ALSTERÅN 2013 Alsteråns Vattenråd
Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Alsteråns Vattenråd Bengt-Göran Birgersson (ordförande i Alsteråns Vattenråd) Sekretariatet är beläget på miljökontoret i Mönsterås Tel. 0499-171 49 ALcontrol AB Håkan Olofsson Håkan Olofsson Caroline Svärd Håkan Olofsson Tel. 073-633 83 69 E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Alsterån, vid Allgunnens utlopp, provpunkt 80 (Foto: ALcontrol AB) Tryckt: 2014-03-21
INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...3 Undersökningarna...3 Rapportens utformning...4 Avrinningsområdet...4 Markanvändning...6 RESULTAT OCH DISKUSSION...7 Förorenande verksamheter...7 Väder och vattenföring...9 Surhet och försurning...12 Organiskt material och syreförhållanden...14 Ljusförhållanden...16 Fosfor och näringsstatus...18 Kväve...20 Metaller i vatten...22 Ämnestransporter...23 Växt- och djurplankton...26 Kiselalger...27 MILJÖMÅL...28 REFERENSER...31 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd...33 BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter...41 BILAGA 3. Händelser vid ån och miljöskyddande åtgärder...43 BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar...45 BILAGA 5. Metaller i vatten...53 BILAGA 6. Vattenföring och transport...57 BILAGA 7. Växt- och djurplankton...61 BILAGA 8. Kiselalger...73 BILAGA 9. Kalkeffektuppföljning...83
ALSTERÅN 2013 - Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Alsteråns Vattenråd utför ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB recipientkontrollen i Alsteråns avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 2013. Temperatur, nederbörd och vattenföring I Målilla var årsmedeltemperaturen 6,8 C år 2013, vilket var ca 0,5 grader varmare än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. I Målilla föll 527 mm nederbörd under år 2013, vilket var ca 9 % mer än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. Årsmedelvattenföringen i Alsterån vid Getebro var ca 10 m 3 /s år 2013, vilket var ca 5 % högre än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. Föroreningsbelastande verksamheter Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet uppgick till ca 300 kg fosfor och ca 18 ton kväve under år 2013. Den största punktkällan med avseende på utsläpp av fosfor och kväve var Åseda avloppsreningsverk. Vattenkemi Vid samtliga provtagningslokaler var motståndskraften mot försurning god eller mycket god, med undantag av Alsterån vid Dalen där den var svag. De lägsta ph-värdena uppmättes i Alsterån vid Dalen, Allgunnen och Alsterån vid Getebro (i samtliga fall ph-värde 6,2). Med undantag av Skälbrobäcken och Kållens bottenvatten, bedömdes vattnet vara syrerikt eller ha måttligt syrerikt tillstånd, vilket tyder på en god syresättning av vattnet och en begränsad påverkan av syretärande ämnen. I Skälbrobäcken var vattnet syrefattigt i oktober i samband med låg vattenföring. I Kållen var bottenvattnet syrefritt eller nästan syrefritt vid provtagningarna i februari, juni och augusti. Vid samtliga provtagningslokaler var vattnet starkt färgat, men i merparten av lokalerna måttligt grumligt. Betydligt grumligt var vattnet i Kållen och i Skälbrobäcken. En påtaglig grumling av ytvattnet i Kållen noterades i oktober, vilket kan indikera algblomning. Fosforbelastningen på Alsterån som helhet bedömdes generellt ha varit mycket låg under år 2013 (arealspecifik förlust 0,033 kg P/ha,år). Statusen med avseende på näringsämnen bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll redovisas i Tabell I. En tydlig effekt av fosforutsläpp från punktkällor inom avrinningsområdet registrerades i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda avloppsreningsverk samt i Skälbrobäcken p.g.a. utsläpp från Långemåla avloppsreningsverk och Värlebo avloppsreningsverk. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas. Den totala fosfortransporten från Alsterån till havet blev ca 5,1 ton år 2013. Belastningen av kväve på Alsterån som helhet bedömdes generellt ha varit låg under år 2013 (arealspecifik förlust 1,7 kg N/ha,år). Halterna ökade något i Alsteråns huvudfåra från Allgunnens utlopp ner till Strömsrum. Mycket höga kvävehalter noterades i Kållen och Skälbrobäcken. En tydlig effekt av kväveutsläpp från punktkällor inom avrinningsområdet registrerades i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda avloppsreningsverk. I Skälbrobäcken är situationen mer svårbedömd. Den totala kvävetransporten från Alsterån till havet blev ca 261 ton år 2013, 1
ALSTERÅN 2013 - Sammanfattning Tabell I. Klassning av näringsstatus enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup och klorofyll. Klassningen baseras på data från perioden 2011-2013. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status. Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark inom Skälbrobäckens avrinningsområde Provtagningslokal Fosfor Siktdjup Klorofyll 30, Alsterån, Dalen H 60, Alsterån, inl Allgunnen H 730, Kållen yta G D ej god 740, Hultbren yta H O - 770, Badebodaån, inl Allgunnen H 75, Allgunnen yta H G G 80, Allgunnens huvudutlopp H 90, Alsterån vid Getebro H 950, Skälbrobäcken G 95, Alsterån Sandbäckshult H 110, Alsterån vid Strömsrum H Metaller i vatten Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgående mycket låga till låga halter, vilket betyder att någon tydlig metallpåverkan inte kunde styrkas. Undantaget var dock en förhöjd zinkhalt i Hultbren i februari. P.g.a. den förhöjda zinkhalten överskreds gällande gränsvärde för zink i Hultbren. För övrigt överskreds inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten. Växt- och djurplankton Näringsstatusen i Allgunnen med avseende på växtplankton bedömdes som god enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007), men några arter som indikerar viss näringspåverkan påträffades. Djurplanktonundersökningen i Allgunnen indikerade att predationstrycket från fisk är relativt intensivt och att planktonsamhället är utsatts för viss näringspåverkan. Kållen var mer svårbedömd på grund av en stor dominans av algen Gonyostomum semen. Kållen bedömdes till god status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) men resultaten visade riklig förekomst av näringsgynnade arter. Djurplanktonundersökningen i Kållen indikerade relativt lågt predationstryck från fisk och högt betningstryck på växtplankton. Statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder visade god sammanvägd näringsstatus med avseende på växtplankton i både Allgunnen och Kållen. Totalbiomassan var liten i Allgunnen (0,63 mg/l) och måttligt stor i Kållen (1,6 mg/l). Särskilt i Kållen noterades flera näringskrävande arter samtidigt som endast ett fåtal arter indikerar näringsfattiga förhållanden, vilket visar på en tydlig näringspåverkan. Surhetsklassningen indikerade nära neutrala förhållanden i båda sjöarna. I Allgunnen indikerade undersökningen av djurplankton att predationstrycket från fisk är relativt intensivt. I Kållen indikerade resultaten relativt lågt predationstryck från fisk och högt betningstryck på växtplankton. Kiselalger Resultaten från kiselalgsundersökningarna indikerade hög näringsstatus vid de undersökta lokalerna, Alsteråns inlopp till Allgunnen och Alsterån vid Sandbäckshult. Mängderna näringskrävande och föroreningstoleranta kiselalger var också små. 2
ALSTERÅN 2013 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Alsteråns Vattenråd utför ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB den samordnade recipientkontrollen i Alsteråns avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 2013. Alsteråns vattenvårdsförbund, som bildades den 23 mars 1988, var en frivillig organisation. Vid en extrastämma den 25 september 2008 ombildades Alsteråns vattenvårdsförbund till Alsteråns Vattenråd. Enligt verksamhetsplanen är Vattenrådets mål att verka för en uthållig förvaltning av vattenresursen inom Alsteråns avrinningsområde och främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Målen omfattar: att vara remissinstans till Vattenmyndigheten (VM). Exempelvis i frågor om karakterisering, mål och åtgärder som berör avrinningsområdet att lägga förslag till beslut i VM att ansvara för recipientkontrollen (analysera vattenkemi och biologiska parametrar) att samarbeta med Länsstyrelsen om provtagning och upphandling samt upprätta årsrapporter som visar på tillståndet i avrinningsområdet att genomföra informationsinsatser och ta initiativ till möten med lokala grupper att vattenrådet har en rådgivande funktion och inte är en myndighet att hålla årsstämma en gång per år samt vid behov Den allmänna målsättningen för recipientkontrollen är: att åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde att relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet att belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder Undersökningarna Undersökningarna år 2013 har utförts i enlighet med Alsteråns kontrollprogram, framtaget av utskottet för recipientkontroll, Andreas Hedrén och Stefan Lindquist, den 12:e oktober 2009. I kontrollen ingår totalt 12 provtagningspunkter (Tabell 1 och Karta 1). I Bilaga 4 finns samtliga provtagningslokaler med tillhörande nummer, koordinater (RT 90 2,5 gon V och SWEREF 90 TM), vattenförekomster, delavrinningsområden och höjder över havet (Tabell 10). Rapporteringsgränserna som anges i kontrollprogrammet har ändrats för vissa metaller (arsenik, kobolt och krom) i enlighet med överenskommelse med beställaren. 3
