2
Innehållsförteckning GD har ordet... 5 Sjöfartsverkets organisation och huvuduppgifter...6 Sjöfartsverkets ledning... 7 Styrelse... 7 Sjöfartsmarknaden...9 Sjötransporterna... 9 Transportpolitiska mål och verksamheter...12 Verksamheter, mål och måluppfyllelse... 12 Ekonomiska mål och måluppfyllelse... 14 Resultaträkning per verksamhet... 14 Övriga redovisningar... 14 Farleder... 16 Isbrytning... 20 Sjögeografisk information... 24 Sjötrafikinformation... 26 Lotsning... 28 Sjö- och flygräddning... 32 Sektors- och myndighetsuppgifter...36 Transport och näringspolitik... 37 Ansökningar om bidrag från TEN-T inom sjöfartsområdet 2009... 37 Sjöfartens miljöpåverkan... 38 Internationellt utvecklingssamarbete och tjänsteexport... 38 Krisberedskap... 39 Forskning och utveckling... 40 Sjömansservice... 41 Gemensamma funktioner...42 Rederiet... 43 Verksamhetsutveckling... 43 Miljöledningssystem... 44 Informationsteknik... 44 Personalredovisning...46 Kompetensförsörjning... 46 Rekrytering... 46 Jämställdhet och mångfald... 47 Arbetsmiljö och hälsa... 47 Hälsofrämjande arbete... 48 Övriga redovisningar...49 Konkurrensutsatt verksamhet... 49 Ekonomi...52 Årets ekonomiska händelser... 52 Kommentarer till resultaträkningen... 52 Kommentarer till balansräkningen... 56 Inför kommande år... 63 Kommentarer till flerårsöversikten... 65 Redovisningsprinciper... 66 Noter... 70 Styrelse, revisorer och verksledning...82 Adresser... 83 3
Skallens fyr Foto: Jan-Åke Sköld 4
GD HAR ORDET likhet med många andra fick Sjöfartsverket år I 2009 uppleva ett år med vikande volymer och ansträngd ekonomi till följd av lågkonjunktur och världsomspännande finanskris. Icke desto mindre var det ett år då verksamheten visade resultat! Minskad fartygstrafi k med sänkta avgiftsintäkter som följd sammanföll med att pensionsskulden återigen ökade kraftigt. De statliga anslagen för kostnader som inte ska belasta handelssjöfarten minskade samtidigt som kostnaderna för sjö- och flygräddningens helikopterberedskap ökade. Som ytterligare belastning gjorde historiskt låga räntenivåer att verkets ränteintäkter sjönk. Året kom därmed att präglas av starkt fokus på besparingar och effektiviseringar, vilket kulminerade under hösten med uppsägningar av personal. Besparings- och effektiviseringsarbetet måste betraktas som framgångsrikt och genom gemensamma ansträngningar kunde många miljoner sparas in. Likväl redovisar verket ett betydande ekonomiskt underskott. Trafikverksutredningen analyserade möjligheterna att inte bara slå samman verksamheterna inom ban- och vägverken till det nya Trafikverket; utredningen analyserade också möjligheterna att föra över Sjöfartsverkets verksamhet dit. Slutsatsen blev att endast beslut om riksintressen och långsiktig infrastrukturplanering bör föras över från Sjöfartsverket till det nya Trafikverket. Trafikverksutredningen följdes av ytterligare utredning, en snabbutredning av frågan under sommaren. Det arbetet lades framåt sensommaren ned utan vidare åtgärder. Dessa utredningar spred en del osäkerhet och tog tid och kraft från organisationen. Resultatet blev till slut att Sjöfartsverkets ansvarsområde i sina huvuddrag förblir oförändrat. Nu vidtar arbetet med att utveckla en effektiv samverkan och ett gott samarbete med Trafikverket. Vi kan efter ett turbulent år konstatera att måluppfyllelsen i verksamheterna har varit god. Det är glädjande och ett gott facit för organisationen att vi även i tider av finansiell instabilitet har förmågan att bedriva en effektiv verksamhet och samtidigt genomföra stora besparingar utan att göra avkall på måluppfyllelsen. När vi nu lägger 2009 bakom oss, ett år som i många avseenden varit besvärligt, kan vi trots allt göra det med viss stolthet och med en känsla av att läget ändå är under kontroll. Verksamheten är välskött. Förnyelsekraften är god. Ekonomin kräver visserligen fortsatt hårt arbete, men vi vet var vi står och vi vet att vi är på rätt kurs! Tf generaldirektör Noomi Eriksson 5
SJÖFARTSVERKETS ORGANISATION OCH HUVUDUPPGIFTER Sjöfartsverket är en central förvaltningsmyndighet och verksamheten bedrivs som ett statligt affärsverk. Enligt regeringens instruktioner ska verksamheten bedrivas med huvudsaklig inriktning på handelssjöfarten men hänsyn ska även tas till fritidsbåtstrafikens, fiskets och marinens intressen. Sjöfartsverket ska verka för att de transportpolitiska målen inom sjöfartsområdet uppfylls på ett kostnadseffektivt sätt. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom avgifter som betalas av handelssjöfarten. Organisatoriskt är Sjöfartsverket uppdelat på ett huvudkontor i Norrköping med en central administration samt en regional organisation bestående av sex sjötrafikområden och en sjö- och flygräddningscentral i Göteborg. Den rent utförande verksamheten är uppdelad i två avdelningar. Farledsavdelningen som ansvarar för genomförandet av beslutade infrastrukturåtgärder avseende farleder, isbrytning och sjögeografisk information, samt Sjötrafikavdelningen som leder och samordnar sjötrafi kområdenas verksamhet avseende lotsning, sjötrafi kinformation och sjöräddning. Sjöfartsinspektionen övergick fr.o.m. den 1 januari 2009 som en del i den då nybildade Transportstyrelsen. Sjöfartsverkets övergripande mål är att ge kunder god service, hålla hög kvalitet samtidigt som inga olyckor sker och miljöpåverkan minskar. I detta ligger bland annat att: Identifiera behov av, planera samt tillhandahålla infrastruktur och tjänster för sjöfarten i form av farleder inklusive sjömätning, isbrytning, sjötrafikinformation, sjögeografisk information och lotsning. Ansvara för sjö- och flygräddningen. Främja en ekologisk hållbar utveckling av sjöfarten. Verka för att hänsyn tas till funktionshindrade personers behov inom sjöfarten. Verka för ett jämställt sjötransportsystem. Generaldirektör Information Sjöfart och samhälle Transportpolitik och internationellt samarbete Infrastruktur Räddning och beredskap Sjömansservice Ekonomi Redovisning Controller Inköp IT Personal Juridik Farled Sjökarte Drift och underhåll Isbrytning Sjötrafik Rederi Regional org. Regional org. Fartyg 6
Sjöfartsverkets ledning Sjöfartsverkets styrelse utses av regeringen och är ansvarig för Sjöfartsverkets verksamhet. Generaldirektören (GD) ansvarar för den löpande verksamheten enligt de riktlinjer och beslut som styrelsen fattar. lagt stor vikt vid den statliga trafi kslagsövergripande infrastrukturplaneringen, vid sektorsfrågor liksom vid verkets rederiverksamhet. Under hösten genomfördes ett särskilt styrelsemöte där inriktningen av budgeten för 2010 och treårsplanen för 2011 till 2013 diskuterades och fastställdes. GD utgör tillsammans med cheferna för de olika avdelningarna Sjöfartsverkets verksledning. Detta är ett organ för samråd och samordning av frågor av strategisk betydelse för verksamheten. Styrelse Ordförande i Sjöfartsverkets styrelse har under året varit Jan Sundling. Styrelsen består, förutom ordföranden, av elva ordinarie ledamöter varav tre personalrepresentanter. Arbetet i styrelsen har bedrivits enligt den fastställda arbetsordning som reglerar ansvarsfördelningen mellan styrelse och GD. Styrelsen har hållit fem ordinarie möten under 2009. Vid olika sammanträden har styrelsen beslutat års- och delårsbokslut, treårsplan och budget. Vid varje sammanträde har generaldirektörens verksamhetsuppföljning till styrelsen föredragits och diskuterats. Under året har verkets ekonomi varit en helt central fråga för styrelsen. Besparings- och effektiviseringsarbetet har återkommande diskuterats på styrelsens sammanträden. Vid sidan av kärnverksamheterna har styrelsen Ordförande i Sjöfartsverkets styrelse Jan Sundling 7
Foto: Jörgen Språng Nordiska fototävlingen för sjöfolk 2009. Sjöfartsverket/Sjömansservice 8
ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2009 2009 SJÖFARTSMARKNADEN Sjötransporterna Sveriges geografiska läge och vårt stora beroende av utrikeshandel ger sjöfarten en dominerande roll i det svenska transportsystemet. De svenska godstransporterna domineras volymmässigt av importerade energiråvaror och traditionella exportprodukter knutna till gruv-, stål- och skogsindustrin. Dessa produkter transporteras till stor del med sjöfart. Den sjöledes transporterade godsvolymen, avgiftspliktigt gods, i utrikes trafi k uppgick till 144 (165) miljoner ton år 2009. Av denna godsvolym transporterades merparten, 111 (126) miljoner ton, på lastfartyg. Med passagerarfartyg och järnvägsfärjor transporterades 33 (39) miljoner ton gods. Antalet passagerare till Sverige uppgick under året till 13,8 (15,1) miljoner och antalet passagerare inom Sverige till 1,6 (1,6) miljoner. Den nedgång i avgiftspliktiga godsvolymer som inleddes under fjärde kvartalet 2008 och som har fortsatt under merparten av 2009, har under hösten stabiliserats. 2009 omsattes i de svenska hamnarna totalt cirka 154 (177) miljoner ton avgiftspliktigt gods, vilket innebär att godsvolymen har minskat med drygt 13 procent jämfört med föregående år. Både godsvolymer transporterat med passagerarfartyg och järnvägsfärjor och godsvolymer transporterat med lastfartyg har minskat kraftigt. Den importerade godsvolymen transporterad med lastfartyg har minskat med drygt 10,2 miljoner ton avgiftspliktigt gods vilket motsvarar knappt 15 procent jämfört med föregående år. Mellan åren 2003 och 2008 uppnådde godsvolymerna nya toppnivåer varje år och mellan åren 2001 och 2008 ökade godsvolymerna totalt sett med knappt 22 procent. Tillbakagången under 2009 innebär att denna positiva utveckling har stannat av. I likhet med de avgiftspliktiga godsvolymerna 2009 uppgick godsvolymerna under 2003 också till cirka 154 miljoner ton. Effekterna av den negativa ekonomiska utvecklingen och den minskade handeln framgår i nedanstående tabell. Nedgången för med lastfartyg transporterat gods uppgår till 12,8 procent vilket i volym motsvarar 17,5 miljoner ton. För passagerarfartyg och järnvägsfärjor har godsvolymerna minskat med 14,8 procent eller 6,0 miljoner ton. Av den totala avgiftspliktiga godsmängden uppgår andelen inrikes gods till drygt 6 procent vilket är i nivå med föregående år. Ser man över en femårsperiod har andelen varit relativt stabil på 6 7 procent. Ser man på utvecklingen ur ett godsslagsperspektiv kan noteras att samtliga godstyper minskar jämfört med föregående år. Lågvärdigt gods är den godstyp som procentuellt sett minskat mest. Minskningen uppgår till 29,4 procent. Övrigt ej lågvärdigt gods är den godstyp som volymmässigt minskat mest. Minskningen uppgår till drygt 11,4 miljoner ton. Antalet fartygsanlöp har totalt sett minskat med 0,8 procent, vilket motsvarar 900 anlöp, jämfört med 2008. Passagerarfartyg och järnvägsfärjor utgör den dominerande fartygstypen och svarade under 2009 för 80 procent av totala antalet anlöp. År 2000 var motsvarande förhållande 64 procent. 9
Avgiftspliktiga godsvolymer, 1 000 ton 2009 2008 2007 2006 2005 Utrikes gods 111 036 125 812 120 746 119 108 116 085 Varav lastat gods 52 210 56 767 56 846 54 482 50 979 Därav lossat gods 58 826 69 045 63 900 64 626 65 106 Inrikes lastat gods 8 436 11 127 11 009 9 617 9 987 Summa lastfartyg 119 472 136 939 131 755 128 725 126 072 Passagerarfartyg och järnvägsfärjor Utrikes gods 33 444 39 367 40 521 38 632 36 177 Därav lastat gods 16 577 19 454 19 781 19 232 17 873 Därav lossat gods 16 867 19 913 20 740 19 400 18 304 Inrikes lastat gods 841 871 855 839 823 Summa passagerarfartyg och järnvägsfärjor 34 285 40 238 41 376 39 471 37 000 Summa utrikes gods 144 480 165 179 161 267 157 740 152 262 Summa inrikes lastat gods 9 277 11 998 11 864 10 456 10 810 Gods, totalt 153 757 177 177 173 131 168 196 163 072 ANLÖP, UTRIKES OCH INRIKES TRAFIK Lastfartyg 23 650 27 442 28 610 28 138 29 741 Passagerarfartyg och järnvägsfärjor 94 410 91 518 90 847 89 867 92 784 Summa anlöp 118 060 118 960 119 457 118 005 122 525 Avgiftspliktiga godsvolymer fördelade på godstyp, 1 000 ton Oljeprodukter Skogsprodukter Övrigt ej lågvärdigt gods Lågvärdigt gods Bilar och husvagnar Lastat utrikes gods Lossat utrikes gods Lastat inrikes gods Totalt 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 17 600 17 858 31 084 35 170 3 757 4 092 52 441 57 120 8 946 10 646 5 721 7 086 486 785 15 153 18 517 33 242 36 888 35 537 42 740 3 575 4 120 72 354 83 748 6 986 8 741 964 1 484 1 178 2 710 9 128 12 935 2 013 2 089 2 387 2 477 281 291 4 681 4 857 Summa 68 787 76 222 75 693 88 957 9 277 11 998 153 757 177 177 10
Antal anlöp per sjötrafikområde Lastfartyg Passagerarfartyg och järnvägsfärjor Totalt 2009 2008 2009 2008 2009 2008 Bottenviken 2 118 2 588 729 767 2 847 3 355 Bottenhavet 2 370 2 720 52 230 2 422 2 950 Ostkusten 4 639 5 407 12 569 12 927 17 208 18 334 Sydkusten 5 527 6 737 74 113 69 538 79 640 76 275 Vänern 845 1 124 845 1 124 Västkusten 8 151 8 866 6 947 8 056 15 098 16 922 Summa 23 650 27 442 94 410 91 518 118 060 118 960 Antal anlöp har minskat inom samtliga sjötrafikområden utom Sydkusten. På Sydkusten har antal anlöp med passagerarfartyg och järnvägsfärjor ökat med 6,6 procent vilket motsvarar 4 575 anlöp. Sydkustens sjötrafikområde är det område där flest antal anlöp sker totalt sett och utgör drygt två tredjedelar av det totala antalet anlöp. Den största minskningen återfinns inom Västkustens sjötrafikområde där antalet har minskat med 1 824 jämfört med föregående år. Det transporterade godset har minskat med 23,2 miljoner ton jämfört med 2008, vilket motsvarar drygt 13 procent. Den kraftigaste minskningen procentuellt sett noteras inom Bottenvikens sjötrafikområde där volymerna minskat med knappt 24 procent. Västkusten är det trafikområde som står för den största delen av det transporterade avgiftspliktiga godset, knappt 43 procent. Avgiftspliktiga godsvolymer exkl. bilar och husvagnar fördelade på Sjötrafikområde, 1 000 ton Lastat utrikes gods Lossat utrikes gods Lastat inrikes gods Totalt 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 Bottenviken 7 559 7 798 3 927 6 056 975 2 527 12 461 16 381 Bottenhavet 3 545 3 831 4 893 6 078 158 207 8 596 10 116 Ostkusten 9 729 11 856 11 322 13 509 2 920 3 652 23 971 29 017 Sydkusten 18 223 21 534 18 961 22 556 1 022 1 215 38 206 45 305 Vänern 799 915 1 116 1 451 43 27 1 958 2 393 Västkusten 26 920 28 198 33 086 36 830 3 878 4 080 63 884 69 108 Summa 66 775 74 132 73 305 86 480 8 996 11 708 149 076 172 320 11
Godsvolymer per sjötrafikområde (1 000 ton) 2005 2006 2007 2008 2009 6000 Lågvärdigt gods 6000 5000 5000 4000 4000 3000 3000 2000 2000 1000 1000 0 Bottenhavet Bottenviken Ostkusten Sydkusten Vänern Västkusten 0 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Skogsprodukter Bottenhavet Bottenviken Ostkusten Sydkusten Vänern Västkusten 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 50000 40000 30000 20000 10000 Oljeprodukter 50000 40000 30000 20000 10000 0 Bottenhavet Bottenviken Ostkusten Sydkusten Vänern Västkusten 0 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Bilar och husvagnar Bottenhavet Bottenviken Ostkusten Sydkusten Vänern Västkusten 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Övrigt ej lågvärdigt gods 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Bottenhavet Bottenviken Ostkusten Sydkusten Vänern Västkusten 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Totalt alla godstyper Bottenhavet Bottenviken Ostkusten Sydkusten Vänern Västkusten 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 12
TRANSPORTPOLITISKA MÅL OCH VERKSAMHETER Sjöfartsverket ska bidra till att de av riksdagen beslutade transport- och näringspolitiska målen på sjöfartsområdet kan uppfyllas. Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Verksamheter, mål och måluppfyllelse De uppgifter Sjöfartsverket svarar för delas in i följande verksamhetsområden: Infrastruktur Farleder Sjöfartsverkets två kärnområden är Infrastruktur och Sjötrafik. Kärnområdet Infrastruktur avser den del av sjöfartens infrastruktur som är statens ansvar i form av farleder, isbrytning och sjögeografisk information. Det andra området, Sjötrafik, avser sjötrafikinformation, lotsning och dessutom att ansvara för sjöräddning. Sjötrafik Isbrytning Sjögeografisk information Sjötrafikinformation Lotsning Sjö- och flygräddning Utöver de två kärnområdena omfattar Sjöfartsverkets arbete även andra Sektors- och myndighetsuppgifter i form av samordning, informations- och kunskapsspridning samt forskning, utveckling och demonstration. Dessutom tillkommer ett antal Gemensamma funktioner som i huvudsak avser administration och rederiverksamhet. Sektor och myndighetsuppgifter Gemensamma funktioner Administrativa verksamheter Rederiet Sjöfartsverkets uppgift är att med utgångspunkt i de transportpolitiska målen utveckla och avväga sin verksamhet på sjöfartsområdet så att alla mål kan uppnås på sikt. Verksamheten har styrts mot det övergripande målet, delmålen samt regeringens preciseringar av dem. Hamnarbetare Foto: Tord Strømdal Sjöfartsverket redovisar de verksamhetsmål som bäst beskriver respektive verksamhet på en övergripande nivå. Dessa är föremål för ständig utveckling i syfte att förtydliga och förbättra de uppföljningsbara verksamhetsmålen. Det avser bland annat miljömålsrapporteringen. Under rubriken nyckeltal redovisas de verksamhetsmål som är relevanta för respektive verksamhet. Under rubriken personal anges antal årsarbetskrafter och sjukstatistik. Det ekonomiska utfallet på verksamhetsnivå, som summerar till Sjöfartsverkets totala rörelseresultat, finns redovisat separat i avsnitten för respektive verksamhet. 13
Nyckeltal och mål 2009 Farleder Sjömätt yta = 9 000 km 2 Isbrytning Sjögeografisk information Sjötrafikinformation Lotsning Sjö- och flygräddning Sektor och Myndighetsuppgifter Gemensamma funktioner Tillgänglighet DGPS = 99,80 % Vårutprickning (enligt plan) Genomsnittlig väntetid på isbrytarassistans = Högst 4 tim Samtliga hamnar öppna (ja/nej) Fyllnadsgrad i DIS 2 (på sikt en heltäckande djupdatabas för Sveriges farvatten) Ledtid från sjömätning till laddning i DIS = 6 månader Ledtid från DIS till SJKBAS 4 = 6 månader Antal fartyg som använder svenska ENC 5 = 2 000 Tillhandahålla information som ökar sjösäkerheten. Ingripa vid misstanke om felnavigering eller i förebyggande syfte. Antal olyckor och tillbud med lots ombord = 0 Leverans av lots inom 5 timmar 95 % Undsättning till nödställda i 90 % av fallen inom 60 minuter på nationellt vatten 90 minuter på internationellt vatten Rapportering i enlighet med riktlinjer och beslut Administrativa kostnader i procent av rörelsekostnader = 14 % Antal årsanställda inom gemensamma funktioner i procent av totalt antal årsanställda =19 % Miljöbilar, andel miljöbränsle av total bränsleförbrukning i liter =90 % Verksamheter Måluppfyllelse 9 335 km 2 99,98 % Ja 2 tim 30 min Ja 49 % (31,5 %) 3 5,3 6,5 2 014 Ingen olycka p.g.a. VTS enligt haveriutredningar Ja 25 6 97,5 % 94,0 % 90,0 % Ja 13,0 % 18,6 % 86 % Personal Årsarbetskrafter = 188,5 Sjukfrånvaro = 2,78 % Årsarbetskrafter = 2,0 1 Sjukfrånvaro = 0,37 % Årsarbetskrafter = 77,1 Sjukfrånvaro = 3,33 % Årsarbetskrafter = 41,5 Sjukfrånvaro = 1,59 % Årsarbetskrafter = 404,8 Sjukfrånvaro = 1,85 % Årsarbetskrafter = 36,2 Sjukfrånvaro = 0,51 % Årsarbetskrafter = 63,1 Sjukfrånvaro = 3,50 % Årsarbetskrafter = 185,5 Sjukfrånvaro = 3,60 % 1. Isbrytarna bemannas via externt företag. 2. Databassystem för lagring av djupdata som resultat från bl.a. sjömätning. 3. I de fall mål saknas redovisas föregående års utfall inom parentes. 4. Sjökortsdatabasen, ett datasystem för förvaltning av sjökortsinformation och produktframställning. 5. Digitalt sjökort med standardiserad struktur och format. 6. Utan hänsyn tagen till ansvaret för olyckan. 14
