Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper och visa förmåga att kommunicera både muntligt och skriftligt. Seminariet fokuserade på mål och examination av examensarbeten. Exempel på kriterier från andra högskolor presenterade, problematiken kring vad som kan examineras genom rapporten och presentationen och kopplingen till examenskraven för olika utbildningar diskuterades. Examination av examensarbeten behandlades även ur ett studentperspektiv. Efter en inledande diskussion fick deltagarna möjlighet att diskutera i mindre grupper med en avslutande redovisning av gruppdiskussionerna. Verkstaden leddes av Arnold Pears, Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens Universitetspedagogiska Råd (TUR) och sammanfattades av Tove Dahlström, Arbetsmarknadsansvarig, Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Arnold Pears En sammanfattning av hur Linköpings universitet, Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Uppsala universitets IT-institution arbetar presenterades. Presentationen avslutades med en diskussion. Linköpings universitet När examination genomförs i Linköping läggs mycket fokus på studentens presentation, opposition och förmåga till kritisk granskning. LU:s mål för examensarbeten har i hög grad målen i högskoleförordningen som utgångspunkt. KTH KTH graderar sina betyg från A till E. För att avgöra vilket betyg som studenten ska få betygsätts kategorierna Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation. Beroende på hur bra examensarbetet anses uppfylla de olika aktegorierna så ges ett antal poäng. Detta innebär att varje kategori står för 1/3 av poängen. KTH har även skrivit en rapport, "Att sätta betyg på examensarbete vid KTH. Uppföljning ett år efter betygsreformen". I den nämner författarna ett exempel på när de lät olika examinatorer se på ett fiktivt examensarbete och gradera detta. Examinatorerna lade olika tyngd på olika kategorier, och betygsatte därmed arbetet olika.
IT-institutionen vid TekNat-fakulteten vid Uppsala universitet IT-institutionen förklarar för sina elever vad en rapport bör innehålla och hur dessa sedan läses och bedöms. IT-institutionen försöker att kommunicera vilka förväntningar de har på eleverna, bl.a. genom obligatorisk närvaro när dessa förväntningar presenteras. Dock vet inte institutionen om de lyckas nå fram till eleverna. Arnold Pears, som är examinator, sitter med på alla presentationer och får på så sätt en uppfattning om hur variationen i granskningen mellan arbetena ser ut. Det är dock endast en liten variation. Dessutom ger presentationerna en möjlighet för alla närvarande att ställa frågor som annars inte framgår i rapporten. Sådana frågor kan handla om etik, miljöpåverkan m.m., och visar hur mycket studenten har reflekterat kring sådana frågor. Diskussion Under den diskussion som följde efter Arnold Pears presentation presentation kom följande åsikter fram bland deltagarna: Studentens muntliga presentation bör likna en konferenssituation, d.v.s. att presentationen inte endast ska bestå av ämnesgranskare, handledare och examinator. Detta för att studenten ska vänja sig vid sådana situationer. Examensarbetet bör inte betraktas som en kurs, även om den rent formellt är det. Detta av anledningen att examensarbetet genomförs under helt andra förhållanden än andra kurser. Två andra besökare ansåg det dock troligt att examensarbetena mer och mer kommer att likna en vanlig kurs i framtiden. Det är ett problem att få studenter har gjort självständiga arbeten innan examensarbetet. Dock blir det vanligare i och med Bolognaprocessen. Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik har försökt att lösa problemet genom att ge studenterna uppgifter där de själva måste söka lösningen genom att planera egna experiment m.m. Det viktiga är då inte att få "rätt" resultat, snarare att riskanalys, ekonomisk analys och planering av utrustning ingår i planeringen. Patrik Sternudd och Caroline Erlandsson Patrik och Caroline lyfte problematiken kring att det endast är examensrapporten som betygssätts i dagsläget, även om det finns flera obligatoriska moment i examensarbetet. Något som de ansåg bör läggas mer tyngd på är presentation och opponering, där inställningen bland många elever är att alla klarar sig. Studenter kan även uppleva den nya situationen som examensjobbssökande som otrygg. Har studenten en egen idé så måste studenten kunna sälja in idén hos en handledare, vilket kan vara svårt då studenten varken har erfarenhet inom området eller som examensarbetessökande. Det skulle vara en bra erfarenhet för studenten om denna tidigare hade lärt sig att samarbeta med näringsliv, myndigheter eller forskningsverksamhet, detta kan