ALSTERÅN 2013 Bakgrund Tabell 1. Alsteråns provtagningslokaler och undersökningsprogram. FK = fysikalisk och kemisk undersökning, MV = metaller i vatten (3, 6 eller 12 prov/år alt. 6 prov/3:e år 2015), SED = metaller i sediment (1 prov/6:e år 2014), PÅ = påväxt (1 prov/år), PL = djur- och växtplankton (1 prov/år), BF = bottenfauna (1 prov/3:e år 2014) och Fisk = nätprovfiske (1 gång/6:e år 2014) Nr Namn 030 Alsterån, Dalen FK6 MV6/3 BF1/3 060 Alsterån, Inloppet vid Allgunnen FK6 MV6/3 PÅ1 BF1/3 715 Badebodaån, Åseda nedom Åkragöl BF1/3 730(yta) Kållen yta FK6 PL1 FISK1/6 730(bot) Kållen botten FK6 SED1/6 740(yta) Hultbren yta FK3 MV3 770 Badebodaåns inlopp i Allgunnen FK6 MV6 BF1/3 075(yta) Allgunnen yta FK6 PL1 075(10m) Allgunnen 10 meter FK6 SED1/6 BF1/3 080 Allgunnens huvudutlopp FK6 MV6/3 BF1/3 090 Alsterån vid Getebro FK12* MV6 950 Skälbrobäcken FK6 095 Alsterån vid Sandbäckshult FK6 PÅ1 BF1/3 110 Alsterån vid Strömsrum FK12 MV12 BF1/3 * = provtagning och analys utförs av SLU Undersökningstyper Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten från Alsteråns recipientkontroll kortfattat. Metodik, analysdata samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I rapporten för år 2012 (ALcontrol 2013) redovisades tidsserier för vattenkemi, metaller i vatten och biologiska undersökningar vid samtliga provtagningslokaler. Denna typ av redovisning återkommer efter undersökningarna år 2015. Avrinningsområdet Alsteråns avrinningsområde (1525 km²) är beläget i östra delen av Småland inom Uppvidinge kommun i Kronobergs län samt Nybro, Högsby och Mönsterås kommuner i Kalmar län. Alsteråns huvudfåra rinner i ostlig riktning i avrinningsområdets södra del (Karta 1). Norr om och parallellt med Alsterån rinner Badebodaån, som är avrinningsområdets största biflöde. Båda vattendragen mynnar i Allgunnen (vattensystemets största sjö, 14 km 2 ) och rinner sedan genom Strömsrum till Kalmarsund. I avrinningsområdets övre och mellersta del utgörs berggrunden främst av granit och hälleflinta, som har låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ner i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. Mer vittringsbenägna (basiska) bergarter förekommer enbart som fläckvisa massiv. Utmed kusten finns en smal remsa med kambrisk sandsten, som har god vittringsbenägenhet. Jordarterna i området domineras av morän och är storblockig i områdets övre del. I sydöstra delen av Högsby kommun förekommer svämsediment. Isälvsavlagringar är relativt ovanliga inom området. 4
ALSTERÅN 2013 Bakgrund Karta 1. Alsteråns avrinningsområde med provtagningslokaler och vissa föroreningsbelastande verksamheter. Lantmäteriet Dnr R57184_140001. 5
ALSTERÅN 2013 - Bakgrund Markanvändning Alsteråns avrinningsområde är en utpräglad skogsbruksbygd och är glest befolkat. Huvuddelen av bebyggelse och odlad mark finns i områdets östra del. Den dominerande naturtypen är barrskog. Andelen uppodlad mark är liten och koncentrerad till området precis före mynningen i havet samt inom Skälbrobäckens avrinningsområde. År 2005 utgjorde skogsmarken 75,5 % (1152 km 2 ) av den totala arealen, åkermarken 3,1 % (47 km 2 ), betesmarken 2,8 % (42 km 2 ) och vattenytor 5,1 % (78 km 2 ; SCB 2008). I Tabell 2 redovisas andel markslag (vattenyta, skogsmark, öppen mark, jordbruksmark, hygge, sankmark och tätort) i avrinningsområdena för respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans delavrinningsområden (www.viss.lansstyrelsen.se). Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. Av åkermarken användes den allra största delen till odling av vall (30 km 2 ) och därefter odling av spannmål (10 km 2 ) medan 2 km 2 låg i träda (SCB 2008). Totalt antal djurenheter var 4553 år 2005, därav 1548 mjölkkor (SCB 2008). Befolkningsmängden inom avrinningsområdet år 2005 var enligt SCB totalt 10595 varav 3990 bodde i glesbygd och 6605 i tätort. Av befolkning folkbokförd på lantbruksfastighet eller småhus hade 2859 enskilt avlopp och för 80 saknades avlopp (SCB 2008). Av totalt 1573 fritidsfastigheter (lantbruk och småhus som har byggnad men ej någon folkbokförd) hade 650 enskilt avlopp och för 595 saknades avlopp (SCB 2008). Tabell 2. Provtagningspunkter i Alsterån och andel markslag i avrinningsområdena till respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans delavrinningsområden. Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. Även jordart, utlakningsregion och Pjo (Havs- och vattenmyndighetens 2013) redovisas för de områden där andelen jordbruksmark överstiger 10% Nr Yta Markslag Jord Utlak. Pjo km 2 V.yta Skog Öppen Jordb.m. Hygge Sankm. Tätort art reg. 030 305 4% 85% 1% 3% 3% 4% 0% 060 676 4% 84% 2% 4% 3% 2% 1% 715 62 3% 79% 3% 6% 2% 3% 4% 730(yta) 62 3% 79% 3% 6% 2% 3% 4% 730(bot) 62 3% 79% 3% 6% 2% 3% 4% 740(yta) 40 6% 76% 4% 4% 2% 8% 0% 770 386 4% 83% 2% 5% 2% 2% 1% 075(yta) 1116 5% 83% 2% 4% 3% 2% 1% 075(10m) 1116 5% 83% 2% 4% 3% 2% 1% 080 1159 5% 83% 2% 4% 3% 2% 1% 090 1332 5% 83% 2% 4% 3% 2% 1% 950 59 0% 75% 4% 16% 4% 0% 0% Loam 22 91 095 1417 5% 83% 2% 5% 3% 2% 1% 110 1469 5% 82% 2% 5% 3% 2% 1% Loam är en jordart som består av sand, silt och lera i relativt lika andelar. 6
ALSTERÅN 2013 Resultat och diskussion RESULTAT OCH DISKUSSION Föroreningsbelastande verksamheter Alsteråns avrinningsområde påverkas av diffusa utsläpp från framför allt skogsbruk och lufttransporterade föroreningar. Framför allt i den nedre delen påverkas Alsterån även av jordbruk. Föroreningsbelastande verksamheter utgörs även av industrier, kommunala avloppsreningsverk, enskilda avlopp, avfallsupplag, samt dagvatten från samhällen. Alsterån är dessutom till viss del reglerad och används för elproduktion. Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun och/eller verksamhet fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Alsteråns avrinningsområde. I Bilaga 2 sammanställs inrapporterade utsläppsmänger från punktkällor år 2013. För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, vattenförekomst, delavrinningsområde, provtagningspunkter nedströms, beräknade utsläppsmängder samt i vissa fall föreskrivna utsläppsvillkor. I Bilaga 3 redovisas miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär samt miljöskyddande åtgärder som eventuellt inrapporterats under året. Enligt Vattenweb (http://vattenweb.smhi.se/modelarea/) är den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Alsteråns avrinningsområde skogsmarken (ca 65 %). De därnäst största utsläppskällorna är jordbruksverksamhet (ca 17 %), avloppsreningsverk (ca 11 %) och enskilda avlopp (ca 5 %). I genomsnitt beräknades ca 7,4 ton fosfor belasta vattensystemet per år (beräknat för åren 1999-2011). Den största antropogena delen av tillförseln sker enligt Vattenweb via avloppsreningsverk (ca 47 %) och därefter jordbruksverksamhet (ca 27 %) och enskilda avlopp (ca 22 %). Enligt Vattenweb (http://vattenweb.smhi.se/modelarea/) är den dominerande källan för tillförsel av kväve i Alsteråns avrinningsområde skogsmarken (ca 63 %) följt av jordbruksverksamhet (21 %). Betydande tillförsel sker också via luftnedfall på sjöar (ca 10 %) och avloppsreningsverk (ca 5 %). Totalt beräknas ca 440 ton kväve belasta vattensystemet. Den största antropogena delen av tillförseln sker enligt Vattenweb via jordbruksverksamhet (ca 34 %) och skogsmarken (ca 30 %) följt av nedfall på sjöar (ca 23 %) och avloppsreningsverk (ca 11 %). Belastningen från kommunala reningsverk inrapporterade från respektive kommun uppgick till ca 0,26 ton fosfor och ca 17 ton kväve under år 2013. Den största punktkällan med avseende på utsläpp av fosfor och kväve var Åseda avloppsreningsverk (ARV). Under perioden 1997 till 2013 har utsläppen av fosfor till Alsterån från de kommunala reningsverken minskat signifikant med ca 60 %. Utsläppen av kväve till Alsterån från de kommunala reningsverken visar endast en svag tendens till minskning under samma period. Från Alsterbro ARV, där utsläppsdata finns redovisade för perioden 1978-2013, minskade utsläppen av fosfor och kväve betydligt i mitten/slutet av 1980-talet (Figur 1). Vid teoretiska uppskattningar av utspädningseffekter vid respektive kommunalt avloppsreningsverks utsläppspunkt framkom följande år 2013: Redan vid medelvattenföring förelåg risk för tydligt förhöjda fosforhalter i Skälbrobäcken p.g.a. utsläpp från Värlebo ARV och Långemåla ARV samt i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda ARV. Därutöver bedömdes utsläppen från Sävsjöström ARV, Alstermo ARV och Fröseke ARV till Alsterån kunna ge en liten ökning av fosforhalterna i recipienten vid låg vattenföring (lägsta månadsmedelvattenföring) Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för fosfor i recipienten endast vara marginella. 7
ALSTERÅN 2013 Resultat och diskussion Redan vid medelvattenföring förelåg risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda ARV. Vid lågvattenföring förelåg dessutom risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Skälbrobäcken p.g.a. utsläpp från Långemåla ARV och Värlebo ARV samt en liten ökning av kvävehalterna i Alsterån p.g.a. utsläpp från Alstermo ARV. Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för kväve i recipienten endast vara marginella. Sävsjöström ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 0,8 0,12 0,6 0,10 0,08 0,4 0,06 0,2 0,04 0,02 0 0,00 1997 2001 2005 2009 2013 Alstermo ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 50,3270 0,15 4 3 0,1 2 1 0,05 0 0 1997 2001 2005 2009 2013 Åseda ARV Kväveutsläpp ton/år 20 15 10 5 Fosforutsläpp ton/år 0 0,0033 1990 1994 1998 2002 2006 2010 Långemåla + Värlebo ARV 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 2,0 1,0 1,5 0,8 1,0 0,6 0,4 0,5 0,2 0,0 0,0 1997 2001 2005 2009 2013 Alsterfors ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 0,5 0,08 0,4 0,06 0,3 0,2 0,04 0,1 0,02 0,0 0,00 1997 2001 2005 2009 2013 Fröseke ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 1 0,15 0,8 0,6 0,10 0,4 0,2 0,05 0 0,00 1997 2001 2005 2009 2013 Grönskåra ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 5 4 0,10 0,08 3 0,06 2 0,04 1 0,02 0 0,00 1997 2001 2005 2009 2013 Alsterbro ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 10 0,4 8 0,3 6 4 0,2 2 0,1 0 0 1978 1986 1994 2002 2010 Figur 1. Utsläppsmängder av kväve och fosfor till Alsterån från kommunala avloppsreningsverk. 8