Ekonomiska mål och måluppfyllelse Som överordnat ekonomiskt mål för Sjöfartsverket gäller krav på full kostnadstäckning. Finansiering av verksamheten sker i huvudsak genom avgifter på handelssjöfarten. Verkets kostnader för bland annat fritidsbåtstrafiken ska enligt gällande riktlinjer finansieras över statsbudgeten. I regleringsbrevet för 2009 har regeringen lagt fast de ekonomiska målen för Sjöfartsverket. Målet för räntabiliteten är att resultatet efter skattemotsvarighet ska uppgå till 3,5 procent av justerat eget kapital under en konjunkturcykel. Soliditeten ska på lång sikt uppgå till lägst 25 procent. De lång- och kortfristiga lånen får uppgå till en total ram om 355 mkr. Farledsavgifterna, som tas ut av fartyg som lastar/lossar gods eller hämtar/lämnar passagerare i svensk hamn, får öka med högst nettoprisindex räknat från och med år 2004. Den allmänna riktlinjen för utdelning från affärsdrivande verksamheter inom staten är en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet. Sjöfartsverket ska, utöver utdelning, inleverera ett belopp motsvarande bolagsskatt på resultatet. Återrapporteringen av de ekonomiska målen redovisas i ekonomiavsnittet. Resultaträkning per verksamhet För varje verksamhet har resultaträkningar sammanställts. Fördelningen baseras på att resursutnyttjandet så rättvist som möjligt ska belasta rätt verksamhet. Samtliga poster som avser administration har brutits ut och lagts under Gemensamma funktioner. De administrativa posterna har därefter fördelats ut via schabloner som indirekta poster på de olika verksamheterna. Fördelningen av de indirekta posterna utgår från att varje verksamhet ska bära den administrationskostnad som är direkt hänförbar till verksamheten. Därutöver fördelas den centrala administrationen som inte är direkt hänförbar till någon specifik verksamhet, baserat på varje verksamhets andel av verkets totala antal budgeterade arbetstimmar. Dessa båda schabloner har vägts samman till ett procentuellt nyckeltal för respektive verksamhet. Farledsavgifterna, som finansierar merparten av verksamheterna, har inte fördelats ut. De erhållna anslagen har fördelats ut på verksamheterna proportionellt till de yrkade anslagen för respektive år. Det innebär att fördelningen mellan åren varierar även om det totala anslagsbeloppet är oförändrat. Övriga redovisningar Uppföljning av verksamheten görs både i ekonomi- och i verksamhetstermer. Genom sektoransvaret har Sjöfartsverket också en viktig uppgift att utveckla mätbara mål och indikatorer samt att återrapportera hur såväl Sjöfartsverkets verksamhet som sjöfartssektorn som helhet utvecklas i enlighet med de transportpolitiska målen. I Sjöfartsverkets sektorrapport för 2009 lämnas en mer fyllig redovisning av arbetet mot de transportpolitiska målen och utvecklingen inom sjötransportsystemet. 15
FARLEDER Sjöfartsverket ska med utgångspunkt från de transportpolitiska målen fortlöpande anpassa farledssystemet till ändrade trafikmönster, nautiska behov och den tekniska utvecklingen. Utöver detta ska ett effektivt underhåll bedrivas på befintlig utmärkning och farledskontroller med påföljande åtgärder genomföras, till exempel muddring för att bibehålla farledernas dimensioner. Sjömätning i svenska farvatten och åtgärder i farlederna ska ske i prioriterade farleder, inklusive anslutande farvatten, i enlighet med internationell standard. Resultaträkning Farleder, tkr Utfall 2008 Utfall 2009 Budget 2010 Rörelsens intäkter Anslag 98 900 79 800 79 800 Övriga externa intäkter 32 743 28 082 23 344 Summa rörelseintäkter 131 643 107 882 103 144 Direkta rörelsekostnader Personalkostnader -112 260-111 830-129 680 Övriga externa kostnader -129 287-143 803-109 707 Avskrivningar -50 157-52 046-54 064 Summa direkta rörelsekostnader -291 704-307 679-293 451 Resultat före indirekta rörelseposter -160 061-199 797-190 307 Indirekta rörelseintäkter 5 291 8 399 6 645 Indirekta rörelsekostnader -50 009-57 426-54 281 Rörelseresultat -204 779-248 824-237 943 Årets försämrade intäktsutfall beror till största delen på det minskade anslaget för åtaganden som inte ska belasta handelssjöfarten. Ökningen av personalkostnader 2010 beror på övertagande av personal som tidigare varit anställd av bemanningsföretag, vilket även minskar övriga externa kostnader. I de övriga externa kostnaderna 2009 ingår extern sjömätning för 20 mkr, motsvarande kostnad 2008 var 10 mkr och år 2010 beräknas ingen extern sjömätning upphandlas. 16
Det hände 2009 I december 2009 tecknades kontrakt med det holländska muddringsföretaget Van Oord om farledsförbättrande åtgärder i farleden till Norrköpings hamn. Arbetet beräknas starta under våren 2010 och förväntas färdigställt i april 2011. I förslag till Nationell Plan för Transportsystemet 2010 2021 som överlämnades till regeringen den sista augusti 2009, och är ett resultat av den trafikslagsövergripande åtgärdsplaneringen, ingår farledsförbättrande åtgärder i farleden till Gävle hamn. Projektstarten föreslås under senare halvan av år 2011 och skulle kunna komma till stånd med bl.a. medfinansiering och förskottering. Södertälje sluss/mälarfarled kunde däremot inte prioriteras inom det fria mycket begränsade planeringsutrymmet trots dess betydelse och god medfinansiering. Förslaget att investera i nya större slussar i Trollhätte kanal är mycket kostsamt och finns därför inte med i planförslaget. I brist på medfinansiering,som utgjorde ett krav, finns den annars högt prioriterade Horstensleden inte heller med i förslag till Nationell Plan. fyrarna Dynan, Otterhällan och Kopparnageln har byggts klara under året. Den nya Kanalcentralen i Trollhättan har färdigställts och den tekniska utrustningen för manöver av slussar och broar i Trollhättan togs i bruk den 1 juni. För de slussar och broar som idag manövreras från Vänersborg respektive Lilla Edet kommer fjärrmanövrering från Kanalcentralen att tas i drift under 2010. Under året har en ombyggnad av AIS-nätet (Automatic Identification System) gjorts. Ombyggnaden innebär att strukturen med regionalt placerade servrar har övergivits, och istället har servrarna placerats i de två redundanta servicecenter som finns för Kustradion. AIS-informationen blir allt viktigare för organisationen, och en av anledningarna till nätombyggnaden är att kunna koppla upp AIS-basstationerna med redundant transmission till de båda servicecentren. Redundant transmission har även införts för VHF DSC-systemet I Göta älv har dammsäkerhetshöjande åtgärder i Lilla Edet, etapp 2 slutförts. Därmed har Sjöfartsverkets åtagande avslutats. Projektering för dammsäkerhetshöjande åtgärder i Brinkebergskulle pågår. Beredskapsberäkningar inför framtagande av beredskapsplaner har presenterats. För närvarande pågår arbete med att se över handlingsplaner avseende åtgärder vid dammbrott och tillbud. Arbetet samordnas med Vattenfall. I Trollhätte Kanal fortsätter arbetet med inriktning på livstidsförlängning fram till 2030. För att behålla kanalens funktion bortom 2030 föreligger ett stort investeringsbehov. Förberedelser och projektering inför kanalstoppet 2011 pågår, bl.a. stoppades trafiken tillfälligt under några dagar under våren då slussarna tömdes och besiktigades. Fastighetsavveckling enligt avvecklingsplanen fortskrider. Sammanlagt har ett tjugotal fastigheter och fasta anläggningar, framför allt fyrar, avyttrats till andra aktörer under året, bl.a. har Idö f.d. lotsplats sålts till Västerviks kommun. De nya Moderna farledsfyrar, Götebords inlopp Foto: Tord Strømdal 17
(Digital Selective Calling), vilket har lett till högre uppmätt tillgänglighet. Sedan våren 2009 hämtar SMHI ViVa-data (Vind och Vatten) från Sjöfartsverket. Utformning av en överenskommelse mellan Sjöfartsverket och SMHI i syfte att bl.a. kvalitetssäkra informationen pågår. Realtidsdata från ViVa-systemet finns nu på Sjöfartsverkets intranät. Data sänds även ut via AIS-basstationer runt hela svenska kusten. I Vänern har fyra nya vattenståndsmätare etablerats i Sjötorp, Skoghall, Sunnanå och vid Dalbobron. Arbetet med att solpaneldriva och förse fyrar och kummel med LED-teknik fortsätter. Ombyggnationen möjliggör stora besparingar tack vare ökade tekniska serviceintervall och lägre energiförbrukning. Prov i Bottenviken med plastisbojar för grov is har utförts. Proven som gjorts i normal isvinter utanför Luleå har varit mycket lovande och kan komma att innebära betydande besparingar vid utmärkning av besvärliga ispositioner. Genomförda prov med en fyrboj har hittills varit till stor belåtenhet. Denna konstruktion kan i vissa fall ersätta byggnation av en bottenfast fyr och därmed medföra stora besparingar. Förenkling av utrustning på större kustfyrar och kassunfyrar har påbörjats. Fyrar med ålderstigen fyrteknik och höga driftskostnader har försetts med solpaneldrift och fyrlyktor med LED-teknik. En ny typ av sektionerad fyrlykta med LED-teknik och begränsat underhållsbehov har utprovats och installeras nu på lämpliga fyrar. De s.k. LEDrören som ersätter konventionell fasadbelysning installeras på allt fler fyrar med stora besparingar i underhåll. Positivt är även att LED-installationer är självförsörjande med solpaneler och därför kan drivas utan sjökablar vilka tenderar att bli kostsamma över tiden. Nedsmutsningen av skarvträck på verkets fyrutrustning blir alltmer omfattande och utgör ett nautiskt såväl som arbetsmiljömässigt problem. Prov med olika mekaniska skydd är påbörjade och kontakter med andra berörda myndigheter har inletts. Inom ramen för konceptet Säkra Sjövägar och prioriterade farleder har sjömätning utförts av farlederna till Umeå, Studsvik, Oxelösund och av Ångermanälven samt i farledsområdet väster om Gotland och vid Lilla Middelgrund där ett nytt trafiksepareringssystem (TSS) planeras. Under året har farledsavsnitt i Mälarleden, Kalmarsund, Forsmark och Flintrännan kontrollerats inom ramen för det beslutade Kontrollprogrammet. Programmet avser periodisk kontroll avseende farledsdjup, muddringsbehov och övriga farledsdimensioner. Externa aktörer har under 2009 redovisat 34 stycken sjömätningsprojekt framför allt inom olika hamnområden. Årets utförda sjömätningar med egna resurser uppgår till ca 1 062 km 2. För att utöka volymen utsjömätning har FUGRO OSAE kontrakterats att sjömäta utomskärs. Sjömätning på drygt 8 200 km 2 har utförts syd och ost om Gotland. Vid efterprocesseringen av sjömätningsdata upptäcktes ett objekt, cirka 30 n/m nordost om Gotska Sandön. Med ROV-körning (sjöuggla) kunde konstateras att det rörde sig om ett ubåtsvrak. Vid senare efterforskningar i arkiv bekräftades att vraket härrörde från tiden för första världskriget och var en saknad rysk ubåt av Barskklass. De prioriterade lederna, säkra sjövägar (73 482 km²) är vid årsskiftet sjömätta till 40 procent i enlighet med internationell standard. Måluppfyllelse/Farleder i Sverige Mål 2009 Utfall 2009 Tillgänglighet DGPS 99,80% 99,97% Tillgänglighet ViVa 95,0% 93,1% Fyrbesiktningar 269 218 Servicebesök 1 200 1 362 18
Farledsunderhåll Foto: Anna Harling 19
ISBRYTNING Isbrytningsverksamheten leds från Sjöfartsverkets isbrytarledning i Göteborg. Isbrytarledningen fördelar isbrytarresurser, utfärdar trafikrestriktioner, följer upp det operativa läget samt informerar sjöfartsintressenterna om is och trafiksituationen. Genom en effektiv isbrytningsverksamhet ska Sjöfartsverket säkerställa en väl fungerande vintersjöfart. Isbrytningen är till sin helhet finansierad via farledsavgifterna. Sjöfartsverket äger fem isbrytare. Under januari till mars disponerar verket vid behov ytterligare tre isbrytande fartyg genom ett långtidskontrakt med norska Trans Viking Ice-breaking & Offshore AS. Resultaträkning Isbrytning, tkr Utfall 2008 Utfall 2009 Budget 2010 Rörelsens intäkter Anslag - - - Övriga externa intäkter 116 657 99 868 74 228 Summa rörelseintäkter 116 657 99 868 74 228 Direkta rörelsekostnader Personalkostnader -2 425-2 576-2 457 Övriga externa kostnader -236 182-215 357-226 254 Avskrivningar -24 575-25 958-25 843 Summa direkta rörelsekostnader -263 182-279 891-254 554 Resultat före indirekta rörelseposter -146 525-180 023-180 326 Indirekta rörelseintäkter 331 365 289 Indirekta rörelsekostnader -3 126-2 497-2 360 Rörelseresultat -149 320-182 155-182 397 Årets intäkter för uthyrning av isbrytarfartyget Oden i polarforskningssyfte uppgick till knappt 99 (116) mkr. För år 2010 beräknas dessa intäkter bli lägre än tidigare år till följd av att ingen sommarexpedition planerats. Kostnaderna 2009 ökade till följd av det något besvärligare isläget i Bottenviken. 20
Det hände 2009 Sammantaget blev isvintern lindrig även om isen låg kvar till i slutet av maj. Istjockleken till sjöss i Bottenviken var som mest mellan 40 och 50 cm tjock, jämfört med 60 80 cm under en normal isvinter. Efter en långsam start satte istillväxten fart under januari. Efter en kall period i början av januari lade sig nyis längs kusten ända ner till norra Östersjön samt i Mälaren och Vänern. Även Göteborgs och Bohusläns innerskärgårdar täcktes av nyis. Första isbrytaren, Ale, sattes in i verksamheten den 17:e januari och redan 14 dagar senare var samtliga hemmavarande isbrytare verksamma. Arbetsfartyget Baltica engagerades som hjälpisbrytare i mitten av februari och samtidigt utförde arbetsfartyget Scandica två lokalisbrytningar på Västkusten, en som stöd för fisket och en på uppdrag av Räddningstjänsten. Isbrytarna har i huvudsak varit verksamma i Bottenviken, Norra Kvarken och i norra Bottenhavet. Ale har även varit verksam på Vänern under en kortare tid. Frej har under 26 dygn samutnyttjats i Norra Kvarken av finska och svenska isbrytningsverksamheten. Inhyrda bogserbåtar har framförallt används i Göta Älv för isrensning. Helikoptrar har endast använts vid ett fåtal tillfällen. Isbrytarna har assisterat 543 fartyg och 17 bogseringar har utförts, vilket kan jämföras med säsongen innan som var en extremt lindrig isvinter då 186 fartyg assisterades och 9 bogseringar genomfördes. 215 fartygsanlöp till svenska hamnar har krävt isbrytarassistans under den gångna vintern. Den genomsnittliga väntetiden på isbrytarassistans har varit 2 timmar och 30 minuter vilket kan jämföras med föregående vinter då väntetiden var 52 minuter. Av säsongens assisterade fartyg har 12,3 procent varit svenskregistrerade. I likhet med tidigare år har samarbetet med Finland varit mycket gott. Under året har det förekommit ett flertal möten, både operativa och utvecklingsmöten för att ytterligare utveckla samarbetet. Som ett led i att utveckla det finsk/ svenska samarbetet har isbrytaren Frej varit delchartrad av finska Sjöfartsverket. Ymer Foto: Ove Nilsson 21
The Baltic Ice-Breaking Management (BIM) är en samarbets- och expertpanel när det gäller isbrytning och vintersjöfartsfrågor i Östersjöområdet. I detta arbete deltar samtliga Östersjöstater samt Norge. BIM, där Ryssland för närvarande är ordförande, har genomfört ett samarbetsmöte under perioden. BIM har under det gångna året förvaltat den Östersjögemensamma hemsidan för vintersjöfarten samt spridit information om en instruktionsfilm för oerfarna isnavigatörer bl.a. vid the Arctic Shipping Summit i Helsingfors. Isbrytningsenheten har under året deltagit i olika Working Groups och Workshops såsom: International Ice Chart Working Group The 5th Artic Shipping Summit 2009 Baltic Sea Ice Meeting Forum GMES Isbrytarassistans per hamn Antal fartygsanlöp/ hamn under tid då Hamn 2007 2008 2009 restriktioner varit i kraft under 2009 Andel assisterade* fartyg i % Karlsborg 22 12 23 31 74,2 Luleå 71 51 72 150 48,0 Haraholmen/Piteå 42 26 44 109 40,4 Skelleftehamn 43 31 40 108 37,0 Holmsund 38 0 23 235 9,8 Rundvik 4 0 0 5 0,0 Husum 29 0 2 92 2,2 Örnsköldsvik 20 20 1 55 1,8 Ångermanälven 4 0 0 31 0,0 Söråker 1 0 1 7 14,3 Sundsvall 2 0 0 160 0,0 Iggesund 0 0 0 24 0,0 Söderhamn 1 0 0 37 0,0 Norrsundet 0 0 0 0 0,0 Gävle 1 0 3 83 3,6 Skutskär 0 0 0 10 0,0 Hallstavik/Hargshamn 0 0 0 0 0,0 Oskarshamn 0 0 0 0 0,0 Mönsterås 0 0 0 0 0,0 Vänerhamn 0 0 6 95 6,3 SUMMA 278 140 215 1 232 17,5 * Assisterat fartyg är ett fartyg som ankommit eller avgått och krävt minst en assistans relaterad till aktuell hamn. Detta räknas som ett fartygsanlöp som krävt isbrytarassistans. Assisterat fartyg är relaterat till en hamn när assistansen ligger närmast i tid till aktiviteten ankomst eller avgång från hamnen. 22
Ymer i Norrköping Foto: Eva Nordström 23
SJÖGEOGRAFISK INFORMATION Den främsta uppgiften inom området Sjögeografisk information är att beskriva farlederna i sjöfartssystemet, men hänsyn tas också till fritidsbåtstrafikens behov. Det sker genom utgivning av sjökort, båtsportkort och publikationer. Intresset för sjögeografisk data ökar allt mer i samhället och används i allt större omfattning i miljöarbete, som underlag för analyser i samband med alternativa kraftkällor och för forskningsändamål. Samarbete kring och utbyte av data sker inte bara på ett nationellt plan utan även inom EU. Resultaträkning Sjögeografisk information, tkr Utfall 2008 Utfall 2009 Budget 2010 Rörelsens intäkter Anslag - - - Övriga externa intäkter 37 689 40 356 38 940 Summa rörelseintäkter 37 689 40 356 38 940 Direkta rörelsekostnader Personalkostnader -34 574-37 094-39 860 Övriga externa kostnader -23 052-19 727-17 986 Avskrivningar -2 819-3 430-3 689 Summa direkta rörelsekostnader -60 445-60 251-61 535 Resultat före indirekta rörelseposter -22 756-19 895-22 595 Indirekta rörelseintäkter 2 315 3 287 2 600 Indirekta rörelsekostnader -21 879-22 471-21 240 Rörelseresultat -42 320-39 079-41 235 Jämfört med föregående år har intäkterna ökat avseende försäljning och uppdragsverksamhet. Bidrag på 10 mkr har erhållits från Naturvårdsverket (NV) för att påskynda digitaliseringen av befintlig djupdata. Personalkostnaderna har ökat främst p.g.a. digitaliseringen. Färre konsulter och lägre IT-kostnader har minskat de övriga externa kostnaderna. För 2010 budgeteras med ett bidrag från NV på 10 mkr. 24