studenten då ta med sig till examensarbetet. Detta är extra viktigt för internationella studenter. En student som avbryter sitt examensarbete hos en handledare kan dessutom befinna sig i en otrygg situation. CSN tar inte hänsyn till att ett examensarbete kan avbrytas av någon okontrollerbar anledning. Detta innebär att studenten får färre veckor på sig att arbeta med och göra klart ett nytt examensarbete. Både Patrik och Caroline avbröt sina första examensarbeten. Caroline ansåg att det var för svårt att kontakta handledaren. Patrik var tvungen att avbryta för att företaget som hon skulle arbeta hos inte ansåg sig kunna ge henne tillräckligt med stöd. När Patrik och Caroline skulle skriva sina projektplaner upplevde de det som svårt eftersom de inte fick något stöd från sin handledare. Handledaren ansåg att han hade för mycket insyn i den akademiska världen för att kunna vara behjälplig i den delen av projektet. Handledaren hade nämligen mycket erfarenhet av att handleda studenter i deras examensarbeten och visste att det är olika regler som gäller vid olika lärosäten. Därför ansåg han att universitet skulle stå för den konstruktiva kritiken gällande rapportens upplägg, men var behjälplig gällande rapportens innehåll. Caroline och Patrik upplevde båda att deras opponenter inte var tillräckligt insatt i deras respektive ämnen och därför inte kunde ge skäligt med kritik. Så fort universitetet tar emot ett examensarbete så blir detta en allmän handling som endast kan sekretessbeläggas under vissa omständigheter. TekNat-fakulteten sekretessbelägger enligt en paragraf i sekretesslagen, dock har det aldrig prövats i domstol om paragrafen kan användas på detta sätt. Ett annat problem med att sekretessbelägga ett examensarbete är att studenten för svårare att använda sitt material till vidare bearbetning. Patrik har, efter seminariet, uttryckt följande angående sekretessbeläggning av examensarbeten (Observera att det ej är ett rent citat, utan en sammanfattning): En begäran om utlämnande en allmän handling ska hanteras skyndsamt. Helst samma dag, tar det längre tid än ett par dagar kan en anmälan till JO eller JK göras. En allmän handling kan förses med sekretess, vilket då begränsar vilka den kan lämnas till. Detta bör inte användas lättvindigt eller slentrianmässigt. Vidare kan en myndighet om möjligt lämna ut delar av en handling, d.v.s. inte klassa hela dokumentet. Patrik föreslår att universitetet ersätter begreppet sekretessbelagt med sluten process eller liknande. Detta skulle innebära att rapporten inte kommer att publiceras eller marknadsföras på internet. Det är oerhört viktigt att studenten upplever att denne får stöd från både företag och universitetet under sitt examensarbete. Detta påverkar hur studenten ser tillbaka på sin tid vid TekNat-fakulteten. Ett exempel på en student som blev missnöjd med sin sista tid vid universitetet togs upp. Studenten ansåg att mötena med handledaren och ämnesgranskaren skedde alldeles för sällan, och blev därför inte nöjd med sitt examensarbete. Genomförandet av opponering och presentation varierar mellan olika program. Detta ger olika förutsättningar för studenterna. Dessutom varierar förkunskaperna om hur en bra opponering och föreläsning genomförs bland studenterna, vilket gör att frågan om vad som är förkunskapskrav och vad som studenten ska lära sig under examensarbetet bör svaras på. Hur en rapport ska se ut är väldigt varierande. Vad innebär det att rapporten ska vara språkligt korrekt? Kan det ställas samma krav på svensktalande
studenter som på engelsktalande studenter om rapporten är på engelska och vice versa? Om en student lyckas göra klart sitt examensarbete innan årsskiftet, samt lämnar in sin examensansökan, så får studenten i framtiden en bättre lön. Alla studenter som har gjort klart sina examensarbeten bör göra en kursutvärdering. Alla får tyvärr inte tillfälle till det. Diskussion Efter att Patrik Sternudd och Caroline Erlandsson genomfört sin presentation diskuterades den. Frågor, tankar och idéer som lyftes av deltagare var: En deltagare har det som princip att aldrig skriva på ett sekretessavtal av den anledningen att han som examinator är en statlig myndighetsutövare. Det är skillnad på att påpeka att en rapport är dåligt skriven och att rätta skrivfelen i rapporten. En rapport ska ha en bra disposition och ett bra innehåll för att den ska bli godkänd. Den ska inte endast vara välskriven. Masterstudenter bör träna mer på att skriva på engelska då internationella studenter har svårigheter med detta. Det går att ha samma procedurer kring examensarbeten på TekNat-fakulteten, och därför sådana procedurer sättas upp. I Urkund finns det olika regler för olika studenter. En student har stor nytta av att ha läst forskningsartiklar och lärt sig uttrycka sig vetenskapligt innan examensarbetet påbörjas. Detta bör därför läggas in tidigt i utbildningarna. Övergripande diskussion Det fördes en övergripande diskussion om hela seminariets innehåll. Frågor, tankar och idéer som lyftes av deltagare var: Alla som på något sätt är delaktiga i ett examensarbete bör fråga sig vad som är meningen med studentens examensarbete. Handlar det om projektarbete eller problemlösning? Många internationella studenter förväntar sig att examensarbetet ska vara ett forskningsarbete och vill inte komma ut i näringslivet. De förstår inte att de har sökt till ett grundutbildningsprogram. TekNat-
fakultetens system med examensarbeten knutna till forskning är inte dimensionerade för att ta emot så många studenter som vill göra sina examensarbeten inom forskningsområden. Hur noggranna riktlinjer bör studenterna få inför sina examensarbeten? Förbereds studenterna tillräckligt inför sina examensarbeten, eller anstränger de sig inte tillräckligt mycket när de tycker att det är svårt att hitta en ämnesgranskare eller en handledare? Det lyftes fram att fakultetens riktlinjer gärna får vara tydligare, samt att det är skillnad på att studera inför en tenta med typtal och att självständigt försöka lösa ett egenformulerat problem. En möjlig förklaring till varför studenter kan tycka att det är svårt att hitta en ämnesgranskare är för att studenten inte vet var denna kompetens finns.