ALSTERÅN 2013 - Väder och vattenföring Väder och vattenföring Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Målilla. I Målilla var årsmedeltemperaturen 6,8 C år 2013, vilket var ca 0,5 grader varmare än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. Mars månad blev kallare än normalt (Figur 2). Januari, februari, april, juni, augusti och september blev temperaturmässigt förhållandevis normala. Övriga månader (maj, juli, oktober, november och december) blev varmare än normalt. För mars och december blev avvikelsen jämfört med normal temperatur mycket stor. Några rekordtemperaturer noterandes inte under året. Temperaturen under perioden 1989-2013 redovisas i Figur 6. Under perioden har alla år utom 1996 och 2010 varit varmare än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. I Målilla föll 527 mm nederbörd under år 2013, vilket var ca 9 % mer än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. De mest nederbördsrika månaderna blev juni och juli med 129 och 94 mm (Figur 3). I juni noterades nytt nederbördsrekord för månaden. Framför allt september blev en nederbördsfattig månad. Nederbörden under perioden 1989-2013 redovisas i Figur 7. 20 15 10 5 Temperatur ( C) 250 200 150 Nederbörd (mm) 2013 max min 1961-90 0-5 -10-15 J F M A M J J A S O N D 2013 max min 1961-90 100 50 0 J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsmedeltemperaturer i Målilla år 2013 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden 1961-1990. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde sedan år 1901. Figur 3. Månadsnederbörd i Målilla år 2013 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden 1961-1990. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsnederbörd sedan år 1901. 9
ALSTERÅN 2013 - Väder och vattenföring Vattenföring Månads- och årsmedelvattenföring år 2013 vid Alsteråns inlopp i Allgunnen, Badebodaåns inlopp i Allgunnen, Allgunnens utlopp och Alsteråns mynning i havet redovisas i Bilaga 6. Vattenföringen styr ämnestransporten av t.ex. kväve, fosfor och organiskt material, där transporterna ökar med ökad vattenföring. Även ämneshalterna påverkas av vattenföringen. I de flesta vattensystem, som ej är starkt påverkade av punktkällor, ökar halterna av fosfor, kväve och organiskt material med ökad vattenföring till följd av ökad mark- och sedimenterosion samt urlakning från omgivande mark. Relationen är tydligast i vattensystem som har liten sjöareal. I Alsterån är sjöarealen liten med undantag av nedre delen av ån som påverkas positivt av Allgunnens utjämnande effekt. 60 50 40 Vattenföring (m 3 /s) 2013 max min 1961-1990 Årsmedelvattenföringen i Alsterån vid Getebro var ca 10 m 3 /s år 2013, vilket var ca 5 % högre än medelvärdet för normalperioden 30 1961-1990. De högsta månadsmedelvattenföringarna 20 under året uppmättes i januari och februari (Figur 4). Även i juni och juli var vattenföringen 10 högre än normalt p.g.a. kraftiga regn des- sa månader. 0 Den högsta dygnsmedelvattenföringen vid J F M A M J J A S O N D Getebro uppmättes den 15:e januari. Vattenföringen var då 40 m 3 /s (Figur 5). För övrigt Figur 4. Månadsmedelvattenföring i Alsterån vid förekom ingen extrem vattenföring under Getebro år 2013 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden 1961-1990. De streckade året. linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvattenföring sedan år 1920. Lägre vattenföring än normalt uppmättes i mars, april och maj samt september, oktober, november och december. Vattenföringen under perioden 1989-2013 redovisas i Figur 8. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Vattenföring (m 3 /s) 2013 Dygnsmin 1920-2012 Dygnsmax 1920-2012 Dygnsmedelvattenföring 1961-1990 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5. Dygnsmedelvärden för vattenföring i Alsterån vid Getebro (SMHI:s mätstation nr 855) år 2013 jämfört med medelvärdet för åren 1961-1990. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta dygnsmedelvattenföring sedan år 1920. 10
ALSTERÅN 2013 - Väder och vattenföring 10 Årsmedeltemperatur ( C) 8 6 4 2 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 6. Årsmedeltemperatur i Målilla (SMHI 6542) 1989-2013 (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 800 Årsnederbörd (mm) 600 400 200 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 7. Årsnederbörden i Målilla (SMHI 6542) 1989-2013 (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 18 Årsmedelvattenföring (m 3 /s) 15 12 9 6 3 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 8. Årsmedelvattenföring i Alsterån vid Getebro (SMHI:s mätstation nr 855) 1989-2013 (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 11
ALSTERÅN 2013 - Surhet och försurning Surhet och försurning Vid samtliga provtagningslokaler var buffertkapaciteten (motståndskraft mot försurning) god till mycket god (d.v.s. alkalinitet högre än 0,10 mekv/l) bedömt utifrån årsmedianvärden, med undantag av Alsterån vid Dalen där buffertkapaciteten var svag. Som lägst, för enskilda mätningar, uppmättes ett alkalinitetsvärde på 0,036 mekv/l i Alsterån vid Dalen samt 0,085 mekv/l i Alsterån vid inloppet till Allgunnen. De lägsta alkalinitetsvärdena noterades generellt i samband med provtagningarna i januari-april. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett svagt surt vatten (d.v.s. ph 6,5-6,8) vid flertalet provtagna lokaler. För Badebodaåns inlopp i Allgunnen, Allgunnen, Allgunnens utlopp, Alsterån vid Sandbäckshult och Alsterån vid Strömsrum samt i Sälbrobäcken bedömdes vattnet vara nära neutralt. Inte vid något provtagningstillfälle var ph-värdet lägre än 6,0 (Figur 9). De lägsta phvärdena uppmättes i Alsterån vid Dalen, Allgunnen och Alsterån vid Getebro (i samtliga fall phvärde 6,2). Försurningen började göra sig gällande under 1960- och 1970-talet och är fortfarande ett av de största miljöhoten på många håll i landet. Svavelnedfallet har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet, medan det är svårt att se några tydliga trender för kvävenedfallet. Nedfallet av försurande ämnen överskrider fortfarande den kritiska belastningsgränsen, varför många sjöar och vattendrag inom Alsteråns avrinningsområde fortfarande måste åtgärdas genom kalkning. Resultaten från kalkeffektuppföljningen inom Alsteråns avrinningsområde redovisas i Bilaga 9 och Karta 2. I Figur 9 redovisas årslägsta ph-värden år 2013 jämfört med normala värden (resultat 2007-2012). Vid flertalet lokaler var vattnets ph-värden år 2013 förhållandevis låga jämfört med de senaste årens resultat. Generellt syns en ökande trend vad gäller ph-värden i Alsterån sedan kalkningsverksamheten startade i mitten av 1980-talet, men de senaste åren har värdena planat ut och i flera fall tenderat att minska. Även vattnets motståndskraft mot försurning (alkalinitet) har minskat på flera håll. Detta har sannolikt samband med minskande kalkning i området. Kalkningen inom Alsteråns avrinningsområde har halverats sedan början av 2000-talet. 7,5 7,0 ph 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 30, Alsterån, Dalen 60, Alsterån, inl Allgunnen 730, Kållen yta 730, Kållen botten 740, Hultbren yta 770, Badebodaån, inl Allgunnen 75, Allgunnen yta 75, Allgunnen 10 meter 80, Allgunnens huvudutlopp 90, Alsterån vid Getebro 950, Skälbrobäcken 95, Alsterån Sandbäckshult 110, Alsterån vid Strömsrum Figur 9. Årslägsta ph-värden i Alsteråns avrinningsområde år 2013 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar risken för biologiska störningar. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 12
ALSTERÅN 2013 - Surhet och försurning Karta 2. Försurningstillstånd i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årslägsta värde för alkalinitet och ph under år 2013 (Naturvårdsverket 1999). Stora punkter motsvarar recipientkontrollens data och små punkter motsvarar data från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning. 13
ALSTERÅN 2013 - Organiskt material och syreförhållanden Organiskt material och syreförhållanden Vid provtagningslokalerna inom Badebodaåns avrinningsområde (Kållen, Hultbren och Badebodaåns inlopp i Allgunnen) samt i Skälbrobäcken var halterna av organiskt kol (TOC) mycket höga vid årets mätningar (Figur 10 och Karta 3). Vid övriga lokaler var halterna höga eller nära gränsen mellan höga och mycket höga halter, undantaget Alsterån vid Dalen där halterna var måttligt höga. Halterna år 2013 var förhållandevis normala jämfört med de senaste årens resultat vid flertalet provpunkter (Figur 10). I Kållen och Hultbren var dock halterna något lägre än normalt. Detta överensstämmer till viss del med resultaten för vattenfärg (humusinnehåll). Vid alla provtagningslokalerna, med undantag av Skälbrobäcken och Kållens bottenvatten, bedömdes vattnet vara syrerikt (årslägstavärden >7 mg/l) eller ha måttligt syrerikt tillstånd (Karta 3), vilket tyder på en god syresättning av vattnet och en begränsad påverkan av syretärande ämnen. I Skälbrobäcken var syrehalterna som lägst 2,2 mg/l, d.v.s. syrefattigt tillstånd, vid provtagningen i oktober i samband med låg vattenföring. I augusti var vattendraget torrt. I Kållen var bottenvattnet syrefritt eller nästan syrefritt vid provtagningarna i februari, juni och augusti. Syretillståndet under året var i nivå med normala förhållanden för respektive provtagningslokal, med undantag av Skälbrobäcken där syrehalterna var något lägre än normalt. Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är >7 mg/l (SFS 2001:554). I Alsterån vid inloppet till Allgunnen och i Skälbrobäcken var syrehalterna lägre än denna gräns. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten är >9 mg/l vid 50 % av mättillfällena under året (SFS 2001:554). Detta uppnåddes för samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten. 35 30 TOC (mg/l) 25 20 15 10 5 0 30, Alsterån, Dalen 60, Alsterån, inl Allgunnen 730, Kållen yta 730, Kållen botten 740, Hultbren yta 770, Badebodaån, inl Allgunnen 75, Allgunnen yta 75, Allgunnen 10 meter 80, Allgunnens huvudutlopp 90, Alsterån vid Getebro 950, Skälbrobäcken 95, Alsterån Sandbäckshult 110, Alsterån vid Strömsrum Figur 10. Årsmedelvärden av halter av organiskt kol (TOC) i Alsteråns avrinningsområde år 2013 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt hög och hög halt organiskt kol. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 14