Det hände 2009 Det externa behovet av djupdata ur djupdatabasen ökar alltmer, framförallt för satsningar inom miljösektorn, och regeringen har fortsatt finansiera digitaliseringen av äldre information över vissa områden. Erhållna medel från Naturvårdsverket har även i år bidragit till målet att på sikt nå en geografiskt heltäckande digital djupdatabas. Arbetet har till största delen utförts av egen personal. Under året trycktes omkring 120 allmänna sjökort. En stor del årets arbete har vidare bestått av cirka 1500 ärenden om ändringar i sjökorts-information. Dessa ska registreras, utredas, bedömas för tidig publicering som navigationsvarning eller notis i veckotidsskriften Underättelser för sjöfarande (Ufs), tas om hand i databas och ges ut som rättelser i ENC (Electronical Nautical Charts). ENC levereras i sjökortsceller av varierande storlek beroende på skalområde till distributionscentralen Primar i Norge. Vidare har verktyg för så kallade P/T-ändringar successivt införts. Det avser ändringar som är av preliminär eller tillfällig natur vilka också levereras som uppdateringar till ENC. Under senare delen året har samtliga svenska celler levererats som nya till Primar som ett resultat av en överens-kommelse mellan Östersjöländerna om en mer enhetlig presentation i ECDIS (Electronic Chart Display and Information System). Dessutom genomfördes vissa andra justeringar av sjökortsinformationen och Sjöfartsverkets tolkning av standarden. Under året har arbetet med omfattande revideringar av sjökort eller framställning av helt nya sjökort resulterat i två nya skärgårdskort, ett för Ålands hav och ett för Strömstad/Idefjorden. Ytterligare ett sjökort redovisar den utökade trafiksepareringen i Ålands hav. året är sjökort och publikation för den nyinrättade marina nationalparken Kosterhavet. De utåtriktade informationsinsatserna inom sjögeografi har fokuserat på säker e-navigering där broschyren E-navigatörens 10 budord tagits fram och flera föredrag hållits. För samverksansprojektet Nationell strandlinje (NSL) med Lantmäteriet, om en gemensam beskrivning av strandlinje, har inga nya beställningar gjorts. Data för NSL i Halland har levererats och kvalitetskontrollerats. Under året utfärdades cirka 720 notiser med information till sjöfarten beträffande förändringar i farvattnen. Dessa notiser har publicerats i Ufs och är även tillgängliga genom sökning i en databas som är åtkomlig via Sjöfartsverkets hemsida. Cirka 470 svenska navigationsvarningar utfärdades och utsändes via kustradion till sjöfarten. I egenskap av koordinator för navigationsvarningar inom Östersjöområdet har cirka 800 navigationsvarningar mottagits från grannländerna varav flertalet distribuerats till sjöfarten via NAVTEX (ett internationellt textmeddelandesystem för utsändning av kustnära navigationsvarningar). Sedan mitten av december utförs utsändning av navigationsvarningar, kulingvarningar, väderoch israpporter i Sjöfartsverkets egen regi. Under året har omfattande förändringar i ITmiljön för sjökortsproduktion genomförts. All sjökortsdata har framgångsrikt flyttats till en modern databas som ska underlätta effektiviseringar och förbättringar. Vidare har en delning av nätverk genomförts så att känslig information hanteras enligt gällande rekommendationer. Tre båtsportkort över Stockholms skärgård har utkommit i ny upplaga och tryckts på det nya materialet Pretex. Dessutom har två helt nya båtsportkort över Bottenhavet producerats. Efterfrågan på sjökortsdata och data för andra ändamål än navigering ökar kontinuerligt. Ett exempel på en sådan specialprodukt som tagits fram under Sjökortsdata i 3D 25
SJÖTRAFIKINFORMATION Sjötrafikinformation är en viktig del för att tillgodose kraven på hög sjötrafiksäkerhet, ökat miljöskydd och effektivitet i sjötransportsystemet. Sjötrafikinformation består av information till fartygen och övervakning av sjötrafiken. Sjötrafikinformationscentraler eller Vessel Traffic Services (VTS) finns för kustnära områden och har som främsta uppgift att genom information till sjötrafiken minska risken för närsituationer, grundstötningar, kollisioner och därmed förhindra miljöutsläpp. Resultaträkning Sjötrafikinformation, tkr Utfall 2008 Utfall 2009 Budget 2010 Rörelsens intäkter Anslag - - - Övriga externa intäkter 1 582 2 710 1 605 Summa rörelseintäkter 1 582 2 710 1 605 Direkta rörelsekostnader Personalkostnader -34 832-34 632-28 670 Övriga externa kostnader -8 448-9 424-12 579 Avskrivningar -3 833-3 761-6 428 Summa direkta rörelsekostnader -47 113-47 817-47 677 Resultat före indirekta rörelseposter -45 531-45 107-46 072 Indirekta rörelseintäkter 1 323 2 191 1 734 Indirekta rörelsekostnader -12 502-14 981-14 160 Rörelseresultat -56 710-57 897-58 498 Intäkterna avser främst EU-bidrag samt ersättning från Farvandsvaesendet för centralen i Malmö som drivs tillsammans med Danmark. 26
Det hände 2009 Under året har Sjöfartsverket arbetat med att vidareutveckla Fartygsrapporteringssystemet (FRS) i enlighet med legala krav och krav från både interna och externa intressenter. FRS-systemet förser idag svenska myndigheter och svensk sjöfartsnäring samt övriga medlemsländer inom EU med information om fartygsanlöp, eventuellt farligt eller förorenat gods samt fartygsgenererat avfall. Fartygsrapportering av sjötrafik till och från Sverige sker idag till flera myndigheter och inrapporteringsförfarandet är svårhanterligt för sjöfartsnäringen. Samordning av uppgifter mellan myndigheterna saknas, vilket medför att näringslivet lämnar snarlika uppgifter flera gånger och vid olika tidpunkter. Som ett led i att förbättra rådande situation samt krav från EU om samordning och förenkling, planerar Sjöfartsverket att skapa en myndighetsgemensam inrapporteringsportal för fartygsrapportering, ett så kallat Single Window. Tanken är att all information till Sjöfartsverket, Tullverket, och Kustbevakningen ska lämnas en gång och sedan spridas vidare till den myndighet som behöver informationen. Inrapporteringsportalen ska bygga på Sjöfartsverkets befintliga fartygsrapporteringssystem FRS. Sjöfartsverket mottog 2009 ett nytt direktiv (2009/16/EG) som kommer att föranleda förändringar i FRS. Direktivet kommer att kräva omfattande teknisk utveckling av FRS-systemet och för detta ändamål har ett nytt projekt startats för detta ändamål, Portplus-projektet. I korta drag syftar projektet till att utforma en ny meddelandestruktur, där FRS-systemet ska stödja ny funktionalitet i enlighet med direktivets krav. Under nästa år ska den nya funktionaliteten vara färdigutvecklad och systemet ska vara i testdrift sommaren 2010. VTS-tjänsten regleras av internationella konventioner och riktlinjer samt genom rutiner och instruktioner i Sjöfartsverkets kvalitetsledningssystem. Nytt från 2009 är att VTS-områden och Ship Reporting System (SRS) regleras i föreskrift. Den nu gällande föreskriften är Transportstyrelsens första inom området. Under 2009 inleddes arbetet med riskanalyser för VTS-områden enligt IMO-modellen, Formal Safety Assessment (FSA). Riskanalyserna kommer i framtiden att ligga till grund för VTS-tjänstens utformning. Under våren gjordes en utredning om effektivisering av verksamheten. Målsättningen var att skapa en effektiv och slimmad VTS-organisation som utför arbetet i ett långsiktigt hälsosamt arbetsklimat. I september togs beslut om att samlokalisera all VTS-tjänst i Sverige till en central i Södertälje. Det första steget i denna samordning togs den 15 december 2009, då VTS-tjänsten för Luleå togs över av VTS-centralen i Göteborg, som i sin tur ska inlemmas i Södertäljecentralen 2011. För de tekniska system som stödjer VTS-tjänsten är tillgänglighetsmålet satt till 99,7 procent av tiden. Tidigare har mätmetoderna varit ofullständiga för flera av systemen, men förbättras nu successivt. De mätningar som görs visar att alla tekniska system utom ViVa uppfyller satta mål. Under tredje kvartalet genomförde European Maritime Safety Agency (EMSA) besök på bl.a. verkets VTS-centraler, för att undersöka hur Sverige uppfyller övervakningsdirektivet. Ursprungligen förutsågs att en IMO-ansökan om att göra sjötrafikrapporteringssystemet Soundrep i Öresund obligatoriskt skulle kunna inlämnas 2009. Beslutsprocessen i Danmark om vilken dansk myndighet som ska sköta driften av den danska delen av Soundrep har dock dragit ut på tiden och driften har därför fortsatt i projektform under året. I december beslutades att Farvandsvaesendet, som är Sjöfartsverkets motsvarighet i Danmark, ska driva den danska delen och därmed finns förutsättningar för att i början av 2010 lämna in en ansökan om ett obligatoriskt Soundrep till IMO. Samtidigt pågår arbetet med att formulera ett avtal mellan Sverige och Danmark som reglerar den fortsatta driften. Under projektfasen har Soundrep drivits från centralen Sound VTS, belägen i Malmö. 27
LOTSNING Sjöfartsverket ska tillhandahålla en effektiv och behovsanpassad lotsning, som ska öka sjö- och miljösäkerheten samt tillgängligheten för handelssjöfarten. För att uppfylla satta säkerhetsoch servicemål finns en lotsningsorganisation som är uppdelad i tre huvudfunktioner. Planering och administration av uppdragen Transport av lotsen till och från uppdraget Lotsens nautiska arbete Befälhavare på fartyg som är över 70 meter långa eller 14 meter breda (eller i vissa fall med mer än 4,5 meter djupgående) är i de flesta farleder lotspliktiga. Fartygsbefäl som ofta trafikerar viss farled kan, efter prövning av Transportstyrelsen, för specifi kt fartyg erhålla ett farledstillstånd, som innebär ett medgivande att framföra fartyget utan att behöva anlita lots. Sjöfartsverket tillhandahåller även lots utanför svenskt inre vatten. För att lots ska få utföra denna typ av lotsningar, som alltså inte omfattas av lotsplikten, krävs en särskild utbildning för att erhålla ett så kallat Red card certifikat. Resultaträkning Lotsning, tkr Utfall 2008 Utfall 2009 Budget 2010 Rörelsens intäkter Anslag - - - Lotsavgifter 374 306 376 674 420 000 Övriga externa intäkter 4 757 6 855 2 404 Summa rörelseintäkter 379 063 383 529 422 404 Direkta rörelsekostnader Personalkostnader -350 399-351 020-362 446 Övriga externa kostnader -97 353-87 720-94 946 Avskrivningar -30 449-31 719-27 144 Summa direkta rörelsekostnader -478 201-470 459-484 536 Resultat före indirekta rörelseposter -99 138-86 930-62 132 Indirekta rörelseintäkter 12 566 18 077 14 302 Indirekta rörelsekostnader -118 772-123 592-116 822 Rörelseresultat -205 344-192 445-164 652 Lotsavgifterna har ökat marginellt jämfört med föregående år trots att antalet lotsningar minskat. Förklaringen är den avgiftshöjning på 10 procent som genomfördes den 1 januari 2009. Drivmedelskostnaderna har minskat till följd av lägre bunkerpris och färre antal lotsningar jämfört med 2008. 28
Det hände 2009 Nedgången i världskonjunkturen har medfört att antalet utförda lotsningar minskat väsentligt under 2009 jämfört med 2008. Antalet lotsningar uppgick under 2009 till 35 364 (39 926), vilket motsvarar en minskning med drygt 11 procent. Antalet lotsade timmar har minskat med 10 procent. Antalet lotsningar har minskat inom samtliga sjötrafikområden. Störst har minskningen varit på Sydkusten med 1 719 lotsningar vilket motsvarar 17 procent. Vid några sjötrafikområden har ett antal lotsar under 2009 utökat sina styrsedlar till att omfatta ett större geografiskt område, vilket resulterat i en större flexibilitet. Samtliga lotsbeställningscentraler använder det elektroniska systemet för lotsbeställning. De flesta lotsbeställningar, cirka 81 procent under 2009, görs via Sjöfartsverkets hemsida och arbete pågår för att ytterligare öka andelen beställningar via webben. Under 2009 har arbetet med att ta fram nya vidareutbildningar för både lotsar och båtmän fortsatt. Detta för att anpassa utbildningarna mot nya krav och behov, vilket resulterat i att nya utbildningar planeras att starta våren 2010. Sverige har, som ett av de första länderna i världen, genom Sjöfartsverket genomfört utbildningsprogrammet SGFL (Svensk Grundutbildning För Lots) i enlighet med de krav som ställs i IMO:s (International Maritime Organization) resolution A 960. Utbildningen som startade 2007 har fortsatt under 2009 med ytterligare två utbildningstillfällen. Planeringen är att ytterligare en kurs ska hållas under 2010. Lotsbåt i hårt väder Foto: Jan-Åke Sköld 29
Under 2009 har 116 öppensjölotsningar utförts, vilket är på ungefär samma nivå som 2008 då 120 öppensjölotsningar utfördes. Med tanke på att öppensjölotsningar med bilfartyg i princip upphörde under 2009 och att det tillkom nya kunder kan det förväntas en ökning när trafiken med bilfartyg återupptas. Samtidigt aviserar marknaden en förväntad uppgång i användandet av öppensjölotsningar. Mot bakgrund av detta har två utbildningstillfällen erbjudits under 2009 vilket resulterat i att det idag finns cirka 60 certifierade lotsar som innehar Red card. Under året har ett projekt startats med syftet att inventera och se vilken typ av lotsbåt som är optimal för olika platser. För att uppnå kostnadseffektivitet måste behovet av olika båttyper anpassas till verksamhetens förändringar och kundernas krav. Under 2009 har två nya lotsbåtar av typen stora snabba levererats med en slutlig placering i Helsingborg och Oxelösund. Ytterligare en ny båt av samma typ kommer att levereras under början av 2010. SCB (Statistiska Centralbyrån) har på uppdrag av Sjöfartsverket genomfört en undersökning där syftet har varit att ta reda på hur fartygsmäklare ser på Sjöfartsverket i allmänhet och Sjöfartsverkets lotsningstjänster i synnerhet. Undersökningen ger ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag med riktlinjer för hur Sjöfartsverket kan prioritera i sitt förbättringsarbete. Helhetsbetyget (NKI) för Sjöfartsverkets lotsning blev 61, vilket får betecknas som ett godkänt betygsindex. Sjötrafikavdelningen har under året fattat beslut om förändringar i lotsplaneringen vilket innebär att lotsplaneringen från och med 2010 organisationsmässigt ingår i sjötrafikområdena i stället för att tillhöra sjötrafikinformationen. Vidare har en sammanslagning skett av lotsplaneringen i Luleå och Gävle till en ny lotsbeställningscentral för Norrland som fått sin lokalisering i Gävle. Ytterligare en sammanslagning har skett av Stockholms och Bråvikens lotsplanering med lokalisering i Södertälje. Antal lotsningar per sjötrafikområde 2009 2008 2007 Bottenviken 2 646 3 179 3 433 Bottenhavet 3 199 3 660 3 578 Ostkusten 8 294 9 358 8 891 Sydkusten 8 169 9 888 10 079 Västkusten 11 498 11 920 12 783 Vänern 1 558 1 921 1 972 Totalt 35 364 39 926 40 736 Måluppfyllelse lotsning Mål 2009 Utfall 2009 Lotsade fartyg ska inte försenas på grund av brister i Sjöfartsverkets resurser eller planering 95 % 97,5 % 30
Lots genom glasruta Foto: Tord Strømdal 31
SJÖ- OCH FLYGRÄDDNING Sjöfartsverket är den myndighet som enligt förordningen om skydd mot olyckor ansvarar för sjö- och flygräddningen inom Sverige. Verksamheten regleras även av internationella åtaganden som styrs utifrån ICAO, IMO- och SAR-konventionerna, som har antagits av Sverige. För den operativa ledningen av sjö- och flygräddningsinsatser inom den svenska sjö- och flygräddningsregionen finns Sjöfartsverkets räddningscentral Joint Rescue Co-ordination Centre (JRCC), belägen i Göteborg. Sjöfartsverket upprätthåller även en helikopterberedskap för sjö- och flygräddningen med civila helikoptrar som opereras av Norrlandsflyg på fem platser. Sjöfartsverket har inhyrda helikoptrar stationerade i Norrtälje, Visby, Ronneby, Sundsvall och Säve i Göteborg, samtliga med en beredskapstid om 15 minuter dygnet runt. Resultaträkning Sjö- och flygräddning, tkr Utfall 2008 Utfall 2009 Budget 2010 Rörelsens intäkter Anslag 136 900 110 500 110 500 Övriga externa intäkter 39 224 59 258 94 825 Summa rörelseintäkter 176 124 169 758 205 325 Direkta rörelsekostnader Personalkostnader -26 587-38 842-36 165 Övriga externa kostnader -187 063-272 770-284 023 Avskrivningar -452-926 -1 010 Summa direkta rörelsekostnader -214 102-312 538-321 198 Resultat före indirekta rörelseposter -37 978-142 780-115 873 Indirekta rörelseintäkter 992 1 826 1 445 Indirekta rörelsekostnader -9 377-12 484-11 800 Rörelseresultat -46 363-153 438-126 228 Anslaget för sjöräddning har sänkts under 2009. De ökade personalkostnaderna beror bland annat på att Flygräddningscentralen ingår i Sjöfartsverkets organisation från och med den 1 januari 2009. De kraftigt ökade externa kostnaderna beror till stor del på ökade kostnader för helikopterberedskapen. 32
Det hände 2009 Den 1 januari 2009 överfördes flygräddningens verksamhet ARCC från Luftfartsstyrelsen till Sjöfartsverket. Genom sammanslagningen har en gemensam räddningscentral med benämningen Joint Rescue Co-ordination Centre (JRCC) formats. Ny anropssignal är från den 1 januari 2010 Sweden Rescue. Under året har två projekt genomförts gällande utveckling av den nya räddningscentralen. Det första projektet var en förstudie som genomfördes för att belysa behovet av ett nytt IT-stöd för operativ SAR-ledning (Search And Rescue), vilket kommer att realiseras under 2010 i en kravspecifikation över det IT-stöd som behövs för att möta SAR-verksamhetens behov. Det andra projektet belyste effektiviseringsvinsterna vid integrering av de två verksamheterna. Båda projekten kommer att fortgå under 2010. JRCC i Göteborg har under året genomfört ledning av 1 116 sjöräddningsuppdrag och hanterat 686 loggförda flygräddningsärenden. Antal sjöräddningsuppdrag har därmed ökat med 79 eller nästan 8 procent i jämförelse med 2008. Antalet omkomna/saknade inom sjöräddningens ansvarsområde har uppgått till 43 personer vilket är en ökning med 5 personer eller 13 procent jämfört med föregående år. Målsättningen för sjö- och flygräddningsverksamheten delas in i två delar en för sjöräddningen och en för flygräddningen. Under 2009 var flygräddningens målsättning att lokalisera den nödställde efter 90 minuter med fungerande nödsändare och 24 timmar utan fungerande nödsändare i 90 procent av samtliga SAR-fall. Under 2009 uppfylldes detta till mer än 90 procent. Sjöräddningens målsättning för 2009 har varit att på svenskt territorialvatten, då positionen är känd, kunna undsätta den nödställda inom 60 minuter i 90 procent av alla fall. På internationellt vatten inom den svenska sjöräddningsregionen gäller 90 minuter i 90 procent av alla fall. Målet för nationellt vatten uppnåddes i 94 procent av fallen och till 90 procent på internationellt vatten. Vinschning helikopter Foto: Peter Twede 33
Som ett led i det ekonomiska effektiviseringsarbetet fick JRCC uppdraget att ta hand om israpporteringen och registrering i IBNet (IceBreaking Network). IBNet är ett datorbaserat lednings- och informationssystem som används inom den svenska och finska isbrytningsverksamheten. När fartyg är destinerade till ett område med isrestriktion skall de ropa på Iceinfo och i normalfallet svarar JRCC och ger direktiv till fartygen. Vid ett resurskrävande räddningsuppdrag på JRCC överförs israpporteringsfunktionen VTS Ostkusten. Under året erhöll Sjöfartsverket ett regeringsuppdrag att ta initiativ till ett utvecklat sjö- och flygräddningssamarbete i Östersjö-, Skagerack- och Kattegattområdet i syfte att utveckla förmågan att genomföra sjö- och flygräddningsinsatser. Särskild vikt ska läggas vid utveckling av tekniska system, utbildnings- och övningsverksamhet, erfarenhetsåterföring från olyckor samt utveckling av det operativa samarbetet. Uppdraget grundar sig på de förslag som framkom i den tidigare gjorda Helikopterutredningen (SoU 2008:129) som bland annat föreslår att regeringen ska uppdra åt Sjöfartsverket att öka SAR-systemets kapacitet att delta i internationell övningsverksamhet. Uppdraget har påbörjats och beräknas kunna redovisas i februari 2011. Under hösten har Sjöfartsverket planerat och genomfört en räddningsledarutbildning med Sverige, Finland, Estland och Lettland som deltagande länder. Utbildningen är ett led i uppdraget att utveckla utbildningsverksamheten i de angivna geografiska områdena som pekas ut i regeringsuppdraget. I slutet av året tilldelades verket uppdraget att representera Sverige i ARCTIC SAR Task force, förhandlingar för SAR i Arktis. Frågan om SARavtal för Arktis har varit aktuell under en längre tid och har i olika sammanhang väckts av olika stater. Frågan aktualiserades i samband med Arktiska rådets utrikesministermöte i Tromsö den 29 april 2009, som beslutade att en så kallad Task Force skulle tillsättas för att förhandla fram en överenskommelse mellan de arktiska staterna om SAR i Arktis. I syfte att utveckla SAR-förmågan till samverkan med grannländer har Sverige deltagit i två internationella övningar. Deltagande länder vid dessa tillfällen har utgjorts av Finland, Estland, Lettland, Polen, Tyskland och Danmark. Måluppfyllelse sjöräddning Mål 2009 Utfall 2009 Antal nationella övningar 15 31 Antal internationella övningar 2 2 Antal personer som genomgått sjöräddningsutbildning 95 101 34
Sjöräddningsövning, Arkö Foto: Tord Strømdal 35
