motivationen att låta ett barn dö och att aktivt döda den torde vara densamma, att barnet ska dö. Den andra extrensiella skillnaden fungerar inte heller, då det handlar om ett liv. Ej heller den tredje fungerar, då vi vet att barnet kommer att då om vi inte behandlar det. Vi kan också se barnet, så den fjärde gäller inte heller. Den femte punkten fungerar inte riktigt heller, då vi är ansvariga för att ha satt barnet till världen. Finns det skäl att se någon moralisk skillnad här mellan att döda och att låta dö? Richard Trammell menar det. Ett exempel som han tar upp är detta: Anta att någon hotar att stjäla $1000 från dig om du inte skjuter en främling till döds. Jämför detta med att någon ber om att få $1000, och om du inte ger de pengarna så kan du veta ganska säkert att personen i fråga kommer att dö. I båda fallen står du mellan valet att förlora $1000, eller förlora ett människoliv. Han jämför det med ett annat exempel, där du kan välja att antingen betala $1000 för att stoppa en bomb från att explodera, eller helt enkelt låta den explodera och döda en annan person. Trammell tycks mena att det är värre att skjuta någon för att spara $1000, än vad det är att inte spendera $1000 för att rädda ett liv. 12 11 Singer. Practical Ethics, 223-224. 12 Trammell. Saving Lives and Taking Lives, 290-291.
9 Till frågan om infanticid av gravt handikappade barn så tycks det åtminstone som att skillnaden mellan att låta dö och att döda inte är stor i sig självt. I detta scenario kommer barnet att dö, vad man än gör. Fördelen med att behandla barnet är att man senare kan säga att man har gjort vad man kunnat, men då behandlingen ledde till längre lidande för barnet utan någon större nytta är det tveksamt om detta alternativ är det bästa. Notera väl att scenariot jag målar upp är ett gravt handikappat barn som kommer att dö inom kort tid. Det andra alternativet, att låta dö, innebär att ingen behöver säga att de aktivt dödade barnet, men barnet kommer likväl att dö. Är det inte då att föredra att aktivt döda barnet? Det är inte säkert. Detta alternativ tycks vara det bästa för barnet, då det leder till ett snabbt avslut för lidandet, men det innebär vissa komplikationer. Som jag tidigare nämnde kan utilitaristiskt tänkande i enskilda fall leda till negativa konsekvenser i stort, om man inte tar hänsyn till det långa loppet. Kanske bidrar sådan aktiv avlivning av svårt sjuka barn till att samhället hårdnar och att vissa läkare får samvetskval. Strikt logiskt är en snabb avlidning kanske det bästa, men då människor inte är robotar så kan de känslomässiga faktorerna spela in och göra så att valet inte blir bäst när man ser till helhetsbilden. En annan faktor är att det finns exempel på där läkare har haft fel och där barn har kunnat leva hyfsade liv. Sådana exempel borde vara få, om läkarna sköter sina jobb, och är därmed inte en viktig faktor. Det är svårt att säga med säkerhet vilken hållning samhället bör ha i frågan om infanticid. Det faktum att många skulle bli upprörda om infanticid legaliserades är uppenbart, och det är en viktig faktor i vårt samhälle. Detta är inte nödvändigtvis en relativistisk ståndpunkt. Även om vi utgår från, säg, utilitarism, så kan samhällssynen vara relevant. Om infanticid är tillåtet och många i samhället är emot det kommer det skapa dissonans i samhället, och tilltron till sjukvården kommer att minska. Vissa läkare kommer troligen att vägra att utföra sina jobb eller drabbas av skuldkänslor, och protester mot utövandet av infanticid kan komma att hållas. Detta speciellt om man accepterar infanticid av friska barn. Med det sagt så är det inte omöjligt att synen på infanticid i framtiden kommer att förändras. Kanske är det rimligt att försöka påverka opinionen. Om vi realistiskt ser på situationen så verkar det otroligt att infanticid av friska spädbarn kommer att accepteras i Sverige under vår levnadstid. Infanticid av svårt sjuka barn kan komma att accepteras, dock. Det är inte ovanligt att man idag aborterar barn som visas lida av grava handikapp, och det finns enskilda exempel där man har låtit barnet dö istället för att behandla eller avliva. Att avliva ett svårt sjukt barn tycks mig mer humant än att förlänga en behandling som har liten eller ingen chans att lyckas, och definitivt bättre än att låta barnet svälta ihjäl. I vilket fall kommer dessa exempel troligen att
10 vara ytterst ovanliga, speciellt med tanke på att fostersdiagnostiken blir bättre och bättre och möjligheten att abortera gravt handikappade barn finns där. När får man döda ett foster? I förhållandet med fosterbehållandet så blir svaret principiellt: När som helst. Detta är ett principiellt svar. Om vi tar i åtanke andra faktorer, som exempelvis folk upprördhet över att döda små människoliknande varelser, så kan det, i likhet med infanticid, påverka vad man får och inte får göra. I praktiken så är det troligt att de flesta aborter kommer att ske innan alltför lång tid har gått, och aborter i 7:e eller 8:e månaden skulle vara näst intill obefintlig. Nu när vi har sett abort i ett sådant perspektiv skulle jag vilja diskutera kort abort utifrån den värld som vi faktiskt lever i idag. Som jag har visat så är kvinnans rätt till sin kropp inte ett nödvändigt krav för att legitimera bort, aborter kan legitimeras ändå. Det finns dock praktiska anledningar att begränsa aborter i verkliga livet, och de har att göra med att alltför sena aborter kan medföra komplikationer, både fysiska och emotionella. Avslutning Ett foster är inte en person, då det varken uppfyller krav på självmedvetenhet eller rationalitet. Att ett foster är en potentiell person är inte av vikt, då vi inte ger ut rättigheter baserade på potential. Foster kommer ej heller att vara otrygga på grund av utbredd abort, då de inte har möjlighet att uppfatta det eller ens förstå vad döden innebär. Ett foster tycks sakna önskningar, förutom kanske att slippa lida. Vi bör försöka minska på lidandet för fostret och därmed välja humana abortmetoder. Frågan om infanticid är svår, men intressant. Hade man varit fullt konsekvent hade man nog fått acceptera infanticid fullt ut, men med tanke på att människor har känslor kan det vara svårt att motivera infanticid av friska spädbarn, speciellt med tanke på att de troligen var önskade ändå. Det är nog bra för vårt samhälle om vi ibland visar hänsyn även när det inte är nödvändigt. Infanticid kan dock vara användbart när det kommer till gravt handikappade barn som mest troligt kommer att dö en plågsam död. Att lindra deras lidande kan eventuellt göra spädbarnsavlidning till en acceptabel handling i ovanliga fall.
11 Litteraturlista Tooley, Michael. Abortion and Infanticide. I The Rights and Wrongs of Abortion. Cohen, Marshall, Nagel, Thomas, and Scanlon, Thomas (red.), 52-84. Princeton: Princeton University Press, 1974, Trammell, Richard. Saving Lives and Taking Lives. I Killing and Letting Die. 2 uppl. Steinbock, Bonnie, och Norcross, Alastair (red.), 290-297. New York: Fordham University Press, 1994. Singer, Peter. Practical Ethics. 2. uppl. New York: Cambridge University Press, 1993. Wertheimer, Roger. Understanding the Abortion Argument. I The Rights and Wrongs of Abortion. Cohen, Marshall, Nagel, Thomas, and Scanlon, Thomas (red.), 23-51. Princeton: Princeton University Press, 1974,