ALSTERÅN 2013 - Organiskt material och syreförhållanden Karta 3. Syretärande ämnen och syretillståndet i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån medelvärden av TOC (totalt organiskt kol) och årslägsta syrehalter år 2013 (Naturvårdsverket 1999). 15
ALSTERÅN 2013 - Ljusförhållanden Ljusförhållanden I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för vattnets färgvärde, men vid grundvattenutflöden kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Vattenfärgen kan mätas på olika sätt, men inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans (abs/5cm) vid 420 nm på filtrerat vatten. Denna parameter är bl.a. viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning i vattendrag. Dessutom beräknades färg (mg Pt/l) genom analys av absorbans vid 405 nm. Vattnets färg varierar normalt till stor del med nederbördsmängden på så sätt att vattenfärgen ökar under nederbördsrika perioder. Figur 11 och Karta 4 visar årsmedelvärden av absorbans vid 420 nm i Alsteråns avrinningsområde år 2013. Vid samtliga provtagningslokaler var vattnet starkt färgat. Vid provtagningslokalerna inom Badebodaåns avrinningsområde samt i Skälbrobäcken var vattnet starkare färgat än i Alsteråns huvudfåra. Vattenfärgen år 2013 var generellt i nivå med normala värden för respektive provtagningslokal (Figur 11). Liksom för halterna av organiskt material var vattenfärgen i Hultbren något svagare än normalt. Vid merparten av lokalerna i rinnande vatten var vattnet måttligt grumligt (Karta 4). Betydligt grumligt var vattnet i Kållen och i Skälbrobäcken. Kållens bottenvatten var dock starkt grumligt, p.g.a. utfällt järn i samband med syrefria förhållanden. En påtaglig grumling av ytvattnet i Kållen noterades i oktober, vilket kan indikera algblomning. I övriga provtagna sjöar, Allgunnen och Hultbren, uppmättes ingen liknande situation. 0,8 Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5cm) 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 30, Alsterån, Dalen 60, Alsterån, inl Allgunnen 730, Kållen yta 730, Kållen botten 740, Hultbren yta 770, Badebodaån, inl Allgunnen 75, Allgunnen yta 75, Allgunnen 10 meter 80, Allgunnens huvudutlopp 90, Alsterån vid Getebro 950, Skälbrobäcken 95, Alsterån Sandbäckshult 110, Alsterån vid Strömsrum Figur 11. Årsmedelvärden av absorbans 420 nm i Alsteråns avrinningsområde år 2013 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden och högsta respektive lägsta årsmedelvärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 16
ALSTERÅN 2013 - Ljusförhållanden Karta 4. Ljusförhållanden i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelvärden av absorbans filtrerat och turbiditet år 2013 (Naturvårdsverket 1999). 17
ALSTERÅN 2013 Fosfor och näringsstatus Fosfor och näringsstatus Fosforbelastningen på Alsterån som helhet bedömdes generellt ha varit mycket låg under år 2013 (arealspecifik förlust 0,033 kg P/ha,år). I Alsteråns huvudfåra samt i Allgunnen, Hultbren och i Badebodaåns inlopp till Allgunnen var fosforhalterna nära gränsen mellan låga och måttligt höga vid årets mätningar (Figur 12). Högst fosforhalter noterades i Kållens bottenvatten och i Skälbrobäcken där halterna bedömdes vara nära gränsen mellan höga och mycket höga. Högre fosforhalter i Kållens bottenvatten än vid ytan visar på fosforläckage från bottensedimenten. Vid årets mätningar var fosforhalterna i Kållen högst vid provtagningen i oktober. Vid detta tillfälle uppmättes en avvikande saltsammansättning särskilt i bottenvattnet med tydligt förhöjda halter av framför allt natrium och sulfat, men även andra salter som klorid och kalium samt kväve var förhöjda. Under sensommaren och hösten var den naturliga tillrinningen till Kållen mycket låg, varför det är rimligt att anta att Kållens vatten successivt koncentrerades med utsläppsvatten från framför allt Åseda reningsverk och Profilgruppen. En viss inlagring av utsläppsvatten i botten av sjön kunde mätas. I samband med detta tillfälle var fosforhalten hög i ytvattnet och den starka grumlingen indikerade viss förekomst av alger. En tydlig effekt av fosforutsläpp från punktkällor inom avrinningsområdet registrerades enligt ovan i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda avloppsreningsverk (förkortas ARV) samt i Skälbrobäcken p.g.a. utsläpp från Långemåla ARV och Värlebo ARV. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas utifrån utförda mätningar. Vid samtliga provtagningsstationer var fosforhalterna år 2013 i nivå med de senaste årens resultat (Figur 12). I Kållens bottenvatten och i Skälbrobäcken var fosforhalterna förhållandevis höga även om motsvarande halter har uppmätts de senaste åren. Den låga vattenföringen, särskilt sensommar och höst, gav låg utspädning av förekommande utsläpp. 60 Totalfosfor (µg/l) 50 40 30 20 10 0 30, Alsterån, Dalen 60, Alsterån, inl Allgunnen 730, Kållen yta 730, Kållen botten 740, Hultbren yta 770, Badebodaån, inl Allgunnen 75, Allgunnen yta 75, Allgunnen 10 meter 80, Allgunnens huvudutlopp 90, Alsterån vid Getebro 950, Skälbrobäcken 95, Alsterån Sandbäckshult 110, Alsterån vid Strömsrum Figur 12. Årsmedelvärden av fosforhalter i Alsteråns avrinningsområde år 2013 jämfört med "normala" värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedelvärden (vertikala streck) den närmast föregående sexårsperioden. Den prickade linjen anger gränsen mellan låga och måttligt höga halter. Över den heldragna linjen är halterna höga. Värden över 50 µg/l motsvarar mycket höga halter. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 18
ALSTERÅN 2013 Fosfor och näringsstatus Totalfosfor, klorofyll och siktdjup används för bedömning av näringsstatus enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Vid samtliga provtagna lokaler motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar god eller hög status, undantaget Kållen som bedömdes ha måttlig näringsstatus med avseende på fosfor (Karta 5). Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark inom Skälbrobäckens avrinningsområde (Tabell 2 sid 6). Klorofyll har analyserats i Kållen och Allgunnen. I Allgunnen bedömdes klorofyllhalten motsvara god status, men i Kållen var halterna för höga för att god status skulle uppnås. Siktdjupet har mätts i Kållen, Hultbren och Allgunnen. I Allgunnen (augusti) noterades måttlig status, Hultbren (juni och oktober) otillfredsställande status och i Kållen (augusti) motsvarade siktdjupet dålig status. Siktdjupet påverkas dock inte bara av näringsförhållandena utan även av vattnets färg (humusinnehåll). Karta 5. Fosfortillstånd och näringsstatus med avseende på fosfor inom Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelhalter av totalfosfor år 2013. För treårsbedömningar av näringsstatus 2011-2013 se Tabell I i sammanfattningen. 19
ALSTERÅN 2013 Kväve Kväve Belastningen av kväve på Alsterån som helhet bedömdes generellt ha varit låg under år 2013 (arealspecifik förlust 1,7 kg N/ha,år). I Alsteråns huvudfåra samt i Allgunnen, Hultbren och Badebodaåns inlopp till Allgunnen var kvävehalterna nära gränsen mellan måttligt höga och höga (Figur 13 och Karta 6). Halterna ökade något i Alsteråns huvudfåra från Allgunnens utlopp ner till Strömsrum. Mycket höga kvävehalter noterades i Kållen och Skälbrobäcken. En tydlig effekt av kväveutsläpp från punktkällor inom avrinningsområdet registrerades i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda avloppsreningsverk. I Skälbrobäcken är situationen mer svårbedömd. Enligt inrapporterade utsläppsmängder från Långemåla och Värlebo avloppsreningsverk bör kvävehalterna öka i recipienten med i storleksordningen ett par hundra µg N/l i samband med låg vattenföring, vilket endast kan förklara en del av uppmätta kvävehalter vid provpunkt 950. Sannolikt påverkas Skälbrobäcken även av andra betydande källor, som enskilda avlopp och/eller jordbruksverksamhet. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på kväve styrkas. En viss haltökning i Alsterån vid provpunkt 60 i samband med låg vattenföring kan vara orsakad av påverkan från Alstermo ARV. Vid samtliga provtagningslokaler var kvävehalterna vid årets mätningar förhållandevis normala (jämfört med resultat från den närmast föregående sexårsperioden). I Kållen och i Skälbrobäcken var kvävehalterna förhållandevis höga även om motsvarande halter har uppmätts tidigare år. Den låga vattenföringen, särskilt sensommar och höst, gav låg utspädning av förekommande utsläpp. I Skälbrobäcken var dock kvävehalterna (totalkväve och nitratkväve) högst under våren, vilket tyder på annan påverkan. Nitratkvävehalterna var förhöjda framför allt i Kållen och i Skälbrobäcken (Figur 13). 3500 3000 Totalkväve (µg/l) 2500 2000 1500 1000 500 0 30, Alsterån, Dalen 60, Alsterån, inl Allgunnen 730, Kållen yta 730, Kållen botten 740, Hultbren yta 770, Badebodaån, inl Allgunnen 75, Allgunnen yta 75, Allgunnen 10 meter 80, Allgunnens huvudutlopp 90, Alsterån vid Getebro 950, Skälbrobäcken 95, Alsterån Sandbäckshult 110, Alsterån vid Strömsrum Figur 13. Årsmedelvärden av kvävehalter i Alsteråns avrinningsområde år 2013 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Vit del anger nitrat+nitritkvävehalten. Den streckade linjen anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Värden över 5000 µg/l motsvarar extremt höga halter. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 20