SEKTORS- OCH MYNDIGHETSUPPGIFTER Sektorsuppgifterna ska bidra till att de transportpolitiska målen nås. Uppgifterna omfattar insatser vid sidan av kärnverksamheten i form av samordning, informations- och kunskapsspridning samt forskning, utveckling och demonstration. Sjöfartsverket följer den transportpolitiska utvecklingen och medverkar i såväl det nationella utvecklingsarbetet som i motsvarande arbete på EU-nivå. Hit hänförs även funktionerna tjänste-export, internationellt utvecklingssamarbete, krisberedskap, miljöpolicyarbete, forskning och utveckling samt Sjömansservice. Tjänsteexportverksamhetens uppgift är att stödja en internationell harmonisering av sjösäkerhets- och miljöarbete. Krisberedskapen är det särskilda ansvar verket har tillsammans med andra myndigheter för fredstida krishantering. Forskning och utveckling avser det arbete som görs inom den nationella sjösäkerhets- och sjöfartsforskningen. Sjömansservice erbjuder såväl svenskt som utländskt sjöfolk tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter. Resultaträkning Sektors- och myndighetsuppgifter, tkr Utfall 2008 Utfall 2009 Budget 2010 Rörelsens intäkter Anslag 5 980 - - Övriga externa intäkter 29 079 27 028 24 875 Summa rörelseintäkter 35 059 27 028 24 875 Direkta rörelsekostnader Personalkostnader -49 016-45 533-43 249 Övriga externa kostnader -33 265-33 925-31 422 Avskrivningar -4 399-4 985-5 209 Summa direkta rörelsekostnader -86 680-84 443-79 880 Resultat före indirekta rörelseposter -51 621-57 415-55 005 Indirekta rörelseintäkter 1 653 2 374 1 878 Indirekta rörelsekostnader -15 628-16 229-15 340 Rörelseresultat -65 596-71 270-68 467 Anslaget för Sjöfartsregistret har utgått 2009 (till Transportstyrelsen). De externa intäkterna påverkas negativt av en låg internationell projektvolym. Personalkostnaderna har minskat som ett direkt resultat av en mindre omfattande verksamhet samt andra personalförändringar. 36
Det hände 2009 Transport och näringspolitik Sjöfartsverket har under året, tillsammans med övriga trafikverk och andra berörda myndigheter, deltagit i regeringsuppdraget om att utarbeta förslag till konkretisering av de nya transportpolitiska målen och preciseringarna i målpropositionen. I uppdraget ingick även att se över mått för uppföljning av verksamheten som är anpassade till den nya målstrukturen. I uppdraget eftersträvades att de förslag till konkretiseringar som tas fram har en trafikslagsövergripande ansats. En omfattande uppgift under året har varit att tillsammans med övriga trafikverk genomföra åtgärdsplaneringen 2010 2021 i syfte att ta fram ett förslag till Nationell transportplan. Sjöfartens infrastruktur har för första gången integrerats i åtgärdsplaneringen och såväl farleder som landanslutningar till hamnar ingår i trafikverkens förslag till nationell plan. Ett regeringsuppdrag i syfte att göra en översyn över statens riksintressen för kommunikationer påbörjades under 2009 i ett samarbete mellan Trafikverken och i samråd med Boverket. Samtidigt har arbetet med att precisera hamnarnas riksintresse avseende mark- och vattenområden fortsatt under året och preciseringen för såväl Göteborg, Helsingborg och Malmö har slutförts. Sjöfartsverket har aktivt deltagit i beredningen av EU:s Östersjöstrategi som beslutades i slutet av 2009. Strategin ska bland annat vara prioriterande för Östersjöländerna och vägledande i tilldelning av medel ur EU:s olika stödprogram. Strategin bygger på fyra pelare/mål: miljö, välstånd, tillgänglighet samt trygghet och säkerhet. Bland åtgärder för att göra Östersjöregionen tillgänglig och attraktiv inkluderas insatser som syftar till att förbättra de interna och externa transportlänkarna. Exempelvis nämns samarbete för att samordna de olika ländernas transportpolitik, samordnade infrastrukturinvesteringar baserade på ett gemensamt och långsiktigt trafikslagsövergripande utvecklingsperspektiv (Baltic Transport Outlook), stärkta förbindelser till Ryssland, insatser för att utveckla effektiva godstransport- och logistiklösningar, främja korta sjöförbindelser samt utveckla sjömotorvägskonceptet. Miljöåtgärderna innefattar genomförandet av Baltic Sea Action Plan (HELCOM:s handlingsplan för Östersjöns miljö) samt åtgärder att göra Östersjön till en modellregion för miljövänlig sjöfart. Också andra frågor inom Sjöfartsverkets verksamhetsområde återfinns i Östersjöstrategin. Sjöfartsverket fick i slutet av 2008 i uppdrag av regeringen att samordna en expertgrupp för att samla sjöfartssektorn kring frågan om rekrytering och kompetensförsörjning. En expertgrupp tillsattes och en delrapport lämnades till regeringen den 15 april 2009. Uppdraget ska resultera i en handlingsplan för sjöfartssektorn vilken ska presenteras för regeringen senast den 31 mars 2010. Kopplat till rekryteringsuppdraget har också arbetet inom det EU-finansierade interregionala projektet EfficienSea kommit igång. I projektet som kommer att pågå under tre år med det danska Sjöfartsdirektoratet som projektledare ansvarar Sjöfartsverket för det största arbetspaketet som omfattar rekrytering och fortbildning inom maritima yrken. Dessutom deltar Sjöfartsverket i övriga arbetspaket som handlar om e-navigation, fartygstrafi kdata och riskanalys. Ansökningar om bidrag från TEN-T inom sjöfartsområdet 2009 I EU-kommissionens utlysning om TEN-T (transeuropeiska transportnätet) projekt 2009 var ett av de prioriterade områdena hamnar. Svenska ansökningar för hamninvesteringar kanaliserades via Sjöfartsverket. Copenhagen Malmö Port (CMP) sökte tillsammans med Malmö Stad knappt 10 miljoner euros för investeringarna i Norra hamnen i Malmö. Projektet beviljades bidrag med 5,9 miljoner euro, vilka kommer att betalas ut direkt till CMP. Sjömotorvägarna ingår som en del i TEN-T och möjlighet finns att få EU-bidrag på maximalt 30 procent av investeringskostnaden. Under 2009 har Sjöfartsverket fortsatt att aktivt arbeta med 37
att främja utvecklingen av sjömotorvägskonceptet i Östersjön och Nordsjön och bistått regeringskansliet i detta arbete. Den svenska regeringen skickade tillsammans med Polen, Lettland och Danmark in två sjömotorvägsprojekt till EU-kommissionen för utvärdering: Baltic Link Gdynia-Karlskrona samt North Sea Baltic Hub (Göteborg, Århus och Riga). Av dessa två projekt beviljades Baltic Link Gdynia-Karlskrona EUbidrag om totalt drygt 17 miljoner euro. De åtgärder som ingår i projektet är en uppgradering av Kust-till-kustbanan mellan Emmaboda och Karlskrona, åtgärder i Karlskrona hamn, förbättringar i anslutning till hamnen i Gdynia samt ny godsterminal i Alvesta. EU-bidraget kommer att utbetalas direkt till de berörda projektägarna. Sjöfartens miljöpåverkan Sjöfartsverket har under året fortsatt aktivt deltagit i arbetet med att planera det svenska genomförandet av Handlingsplanen för Östersjöns miljö Baltic Sea Action Plan (BSAP). Det övergripande målet för aktionsplanen är att Östersjön ska vara i god ekologisk status 2021. Några av punkterna i aktionsplanen har redan genomförts. Exempelvis har Sverige som tredje land inom EU och 19:e globalt anslutit sig till barlastvattenkonventionen i och med att infrastrukturministern den 23 november 2009 skrev under IMO-dokumentet. Det krävs dock att 30 stater, som tillsammans har minst 35 procent av världstonnaget i sina register, ansluter sig innan konventionen kan träda i kraft. Åtgärden att använda ekonomiska styrmedel för att minska sjöfartens miljöpåverkan BSAP har fortsatt inom Sverige bland annat genom att ett förslag till handlingsplan för att minska kväveoxidutsläppen från fartyg har redovisats av Sjöfartsverket. Sjöfartsverket har redovisat regeringsuppdraget att utreda de ekonomiska konsekvenserna för svenskt näringsliv av IMO:s beslut om skärpta regler för utsläpp till luft och att föreslå en handlingsplan för att minska kväveoxidutsläppen från fartyg. I handlingsplanen föreslås en kombination av åtgärder för att nå ett tillfredställande resultat i avvaktan på tvingande regler inom ett större område än enbart Östersjöområdet. I handlingsplanen framgår att alla åtgärders konsekvenser måste analyseras innan genomförande beslutas. Kortfattat kan punkterna i den föreslagna handlingsplanen beskrivas: Tvingande regler eller införandet av ett NOxkontrollområde bör omfatta samtliga vattenområden minst inom EU för att inte snedvrida konkurrenssituationen för svensk sjöfartsnäring och svensk exportindustri. Överväga att öka det ekonomiska incitamentet i de miljödifferentierade farledsavgifterna genom att ge Sjöfartsverket ett sådant uppdrag. Överväga om en särskild NOx-avgift bör och kan införas för passagerarfartyg som går i regelbunden trafik mellan hamnar i Östersjöområdet. Befria fartyg från elskatt för den el som används från land under hamnuppehåll. Arbeta för att krav ställs på miljöprestanda hos de fartyg som upphandlas för sjötransporter. Öka anslagen för forskning inom sjöfartens miljöområde. Sjöfartsverket har medverkat i den långsiktiga åtgärdsplaneringen bland annat i framtagningen av miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning. Sjöfartsverket har fortsatt att utveckla system för beräkning av emissioner till luft från sjöfarten. Internationellt utvecklingssamarbete och tjänsteexport Med avsikten att stödja en internationell harmonisering av sjösäkerhets- och miljöarbete på det maritima området har Sjöfartsverket medverkat i en rad internationella processer och projekt, främst inom ramen för det svenska och europeiska utvecklingssamarbetet. I huvudsak har det varit verkets egen personal som utfört uppgifter inom dessa projekt, i fält såväl som på hemmaplan. Huvudsakliga finansiärer har varit Sida och EU. Under året har det svenska ordförandeskapet i EU kommit att leda till många insatser på olika nivåer. Åtagande som har inkluderat beredningar och underlag för såväl EU-samordning som 38
deltagande i FN:s marina processer under FN:s generalförsamling men också andra EU-processer. Åtagandet i samarbete med Marina Rådet (samverkansforum inom ramen för handlingsprogrammet Marina Initiativet och Politiken för Global Utveckling) och deltagande i utvecklingssamarbete nådde sin kulmen i samband med det största svenska arrangemanget som genomfördes under EU-ordförandeskapet; European Development Days. Sjöfartsverkets internationella arbete och utvecklingssamarbete presenterades här i samarbete med Marina Rådet. Under året har det blivit allt tydligare att fokus för Sjöfartsverkets internationella arbete i närområdet kommit att kompletteras med allt fler globala insatser. Det samarbetsavtal som sedan 2006 finns mellan Sjöfartsverket och Sida förnyades under 2009. Sjöfartsverket har under året bistått Sida i förberedelsen och beredningen av ett globalt respektive ett regionalt (Afrika) IMO-program med insatser inom sjöfartsområdet. Omfattningen av ett eventuellt svenskt stöd till IMO har ännu inte kommit till beslut, men Sjöfartsverket förväntas här komma att delta i uppföljningen av IMO:s insatser inom ramen för det svenska stödet. Inom ramen för det Marina Initiativets resursbasutvecklingsprogram har Sjöfartsverket bidragit till att svenska experter sekunderats till FN-systemet. Under året har tre sekunderingar initierats. En till miljöavdelningen på FN:s sjöfartsorganisation IMO, en till Group of Experts on Scientific Aspects of Marine Environmental Protection samt ytterligare en till International Labour Organisation i Geneve. Sjöfartsverket genomförde, med utgångspunkt i det Marina Initiativet och i nära samarbete med Fiskeriverket, Naturvårdsverket och Kustbevakningen, under 2009 en andra omgång av de Sidafinansierade kurserna International Training Programme Good Governance in Practice. I den första kursomgången 2008 kom deltagarna från Afrika och i den andra 2009 främst från Sydasien (2010 står åter Afrika i fokus). Syftet med kurserna är att verka för hållbar utveckling i hav- och kustområden genom att deltagare från utvecklingsländer samlas och får utbildning och stöd för att kunna genomföra ett individuellt Project for Change i sina respektive hemländer. Tjänsteexportverksamhet har även bedrivits inom ramen för EU:s Twinning-program för icke medlemmar i närområdet. Detta görs som ett insatsstöd i syfte att möjliggöra en anpassning av standarder på det maritima området till den nivå som råder inom EU. Sjöfartsverket har under året lett ett omfattande Twinning-projekt i Egypten. Den egyptiska motsvarigheten till svenska sjöfartsverket, EAMS, har fått stöd för att förbättra sjösäkerhet och den egna administrationen. Projektet har haft ett planerat uppehåll under delar av 2009 och kommer att avslutas under första kvartalet 2010. Under ledning av det finska sjöfartsverket deltar Sjöfartsverket också i ett motsvarande twinningprojekt i Kroatien. Här rör sig insatserna främst om att förändringar i administrationen av fartygsregistret. Med syfte att stärka Östersjösamarbetet inom sjöräddningsområdet genomförde Sjöfartsverket i slutet året en utbildning för estniska och lettiska sjöräddningsledare. Kursen är samtidigt ett led i arbetet med att inom IMO-samarbetet ta fram en gemensam internationell standardkurs för sjöräddningsledare. Krisberedskap Enligt de mål som anges i regleringsbrev, i överenskommelsen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sjöfartsverket för 2009, i raminstruktion för det civila beredskapsarbetet inom ramen för Nato/EAPR/ PFF-samarbetet samt vad som i övrigt anges i förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, ska de aktiviteter som utförs av Sjöfartsverket bidra till att samhällsviktiga transporter med hög sannolikhet kan genomföras när transportsystemet utsätts för allvarliga störningar, eller vid höjd beredskap. Med den utbildning, övningar samt övriga beredskapsåtgärder som har genomförts, bedöms målen till stor del vara uppfyllda. För att stärka krisledningsförmågan har delar av Sjöfartsverkets centrala och regionala krisledningsorganisation 39
deltagit i kompetensutvecklande utbildning inom kriskommunikationsområdet. Huvudkontorets gemensamma ledningsplats, som har skyddad tillförsel av reservel, tele- och datakommunikation, har funktionstestats och provkörts. Sjöfartsverket har deltagit i det nationella samverkansarbetet inom Samverkansområde Transporter och Samverkansområde Skydd, undsättning och vård tillsammans med övriga myndigheter, näringsliv, kommuner och länsstyrelser. Sjöfartsverket har deltagit i tre arbetsgruppsmöten och ett plenarmöte med Planning Board of Ocean Shipping inom ramen för Euro-Atlantiska Partnerskapsrådet och där följt utvecklingen och deltagit i diskussionerna om säkerställande av tillgången till oceangående sjötransportkapacitet i samband med extraordinära händelser eller vid höjd beredskap. Sjöfartsverket har fortsatt att tillsammans med representanter från sjöfartssektorn vidareutveckla och uppgradera den risk- och sårbarhetsanalys som framtagits tidigare och som omfattar hela sjöfartssektorn. Sjöfartsverket deltar inom krisberedskapsområdet och inom ramen för Samverkansområde Transporter i ett projekt Kritisk infrastruktur. Arbetet syftar till att identifiera kritisk infrastruktur inom hela transportsystemet samt att ta fram gemensamma handlingsplaner. Sjöfartsverket har, enligt regeringsbeslut, genomfört förmågebedömning av myndighetens och sjöfartssektorns verksamhet i enlighet med MSB:s hemställan. Forskning och utveckling Samordningen av den svenska sjöfartsforskningen fortsätter. I december 2009 startade en utredning om hela transportforskningen med målet att utarbeta en strategi med förslag på bland annat förbättrad samverkan om forskning och innovation för utveckling mot ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. Sjöfartsverket har under året fortsatt samarbetet med Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Samtidigt fortsätter samarbetet inom den europeiska teknologiplattformen WATERBORNE. Implementeringsplanen för genomförande av för sjöfartssektorn viktiga och nödvändiga forskningssteg har vidareutvecklats, och ger direkt påverkan på EU:s ramprogram för forskning. Samsynen mellan näringen och medlemsstaterna är väsentlig. ERA-Net samarbetet inom MARTEC har under året stärkts sedan Sverige blev partner. Vid årets gemensamma utlysning rankades två svenska projekt så högt att de nu kunnat starta. I januari tillkom en fjärde industridoktorand. Tillsammans med dessa numera fyra doktorander utvecklas ett viktigt samarbete med kompetenscentret Lighthouse. Avsikten är att långsiktigt höja kompetensen inom sektorn samtidigt som Sjöfartsverket ökar kapaciteten att genomföra angelägna projekt. Under året har Sjöfartsverket bidragit med finansiering till ett 20-tal forskningsprojekt till en sammanlagd kostnad av cirka 4,5 miljoner kronor. SWABE-projektet, som drivits av SSPA tillsammans med varv och rederier, och där Sjöfartsverket bidragit med bland annat erfarenheter från motsvarande tester i Mälaren, avslutades under året. Resultaten påverkar fart kontra djupgående i våra mest begränsade farleder. IGPS-projektet, som syftar till att underlätta verifiering av utsläpp till luften från fartyg, har fått fortsatt finansiering direkt från regeringen. En anläggning kommer under året att testas i Kustbevakningens nya flygplan. Resultaten från mätningarna kommer på sikt även att förbättra de underlagsberäkningar för utsläpp till luft som också pågår tillsammans med SMHI. Inom ramen för det EU-finansierade forskningsprojektet CATRIN har Sjöfartsverket, tillsammans med VTI och Åbo universitets marina forskningscenter analyserat ekonomiska potentialer i ett utvecklat isbrytarsamarbete i Östersjöregionen. För att samordna de delar av transportforskningen där detta kan vara lämpligt, pågår via transportmyndigheternas forum för forskningssamordning ett särskilt samarbete som rör riskhanteringsbeslut inom transportsektorn. Förutom Sjöfartsverket är även VINNOVA, Vägverket och MSB engagerade. Projektet undersöker bland annat hur offentliga aktörer i samspel fattar beslut om risk och säkerhet inom transportsektorn. 40
Inom det svensk-finska samarbetet om vintersjöfartsforskning har ett antal projekt genomförts under året bland annat för att skapa underlag till nya isklassregler. Under året har också en särskild utlysning genomförts tillsammans med finska sjöfartsverket. SMHI fortsätter arbetet med att via en obemannad isindikator förbättra mottagning av information från vädersatelliter för att i framtiden bättre kunna prognostisera isens utbredningar, rörelser och konditioner. EU projektet Safety of Navigation in Dynamic Ice har startat och leds från Finland. Det kommer för Sjöfartsverkets del att fokusera på själva isrännan och dess utseende i förhållande till tid och väder. Sjömansservice Sjömansservice har till uppgift att planlägga, samordna och genomföra kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk i enlighet med den internationella konventionen som Sverige ratificerade 1990. Sjömansservice utbud ska så långt som möjligt kompensera för de aktiviteter som sjömännen går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss. Sjömansservice består av funktionerna hamnservice, motion, bibliotek och media. Hamnservicen utgörs främst av de besök som enhetens platsombud gör på fartyg som anlöper hamnar där representation finns. Sjömännen erbjuds olika aktiviteter som till exempel utflykter, sport eller tävlingar efter önskemål och tillgänglig tid för besättningen. Fartygen får också tillgång till dagsfärska tidningar och behovsanpassad litteratur. Media har under året försett svenska fartyg med ett brett utbud av filmer och tv-program. Tidningen Utkik har utkommit med fyra nummer och har till uppgift att presentera Sjömansservice utbud men också vara en förmedlare av sjökultur. Under året har Motion arbetat med att aktivera och motivera besättningar till fysisk aktivitet. Sjömansbiblioteket Foto: Torbjörn Dalnäs Sjömansservices verksamhet och organisation genomlystes under året och en operativ strategi har tagits fram för att genomföra föreslagna åtgärder. Samarbete är för Sjömansservice del en avgörande faktor för att klara av att uppfylla konventionens intensioner. Samarbete sker med många olika intressenter såsom kommuner, sjömanskyrkor, fackliga organisationer, hamnar med flera. Samarbetsavtal har under året slutits med Sjömanskyrkorna i Gävle och Helsingborg vilket möjliggör för besättningar att ta del av Sjömansservice utbud även här under kommande år. En genomgripande översyn och modernisering har fortsatt för Sjömansservice fastigheter och anläggningar för att möta framtidens krav på både effektivitet och arbetsmiljö. Sjömansservice 2007 2008 2009 Antal fartygsbesök: 8 053 7 943 7 706 Antal besök (Stationer) 76 121 83 204 75 394 Antal transporterade sjömän 17 363 19 474 19 454 41
GEMENSAMMA FUNKTIONER Sjöfartsverket har en central organisation för den administrativa förvaltningen på huvudkontoret i Norrköping. Administrationen på de regionala kontoren är begränsad och avser i huvudsak rapportering av olika ekonomiska underlag. De övriga gemensamma funktionerna avser dels den administration som har brutits ut från de olika verksamheterna och dels den centrala administration som finns på huvudkontoret inom områdena ekonomi, personal, utbildning, juridik och information. I de gemensamma funktionerna ingår även rederiverksamheten som har det tekniska ansvaret för verkets samtliga fartyg och båtar. För isbrytar-, sjömätnings- och arbetsfartygen har Rederiet även drifts- och bemanningsansvar. Förutom att utöva redaransvaret enligt sjölagen och ISMkoden ansvarar Rederiet för in- och utchartring samt underhåll av fartygen. Nedanstående resultaträkning visar de totala intäkterna och kostnaderna för Sjöfartsverkets gemensamma funktioner. För att få fram rättvisande resultat för de olika verksamheterna har kostnaderna och intäkterna för de gemensamma funktionerna fördelats ut via schabloner, som indirekta intäkter respektive kostnader, på dessa verksamheter. Resultaträkning Gemensamma funktioner, tkr Utfall 2008 Utfall 2009 Budget 2010 Rörelsens intäkter Anslag 27 902 15 292 15 300 Övriga externa intäkter 5 166 21 227 13 593 Summa indirekta intäkter 33 068 36 519 28 893 Kostnader Personalkostnader -186 134-151 739-138 302 Övriga externa kostnader -101 914-79 218-81 524 Avskrivningar -24 510-18 723-16 179 Summa indirekta kostnader -312 558-249 680-236 005 Rörelseresultat indirekta poster -279 490-213 161-207 112 Fr.o.m. 2009 minskades anslaget för åtaganden som inte ska belasta handelssjöfarten. De ökade externa intäkterna 2009 beror till mesta delen på att Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (f.d. Sjöfartsinspektionen) betalat verket för olika uppdrag och tjänster. Minskningen i kostnader 2009 beror framför allt på Sjöfartsinspektionens övergång till Transportstyrelsen. 42
Det hände 2009 Rederiet Upprustningen av verkets fartygsbestånd fortskrider. Under året har de två första, i en serie av totalt tre stora snabba lotsbåtar, levererats. Fyra mindre arbetsfartyg har avyttrats under året. Från Marinen har två hydrofonbojfartyg övertagits och en anpassning för att använda dessa i sjömätningsverksamheten har påbörjats. Omfattande investeringar har påbörjats och kommer att genomföras under de närmaste åren i de tre isbrytarna av Atle-typ för att dessa skall kunna användas under ytterligare 20 25 år. Isbrytarna Atle och Frej har dockats för sedvanlig femårsklassning under året. Under sommaren deltog isbrytaren Oden i två olika forskningsexpeditioner i Arktis. Den väldiga undervattensbergskedjan Lomonosovryggen, som delar den Arktiska oceanen i två delar, var ett högintressant undersökningsområde under expeditionen LOMROG II. Expeditionen, som genomfördes mellan den 31 juli och 10 september, var ett samarbete mellan det danska Kontinentalsokkel-projektet och Polarforskningssekretariatet. Oden fungerade som forskningsplattform och den 22 augusti satte 60 deltagare sina fötter på Nordpolen vilket blev isbrytarens sjätte besök där. Därefter var Oden uthyrd till Transatlantic för provverksamhet inför kommande arktiska expeditioner. I slutet av november inledde Oden för fjärde året i rad en resa mot Antarktis. Oden kommer att arbeta i Antarktis under vintern inom det svenskamerikanska samarbetet Oden Southern Ocean. Isbrytaren skall inledningsvis utföra ett isbrytaruppdrag, som möjliggör fartygstransporter till och från den amerikanska stationen McMurdo, för att därefter fungera som forskningsplattform. Forskningsprogrammet är tvärvetenskapligt och innehåller bland annat astropartikelfysik, geologi, oceanografi och marinekologi. Fyrbyggaren har under året chartrats ut till Stockholms Marina Forskningscentrum. Sjöfartsverket fick under året i uppdrag av Näringsdepartementet att utreda hur en gemensam statlig rederiorganisation skall organiseras och finansieras inom ramen för Sjöfartsverkets verksamhet. Sjöfartsverket lämnade sitt svar i slutet av året vilket visar hur Rederiet i framtiden kan tillhandahålla fartyg för statliga myndigheters behov avseende forskning och miljöövervakning. Detta innebär också att fartygsresurser som hittills förvaltats av Fiskeriverket, SGU och universiteten införlivas i Sjöfartsverket. Regeringen har ännu inte fattat beslut i frågan. Verksamhetsutveckling För att utveckla Sjöfartsverkets olika verksamheter har det långsiktiga utvecklingsarbetet fortsatt. Verksamhetsutveckling är ett vitt begrepp som rymmer alla åtgärder som syftar till att förbättra och utveckla kvaliteten inom de verksamheter som bedrivs. Målet är att Sjöfartsverket ska arbeta på ett kvalitetssäkert sätt inom sitt verksamhetsområde. Det pågår ett arbete med att utveckla Sjöfartsverkets målstruktur för att ta fram mer konkreta och uppföljbara mål för verkets olika verksamhetsgrenar och aktiviteter. Utgångspunkten är de transportpolitiska och ekonomiska mål som statsmakterna fastställt på övergripande nivå. Arbetet inom verket syftar till att bryta ned och konkretisera dessa mål så att de sammantaget leder mot de övergripande målen. De operativa verksamheterna lotsning, sjötrafi k- information, sjöräddning, farledsverksamhet, isbrytning, sjökarteprocesserna och ledningen av dessa är processinriktade, målstyrda och kvalitetssäkrade enligt ISO 9001:2008. Ledningssystemet är digitalt och är tillgängligt på Sjöfartsverkets intranät. En viktig grundprincip för alla kvalitetsledningssystem är fokusering på kunderna, att producera och leverera tjänster och produkter till den kvalitet som är förväntad och beställd. Den mätning av kundnöjdheten med nöjd-kund-index-meto- 43
diken som genomfördes genom SCB under 2008 presenterades i början av 2009. De undersökta områdena var lotsning, sjötrafikinformation, farleder och sjökort samt den generella uppfattningen om Sjöfartsverket. Resultatet bland tillfrågade grupper (befälhavare, fartygsmäklare och lotsar) visar bland annat att gruppen fartygsmäklare ger Sjöfartsverket godkänt inom verksamheten lotsning, även om förbättring inom några områden skulle kunna ge en ökad kundnöjdhet. Uppfattningen om Sjöfartsverket i allmänhet får däremot lägre betyg, framför allt inom området som beskriver fartygsmäklarnas möjlighet att påverka Sjöfartsverkets verksamheter och beslut. Gruppen befälhavare är i stort mycket nöjd inom samtliga undersökta områden. En annan viktig grundprincip för verksamhetsutvecklingen är ständiga förbättringar. Uppslag till förbättringsområden utgörs av ärenden som registreras i systemet för avvikelser och förbättringsförslag av medarbetare eller andra. Kreativa förbättringsförslag kan efter bedömning enligt fastställda kriterier rendera i belöning till förslagsställaren. Även extern och intern kvalitetsrevision har under året gett indikationer om förbättringar som är önskvärda eller nödvändiga att genomföra. Miljöledningssystem Sjöfartsverket införde under 2006 ett miljöledningssystem. Systemet är ett verktyg för att stödja verkets lednings- och planeringsprocess så att miljöhänsyn och resurshållning kan vägas in i och genomsyra verksamheten och leda till ständiga förbättringar. Systemet har integrerats i verkets ledningsprocess. Sjöfartsverket har under året följt upp målsättningen att utsläpp av luftföroreningar ska minska. Uppföljningssystemet har vidareutvecklats med sikte på att leva upp till förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, miljöledningsförordningen. För några av verksamheterna har föreslagits nya miljömål. Sjöfartsverket har tidigare genomfört miljöutredningen och fastställt en miljöpolicy baserad på utredningen, en trafiksäkerhetspolicy som kvalitetssäkrar verkets transporter från miljö- och säkerhetssynpunkt samt kvalitetssäkrat verkets bidrag till det nationella klimatrapporteringssystemet. Trafiksäkerhetspolicyn anger att resor och transporter ska planeras så att god arbetsmiljö, minimerad trafiksäkerhetsrisk och miljöpåverkan samt hög kostnadseffektivitet uppnås. De personbilar Sjöfartsverket köper in ska vara miljöbilar vilka i största möjliga utsträckning ska drivas med därtill avsedda drivmedel. Verkets fullständiga redovisning av miljöledningsarbetet enligt regeringens riktlinjer lämnades i februari 2010. Informationsteknik Alla övergripande IT-aktiviteter som genomförts under året har syftat till att uppnå de mål som fastställts i verkets IT-strategi. Nyckelord i strategin är samordning och integration, både externt och internt. Under våren fastställdes en ny, processorienterad, version av Sjöfartsverkets IT-strategi. Därefter gick arbetet in i en fas med fokus på metoder och rutiner för att styra och följa upp att de aktiviteter som krävs för att målen i IT-strategin ska nås verkligen genomförs. Som ett led i ökad kundnöjdhet har Sjöfartsverket under året arbetat med förbättringar bland annat avseende verkets supportorganisation för de externa e-tjänsterna. Arbetet har bedrivits utifrån ett kundorienterat arbetssätt med kunden i fokus och i samverkan med supportfunktionens medarbetare. Under året har Sjöfartsverket även fortsatt sitt arbete med att förbättra presentationen av e- tjänsterna på verkets webbplats Fyren och att öka säkerheten. Under året har verket fortsatt administrera en del av Transportstyrelsens e-tjänster, bland annat med avseende på drift av vissa system och därpå följande rutiner. Ett system för att kommunicera och mötas genom text, bild, ljud och video över nätet har införts för de anställda. Systemet har snabbt kommit till användning och medför minskade resekostnader och miljöbelastning. Vidare så har arbetet med geografisk information och IT-stöd för detta fortsatt. Dels genom deltagande i det nationella samordningsprojektet för en Geodataportal och dels genom att ta fram metoder och verktyg för den 44
interna produktionen av geodata. Bakom bägge dessa aktiviteter står kraven från EU-direktivet Inspire. Under hösten genomfördes den årliga Världskongressen om ITS (Intelligent transport systems and services) för första gången i Skandinavien. Evenemanget gick av stapeln på Älvsjömässan i Stockholm och samlade drygt 6 000 deltagare. Sjöfartsverket deltog med en gemensam monter med övriga trafikverk, Vinnova och NetPort Karlshamn där bl.a. en VTS-central med realtidsfunktion ingick. Tillsammans med finska Sjöfartsverket och Viking Line arrangerades även en s.k. Pre-technical tour på temat Advanced Martime Navigation. Under hösten genomfördes en förstudie av införande av projekt-portföljstyrning på Sjöfartsverket. Syftet är att få en bättre styrning av vilka projekt som genomförs och en bättre uppföljning av förväntade effektmål. Resultatet ska ligga till grund för ett eventuellt genomförande under 2010. I Sjöfartsverkets arbete med ledningssystem för informationssäkerhet har en informationssäkerhetspolicy samt en etisk riktlinje för användning av informationsresurser inom Sjöfartsverket fastställts. Organisation för informationssäkerhetsarbetet har inrättats. Ytterligare riktlinjer och anvisningar har tagits fram men är ännu inte fastställda. Projektet förväntas pågå även under nästa år. Bulkfartyg Foto: Norrköpings hamnar 45
PERSONALREDOVISNING Året har präglats av en mängd rationaliseringsoch effektiviseringsarbete. En konsekvens av detta var att Sjöfartsverket under året införde restriktioner avseende anställningar, vilket påverkat antalet rekryteringar. En mängd yrkeskategorier är representerade i Sjöfartsverket. Utöver lednings- och administrativ personal återfinns bland annat yrkeskategorier som lotsar, båtmän, VTS-operatörer, tekniker, byggare och kartingenjörer. Antalet anställda vid årets slut uppgick till 1 170 (1 348) vilket motsvarar 999 (1 171) årsarbetskrafter. Anledningen till den stora skillnaden i antal anställda är att sjöfartsinspektionen övergick till Transportstyrelsen vid årsskiftet. Sjöfartsverkets personal redovisas för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens. Ledningskompetens är personal med formellt personalansvar, som har till uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet på olika nivåer. Kärnkompetens är personal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. Gruppen stödkompetens, består av personal med stödfunktion till lednings- och kärnkompetens och som saknar specifik sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. Sjöfartsverket genomför årligen en mängd utbildningar i egen regi. Nautiska utbildningar genomförs i en simulatoranläggning på verkets egen utbildningsanläggning på Arkö. Simulatoranläggningen har under året uppgraderats både vad gäller mjuk- och hårdvara, vilket innebär att fler utbildningar kan hållas på kursgården. Simulatorn kommer även fortsättningsvis att uppgraderas och anpassas så att den överensstämmer med verksamhetens befintliga system. Utbildningar under året, förutom sedvanliga vidareutbildningar, har varit Svensk grundutbildning för lotsar (SGFL) som genomförts vid två tillfällen samt ett antal sjöräddningsutbildningar. I samarbete med Kalmar Sjöbefälsskola har två utbildningar genomförts i öppensjölotsning (Red Card). Könsfördelning per kompetenskategori 800 700 600 500 400 800 700 600 500 400 Kompetensförsörjning Målet med Sjöfartsverkets kompetensförsörjning är att upprätta och hålla relevanta utbildningsplaner aktuella. Syftet är att säkerställa att de kompetenser som är nödvändiga för verksamheten finns. I utvecklingssamtalen ska det individuella utbildningsbehovet regelbundet fastställas. 300 200 100 0 Ledningskomp Kärnkomp Män totalt 921 (79%) Kvinnor totalt 249 (21%) Stödkomp 300 200 100 0 Antal tillsvidareanställda per kompetenskategori 2009-12-31 Kategori Ledningskompetens Kärnkompetens Stödkompetens Kön KV M KV M KV M Antal 9 (11) 49 (63) 107 (115) 773 (866) 133 (176) 99 (117) Totalt 58 (74) 880 (981) 232 (293) 46
Sjöfartsverkets anställda har möjlighet att för egen kompetensutveckling, eller för teambuilding av arbetsgrupper, ansöka om bidrag från en partssammansatt grupp kallad Trygghetsfonden. Varje månad avsätts 0,3 procent av lönekostnaden till denna fond. Under 2009 ökade antalet ansökningar till Trygghetsfonden till 159 (112). 130 av dessa fick positivt besked. Ansökningarna från kategorin kärnkompetens är fortfarande flest liksom antalet från män. Under året har Trygghetsfonden fått in sex ansökningar från olika arbetsgrupper som sökt ersättning för studieresor och teambuilding. Antal ansökningar till Trygghetsfonden (samt beviljade) 200 150 100 Antal ansökningar Varav beviljade 200 150 100 Sea. Det är ett Interreg-projekt för Östersjöområdet där Sjöfartsverket är ansvarig för delprojektet rekrytering och marknadsföring. Tillsammans med deltagare från andra länder runt Östersjön sker en kartläggning av utbudet av maritim utbildning på högre nivå, samt en undersökning av kompetensbehovet på kort och lång sikt. I projektet ingår också att utforma och planera ett internationellt traineeprogram mellan länder kring Östersjön samt Norge. Programmet som beräknas starta hösten 2011 vänder sig till organisationer, företag och studenter inom hela det maritima klustret i de deltagande länderna. Vidare görs marknadsföringsaktiviteter i samverkan med olika aktörer inom den maritima sektorn för att få fler ungdomar att söka sig till branschen. Sjöfartsverket fick 2008 ett regeringsuppdrag att sammankalla en expertgrupp i syfte att utforma en handlingsplan med förslag på åtgärder för rekryteringsläget för den svenska sjöfarten. Gruppen har under året arbetat kring tre teman; utbildning, regelanpassningar och attityder. Den slutliga rapporten som ska innehålla en lista med konkreta förslag samt finansiering, kommer att redovisas i april 2010. Antalet tillsvidarerekryteringar under 2009 har minskat kraftigt från 81 tjänster förra året till 50 50 Antal anställda och årsarbetskrafter 1500 1500 0 2003 2004 Rekrytering 2005 2006 2007 2008 2009 Sjöfartsverket står inför en stor generationsväxling. Medelåldern i verket är hög och antalet pensionsavgångar framöver kommer att vara stort. För att klara morgondagens utmaningar krävs nya engagerade medarbetare. Att vara en flexibel arbetsgivare är ett av de medel som står till buds för att komma i fråga i den konkurrens som råder. Möjligheten att kombinera arbets- och privatliv är för dagens ungdomar en viktig fråga i samband med val av arbetsgivare. Personal från olika enheter inom Sjöfartsverket deltar sedan januari 2009 i EU-projektet Efficien- 0 1200 900 600 300 0 2003 2004 2005 2006 Antal anställda Årsarbetskrafter 2007 2008 2009 1200 900 600 300 0 47
48 tjänster. Förklaringen är framförallt verkets ekonomiska läge som bland annat inneburit att rekrytering skett mycket restriktivt. Av de 48 tjänsterna tillsattes 12 med kvinnor och likt de senaste åren är det tjänster inom kärnkompetenskategorin som dominerar, 30 stycken av 48. Den interna rörligheten, med vilket avses andelen tjänster tillsatta med intern sökande, var under året 35 procent. Detta förklaras till viss del med att fler tjänster endast ledigförklarats internt på grund av det rådande ekonomiska läget. Jämställdhet och mångfald Sjöfartsverket ska bedriva ett aktivt och målinriktat jämställdhetsarbete i syfte att tillvarata alla medarbetares kunskaper och erfarenheter. Det är en strävan att Sjöfartsverkets personalsammansättning ska spegla samhället vad gäller jämställdhet och mångfald för att på så sätt uppnå kvalitet i verksamheten och inge förtroende hos omgivningen. Sjöfartsverkets mål avseende arbetet med jämställdhet och mångfald är att skapa en kultur som bland annat innebär att jämställdhet och mångfald integreras i det dagliga arbetet. Under 2009 har Sjöfartverket anordnat jämställdhetsombudsträffar där syftet varit att informera och inspirera. Under kommande år forsätter arbetet och ett antal utbildnings- och informationsinsatser planeras. pågår ständigt för att förbättra det interna systematiska arbetsmiljöarbetet dels genom utbildning av chefer och skyddsombud och dels genom framtagande av arbetsmiljömallar, checklistor och ett webbaserat arbetsskadeprogram. För att i ett tidigt skede upptäcka och förebygga ohälsa har Sjöfartverket satsat mycket på förebyggande insatser. En viktig insats har varit att alla tillsvidareanställda vart tredje år erbjuds en hälsoprofilundersökning. Sjukfrånvaron 2009 sjönk något jämfört med förra året. Totalt var den 2,56 procent (2,86), varav 4,58 procent för kvinnorna och 1,98 procent för männen. Hälsofrämjande arbete Under 2009 har ett arbete inletts för att i framtiden arbeta mer hälsofrämjande inom alla områden. Tanken är att det hälsofrämjande arbetet ska genomsyra varje aspekt av ledar- och medarbetarskapet på Sjöfartsverket. Friskvård kommer att ingå som en del i ett större sammanhang med fokus på hur verket får de anställda att må bra på arbetet. Sjukstatistik män respektive kvinnor samt totalt 8 8 En annan målsättning är att arbeta för att fördelningen mellan män och kvinnor inom alla områden och nivåer blir jämnare och under 2009 har andelen kvinnor ökat både i kategorin ledningsoch kärnkompetens. Sjöfartsverkets personal består av 79 procent män och 21 procent kvinnor. 7 6 5 4 7 6 5 4 Arbetsmiljö och hälsa En god arbetsmiljö i fysisk, psykisk och socialt hänseende ligger i både den enskilda arbetstagarens och Sjöfartsverkets intresse. Sjöfartsverkets mål för arbetsmiljön är att ingen anställd ska bli skadad eller sjuk av sitt arbete. Det ska kännas meningsfullt att gå till arbetsplatsen och där möta en öppen och trygg atmosfär. I det dagliga arbetet har alla ett ansvar att följa gällande instruktioner och säkerhetsbestämmelser. Ett intensivt arbete 3 2 1 0 2005 2006 Män Kvinnor 2007 Totalt 2008 2009 3 2 1 0 48