ALSTERÅN 2013 Kväve Karta 6. Kvävetillståndet i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelhalter av totalkväve år 2013 (Naturvårdsverket 1999). 21
ALSTERÅN 2013 - Metaller i vatten Metaller i vatten Metodik och samtliga analysresultat med avseende på metaller i vatten redovisas i Bilaga 5. Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgående mycket låga eller låga halter (klass 1 och 2, Tabell 3). Måttligt höga halter (klass 3) eller högre (klass 4 och 5) som årsmedelvärden erhölls inte vid någon lokal. Analysresultaten skiljde sig inte nämnvärt från naturliga bakgrundshalter. Någon tydlig metallpåverkan kunde därmed inte styrkas. Undantaget var en förhöjd zinkhalt i Hultbren i februari (25 µg/l), vilket gav en liten avvikelse för årsmedelvärdet jämfört med normala bakgrundshalter och normala halter för provpunkten. Det avvikande resultatet från februari kontrollerades på laboratoriet med en omanalys, vilket visade samma resultat. Vid övriga provtagningstillfällen i Hultbren var zinkhalterna normalt låga. Överlag var metallhalterna vid årets undersökningar i nivå med normala halter (jämfört med resultat 2007-2012) för respektive lokal. Som nämnts ovan var dock zinkhalten i Hultbren högre än normalt vid provtagningstillfället i februari. P.g.a. den förhöjda zinkhalten i Hultbren överskreds gränsvärdet för zink som anges i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse 2013-09-27 Rekommendationer angående klassgränser för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning (Tabell 4). Övriga gränsvärden för metaller i vatten (gäller koppar, krom och arsenik) överskreds ej. Inga miljökvalitetsnormer för metaller i vatten (gäller kadmium, bly, nickel och kvicksilver) överskreds (Tabell 4). Metallanalyser inom ramen för Alsteråns recipientkontroll utförs på icke filtrerade prover, vilket gör att halterna för bedömning sannolikt är överskattade. Tabell 3. Årsmedelhalter av metaller i vatten i Alsterån år 2013 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni 740, Hultbren yta 1,5 11 0,73 0,42 0,022 0,59 0,81 770, Badebodaån, inl Allgunnen 1,3 3,4 0,51 0,37 0,018 0,43 0,86 90, Alsterån vid Getebro 1,2 3,1 0,37 0,37 0,012 0,47 0,70 110, Alsterån vid Strömsrum 1,6 3,9 0,41 0,40 0,017 0,41 0,91 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Tabell 4. Statusklassning av metaller i vatten i Alsterån år 2013 enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU samt rekommendationer i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse 2013-09-27 ------Gränsvärden------ Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni Hg 740, Hultbren yta U Ö U U U U U U 770, Badebodaån, inl Allgunnen U U U U U U U U 90, Alsterån vid Getebro U U U U U U U U 110, Alsterån vid Strömsrum U U U U U U U U Gränsvärde/Miljökvalitetsnorm 4 7,3 3 0,5 0,08 1,2 4 0,07 U = Underskrider motsvarar god status eller bättre Ö = Överskrider motsvarar måttlig status eller sämre --Miljökvalitetsnormer-- 22
ALSTERÅN 2013 - Ämnestransporter Ämnestransporter Beräkningar av ämnestransporter och arealspecifika förluster har gjorts för fyra beräkningspunkter i avrinningsområdet (Alsteråns inlopp i Allgunnen, Badebodaåns inlopp i Allgunnen, Allgunnens utlopp och Alsteråns mynning i havet). Transporter och arealspecifika förluster redovisas i Tabell 5 och Tabell 6. I tabellerna framgår också belastningen från respektive kommunalt avloppsreningsverk i jämförelse med den totala transporten för respektive beräkningspunkt. I Bilaga 6 redovisas beräknade månadstransporter. Den totala transporten från Alsterån till havet, beräknat utifrån vattenföring vid mynningen i havet (S-HYPE 631172-153808) och vattenkemidata vid lokal 110, Strömsrum, blev ca 5,1 ton fosfor, ca 261 ton kväve och ca 5 800 ton organiskt kol (TOC) under år 2013. De största transporterna förekom i mitten av januari samt vid månadsskiftet april/maj. Transporten av organiskt kol år 2013 var ca 16 % större än långtidsmedelvärdet för perioden 1990-2013 (4 960 ton). Fosfortransporten var ca 3 % större och kvävetransporten ca 2 % större än motsvarande långtidsmedelvärden (5,0 ton respektive 256 ton). Av den totala transporten av fosfor och kväve från Alsteråns vattensystem ut till havet beräknades de kommunala reningsverkens bidrag motsvara ca 5 % av fosforn och ca 6 % av kvävet under år 2013, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet (Tabell 5 och Tabell 6). Närsaltstransporterna från Alsteråns till havet under perioden 1990-2013, beräknat utifrån vattenföring vid mynningen i havet (S-HYPE 631172-153808) och vattenkemidata vid lokal 110, Strömsrum, visar på stora mellanårsvariationer (Figur 15-Figur 17). Skillnaderna mellan transporterna olika år följer i stort variationerna i vattenföringen (Figur 14). För fosfor och kväve syns inga signifikanta trender till ökande eller minskande transporter de senaste 24 åren (Figur 15 och Figur 16). För fosfor är dock den långsiktiga tendensen att transporten ökat, vilket till stor del sannolikt kan kopplas till ökande vattenföring samt ökande vattenfärg och/eller en ökad erosion/grumling. Transporten av organiskt kol (TOC) har signifikant ökat med ca 60 % sedan början av 1990-talet. Den tydligaste ökningen skedde under 1990-talet (Figur 17). Därefter har transporterna av organiskt kol inte visat någon tendens till ökning eller minskning. Tabell 5. Ämnestransporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Avlopps- Fosforutsläpp Nr område omr. sport förlust reningsverk 2013 2013 2013 % av transport areal P P vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år provpunkt 60 Alsterån, 676 1,9 0,028 Sävsjöström ARV 0,017 1 inlopp i Allgunnen Alsterfors ARV - Alstermo ARV 0,037 2 Fröseke ARV 0,059 3 Alsterbro ARV 0,011 1 770 Badebodaån, 386 1,2 0,031 Åseda ARV 0,081 7 inlopp i Allgunnen Grönskåra ARV 0,006 1 80 Allgunnens huvudutlopp 1159 3,1 0,027 110 Alsterån till havet 1525 5,1 0,033 Långemåla ARV 0,024 0,5 Värlebo ARV 0,029 1 TOT 0,26 5 23
ALSTERÅN 2013 - Ämnestransporter Tabell 6. Ämnestransporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Avlopps- Nr område omr. sport förlust reningsverk Kväveutsläpp 2013 2013 2013 % av transport areal N N vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år provpunkt 60 Alsterån, 676 94 1,4 Sävsjöström ARV 0,21 0,2 inlopp i Allgunnen Alsterfors ARV 0,18 Alstermo ARV 4,5 5 Fröseke ARV 0,40 0,4 Alsterbro ARV 1,6 2 770 Badebodaån, 386 61 1,6 Åseda ARV 8,9 15 inlopp i Allgunnen Grönskåra ARV 0,4 1 80 Allgunnens huvudutlopp 1159 166 1,4 110 Alsterån till havet 1525 261 1,7 Långemåla ARV 0,18 0,1 Värlebo ARV 0,28 0,1 TOT 17 6 18 Årsmedelvattenföring (m 3 /s) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 14. Vattenföring i Alsterån vid mynningen i havet enligt SMHI:s S-HYPE under perioden 1990-2013 (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 24
ALSTERÅN 2013 - Ämnestransporter 10 Transport av totalfosfor (ton/år) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 15. Årstransporter av fosfor från Alsterån till havet under perioden 1990-2013 (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 500 Transport av totalkväve (ton/år) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 16. Årstransporter av kväve från Alsterån till havet under perioden 1990-2013 (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 8000 Transport av organiskt kol (ton/år) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 17. Årstransporter av organiskt kol (TOC) från Alsterån till havet under perioden 1990-2013 (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 25
ALSTERÅN 2013 Växt- och djurplankton Växt- och djurplankton Årligen utförs undersökningar av växt- och djurplankton i Allgunnen och Kållen. Växtplankton är en sammanfattande beteckning på organismer som svävar fritt i vattnet och har förmåga att fotosyntetisera. Artsammansättningen av växtplankton varierar mellan olika typer av vatten beroende på bl.a. näringstillgång, humushalt och biologiska omständigheter som t.ex. vilka fiskoch djurplanktonarter som förekommer. Med djurplankton menas de mikroskopiska djur som finns i den öppna vattenmassan. De djurgrupper som ingår är framför allt hinnkräftor, hoppkräftor och hjuldjur. Djurplanktonsamhällets sammansättning och biomassa varierar mellan olika vatten och under olika tider på året. I Bilaga 7 redovisas kompletta artlistor från växt- och djurplanktonanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i Havs- och vattenmyndighetens nuvarande bedömningsgrunder för växtplankton samt tidsutvecklingen vad gäller växtplanktonbiomassan i de studerade sjöarna. Statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder visade god sammanvägd näringsstatus med avseende på växtplankton i både Allgunnen och Kållen vid undersökningarna år 2013 (Tabell 7). Biomassan fördelad på olika taxonomiska grupper redovisas i Figur 15. Totalbiomassan var liten i Allgunnen (0,63 mg/l) och måttligt stor i Kållen (1,6 mg/l). Andelen cyanobakterier var mycket liten i båda sjöarna. Särskilt i Kållen noterades flera näringskrävande arter samtidigt som endast ett fåtal arter indikerar näringsfattiga förhållanden. I Kållen visar detta på en tydlig näringspåverkan. Surhetsklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (2013) baseras på antalet växtplanktonarter och indikerade nära neutrala förhållanden i båda sjöarna (Tabell 7). 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Växtplanktonbiomassa (mg/l) Allgunnen Kållen Övriga Gonyostomum Konjugater Grönalger Ögonalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Blågrönalger Figur 18. Växtplanktonbiomassans sammansättning i Allgunnen och Kållen i augusti 2013. Biomassan av den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen var mycket liten i båda sjöarna. I Kållen har Gonyostomum semen vissa år förekommit rikligt, varför variationen i artsammansättning varit stor mellan olika år. I Allgunnen indikerade djurplanktonet näringsfattiga eller måttligt näringsrika förhållanden. Avsaknad av stora Daphnia-arter, men riklig förekomst av småvuxna hinnkräftor, visar att predationstrycket från fisk är relativt intensivt. I Kållen påträffades flera näringskrävande djurplanktonarter, vilket antyder att Kållen är utsatt för viss näringsbelastning. Förekomsten av storvuxna Daphnia-arter indikerar relativt lågt predationstryck från fisk och högt betningstryck på växtplankton. Tabell 7. Statusklassning för näringsämnen och surhet med utgångspunkt från växtplankton, enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19), i sjöar inom Alsteråns avrinningsområde år 2013 Statusklassning (sammanvägd näringsstatus) Statusklassning (surhet) Lokal 075. Allgunnen God Nära neutralt 730. Kållen God Nära neutralt 26