ÖVRIGA REDOVISNINGAR Konkurrensutsatt verksamhet Arkö kurs- och konferensanläggning används främst för sjöräddningskurser och nautiska utbildningar som delvis genomförs i en simulatoranläggning. Drygt 20 procent av den totala omsättningen kommer från verksamhet utanför Sjöfartsverket. Konferensverksamheten tillämpar marknadsprissättning i avsikt att inte snedvrida den lokala konkurrenssituationen. Årets förlust uppgår till cirka 1,8 mkr vilket är en klar försämring jämfört med föregående år. Underskottet i verksamheten beror på att anläggningen hålls stängd under sommaren och att flera utbildningar under 2009 ställdes in med hänsyn till det ekonomiska läget. Sjökortsprodukter för båtsportsbruk är den största av Sjöfartsverkets konkurrensutsatta verksamheter. De sjökortsprodukter som Sjöfartsverket producerar till båtlivet är båtsportkort som säljs för tretton olika områden. Under 2009 såldes totalt 35 667 (38 624) exemplar. Vad gäller Det Levande Sjökortet (DLS) så övertogs ansvaret och distributionen av extern leverantör under slutet av år 2008. Inga projekt inom Bygg- och specialentreprenad har under året utförts till kunder utanför staten. Resultaträkning för Arkö kurs- och konferensanläggning, tkr 2008 2009 Intäkter 5 977 4 882 Summa intäkter 5 977 4 882 Personalkostnader -2 914-3 547 Övriga externa kostnader -2 197-1 790 Interna kostnader -96-129 Avskrivningar -1 160-1 197 Summa kostnader -6 367-6 663 Resultat före indirekta poster -390-1 781 Resultaträkning för sjökortsprodukter för båtsportsbruk under 2009, tkr Båtsportkort Intäkter 11 711 Summa intäkter 11 711 Översiktsvy över Arkö hamn Foto: Tord Strømdal Kostnad för sjökortsbilder -72 Försäljnings- och marknadskostnader -1 360 Lagerhanteringskostnader -468 Tryckningskostnader -3 037 Övriga kostnader -734 Intern royalty -1 767 Summa kostnader -7 438 Resultat före indirekta poster 4 273 Marginal 36 % 49
Resultaträkning för sjötrafikområden Avser år 2009, tkr Vänern Totalt Intäkter Lotsavgifter 24 975 29 274 117 228 64 472 128 553 12 172 376 674 Övriga externa intäkter 688 774 3 271 1 393 1 061 9 071 16 258 Summa intäkter 25 663 30 048 120 499 65 865 129 614 21 243 392 932 Kostnader Personalkostnader -40 616-35 708-102 476-69 351-91 275-59 320-398 746 Övriga externa kostnader -15 877-13 029-63 765-25 901-29 457-25 838-173 867 Avskrivningar -5 878-4 457-12 954-5 613-5 151-11 014-45 067 Summa kostnader -62 371-53 194-179 195-100 865-125 883-96 172-617 680 Resultat -36 708-23 146-58 696-35 000 3 731-74 929-224 748 Resultaträkning för sjötrafikområden Avser år 2008, tkr Bottenviken Bottenhavet Ostkusten Sydkusten Västkusten Bottenviken Bottenhavet Ostkusten Sydkusten Västkusten Vänern Totalt Intäkter Lotsavgifter 26 963 29 435 107 747 76 593 120 982 12 586 374 306 Övriga externa intäkter 1 652 1 476 2 226 2 407 1 204 9 085 18 050 Summa intäkter 28 615 30 911 109 973 79 000 122 186 21 671 392 356 Kostnader Personalkostnader -40 856-36 002-123 834-80 685-112 728-61 138-455 243 Övriga externa kostnader -15 795-14 955-63 094-34 802-40 041-26 556-195 243 Avskrivningar -5 436-4 113-15 840-6 772-9 276-10 656-52 093 Summa kostnader -62 087-55 070-202 768-122 259-162 045-98 350-702 579 Resultat -33 472-24 159-92 795-43 259-39 859-76 679-310 223 50
Resultaträkning Tjänsteexport, tkr Utfall 2008 Utfall 2009 Budget 2010 Rörelsens intäkter Anslag - - - Övriga externa intäkter 6 351 3 845 3 000 Summa rörelseintäkter 6 351 3 845 3 000 Direkta rörelsekostnader Personalkostnader - 4 351-2 568-1 817 Övriga externa kostnader -1 316-1 019-900 Avskrivningar - - - Summa direkta rörelsekostnader -5 667-3 587-2 717 Resultat före indirekta rörelseposter 684 258 283 Indirekta rörelseintäkter 56 46 36 Indirekta rörelsekostnader -531-312 -295 Rörelseresultat 209-8 24 Helikopterbild Arkö Foto: SAR-hkp Visby 51
EKONOMI Årets ekonomiska händelser Kommentarer till resultaträkningen Rörelseresultatet för året uppgick till -116 mkr - en försämring med 223 mkr jämfört med föregående år. De främsta orsakerna till underskottet är konjunkturnedgången som påverkat trafikintäkterna negativt samt ökade kostnader för helikopterberedskapen. Kostnader för omstrukturering kopplade till det pågående besparings- och effektiviseringsprogrammet har påverkat rörelseresultatet med drygt 14 mkr. Lågkonjunktur i kombination med finanskris har dessutom medfört historiskt låga räntenivåer, vilket för Sjöfartsverkets del har inneburit minskade finansiella intäkter. I kombination med en kraftigt ökad finansiell del av pensionsskulden innebär det att resultatet efter finansiella poster uppgår till -194 mkr. Till följd av det negativa resultatet har 75 mkr av resultatutjämningsfonden lösts upp och det redovisade resultatet blev en förlust om 119 mkr. Rörelseintäkter Sjöfartsverkets intäkter utgörs av farledsavgifter, lotsavgifter och övriga intäkter, bl.a. från uthyrning av isbrytare, försäljning av sjökort samt uppdrag och tjänster som utförs åt bl.a. statliga myndigheter, kommuner och hamnägare. Farledsavgifter tas ut av fartyg som anlöper svensk hamn och baseras på fartygens storlek (bruttodräktighet) och lastat/lossat gods. Lotsavgifter tas ut vid anlitande av lots efter fartygens storlek och lotsad tid. Sjöfartsverket får även anslag från staten som ersättning för sjöräddning och viss annan verksamhet för fritidsbåtstrafiken samt för viss kanaltrafik. Under året minskade rörelseintäkterna med 286 mkr eller 14 procent och uppgick därmed till 1 697 (1 983) mkr. Merparten av minskningen, 241 mkr, är hänförbar till trafikintäkterna som uppgick till 1 168 (1 409) mkr. Av de minskade trafikavgifterna avser 152 mkr en överföring av farledsavgifter till Transportstyrelsen, för delfinansiering av dess Sjöfartsavdelning som fram till årsskiftet 2008 inrymdes i Sjöfartsverket under benämningen Sjöfartsinspektionen. Trafi kintäkternas andel av den totala omsättningen är cirka 69 (70) procent. Farledsavgifterna minskade under året med knappt 244 mkr. Den fartygsbaserade delen minskade med 23 mkr medan den godsbaserade delen minskade med 221 mkr, varav 152 mkr beror på överföringen till Transportstyrelsen. Volymmässigt minskade godset med drygt 23 miljoner ton (13 procent) jämfört med föregående år. Lotsavgifterna uppgår till 376,7 mkr och är således i nivå med föregående år. Noteras ska dock att lotsavgifterna höjdes med i genomsnitt 10 procent per 1 januari 2009 och den faktiska nedgången uppgår därmed till drygt 35 mkr. I antal räknat minskade lotsningarna med 4 563 eller drygt 11 procent till 35 364. Det totala antalet anlöp minskade med 900 till 118 060. Anslagen har jämfört med föregående år minskat med drygt 64 mkr. Av 2008 års anslag omdisponerades 10 mkr för finansiering av sjöfartens del av uppstartskostnader för den nya myndigheten Transportstyrelsen. Bortser man från denna omdisponering om 10 mkr så har anslaget minskat med drygt 74 mkr, varav anslaget för åtaganden som inte ska bekostas av handelssjöfarten har minskat med 61 mkr och anslagsposter om cirka 13 mkr avseende Sjöfartsregistret och Sjösäkerhetsrådet omdisponerats till Transportstyrelsen. Övriga intäkter har ökat med drygt 19 mkr. Den enskilt största anledningen till ökningen är den ersättning om knappt 38 mkr som Sjöfartsverket erhållit från Internationella Oljeskadefonden för den saneringskostnad som uppstod i samband med fartyget Finnbirchs förlisning hösten 2007. Dessutom har intäkter för fakturerade kostnader ökat med drygt 13 mkr till följd av intäkter för Flygräddningscentralen, som övergick till Sjöfarts- 52
verket från Luftfartsstyrelsen den 1 januari 2009 och som finansieras via luftfartsavgifter. Intäkter för uppdragsverksamhet har minskat med knappt 15 mkr. Sjöfartsinspektionens flytt har inneburit att intäkter för besiktning och skeppsmätning om 28 mkr har utgått. Intäkter för helikoptertjänster, förordnad lots samt övriga uppdrag har ökat med 15 mkr. Intäkter för uthyrning har minskat med 13 mkr till följd av att intäkter för uthyrning av isbrytare har minskat med 19 mkr medan hyra för Transportstyrelsens lokaler i Norrköping har tillkommit med 5 mkr. Intäkter för dispensavgifter om 4 mkr har utgått till följd av Sjöfartsinspektionens flytt till Transportstyrelsen. Rörelsekostnader Rörelsekostnaderna minskade med 63 mkr eller drygt 3 procent, och uppgick till 1 813 (1 876) mkr. En betydande del av minskningen avser personalkostnader som minskat med 118 mkr, varav ca 109 mkr kan hänföras till Sjöfartsinspektionens flytt. Personalkostnaderna har belastats med kostnader för uppsägningslöner och pensionsersättningar, i samband med övertalighet till följd av besparings- och effektiviseringsprogrammet, Resultaträkning, 1 000 kr Not 2009-01-01 2009-12-31 2008-01-01 2008-12-31 Rörelsens intäkter Farledsavgifter, fartyg 2 516 367 539 095 Farledsavgifter, gods 2 274 708 495 541 Lotsavgifter 3 376 674 374 306 Anslag 4 205 592 269 682 Övriga externa intäkter 5 323 334 303 923 Summa rörelseintäkter 1 696 675 1 982 547 Rörelsens kostnader Personalkostnader 6-773 266-891 381 Övriga externa kostnader 7-897 944-843 024 Avskrivningar 8-141 548-141 194 Summa rörelsekostnader -1 812 758-1 875 599 Rörelseresultat -116 083 106 948 Transfereringar 4 Anslagsintäkter 21 996 15 274 Externa kostnader -21 996-15 274 Summa transfereringar 0 0 Resultat från finansiella investeringar Finansiella intäkter 9 4 686 30 139 Finansiella kostnader 10-82 627-47 211 Resultat efter finansiella intäkter och -194 024 89 876 kostnader Bokslutsdispositioner 11 75 000-58 000 Resultat före skatt -119 024 31 876 Skattemotsvarighet 12 - -8 925 ÅRETS RESULTAT -119 024 22 951 53
med drygt 14 mkr inklusive sociala avgifter. I övrigt har det minskade antalet lotsningar samt allmän återhållsamhet resulterat i minskade personalkostnader. Årsarbetskraften under 2009 uppgick till 998,7 (1 171,4) varav 203,8 (254,7) var kvinnor. Räkenskapsårets utbetalda skattepliktiga ersättningar och förmåner uppgick till 484 (554) mkr. Övriga externa kostnader ökade med 55 mkr, vilket motsvarar 7 procent. Ökningen avser främst olika slags köpta tjänster. Kostnaderna för helikoptertjänster ökade med 88 mkr, kostnader för extern bemanning ökade med 7 mkr, kostnaderna för sjömätningstjänster ökade med 10 mkr och drivmedelskostnaderna ökade med 14 mkr. Kostnader för hyror, reparationer och underhåll, resekostnader och transporter, fastighetskostnader samt lämnade bidrag hör till de poster som har minskat. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna avser främst ränta på tillgodohavandet på Riksgälden. Årets utfall innebär en minskning med 25 mkr som är en följd av minskat tillgodohavande i kombination med lägre räntesatser under stor del av året. De finansiella kostnaderna har ökat med 35 mkr jämfört med föregående år. Räntekostnaderna avser till övervägande del räntedelen av pensionsskulden som har ökat med 36 mkr. Avskrivningskostnaden är oförändrad jämfört med föregående år. Foto: Knut Revne Nordiska fototävlingen för sjöfolk 2009. Sjöfartsverket/Sjömansservice 54
Landsorts Bredgrund Foto Tord Strømdal 55
Balansräkning, 1 000 kr TILLGÅNGAR Not 2009-12-31 2008-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 13 Licenser och köpta programvaror 12 723 12 348 Egenutvecklade datasystem 4 371 24 399 Pågående nyanläggningar 6 294 3 168 Summa immateriella anläggningstillgångar 23 388 39 915 Materiella anläggningstillgångar 14 Skepp 500 075 504 539 Inventarier, verktyg och installationer 134 515 145 499 Byggnader, mark och annan fast egendom 1 024 709 1 005 432 Pågående nyanläggningar 52 771 79 056 Summa materiella anläggningstillgångar 1 712 070 1 734 526 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar 15 66 617 79 240 Summa finansiella anläggningstillgångar 66 617 79 240 Summa anläggningstillgångar 1 802 075 1 853 681 Omsättningstillgångar Varulager m.m. Varulager 16 61 951 71 033 Summa varulager m.m. 61 951 71 033 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 17 174 054 175 256 Övriga fordringar 18 197 601 66 166 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 161 836 108 151 Summa kortfristiga fordringar 533 491 349 573 Kassa och bank Tillgodohavande hos Riksgäldskontoret 20 355 236 654 384 Kassa och bank 21 79 270 54 168 Summa kassa och bank 434 506 708 552 Summa omsättningstillgångar 1 029 948 1 129 158 SUMMA TILLGÅNGAR 2 832 023 2 982 839 56
Balansräkning, 1 000 kr EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 2009-12-31 2008-12-31 Eget kapital Bundet eget kapital Statskapital 446 112 446 112 Summa bundet eget kapital 446 112 446 112 Fritt eget kapital Resultatutjämningsfond 6 914 81 914 Balanserat resultat 160 937 145 636 ÅRETS RESULTAT -119 024 22 951 Summa fritt eget kapital 48 827 250 501 Summa eget kapital 22 494 939 696 613 Avsättningar, räntebärande Avsatt till pensioner 23 2 033 920 1 958 651 Summa räntebärande avsättningar 2 033 920 1 958 651 Kortfristiga icke räntebärande skulder Leverantörsskulder 87 472 78 207 Skatteskulder 24-8 925 Övriga skulder 25 21 644 59 032 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 194 048 181 411 Summa kortfristiga icke räntebärande skulder 303 164 327 575 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 832 023 2 982 839 Poster inom linjen Antastbara pensionsförpliktelser 23 96 491 97 907 Ansvarsförbindelser Inga Inga Ställda säkerheter Inga Inga Kommentarer till balansräkningen Balansomslutning Balansomslutningen uppgick per den 31 december till 2 832 mkr, vilket är en minskning med 151 mkr. Investeringar, finansiering och likviditet Investeringarna uppgick till 126 mkr och finansierades helt med egna medel. Bland större investeringsposter kan nämnas dammsäkerhetshöjande åtgärder i Lilla Edet, kanalcentralen i Trollhättan, nya lotsbåtar samt livstidförlängning av isbrytaren Frej. Likvida medel uppgick vid årets slut till 435 mkr, vilket är en minskning med 274 mkr jämfört med föregående år. Överenskommelse angående övertäckningsentreprenaden för M/S Estonia Sjöfartsverket rapporterade i juli 2000 till regeringen angående resultatet av de förhandlingar mellan verket och det konsortium som ombesörjde den sedermera avbrutna övertäckningen. Förhandlingarna avsåg statens ersättningsanspråk med anledning av att avtalet sades upp. Parterna träffade ett avtal som innebar att staten var garanterad en ersättning om minst 100 mkr. Vid undertecknandet av uppgörelsen betalades 60 mkr 57
till Sjöfartsverket och under 2004 erhöll verket ytterligare 40 mkr. Den erhållna likviden förvaltas av Sjöfartsverket och ska täcka de kostnader som Sjöfartsverket och andra myndigheter har haft eller kommer att få. Ränta på saldot har beräknats och bokats upp som skuld till staten. Under 2009 har 3,6 mkr av medlen utbetalats till VINNOVA (Verket för innovationssystem) som bidrag till forskningsprojekt som syftar till att förbättra sjösäkerheten och 1,9 mkr har utbetalats till Myndigheten för Samhällsskydd avseende förvaltningsbanken om m/s Estonias förlisning samt för bidrag till anhörig- och överlevandeföreningar för aktiviteter i anslutning till 15-årsminnet av m/s Estonias förlisning. Samtliga utbetalningar har gjorts i enlighet med regeringsbeslut. Pensionsskulden Pensionsskulden uppgick vid årets slut till 2 034 (1 959) mkr. I den pensionsskuld för aktiva arbetstagare som SPV har beräknat för Sjöfartsverkets anställda finns ett antal personer för vilka skulden inte är aktualiserad. Anledningen är att SPV inväntar besked från andra pensionsinstitut om tidigare intjänanden. Mot den bakgrunden har Sjöfartsverket gjort en särskild avsättning om 5 mkr för att täcka den eventuella ökning av pensionsskulden som kan uppstå när den är till fullo aktualiserad. Avsättningen är oförändrad jämfört med föregående år. I den av SPV beräknade pensionsskulden ingår avkastningsskatt i enlighet med de beräkningsgrunder som Finansinspektionen anger i FFFS 2007:31 och som tillämpas vid beräkning av affärsverkens pensionsskuld. Den i pensionsskulden ingående avkastningsskatten per 2009-12-31 uppgår till 160 623 tkr. Resultatutjämningsfonden Den resultatutjämningsfond som uppstod när Sjöfartsverket omvandlades till affärsverk 1987 var konstant fram till år 2003 då det klargjordes att fonden kunde klassas som fritt eget kapital. Verkets styrelse har beslutat att under vissa förutsättningar använda fonden som den från början var avsedd, det vill säga att balansera ekonomiskt goda år mot sämre år. Under 2003 gjordes en upplösning av fonden på 41 mkr baserat på de ökade kostnader som den kraftigare isutbredningen förorsakade. Under 2004 gjordes en avsättning på 41 mkr till fonden. Anledningen till avsättningen var att pensionsskuldsförändringen påverkade resultatet positivt beroende på att skulden varit för högt räknad tidigare år. Fonden återställdes därigenom till sitt ursprungliga värde på 340 mkr. Under 2005 gjordes en avsättning på 60 mkr till fonden, till följd av att resultatet hade påverkats positivt av vissa poster av engångskaraktär. Under 2007 löstes 376 mkr av fonden upp för att täcka det underskott som uppstod till följd av ändrade beräkningsgrunder för pensionsskulden, beslutade av SPV s styrelse. Under 2008 gjordes en avsättning om 58 mkr, varefter fonden uppgick till 82 mkr. Under 2009 har 75 mkr av fonden lösts upp för att delvis täcka årets underskott. Utdelning och skattemotsvarighet Sjöfartsverket ska betala skattemotsvarighet till ett belopp om 26,3 procent av resultatet före skatt, samt utdelning till staten med en tredjedel av resultatet efter skatt. För 2009 beräknas ingen utdelning och skattemotsvarighet då resultatet är en förlust. 58