ALSTERÅN 2013 - Kiselalger Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtalgsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika substrat (t.ex. stenar och makrofyter) i sjöar och vattendrag. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket bra indikatorer på vattenkvaliteten. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal, medan andra försvinner. Kiselalger undersöktes vid två lokaler i Alsterån, Alsteråns inlopp till Allgunnen (60) och Alsterån vid Sandbäckshult (95). I Bilaga 8 redovisas metodik, artlistor och resultatsammanställningar från kiselalgsanalyserna samt tidsutvecklingen i de studerade provpunkterna. I Tabell 8 redovisas bedömningarna för kiselalger enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föroreningar. Båda lokalerna, Alsteråns inlopp till Allgunnen och Alsterån vid Sandbäckshult, hamnade i klass 1, hög status, år 2013. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var också små. Bedömningarna har varit samma åren 2010, 2011, 2012 och 2013 och artsammansättningen har varit likartad. Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag. Båda lokalerna, Alsteråns inlopp till Allgunnen och Alsterån vid Sandbäckshult, låg i gränslandet mellan nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) och måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) bedömt utifrån resultaten år 2013. Tabell 8. Statusklassning för näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt surhet enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) i Alsteråns avrinningsområde år 2013 Statusklassning (näringsämnen och organisk förening) Statusklassning (surhet) Nr Lokal År 60 Alsterån, inloppet Allgunnen 13 Hög Nära neutralt 95 Alsterån, Sandbäckshult 13 Hög Måttligt surt Figur 19. Brachysira neoexilis, Stauroforma exiguiformis och Tabellaria flocculosa är exempel på kiselalger som förekommer i näringsfattiga, mer eller mindre sura vatten. Medins Biologi AB. 27
ALSTERÅN 2013 - Miljömål MILJÖMÅL Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen svarar för arbetet med miljömålen och uppföljningen av dem på regional nivå. De regionala miljömålen har ofta tagits fram i samverkan med aktörer i länen, till exempel landsting, samverkansorgan, kommuner, näringsliv och ideella organisationer. Nedan presenteras två av de 16 miljökvalitetsmålen som är särskilt relevanta för recipientkontrollen inom Alsteråns avrinningsområde. Texten är till stora delar hämtad från Miljömålsportalen (www.miljomal.se) och i tillämpliga delar baseras bedömningarna på analysresultat från Alsteråns recipientkontroll. Miljömålsportalen är en samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet. Den presenterar en samlad beskrivning av miljöarbetet, som sker i samverkan mellan olika aktörer i samhället för att nå miljömålen. 03 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Kronobergs län: Kronobergs län tillhör ett av de mest försurningsdrabbade områdena i landet. Framförallt beror detta på ett historiskt stort nedfall av kväve och svavel, samt markförhållanden med begränsad förmåga att neutralisera det sura nedfallet. Enligt senaste beräkningar (MAGIC-2012) är 56 procent av sjöarna i Kronobergs län (av dem som är större än 1ha) försurade på grund av mänsklig aktivitet. Länets 14 referenssjöar uppvisar i de flesta fall en viss återhämtning från försurning. Under 2000-talet har dock förbättringstakten avtagit betydligt och merparten av dagens sura vatten kommer att vara försurade under överskådlig tid. Kalkning kommer därför att behövas i många år framöver. Målet kommer inte att nås till år 2020. Kalmar län: Försurningsläget i Kalmar län påverkas i stor utsträckning av de utsläpp av försurande ämnen som sker på kontinenten, samt från den internationella sjöfarten. Svavelnedfallet har minskat kraftigt sedan 1990, från cirka 14 kilo per hektar till i medeltal 1-2 kilo per hektar år 2012. Kvävenedfallet till skogen ligger över den kritiska belastningen och uppgår nu till cirka 6 kilo per hektar år 2012. Prognosen är att svavelnedfallet fortsätter att minska och att kvävenedfallet långsamt börjar minska. 28
ALSTERÅN 2013 - Miljömål Skogsbrukets andel av den försurande påverkan ökar på grund av en allt mer omfattande användning av skogsbränslen och kan stå för 40-70 procent av försurningen i känsliga områden beroende på om enbart stam eller också grenar och toppar (GROT) och stubbar tas ut. Försurningsläget för sjöar och vattendrag har förbättrats, men den kritiska belastningen för försurning i sjöar överskrids. Målet bedöms inte vara möjligt att nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Den största delen av det sura nedfallet, cirka 90 procent av svaveldioxid- och kväveoxidutsläppen och cirka 70 procent av ammoniakutsläppen, kommer från källor i andra länder och från internationell sjöfart. Det medför att det krävs internationella åtgärder för att möjliggöra en fortsatt minskning av utsläppen. 07 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Kronobergs län: Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället genomförts som bedöms gynna miljötillståndet för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Det tar dock tid innan de åtgärder som nu sätts in ger mätbara effekter i vattnet. Detta på grund av lång tids upplagring av näringsämnen i markerna och i sedimenten. Det går inte se någon generell trend att övergödningen minskar. Enligt de statusbedömningar som genomförts inom vattenförvaltningen råder det stor risk att miljömålet inte kommer att uppnås till år 2020. Åtgärdstakten behöver därför öka för att miljömålet ska uppnås till år 2020. Det är endast en del av utsläppen och läckaget av näringsämnen från Kronobergs län som når havet. En viss del av fosforn och kvävet sedimenterar på botten i sjöar och vattendrag eller tas upp av alger och växter. Kalmar län: Målet bedöms inte vara möjligt att nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. De åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med övergödning har hittills inte varit tillräckliga, eller inte hunnit ge resultat i miljön. Tillförseln av näringsämnen till havet behöver minska för att vi ska uppnå målet. Mätningar av tillförseln av kväve och fosfor till havet har utförts under de senaste 40 åren. Dessa visar på minskade utsläpp av fosfor från Kalmar län under 1970 och 1980-talet. De senaste 20 åren ses dock inga förändringar, varken i fosfor- eller kvävebelastningen. Tillförseln av näringsämnen till havet är därmed fortfarande för stort för att förbättra miljötillståndet. Alsterån För provpunkterna inom ramen för recipientkontrollen i Alsterån syns en signifikant trend med minskande fosforhalter i Kållen under perioden 2000-2013 från höga halter till nära gränsen mellan måttligt höga och höga halter. För övriga provpunkter kan inga signifikanta förändringar i fosforhalter under samma period verifieras. Från Alsterån till havet finns ingen tendens till 29
ALSTERÅN 2013 - Miljömål minskning av fosfortransporten, sett till hela perioden 1995-2013. Det samma gäller för transporten av kväve. Utifrån de undersökningar som utförts inom ramen för Alsteråns recipientkontroll åren 2011-2013 bedömdes samtliga undersökta sjöar och vattendrag ha hög eller god näringsstatus med avseende på totalfosforhalter. Utifrån växtplankton bedömdes både Allgunnen och Kållen ha god status enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Kiselalgsundersökningar i Alsteråns inlopp till Allgunnen och Alsterån vid Sandbäckshult visade hög näringsstatus vid båda lokalerna. 30
ALSTERÅN 2013 - Referenser REFERENSER Vattenkemi ALcontrol AB 2011, 2012, 2013. Alsterån, 2010, 2011, 2012. Alsteråns Vattenråd. ALcontrol AB 2001-2004. Alsterån, 2000, 2001, 2002 och 2003. Alsteråns vattenvårdsförbund. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU. Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. KM Lab 1990-2000. Alsterån 1989, 1990, 1991, 1992, 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998 och 1999. Alsteråns Vattenvårdsförbund. Miljömålsportalen. Internetadress: www.miljomal.se. Information om Sveriges 16 miljökvalitetsmål och arbetet för att nå dem. Nerladdat 2012-03-23. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket 1990. Allmänna råd 90:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Naturvårdsverket 1986. Rapport 3109. Recipientkontroll vatten. Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Naturvårdsverket 1986. Recipientkontroll vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 3108. Hushållningssällskapet 2005-2007. Alsterån 2004, 2005, 2006. Alsteråns vattenvårdsförbund. Calluna AB 2009. Alsterån 2008. Alsteråns Vattenråd. Rekommendationer angående klassgränser för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Havs- och Vattenmyndigheten. Skrivelse 2013-09-27. SCB 2008. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 2005. MI 11 SM 0701. SMED Svenska MiljöEmissionsData 2005 PLC5 Pollution Load Compilation 5. SMHI 1994. Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. Statens Naturvårdsverk 1969. Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, 1969:1. VISS VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress www.viss.lst.se. Växt- och djurplankton Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Hörnström, E. 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. StatensNaturvårdsverk PM 1221. Hörnström, E. 1981.Trophic characterization of lakes by means of qualitative phyto-plankton analysis.limnologica (Berlin) 13: 249-261. 31
ALSTERÅN 2013 - Referenser Naturvårdsverket. 1986. Metodbeskrivningar. Recipientkontroll Vatten. Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Naturvårdsverket Rapport 3108. Naturvårdsverket, 2003. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Djurplankton i sjöar Version 1:1, 2003-05-27. Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.3: 2010-02-18. Svensk Standard SS-EN 15204:2006. Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). Svensk Standard SS-EN 15110:2006. Vattenundersökningar Vägledning för provtagning av djurplankton i sjöar. Kiselalger Andrén, C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3):237-253. Jarlman, A. & Sundberg I. 2010. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se). Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 2009. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, 2009-03-13 (http://www.naturvardsverket.se/sv/tillstandet-i-miljon/miljoovervakning/handledning-formiljoovervakning/metoder/undersokningstyper/undersokningstyp-sotvatten/). Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. SIS 2003. Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS 2005. Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality- Guidance identifica-tion, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. 32
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi 33
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 1 I denna rapport tillämpas bl.a. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (skrivelse angående bedömningsgrunder, KM Lab 2000-02-14). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Ramdirektivet för vatten har målet att i princip alla vatten bl.a. ska uppnå god ekologisk status. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för s.k. kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport har följande kvalitetsfaktorer för vattenkemi bedömts: Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningar av status har gjorts enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Eftersom resultat för kalcium, magnesium och klorid ingår i kontrollen av Alsterån, används dessa resultat vid statusklassning av Näringsämnen. Korrigering har också gjorts för de vattendrag vars avrinningsområde till mer än 10 % består av jordbruksmark. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring under snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid phvärden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga phvärden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph-värde indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,2-6,5 Måttligt surt 5,6-6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol 8 9 Högt ph-värde >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, >0,20 Mycket god buffertkapacitet d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökva- 0,10-0,20 God buffertkapacitet 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet litet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande effektrelaterade skala: <0,02 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 34
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 1 Konduktivitet (ledningsförmåga ms/m), mätt vid 25 C, är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Vattenfärg kan mätas på olika sätt. Inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans vid 420 nm (abs/5cm) och färg 405 nm (mg Pt/l)) på filtrerat vatten. I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenutflöde kan även järnoch manganhalterna ha betydelse. Absorbans vid 420 nm är bl.a. viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i sjöar och vattendrag. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på absorbans 420 nm (abs/5 cm) göras enligt: <0,02 Ej/obetydligt färgat vatten 0,02-0,05 Svagt färgat vatten 0,05-0,12 Måttligt färgat vatten 0,12-0,2 Betydligt färgat vatten >0,2 Starkt färgat vatten Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditet (FNU) göras enligt: < 0,5 Ej/obetydligt grumligt vatten 0,5-1,0 Svagt grumligt vatten 1,0-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7,0 Betydligt grumligt vatten >7,0 Starkt grumligt vatten TOC (totalt organiskt kol mg/l) ger information om halten av organiskt material. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: <4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt 12-16 Hög halt >16 Mycket hög halt Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning. Störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. 35
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 1 Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: <12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-50 Höga halter 50-100 Mycket höga halter >100 Extremt höga halter Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): <300 Låga halter 300-625 Måttligt höga halter 625-1250 Höga halter 1250-5000 Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Nitratkväve, NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. 36
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 1 Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha,år) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16 Höga kväveförluster Åker i slättbygd 16 32 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning > 32 Extremt höga kväveförluster < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk 0,32 0,64 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark > 0,64 Extremt höga fosforförluster Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp den till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter; maj-oktober) göras enligt: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på klorofyllhalt (µg/l) göras för maj-oktober enligt: <2 Mycket låga halter 2-5 Låga halter 5-12 Måttligt höga halter 12-25 Höga halter >25 Mycket höga halter och för augusti enligt: Dessa klasser motsvarar intervallen i fosforskalan. <2,5 Mycket låga halter 2,5-10 Låga halter 10-20 Måttligt höga halter 20-40 Höga halter >40 Mycket höga halter 37
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 1 Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon biologisk funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras mycket långsamt. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (gifteffekt). Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom olika biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan vara lösta i vattnet i jonform, eller förekomma som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar och följer dessa. Också tungmetallernas egen rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och vandra. Enligt Naturvårdsverket (1999) kan metallhalter indelas i tillståndsklasser enligt: 38
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 1 TILLSTÅND, metaller i ytvatten (µg/l) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <0,4 0,4-5 5-15 15-75 >75 Bly <0,2 0,2-1 1-3 3-15 >15 Kadmium <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Koppar <0,5 0,5-3 3-9 9-45 >45 Krom <0,3 0,3-5 5-15 15-75 >75 Nickel <0,7 0,7-15 15-45 45-225 >225 Zink <5 5-20 20-60 60-300 >300 TILLSTÅND, metaller i sediment (mg/kg TS) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <5 5-10 10-30 30-150 >150 Bly <50 50-150 150-400 400-2000 >2000 Kadmium <0,8 0,8-2 2-7 7-35 >35 Koppar <15 15-25 25-100 100-500 >500 Krom <10 10-20 20-100 100-500 >500 Kvicksilver <0,15 0,15-0,3 0,3-1,0 1,0-5 >5 Nickel <5 5-15 15-50 50-250 >250 Zink <150 150-300 300-1000 1000-5000 >5000 39
40 ALSTERÅN 2013 - Bilaga 1
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 2 BILAGA 2 Föroreningsbelastande verksamheter 41
ALSTERÅN 2012 - Bilaga 2 Tabell 9. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder år 2013 inom Alsteråns avrinningsområde. A=avloppsreningsverk, I=industriella utsläpp, T=avfallstippar, D=dagvatten och P=pumpstationer Punktkälla Utsläppsmängder Vatten- Delavr.