Finansieringsanalys, 1 000 kr RÖRELSEN 2009-01-01 2009-12-31 2008-01-01 2008-12-31 Årets resultat före avskrivningar 25 465 248 142 Realisationsvinster -6 370-6 002 Realisationsförluster 815 2 067 Finansiella intäkter 4 686 30 139 Finansiella kostnader -82 627-47 211 Skattemotsvarighet - - 8 925 Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital och investeringar -58 031 218 210 Förändring av varulager 9 082-28 008 Förändring av kortfristiga fordringar -183 918-37 603 Förändring av kortfristiga skulder -24 410-10 585 Kassaflöde före investeringar -257 277 142 014 Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar -126 167-151 787 Försäljning av anläggningstillgångar 29 156 9 741 Nettoinvesteringar i rörelsen -97 011-142 046 Kassaflöde efter investeringar -354 288-32 Finansiering Förändring av långfristiga fordringar 12 623 12 375 Förändring av pensionsskuld 75 269 62 800 Årets utdelning -7 650 0 Periodens inbetalningsöverskott -274 046 75 143 Likviditetsförändring Likvida medel vid periodens början 708 552 633 409 Likvida medel vid periodens slut 434 506 708 552 Förändring i likvida medel -274 046 75 143 Containerklo Foto: Tord Strømdal 59
Investeringsutfall, 1000 kr Verksamhet/Tillgångstyp 2009-01-01 2009-12-31 2008-01-01 2008-12-31 Farleder Södertälje kanal -3 898-674 Trollhätte kanal 31 189 25 372 Farledsförbättringar 913 - Mindre kanaler 707 495 Fast utmärkning 7 123 7 370 Flytande utmärkning 2 681 3 825 Arbetsfartyg 5 758 37 086 Utrustning till sjömätningsfartyg 800 1 900 Utrustning för sjömätning 4 225 2 282 Radionavigeringsstationer - 1 713 Övrigt 475 3 117 Summa 49 973 82 486 Isbrytning Livstidsförlängning Frej 14 269 - Ombyggnation Oden - 13 977 Övrigt 1 450 - Summa 15 719 13 977 Sjögeografisk information IT-system m.m. 2 882 2 907 Summa 2 882 2 907 Sjötrafikinformation Informationscentraler -1 804 2 833 Summa -1 804 2 833 Lotsning Lotsstationer 3 340 2 833 Lotsbåtar 29 615 20 942 Summa 32 955 23 775 Sjöfartsinspektionen IT-system och möbler - 13 Summa - 13 Övriga sektors- och myndighetsuppgifter IT-system 481 4 391 Sjöräddning 11 673 3 129 Summa 12 154 7 520 Gemensamma funktioner IT-system, fastigheter, bilar, m.m. 14 288 18 276 Summa 14 288 18 276 Totala investeringar 126 167 151 787 60
Finansiella risker De finansiella risker Sjöfartsverket exponeras för avser främst nivån på verkets farledsavgifter, vars storlek påverkas av nivån på den svenska exporten och importen. En nedgång i det allmänna konjunkturläget innebär minskade intäkter, särskilt avseende den godsbaserade delen av farledsavgiften. På kostnadssidan utgör vinterns isutbredning en potentiell risk genom de ökade kostnader en kraftig isvinter medför i jämförelse med en mild isvinter. En påtaglig risk som inte tidigare har identifierats är det faktum att tjänster avseende samhällskritisk infrastruktur till stora belopp handlas upp på en marknad där konkurrens i praktiken saknas. Under det gångna året har denna risk aktualiserats, vilket har resulterat i stora tillkommande kostnader för att säkerställa tillgången till helikoptrar för sjö- och flygräddningsändamål. Övriga kostnader är till stor del fasta. Tidigare har Sjöfartsverket haft möjlighet att balansera resultateffekter genom den resultatutjämningsfond som har funnits. Till följd av den stora ökning av verkets pensionsskuld som innebar att 376 mkr av fonden löstes upp år 2007 reducerades denna möjlighet kraftigt och det negativa resultatet under 2009 har gjort att resultatutjämningsfonden nu är så gott som tömd. Anläggningstillgångar Det bokförda värdet av Sjöfartsverkets anläggningstillgångar uppgår till drygt 1,8 miljarder kr. Anläggningarna är av varierande karaktär och värde. Det största kalkylerade skadebeloppet vid en och samma skadehändelse uppstår vid totalförlust av en isbrytare. Återanskaffningsvärdet uppgår till mellan 1 500 och 2 000 mkr. Sjöfartsverkets största isbrytare Oden, som hyrs ut till Polarforskningssekretariatet för forskningsexpeditioner, är försäkrad hos Kammarkollegiet avseende egendom och ansvar. För verksamheten i övrigt finns en verksamhetsförsäkring hos Kammarkollegiet som avser egendom, följdskada och ansvar. Kunder och kreditrisker Kundkretsen består i huvudsak av väletablerade företag. Totalt fanns under 2009 omkring 1 830 aktiva kunder, varav de tio största stod för cirka 30 procent av omsättningen exklusive anslag och överföring av farledsavgifter till Transportstyrelsen. Därmed kan riskspridningen betraktas som mycket god. Sedan några år tillbaka tecknas avtal med de kunder som önskar kredit avseende farledsavgifter, varigenom kunden påtar sig betalningsansvar för avgifterna. I samband med avtalstecknandet genomförs en kreditprövning som ligger till grund för beslutet om att bevilja eller avslå den önskade krediten. För närvarande finns inga kunder med indragen kredit och nivån på kundförlusterna har det gångna året varit låga. Valutaexponering Då Sjöfartsverkets fakturering av lots- och farledsavgifter endast sker i svenska kronor är exponeringen för valutarisker låg. Till följd av detta sker ingen valutasäkring av fordringar och skulder i utländsk valuta. De kursdifferenser som uppstår är så små att de endast har begränsad påverkan på resultatet. Uppfyllelse av de ekonomiska målen Regeringen fastslog i regleringsbrevet för år 2009 följande ekonomiska mål för Sjöfartsverket: Resultatet efter skattemotsvarighet ska medge en räntabilitet på 3,5 procent av justerat eget kapital under en konjunkturcykel. Soliditeten ska på lång sikt uppgå till minst 25 procent. Farledsavgifterna får öka med högst nettoprisindex räknat från och med år 2004. Räntabiliteten på eget kapital efter skattemotsvarighet var 2009 negativt och soliditeten uppgick till 17,5 procent. Sjöfartsverket får inom en total ram om 335 mkr uppta lång- och kortfristiga lån. Låneramen har inte utnyttjats. Nettoprisindex har ökat med 6,5 procent räknat från 2004. Under samma period har Sjöfartsverket gjort ett antal ändringar av farledsavgifterna, bland annat har godsavgifterna sänkts, kryssningsfartygen har avgiftsbelagts stegvis och miljödifferentieringen har ytterligare förstärkts. Dessa åtgärder beräknas ha sänkt avgifterna med omkring 68 mkr under åren 2004 till 2009, vilket motsvarar 7 procent. 61
Foto: Jörgen Språng Nordiska fototävlingen för sjöfolk 2009. Sjöfartsverket/Sjömansservice 62
Inför kommande år Den nedgång i världskonjunkturen som inleddes under andra halvåret 2008 fick under det gångna året långt större konsekvenser för Sjöfartsverkets ekonomi än vad som tidigare har antagits. Trots att nedgången är av tillfällig karaktär kommer det stora underskottet att få återverkningar på verkets finansiella ställning under ansenlig tid. Även andra faktorer än konjunkturen har haft långtgående påverkan på ekonomin. Ett exempel är ökade kostnader för åtaganden som inte ska finansieras av handelssjöfarten, där kostnadsmassan är konstant eller ökande. Ett annat exempel är tillkommande uppgifter, ofta baserade på EU-direktiv eller andra politiska beslut, som utan ekonomisk kompensation tar resurser i anspråk. Sammantaget innebär det att såväl kärnverksamheter som stödjande funktioner är föremål för omfattande besparingar och effektiviseringar under kommande år. Under hösten 2008 hemställde Sjöfartsverket till Finansdepartementet om att få lösa in den del av pensionsskulden för aktiva arbetstagare som avser personal som övergått till Transportstyrelsen. Beloppet beräknas uppgå till drygt 140 mkr inklusive särskild löneskatt. Frågan behandlas i regeringskansliet, men har ännu inte slutligt avgjorts. I pensionsskulden ingår även en del som avser avkastningsskatt, i enlighet med de beräkningsgrunder som Finansinspektionen anger i FFFS 2007:31, vilken tillämpas vid beräkning av affärsverkens pensionsskuld. Statliga myndigheter är inte skyldiga att erlägga avkastningsskatt, men posten finns enligt SPV med dels i syfte att åstadkomma jämförbarhet med bolagsredovisning och dels för att ta höjd för eventuell framtida bolagisering av affärsverken. Posten uppgår per balansdagen till 161 mkr. De utredningar som har genomförts kring Sjöfartsverket och dess verksamheten under senare år har visat att förutsättningar att bolagisera verket saknas. Mot denna bakgrund har verket för avsikt att under nästkommande år lyfta frågan om avkastningsskatten till regeringskansliet. Lotsutredningens slutbetänkande Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation överlämnades till regeringen i maj 2008. I slutbetänkandet föreslogs bland annat att lotstransporter, drift- och underhåll av farleder samt sjömätning ska upphandlas i större utsträckning. Betänkandet innehöll också förslag på att andra intressenter ska erbjudas att överta de fritidsbåtsleder och kanaler för i huvudsak fritidsbåtar som Sjöfartsverket i dag ansvarar för. Sjöfartsverkets ansvar för drift och underhåll av farleder och kanaler ska inriktas på handelssjöfartens behov. Flera av förslagen i Styra rätt har redan tidigare diskuterats i Sjöfartsverkets treårsplan. Under 2009 har förberedelser påbörjats för extern upphandling av såväl lotstransporter som farledsunderhåll inom geografiskt lämpliga områden. Arbetet med överföring till andra intressenter av farleder som i huvudsak används av fritidsbåtstrafiken fortsätter parallellt med avvecklingen av fastigheter och sjösäkerhetsanordningar som saknar betydelse för handelssjöfarten. Regeringen tillsatte i juni 2008 en utredning som innebar en översyn av myndigheter och verksamheter inom transportområdet. I huvudsak avsåg det Vägverkets, Banverkets, Sjöfartsverkets, Luftfartsverkets, Luftfartsstyrelsens, Rikstrafi kens, Statens institut för kommunikationsanalys, Affärsverket Statens järnvägars och Rederinämndens ansvarsområden. I utredningsuppdraget ingick att föreslå åtgärder som bidrar till att utveckla beställarfunktionerna hos myndigheterna i syfte att uppnå en bättre fungerande anläggningsmarknad och högre effektivitet. Utredningen presenterades i april 2009. Därefter har bl.a. fattats beslut om inrättandet av ett Trafi kverk dit Vägverkets och Banverkets samt delar av Transportstyrelsens och Sjöfartsverkets verksamheter ska föras. För Sjöfartsverkets del innebär det att frågor kring långsiktig infrastrukturplanering samt riksintressen övergår till Trafikverket, vars verksamhet startar den 1 april 2010. För sjöfartsavgifterna har en höjning av lotsavgiften med i genomsnitt 10 procent genomförts per den 1 januari 2010. Förberedelser för en eventuell höjning av farledsavgiften från halvårsskiftet är pågående och förväntas beslutas i maj 2010. Höjningen avser den fartygsbaserade delen av farledsavgiften och innefattar förstärkt miljödifferentiering i kombination med en höjning av den godsbaserade avgiften för lågvärdigt gods. 63
Flerårsöversikt och nyckeltal, mkr Resultaträkning 2009 2008 2007 2006 2005 Trafikintäkter 1 167,8 1 408,9 1 377,5 1 315,9 1 292,6 Övriga externa intäkter 528,9 573,6 441,3 330,9 296,3 Summa rörelseintäkter 1 696,7 1 982,5 1 818,8 1 646,8 1 588,9 Externa kostnader -1 671,3-1 734,3-1 792,5-1 462,3-1 331,9 Avskrivningar -141,5-141,2-133,2-125,1-116,5 Summa rörelsekostnader -1 812,8-1 875,5-1 925,7-1 587,4-1 448,4 Rörelseresultat -116,1 107,0-106,9 59,4 140,5 Resultat från finansiella investeringar Finansiella intäkter och kostnader -77,9-17,1-269,6-21,2-20,4 Rörelseresultat efter finansiella poster -194,0 89,9-376,5 38,2 120,1 Bokslutsdispositioner 75,0-58,0 376,5 - -60,0 Resultat före skattemotsvarighet -119,0 31,9 0 38,2 60,1 Skattemotsvarighet - -8,9 - -10,7-16,8 Årets resultat -119,0 23,0 0 27,5 43,3 Balansräkning i sammandrag 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 2006-12-31 2005-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 1 802,1 1 853,7 1 861,3 1 794,3 1 772,9 Omsättningstillgångar 1 029,9 1 129,1 988,4 1 021,3 969,2 Summa tillgångar 2 832,0 2 982,8 2 849,7 2 815,6 2 742,1 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 494,9 696,6 615,7 996,0 983,0 Avsättningar 2 033,9 1 958,6 1 895,8 1 459,9 1 424,8 Långfristiga skulder - - - - - Kortfristiga skulder, räntebärande - - - - - Kortfristiga skulder, icke räntebärande 303,2 327,6 338,2 359,7 334,3 Summa eget kapital och skulder 2 832,0 2 982,8 2 849,7 2 815,6 2 742,1 Nyckeltal 2009 2008 2007 2006 2005 Kassalikviditet 319,3 323,0 279,5 269,9 277,2 Balanslikviditet 339,6 344,7 292,3 284,0 289,9 Sysselsatt kapital 2 592,1 2 583,4 2 483,7 2 431,9 2 341,4 Soliditet 17,5 23,4 21,6 35,4 35,8 Räntabilitet på sysselsatt kapital Negativt 5,3 Negativt 3,1 6,5 Räntabilitet på EK efter skattemotsvarighet Negativt 3,5 Negativt 2,8 4,6 Räntetäckningsgrad Negativt 3 Negativt 2 5 ÅRSARBETSKRAFT 2009 2008 2007 2006 2005 Män 794,9 916,7 892,2 892,6 906,1 Kvinnor 203,8 254,7 252,2 239,9 230,9 Total årsarbetskraft 998,7 1 171,4 1 144,4 1 132,5 1 137,0 Omsättning per anställd, tkr 1 699,0 1 692,2 1 589,3 1 454,2 1 397,4 64
Kommentarer till flerårsöversikten Sjöfartsverkets finansiella ställning påverkas av hur ekonomin i Sverige och omvärlden utvecklas men också av politiska beslut, stora svängningar i den av SPV beräknade pensionsskulden, samt omfattningen av vinterns isutbredning. Sjöfartsavgifterna har till följd av konjunkturnedgången och det faktum att 152 mkr av avgifterna förts över till Transportstyrelsen minskat under 2009 efter att ha uppvisat en mycket positiv utveckling under en rad av år. Sjöfartsverket har vid två tillfällen sänkt avgiften per ton gods som inte är lågvärdigt, med 10 procent år 2004 och med ytterligare 6 procent år 2008. Avgiftssänkningarna har genomförts som ett led i avgiftsväxlingen mellan farledsavgifter och lotsavgifter, vilken syftat till att öka kostnadstäckningen inom lotsningsverksamheten. Antalet lotsningar har under 2009 minskat med knappt 4 600 eller 11 procent, efter att de senaste åren uppgått till omkring 40 000 per år. Efter en period av årliga höjningar av lotsavgiften under åren 2002-2005 har avgiftsnivån varit oförändrad fram till den 1 januari 2009 då en höjning om i genomsnitt 10 procent genomfördes. Till följd av nedgången i antalet lotsningar fick dock inte avgiftshöjningen avsedd effekt på intäktsnivån. Även den fartygsbaserade delen av farledsavgiften har under senare år varit föremål för revideringar. En större omläggning genomfördes år 2005 då även kryssningsfartygen gradvis började fasas in i avgiftssystemet. Miljödifferentieringen i avgiften stärktes samtidigt och därefter har miljöincitamenten utökats ytterligare genom de förändringar som genomfördes den 1 april 2008. Kryssningsfartygen omfattas därefter av systemet med svavelavgifter samtidigt som det nu för samtliga fartyg är möjligt att uppnå avgiftsfrihet för fartygsdelen, om maximala reningsåtgärder vidtas. Personalkostnaderna har varierat kraftigt mellan åren. Den 1 januari 2009 övergick Sjöfartsinspektionen till Transportstyrelsen vilket innebar att antalet anställda minskade med drygt 160 årsarbetskrafter. De svängningar i personalkostnaderna som förekommit beror till stor del på förändringar av pensionsskulden, som huvudsakligen förklaras av ändrade antaganden. Under de senaste åren har Sjöfartsverkets kostnader för helikoptertjänster ökat kraftigt, genom övergången från militära till civila helikoptrar för sjöräddningsändamål. Övergången har skett utan full ekonomisk kompensation, vilket innebär att handelssjöfarten genom farledsavgifterna har fått finansiera åtaganden som principiellt faller utanför deras betalningsskyldighet. Tillkommande uppgifter som kräver ökade resurser avser bland annat de senaste årens ökade krav på tillgänglighet till olika slags information. I allmänhet avses att information ska göras tillgänglig för en bredare allmänhet i elektronisk form. Resursåtgången avser såväl personella resurser som nya IT-baserade lösningar och ofta i en nivå som inte är försumbar. Statistiskt sett har isvintrarna under den senaste femårsperioden varit milda med begränsad isutbredning. Skillnaden i ekonomiska termer mellan en mild och en statistiskt sett normal isvinter uppgår till cirka 50 mkr, medan en sträng isvinter skulle innebära kostnadsökningar i storleksordningen 100 mkr. 65
Redovisningsprinciper Allmänt Sjöfartsverket följer i sin redovisning Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (SFS 2000:605), Förordningen om myndigheters bokföring (SFS 2000:606) samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inte annat anges nedan. Kostnader för omstrukturering har redovisats i enlighet med reglerna i Redovisningsrådets rekommendation RR16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar. Transparenslagen Sjöfartsverkets verksamheter farleder, isbrytning, sjögeografisk information och lotsning omfattas av Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Kraven om öppen redovisning uppfylls dels genom att intäkter och kostnader redovisas för varje verksamhet i årsredovisningen och dels genom den särskilda redovisning som upprättas och som i likhet med årsredovisningen är föremål för granskning av Riksrevisionen. Anläggningstillgångar Sjöfartsverkets anläggningar är i balansräkningen upptagna till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivning påbörjas när en anläggning är färdig att tas i bruk för det ändamål den är avsedd. I anskaffningsvärdet ingår inte ränta under byggnads tiden. Avskrivningar Sjöfartsverkets anläggningar skrivs av linjärt över sina beräknade ekonomiska livslängder, som varierar beroende på anläggningens art. Avskrivningarna görs på anskaffningsvärdena. När det i en anläggning ingår komponenter med olika livslängd tillämpas reglerna om komponentavskrivning i RR 12, vilket innebär att komponenterna skrivs av över sina respektive beräknade ekonomiska livslängder. För anläggningar som tagits i drift från och med 1983 används i huvudsak följande avskrivningstider: Anläggningstyp Avskrivningstid, år Licenser och köpta programvaror 5 Egenutvecklade datasystem 5 Byggnader och markanläggningar 30 40 Isbrytare 30 Övriga skepp och båtar 5 25 Bojar 5 30 Övriga inventarier, verktyg och installationer 5 20 Kundfordringar Avskrivning för förväntade förlustrisker avseende utestående fordringar har gjorts efter individuell prövning. Värdering av pågående arbete Sjöfartsverket tillämpar successiv vinstavräkning av de projekt som utförs för annans räkning. Avräkningen innebär att uppdragsinkomsterna och uppdragsutgifterna redovisas i förhållande till uppdragets färdigställande. Metoden resulterar i att intäkter, kostnader och resultat hänförs till den period under vilket arbetet utförts. Värdering av varulager Varulagren är värderade efter lägsta värdets princip, vilket innebär att lagren tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och återanskaffningsvärdet. För sjökortslagret görs därefter avdrag för beräknade kassationer och returer medan det för övriga lager exklusive bränslelagret görs en generell inkuransnedskrivning med 3 procent. Bränslelagret värderas enligt principen först in - först ut (FIFU). 66
Pensionskostnader, löneskatter och pensionsskuld Sjöfartsverket betalar de faktiskt utbetalade pensionerna från Statens Pensionsverk (SPV) för från och med juli 1987 pensionerade anställda. Beträffande pensionsförmåner till anställda som avgått före den 1 juli 1987 har regeringen fastställt ett schablonmässigt belopp, som Sjöfartsverket har betalat årsvis till och med 1999. För den kompletterande ålderspensionen, KÅPAN, sker avsättning genom månadsvisa utbetalningar. Den 1 januari 2003 trädde ett nytt pensionsavtal, PA-03, i kraft för anställda födda 1943 eller senare. Anställda födda 1942 eller tidigare omfattas fortfarande av PA-91. PA-03 innebär en partiell övergång från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensioner, där ålderspension på inkomster över 7,5 basbelopp samt delar av ålderspension enligt övergångsregler för anställda födda 1943-1972 är förmånsbestämda. Det innebär att merparten av de tillkommande pensionskostnaderna inte skuldförs i egen balansräkning. Istället betalas en månadsvis premie för den individuella ålderspensionen, IÅP, till SPV. Premier avseende såväl Kåpan som IÅP kostnadsförs. För de lotsar från Vänerns Seglationsstyrelse som övergick till anställning i Sjöfartsverket från den 1 januari 2003, har Sjöfartsverket efter regeringsbeslut fått undantag från statlig pensionsrätt. Sjöfartsverket har istället övertagit det kollektivavtal som dessa personer tidigare omfattades av. Det innebär att månadsvisa premier för ITP och ITPK betalas till SPP Liv och Summa Information, medan premier för lönedelar som överstiger 7,5 basbelopp betalas till SEB Trygg Liv. Den pensionsskuld som redovisas beräknas av SPV enligt de försäkringstekniska grunder som Nämnden för statens avtalsförsäkringar (NSA) fastställt. Under 1999 tecknade Sjöfartsverket och SACO en överenskommelse om ett nytt arbetstidsavtal för lotsar som även innebär att denna kategori ges rätt att avgå med pension vid 60 år. Samtliga lotsar förväntas utnyttja denna rättighet. Antastbara pensionsförpliktelser för övriga perso- Foto: Jörgen Språng Nordiska fototävlingen för sjöfolk 2009. Sjöfartsverket/Sjömansservice 67
Aerial container Foto: Göteborgs hamn 68
nalkategorier som har rätt att avgå med pension före 65 års ålder skuldförs till 30 procent. Pensionskostnaderna redovisas fördelade dels på rörelsekostnader och dels på finansiella kostnader. Den finansiella delen beräknas dels med en ränta som ingår i beräkningsgrunderna för pensionsskulden och dels med en värdesäkring av pensionsförmåner. Procentsatser för såväl ränta som värdesäkring fastställs av SPV. Sjöfartsverket betalar löneskatt enligt SFS 1991:704, vilket innebär att löneskatt betalas på de faktiskt utbetalda pensionerna och på avsättningar till den kompletterande ålderspensionen KÅPAN och den individuella ålderspensionen IÅP. Avsättning för löneskatt har även gjorts för den löneskattegrundande delen av de premier som betalats till SPP Liv, Bliwa Försäkringstjänst och SEB Trygg Liv. Avsättning för löneskatter på pensionsskulden hänförs till posten avsatt till pensioner. I den av SPV beräknade pensionsskulden ingår avkastningsskatt i enlighet med de beräkningsgrunder som Finansinspektionen anger i FFFS 2007:31 och som tillämpas vid beräkning av affärsverkens pensionsskuld. Mervärdesskatter Sjöfartsverket är skattskyldig enligt lagen om mervärdesskatt för den del av verksamheten som inte utgör myndighetsutövning. För den del av verksamheten som utgör myndighetsutövning har Sjöfartsverket enligt regeringsbeslut rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt enligt de regler som följer av Förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Statskapital Det bokförda statskapitalet är fast och motsvaras av de före 1987-07-01 anslagsfinansierade anläggningstillgångarnas anskaffningswvärde med avdrag för samtliga avskrivningar. Från 1994-01-01 ingår även Trollhätte kanalverks utgående statslån per 1993-12-31 och från 2007-01-01 ingår Handelsflottans Kultur- och Fritidsråds utgående statskapital per 2006-12-31. Skattemotsvarighet och utdelning Sjöfartsverket ska inleverera dels ett belopp som motsvarar bolagsskatt och dels en utdelning som uppgår till en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet. Utdelning och skattemotsvarighet beslutas av regeringen i samband med fastställandet av årsbokslutet. Antal anställda Beräkning sker genom att det totala antalet arbetade timmar divideras med den normala schematiden för en heltidsarbetande. Schematiden har fastställts till 1 900 timmar/år. Definitioner av nyckeltal Kassalikviditet Omsättningstillgångar exkl. varulager dividerat med icke räntebärande skulder Balanslikviditet Omsättningstillgångar dividerat med icke räntebärande skulder Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder beräknat som ett genomsnitt för de senaste två åren Soliditet Eget kapital dividerat med balansomslutningen Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med sysselsatt kapital Räntabilitet på eget kapital efter skattemotsvarighet Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital för de senaste två åren Räntetäckningsgrad Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader 69
NOTER Belopp i tusentalskronor där inte annat anges NOT 1 Årets utbetalda skattepliktiga ersättningar och andra skattepliktiga förmåner till styrelseledamöter och befattningshavare som utsetts av regeringen: Styrelseledamöter Jan Sundling, styrelseordförande 59 Elizabeth Nyström, vice ordförande 29 Jan-Olof Selén, generaldirektör 1 328 Guy Ehrling 28 Ann Frisk 28 Lena Göthberg 28 Lars B Johansson 28 Margareta Lützhöft 28 Eva Nypelius 28 Personalrepresentanter Billy Wallroth (t o m 090531) 634 Hans Fotmeijer (fr o m 090601) 334 Tapani Hoffrén 337 Göte Karlsson 449 Styrelseuppdrag i andra statliga myndigheter och aktiebolag Jan Sundling Elizabeth Nyström Amapola Flyg AB Salenia Air Cargo AB Nobina AB Corem Property Group AB Tågoperatörerna Service AB TAF/TSI Deployment Board Jan Sundling i Ytterkvarn AB Coop Sverige AB DB Schenker Rail Scandinavia A/S Visit Sweden Fullmäktigeledamot i Riksbanken Suppleanter för personalrepresentanter Lennart Johansson 272 Lars Törnqvist 387 Per Lagerström 743 70
NOT 2 FARLEDSAVGIFTER Farledsavgiften består av en tvådelad avgift. En del baseras på fartygets storlek (bruttodräktighet) och en del baseras på den lastade och lossade godsmängden. Fartygsavgiften är differentierad med avseende på fartygens utsläpp av NO X och SO X. Farledsavgifter Farledsavgifter 2009 2008 Avgift på fartyg, lastfartyg 291 809 307 984 Avgift på fartyg, färjor 275 630 286 264 Reduktion för svavelintyg -38 966-39 785 Summa avgift på fartyg 528 473 554 463 Avgift på gods, lastfartyg 344 422 394 581 Avgift på gods, färjor 105 143 124 757 Avgår till Transportstyrelsen -152 000 - Summa avgift på gods 297 565 519 338 Restitution för katalysator -88 156 Rabatter på fartyg -12 018-15 524 Rabatter på gods -22 857-23 797 Summa farledsavgifter 791 075 1 034 636 Farledsavgifterna har uppburits på följande sjötrafikområden Farledsavgifter på fartyg Farledsavgifter på gods 2009 2008 2009 2008 Bottenviken 21 879 25 524 28 107 36 989 Bottenhavet 20 018 20 271 26 190 31 338 Ostkusten 136 999 147 663 72 211 86 823 Sydkusten 159 284 173 294 120 802 142 042 Vänern 2 418 2 948 5 818 7 122 Västkusten 187 875 184 763 196 437 215 024 Summa 528 473 554 463 449 565 519 338 71
NOT 3 LOTSAVGIFTER Lotsavgifterna har uppburits på följande sjötrafikområden: 2009 2008 Bottenviken 24 975 26 963 Bottenhavet 29 274 29 435 Ostkusten 117 228 107 747 Sydkusten 64 472 76 593 Västkusten 128 553 120 982 Vänern 12 172 12 586 Totalt 376 674 374 306 NOT 4 INTÄKTER AV ANSLAG (ANSLAGSREDOVISNING) Anslagspost Tillförda medel Ingående överföringsbelopp Indragningar Omdisponeringar Utfall Utgående överföringsbelopp 22 01 006 143 308 - -143 308 22 01 007 62 284 - -62 284 22 01 016 593 19 761-129 - 20 225 Summa 593 225 353-129 - -205 592 20 225 Anslag 22 01 006 Ersättning för fritidsbåtsändamål med mera. Avser kostnader inom Sjöfartsverkets ansvarsområde som inte ska ingå i handelssjöfartens betalningsskyldighet. Villkor Anslaget får disponeras av Sjöfartsverket med en fjärdedel i förskott per kvartal. Anslag 22 01 007 Avser bidrag för verksamheten i Trollhätte kanal som från 1994 ingår i Sjöfartsverket. Villkor Anslaget får disponeras av Sjöfartsverket med en fjärdedel i förskott per kvartal. Anslag 22 01 016 Anslaget avser från EG-budgeten finansierade stöd till transeuropeiska nätverk. Villkor Sjöfartsverket får utöver tilldelat anslagsbelopp disponera en anslagskredit på högst 3 procent av anslagets storlek. Detta har inte utnyttjats under 2009. Verket disponerar högst ett belopp som motsvarar uppburet finansiellt stöd från EG-budgeten. Transfereringar Sjöfartsverket har betalat 21 996 tkr avseende Sveriges bidrag till World Maritime University. Medlen förmedlas via Sjöfartsverket och redovisas som transferering i resultaträkningen. Anslagsavräkning sker via Näringsdepartementet. Redovisning mot inkomsttitlar 9341 Stämpelskatter 10 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 16 575 Summa 16 585 72
NOT 5 ÖVRIGA EXTERNA INTÄKTER 2009 2008 Sjöfartsinspektionens avgifter - 28 721 Försäljning och royalty sjökort 24 931 23 863 Övriga uppdrag inom verksamheten sjögeografisk information 5 433 4 018 Internationella uppdrag 12 334 6 013 Helikoptertjänster 44 956 37 562 Uthyrning 111 630 124 754 Bidrag 18 457 18 357 Fakturerade kostnader 24 831 11 325 Tjänster med fartyg 8 092 8 790 Ersättning för drift av broar 7 974 7 824 Realisationsvinster 6 370 6 002 Ersättning från Internationella Oljeskadefonden avseende Finnbirch 37 950 - Övriga rörelseintäkter 20 376 26 694 Summa övriga externa intäkter 323 334 303 923 NOT 6 PERSONALKOSTNADER 2009 2008 Löner och ersättningar 473 925 534 309 Kostnadsersättningar 14 159 21 017 Årets pensionskostnader 94 760 88 887 Förändring av pensionsskulden 62 644 51 124 Löneskatt på pensionsskuldsförändringen 15 197 12 403 Avgår finansiell del av pensionsskuldförändringen -82 406-46 413 Övriga sociala kostnader 179 221 203 812 Övriga personalkostnader 15 766 26 242 Summa personalkostnader 773 266 891 381 73
NOT 7 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER 2009 2008 Hyror 85 033 88 792 Drivmedel 86 876 72 716 Reparationer och underhåll 92 899 104 849 Helikoptertjänster 240 507 152 008 Extern bemanning 122 885 115 494 Extern sjömätning 20 000 10 000 Övriga köpta tjänster 121 287 134 214 IT-utrustning 12 388 18 268 Telekommunikation och post 17 158 16 080 Transportmedel 5 722 6 841 Resekostnader och transporter 40 426 55 865 Fastighetskostnader 21 811 24 918 Realisationsförluster 815 2 067 Övriga rörelsekostnader 30 137 40 912 Summa övriga externa kostnader 897 944 843 024 NOT 8 AVSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan: 2009 2008 Licenser och köpta programvaror 4 179 3 656 Egenutvecklade datasystem 4 570 9 246 Skepp 55 275 50 558 Inventarier, verktyg och installationer 32 896 33 758 Byggnader 18 816 18 377 Markanläggningar 25 812 25 599 Summa avskrivningar enligt plan 141 548 141 194 NOT 9 FINANSIELLA INTÄKTER 4 292 tkr avser räntor på likviditetsöverskott insatta på konto hos Riksgäldskontoret, 28 tkr avser ränta från Nordea och 100 tkr avser ränta på plusgirokonton. Övriga räntor avser dröjsmålsräntor på kundfordringar samt ränteintäkter på tillgodohavande på skattekontot. NOT 10 FINANSIELLA KOSTNADER 2009 2008 Finansiell del av pensionsskuldsökningen 82 406 46 413 Ränta till staten avseende förliknings-belopp för övertäckningsentreprenad av M/S Estonia 20 516 Övriga räntor 201 282 Summa finansiella kostnader 82 627 47 211 74
NOT 11 BOKSLUTSDISPOSITIONER Enligt särskilt beslut fördes Sjöfartsverkets ackumulerade avskrivningar utöver plan per 1987-06-30 över till en resultatutjämningsfond, som utgör fritt eget kapital. Förändring av resultatutjämningsfonden redovisas som bokslutsdisposition. NOT 12 SKATTEMOTSVARIGHET Sjöfartsverket ska inleverera en motsvarighet till bolagsskatt, det vill säga 26,3 procent på resultatet före skattemotsvarighet. NOT 13 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ackumulerade anskaffningsvärden: Huvudgrupp IB Investeringar Försäljning Överföringar UB m.m. Licenser och köpta programvaror 21 749 2 515-2 039 26 303 Egenutvecklade datasystem 53 734 725-26 557-27 902 Pågående nyanläggningar 3 168 5 165 - -2 039 6 294 Summa 78 651 8 405-26 557 0 60 499 Ackumulerade avskrivningar: Huvudgrupp IB Avskrivningar Försäljning m.m. UB Licenser och köpta programvaror 9 401 4 179-13 580 Egenutvecklade datasystem 29 335 4 570-10 374 23 531 Summa 38 736 8 749-10 374 37 111 Bokfört värde: Huvudgrupp Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Licenser och köpta programvaror 26 303-13 580 12 723 Egenutvecklade datasystem 27 902-23 531 4 371 Pågående nyanläggningar 6 294-6 294 Summa 60 499-37 111 23 388 75
NOT 14 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ackumulerade anskaffningsvärden: Huvudgrupp IB Investeringar Försäljning Överföringar UB m.m. Skepp 1 459 799 38 103-12 493 13 146 1 498 555 Inventarier m.m. 367 001 19 256-18 790 8 210 375 677 Byggnader 707 188 16 312-3 252 13 921 734 169 Markanläggningar 1 095 082 1 465-33 634 1 130 181 Mark 6 713 - -11-6 702 Pågående anläggningsarbeten 79 056 42 626 - -68 911 52 771 Summa 3 714 839 117 762-34 546 0 3 798 055 Kolumnen överföringar avser invärderingar under 2009 av tillgångar som vid årets början var redovisade som pågående nyanläggningar. Ackumulerade avskrivningar: Huvudgrupp IB Avskrivningar Försäljning m.m. UB Skepp 955 260 55 275-12 055 998 480 Inventarier m.m. 221 502 32 896-13 236 241 162 Byggnader 457 645 18 816-1 836 474 625 Markanläggningar 345 906 25 812-371 718 Summa 1 980 313 132 799-27 127 2 085 985 Bokfört värde: Huvudgrupp Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Taxeringsvärden på fastigheter och byggnader uppgår för år 2009 till 26 472 tkr. Bokfört värde Skepp 1 498 555-998 480 500 075 Inventarier m.m. 375 677-241 162 134 515 Byggnader 734 169-474 625 259 544 Markanläggningar 1 130 181-371 718 758 463 Mark 6 702-6 702 Pågående anläggningsarbeten - 52 771 52 771 Summa 3 798 055-2 085 985 1 712 070 76
NOT 15 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 56 574 (68 373) tkr avser förskottshyra för de tre isbrytande offshorefartyg som Sjöfartsverket tecknat avtal om med Trans Viking Icebreaking and Offshore A/S. Förskottet motsvarar den särskilda isbrytaranpassning som ingår i avtalet. 10 043 (10 867) tkr avser kapitalförsäkringar tecknade hos SEB Trygg Liv för de lotsar Sjöfartsverket övertog från Vänerns Seglationsstyrelse 2003 och som Sjöfartsverket har erhållit undantag från statlig pensionsrätt för. Syftet med kapitalförsäkringen är att lotsarna ska få samma pensionsersättning när de går i pension vid 60 års ålder, som om de avgått vid 65 år. 2007 övertog Sjöfartsverket verksamheten i Handelsflottans Kultur- och fritidsråd (HKF). HKF har bidragit vid byggnation av sjöfartshotell. Besluten innehåller föreskrifter om att bidraget eller del därav som regeringen prövar och finner skäligt ska återbetalas om sjöfartshotellverksamheten läggs ned. I balansräkningen tas detta inte upp till något värde. Investeringar i Sjöfartshotell Beslutsdatum 2009-12-31 2008-12-31 Göteborg 1971-05-27 3 500 3 500 Malmö 1953-04-23 700 700 Oskarshamn 1955-11-04 337 337 Stockholm 1961-12-22 3 600 3 600 Summa 8 137 8 137 NOT 16 VARULAGER 2009-12-31 2008-12-31 Bränslelager 51 201 59 184 Sjökort 4 014 4 712 Centralförrådet 5 522 5 771 Övrigt 1 214 1 366 Summa varulager 61 951 71 033 NOT 17 KUNDFORDRINGAR För kundförluster och osäkra fordringar har nedskrivningar gjorts med 105 (819) tkr. Årets återvunna kundförluster uppgår till 58 (6) tkr. 77
NOT 18 ÖVRIGA FORDRINGAR 2009-12-31 2008-12-31 Mervärdesskattefordran 196 686 65 492 Skattefordringar 586 337 Övriga fordringar 329 337 Summa övriga fordringar 197 601 66 166 Mervärdesskattefordringen avser retroaktiv ingående moms som har debiterats av Norrlandsflyg AB avseende driften av sjö- och flygräddningshelikoptrarna, efter att Skatteverket fastställt att bolagets SARverksamhet utgör skattepliktig omsättning. NOT 19 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 2009-12-31 2008-12-31 Förutbetalda kostnader 76 313 69 529 Upplupna intäkter 85 523 38 622 Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 161 836 108 151 NOT 20 TILLGODOHAVANDE HOS RIKSGÄLDSKONTORET Avser avista inlåning. NOT 21 KASSA OCH BANK 2009-12-31 2008-12-31 Kassa 220 239 Bank 79 050 53 929 Summa kassa och bank 79 270 54 168 78
NOT 22 EGET KAPITAL 2009-12-31 2008-12-31 Bundet kapital Fritt kapital Bundet kapital Fritt kapital Belopp vid årets ingång enligt fastställd balansräkning 446 112 250 501 446 112 169 550 Årets resultat - -119 024-22 951 Förändring av resultatutjämningsfond - -75 000-58 000 Utdelning - -7 650 - - Belopp vid årets utgång 446 112 48 827 446 112 250 501 Enligt särskilt beslut fördes Sjöfartsverkets ackumulerade avskrivningar utöver plan per 1987-06-30 över till en resultatutjämningsfond. Resultatutjämningsfonden utgör fritt eget kapital. NOT 23 AVSATT TILL PENSIONER Den antastbara delen av pensionsskulden avser anställda exklusive lotsar som har rätt att gå i pension före 65 års ålder. Den skuldförs med 30 procent. Den del som inte beräknas utnyttjas tas upp i balansräkningen under rubriken poster inom linjen. I pensionsskulden för aktiva arbetstagare ingår en reserv om 5 mkr på grund av att en del av skulden inte är aktualiserad. I pensionsskulden ingår avkastningsskatt som per 2009-12-31 uppgår till 160 623 mkr. 2009-12-31 2008-12-31 Pensionsskuld för pensionärer 599 592 512 485 Pensionsskuld för aktiva arbetstagare 1 028 880 1 054 591 Pensionsskuld HKF 272 431 Löneskatt 395 133 380 277 Kapitalförsäkring Vänernlotsar 10 043 10 867 Summa avsatt till pensioner 2 033 920 1 958 651 NOT 24 SKATTESKULDER Beloppet avser skattemotsvarighet på årets resultat. 79
NOT 25 ÖVRIGA SKULDER 2009-12-31 2008-12-31 Skuld till Transatlantic avseende moms - 28 146 Skuld till staten, förlikningsbelopp avseende 8 633 14 283 övertäckningsentreprenaden av M/S Estonia Avdragna personalskatter 12 279 16 580 Stämpelskatt - 10 Övriga skulder 732 13 Summa övriga skulder 21 644 59 032 NOT 26 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2009-12-31 2008-12-31 Upplupna semesterlöner 37 370 42 008 Upplupna kompensationslöner 7 562 7 531 Upplupna löner/pensionsersättningar 11 108 - Upplupna retroaktiva löner - 297 Övriga upplupna löner 6 149 6 803 Upplupna arbetsgivaravgifter 36 036 37 882 Upplupna elkostnader 2 845 3 702 Upplupna restitutioner för farledsavgifter 10 093 9 065 Fartygsbemanning 13 094 14 343 Farledsförbättringar 1 695 1 409 Avsättning Trygghetsmedel 6 333 7 978 Ispatrullering i Nordatlanten 6 992 6 837 Stockholms Hamn, ersättning för Hammarbyslussen 3 480 3 250 Avvecklingskostnader HKF 4 2 425 Lön avveckling Sjöfartsinspektionen 84 1 227 Övriga upplupna kostnader 18 870 24 411 Förutbetalda intäkter 32 333 12 242 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 194 048 181 410 80
Utdelning och skattemotsvarighet Riktlinjerna för utdelning från affärsdrivande verksamheter inom staten anger att målet för utdelning är en tredjedel av årets vinst efter skattemotsvarighet. Skattemotsvarigheten ska utgå med 26,3 procent på årets resultat. För 2009 beräknas ingen utdelning och skattemotsvarighet då redovisningen visar en förlust. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 18 februari 2010 Jan Sundling Ordförande Elizabeth Nyström Vice ordförande Noomi Eriksson Tf.Generaldirektör Guy Ehrling Ann Frisk Lena Göthberg Lars Johansson Margareta Lützhöft Eva Nypelius Hans Fotmeijer Tapani Hoffrén Göte Karlsson Revisorspåteckning Riksrevisionens revisionsberättelse har avgivits den 5 mars 2010 Leif Lundin Nenus Jidah 81
STYRELSE, REVISORER OCH VERKSLEDNING Styrelse Revisorer Verksledning Jan Sundling Ordförande Verkställande direktör Noomi Eriksson Tf. Generaldirektör Elizabeth Nyström Ekonom Guy Ehrling Kommunikationskonsult Ann Frisk Utvecklingschef, Volvo Lastvagnar AB Lars B Johansson Professor Margareta Lützhöft Docent Eva Nypelius Kommunalråd Lena Göthberg Senior Underwriter Personalrepresentanter: Tapani Hoffrén, ST Göte Karlsson, SECO Hans Fotmeijer SACO Leif Lundin Ansvarig revisor, Riksrevisionen Nenus Jidah Uppdragsledare, Riksrevisionen Noomi Eriksson Tf. Generaldirektör Ekonomidirektör Tomas Årnell Chef Rederiet Ove Eriksson Chef Farledsavdelningen Jonas Vedsmand Chef Sjötrafikavdelningen Tage Edvardsson Chef Sjöfart och Samhälle Christina Burlin Chef Personalavdelningen Gunilla Malmlöf Chef Avdelningen Juridik Stor våg Foto: Jan-Åke Sköld 82