- Provpunkter Utsläppsvillkor P-tot N-tot NO3-N NH4-N BOD7 övriga utsläpp förekomst område som påverkas Halter och/eller mängder ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år nedströms Uppvidinge kommun A Sävsjöström 0,017 0,21 0 0,20 dagvatten 631903-147605 631992-147338 030, 060, 075, 080, 090, 095, 110 Kvartalsmedelvärde BOD 15 mg/l A Alsterfors 0 0,18 0 0,008 dagvatten 631514-148450 631542-148792 030, 060, 075, 080, 090, 095, 110 Kvartalsmedelvärde BOD 15 mg/l A Alstermo 0,037 4,5 3,6 0,66 dagvatten 631734-149541 631742-149223 060, 075, 080, 090, 095, 110 Veckomedelvärde BOD 15 mg/l; fosfor 0,5 mg/l A Fröseke 0,059 0,40 0,002 0,36 dagvatten 631317-150207 631405-149893 060, 075, 080, 090, 095, 110 Kvartalsmedelvärde BOD 15 mg/l T Linneberga 0,006 0,47 0,058 0,33 0,090 lakvatten 633323-147410 633281-147409 740, 770, 075, 080, 090, 095, 110 I Ragn-Sells återvinningscentral 633323-147410 633281-147409 740, 770, 075, 080, 090, 095, 110 A Åseda 0,081 8,9 4,1 2,0 dagvatten 633843-147255 633794-147429 730, 770, 075, 080, 090, 095, 110 Veckomedelvärde BOD 10 mg/l; fosfor 0,3 mg/l; ph mellan 6 och 9 P Älghult 632279-148683 632335-148401 060, 075, 080, 090, 095, 110 I Econova 0,035 0,73 0,36 torvtäkt och jordförbättring 633323-147410 633281-147409 740, 770, 075, 080, 090, 095, 110 Föroreningshalterna i det behandlade vatten som släpps ut från sedimenteringsanl. får som högst uppgå till följande årsmedelvärden: ph 9, P-tot 1 mg/l, NH4N 20 mg/l, Pb 10 ug/l, Cu 30 ug/l, Zn 90 ug/l, Cd 0,5 ug/l, Susp 15 mg/l, Oljeindex 0,7 mg/l Begränsningsvärdet för ph gäller från och med den 1 januari 2013. I Profilgruppen 201,2 ton sulfat, 16,2 kg Al, (0 kg Sn) 633843-147255 633794-147429 730, 770, 075, 080, 090, 095, 110 Riktvärde Sulfat 20 ton/månad, Gränsvärde Al 20 kg/månad, Sn 0,5 kg/månad Högsby kommun A Grönskåra 0,006 0,41 0,37 632960-150121 632876-149723 770, 075, 080, 090, 095, 110 Gränsvärde; BOD7 15mg/l P-tot 0,5g/kbm A Långemåla 0,024 0,18 0,089 Skälbrobäcken 631919-152737 950, 095, 110 BOD 7 15mg/l P-tot 1,0g/kbm A Värlebo 0,029 0,28 0,30 Skälbrobäcken 631919-152737 950, 095, 110 Se Grönskåra Nybro kommun A Alsterbro P Sandslätt P Kråksmåla 0,011 1,6 0,42 Ca 150 m3 (0,08% av totalflödet) bräddat med silning vid reningsverket. Bräddat 2372 timmar (ingen volymmätning) Bräddat 978 timmar (ingen volymmätning) 631249-151007 631262-151006 060, 075, 080, 090, 095, 110 BOD7: 15 mg/l P-tot: 0,5 mg/l avser kvartalsmedelvärden 631249-151007 631262-151006 060, 075, 080, 090, 095, 110 632024-150125 631998-149964 060, 075, 080, 090, 095, 110 Mönsterås kommun I Kährs Blomstermåla timmerbevattning, 631910-152809 631496-153382 110 I JOAB Recycling AB dagvatten I Strömsrums AB 250 kor I Wastec AB dagvatten 631910-152809 631496-153382 110 D Blomstermåla dagvatten 631910-152809 631496-153382 110 D Ålem dagvatten 631910-152809 631496-153382 110 I ITAB dagvatten I Carrab Industri AB dagvatten I Stans & Press AB dagvatten I Blomstermåla Industri AB dagvatten I CNC-Teknik AB dagvatten I Ålems Orgelverkstad dagvatten 42
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 3 BILAGA 3 Händelser vid ån och miljöskyddande åtgärder 43
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 3 Händelser vid ån Under år 2013 har inga uppgifter om miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär som t.ex. kraftig erosion, oljeutsläpp, dikesrensning, fiskdöd o.s.v. inom Alsteråns avrinningsområde inrapporterats. Miljöskyddande åtgärder Under år 2013 har inga uppgifter om utförda miljöskyddande åtgärder inrapporterats. 44
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 4 BILAGA 4 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Metodik Resultat 45
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 4 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård, Björn Thiberg och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metod: ISO 5667-1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Provtagningen har utförts av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Provtagningen av recipientvatten har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metoder Färg vid 405 nm SS-EN ISO 7887:2012 Met,C Konduktivitet 25 C SS-EN 27888-1 ph 25 C SS-EN ISO 10523:2012 Alkalinitet, HCO3 SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Syre SS-EN 25 814 (fältmätning) Syremättnad Beräkning TOC SS-EN 1484 Ammoniumkväve, NH4-N SS-EN ISO 11732,mod Nitratnitritkväve,NO3+NO2-N SS-EN ISO 13395-1,mod Fosfor total, P SS-EN ISO 15681-2:2005 Kväve total, N SS-EN ISO 11905-1 mod Turbiditet FNU SS-EN ISO 7027 utg 3 Absorbans vid 420 nm, filt SSEN ISO7887:1,del 3,mod Kalcium, Ca SS-EN ISO 11885-1 Magnesium, Mg SS-EN ISO 11885-1 Natrium, Na SS-EN ISO 11885-1 Kalium, K SS-EN ISO 11885-1 Klorid, Cl SS-EN ISO 10304-1:2009 Sulfat, SO4 SS-EN ISO 10304-1:2009 Siktdjup SS-EN ISO 7027 del 5.2 utg 1 Klorofyll SS 028146-1 mod Samtliga analyser har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Utvärdering Utförare: ALcontrol AB, Håkan Olofsson, Karins gränd 13, 302 75 Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) och bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Statistiska analyser har utförts med hjälp av MAKESENS 1.0, som använder de ickeparametriska testerna Mann-Kendall Test och Sen's Slope för att beräkna trender i årliga analysdata. I efterföljande resultattabeller redovisas mindre än -värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. 46
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 4 Tabell 10. Alsteråns provtagningslokaler med tillhörande nummer, koordinater, vattenförekomster, övrigt vatten (ÖV), delavrinningsområden och höjder över havet. Höjd över havet motsvarar provpunktens läge Nr. RT 90 2,5 gon V SWEREF 99 TM Vatten- Delavr.- HÖH X Y X Y förekomst område m 030 631595 148905 6314214 538009 SE631514-148450 631542-148792 160 060 631556 151247 6314101 561423 SE631249-151007 631262-151006 85 715 633830 147165 6336348 520353 SE633843-147255 633794-147429 233 730(yta) 633790 147515 6335990 523856 SE633843-147255 633794-147429 227 730(bot) 633790 147515 6335990 523856 SE633843-147255 633794-147429 227 740(yta) 633184 147350 6329913 522279 SE633323-147410 633281-147409 240 770 632472 151122 6323242 560066 SE632474-151117 632465-151092 85 075(yta) 632080 151245 6319338 561341 SE631706-151419 631748-151385 85 075(10m) 632080 151245 6319338 561341 SE631706-151419 631748-151385 85 080 631551 151445 6314074 563403 SE631727-151691 632033-151723 85 090 632033 152167 6318977 570563 SE631940-152245 632066-152160 63 950 631975 152674 6318457 575638 ÖV (632500-152424) 631919-152737 45 095 631874 152936 6317479 578268 SE631910-152809 631919-152737 35 110 631235 153752 6311188 586501 SE631425-153521 631496-153382 2 Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar majoktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet x,x ph Mycket surt < 5,6 x,x Alkalinitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet < 0,02 mekv/l x,x Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU x,x Absorbans Starkt färgat vatten > 0,2 abs/5cm x,x Färg Starkt färgat vatten > 100 mg Pt/l x,x TOC Mycket hög halt > 16 mg/l x,x Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l x,x Tot-N Extremt hög halter > 5000 µg/l x,x Tot-P Extremt hög halter > 100 µg/l x,x Siktdjup Mycket litet siktdjup < 1 m x,x Klorofyll aug Mycket höga halter > 40 µg/l x,x Tot-N Mycket hög halt 1250-5000 µg/l x,x Tot-P Mycket hög halt 50-100 µg/l Haltökningar p.g.a. utsläpp från respektive avloppsreningsverk/industri har beräknats vid normal vattenföring (årsmedelvattenföring) och vid lågflödesperiod (lägsta månadsmedelvattenföring). Utsläppens påverkan på såväl fosfor- som kvävehalterna i recipienten har bedömts enligt: Ökning av fosforhalt Ökning av kvävehalt Bedömning (µg/l) (µg/l) 0-2 0-100 Marginell ökning 2 7 100-450 Liten ökning > 7 > 450 Tydlig ökning Gränsen mellan liten och tydlig ökning för fosfor motsvarar ungefär halva värdet för beräknade referensvärden bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19), vilket betyder att en tydlig ökning av fosforhalterna bör kunna innebära en ändring av statusklassning från t.ex. hög till god status eller från god till måttlig status med avseende på fosfor. Gränsen mellan marginell och liten ökning för såväl fosfor som kväve motsvarar halter nära analysernas rapporteringsgränser och/eller analysernas mätosäkerhet. 47
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 4 Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 420 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm, 405 nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/5cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Alsterån 30 130214 0,4 4 6,6 0,061 4,65 80 0,212 0,86 11 13,1 91 12 400 120 0,15 0,065 0,17 0,015 0,17 0,11 Dalen 30 130417 3,4 2 6,2 0,036 4,09 110 0,268 1,9 13 12,9 97 13 630 170 0,13 0,063 0,16 0,020 0,15 0,081 30 130611 18,1 3 6,7 0,067 4,27 110 0,271 1,5 12 8,6 91 13 450 5 0,17 0,071 0,16 0,014 0,15 0,077 30 130814 15,9 0,9 7,0 0,12 4,83 80 0,200 1,7 8,2 8,7 88 12 370 33 0,20 0,079 0,18 0,016 0,16 0,083 30 131017 8,5 0,2 7,0 0,14 5,20 50 0,124 1,4 6,8 10,3 88 6,7 350 41 0,20 0,079 0,18 0,017 0,17 0,10 30 131219 3,0 1 6,7 0,077 5,00 80 0,204 1,4 18 13,1 97 7,8 500 130 0,18 0,076 0,17 0,016 0,17 0,12 min 0,4 0,2 6,2 0,036 4,09 50 0,124 0,86 6,8 8,6 88 6,7 350 5 0,13 0,063 0,16 0,014 0,15 0,077 max 18,1 4 7,0 0,14 5,20 110 0,271 1,9 18 13,1 97 13 630 170 0,20 0,079 0,18 0,020 0,17 0,12 MEDEL 8,2 2 6,7 0,084 4,67 85 0,213 1,5 12 11,1 92 11 450 83 0,17 0,072 0,17 0,016 0,16 0,095 median 6,0 2 6,7 0,072 4,74 80 0,208 1,5 12 11,6 91 12 425 81 0,18 0,074 0,17 0,016 0,17 0,092 Alsterån 60 130212 0,1 9 6,5 0,085 5,28 110 0,324 0,93 16 12,5 86 12 580 100 0,19 0,088 0,19 0,017 0,17 0,11 Inloppet vid Allgunnen 60 130415 4,0 4 6,3 0,11 5,58 110 0,284 1,2 16 12,1 92 11 650 150 0,20 0,095 0,19 0,020 0,18 0,11 60 130610 19,4 6 6,8 0,11 5,19 80 0,220 1,2 11 7,7 84 6,9 520 48 0,22 0,096 0,19 0,022 0,17 0,11 60 130812 20,0 2 6,9 0,16 5,58 90 0,244 2,1 14 6,6 73 13 590 63 0,25 0,11 0,18 0,019 0,17 0,074 60 131015 9,9 0,5 6,8 0,16 5,62 70 0,176 1,7 11 8,9 79 13 510 39 0,23 0,10 0,18 0,016 0,17 0,092 60 131217 2,3 3 6,8 0,14 5,63 70 0,185 1,1 12 13,6 99 15 490 110 0,22 0,097 0,19 0,018 0,17 0,11 min 0,1 0,5 6,3 0,085 5,19 70 0,176 0,93 11 6,6 73 6,9 490 39 0,19 0,088 0,18 0,016 0,17 0,074 max 20,0 9 6,9 0,16 5,63 110 0,324 2,1 16 13,6 99 15 650 150 0,25 0,11 0,19 0,022 0,18 0,11 MEDEL 9,3 4 6,7 0,13 5,48 88 0,239 1,4 13 10,2 85 12 557 85 0,22 0,098 0,19 0,019 0,17 0,10 median 7,0 3 6,8 0,13 5,58 85 0,232 1,2 13 10,5 85 13 550 82 0,22 0,097 0,19 0,019 0,17 0,11 Badebodaån 730 130214 0,6 6,6 0,13 11,1 120 0,336 2,0 16 10,1 70 23 1200 300 0,19 0,11 0,60 0,029 0,33 0,36 - Kållen yta 730 130508 13,1 6,8 0,12 14,4 120 0,325 2,4 13 9,4 89 22 1100 290 0,20 0,10 0,92 0,031 0,33 0,67 1,3 730 130610 17,9 6,4 0,10 9,2 200 0,259 1,9 17 7,6 80 22 1100 140 0,23 0,11 0,54 0,034 0,25 0,29 0,90 730 130814 18,5 6,9 0,17 15,3 210 0,566 3,2 17 6,7 72 33 1400 400 0,29 0,14 1,0 0,041 0,37 0,60 0,74 14 730 131017 9,4 7,1 0,26 34,8 210 0,588 13 16 8,4 73 40 2100 930 0,31 0,17 2,6 0,056 0,52 2,1 0,60 730 131219 1,7 6,7 0,13 17,2 150 0,395 2,9 22 12,7 91 26 1500 440 0,24 0,13 1,1 0,035 0,35 0,80 1,0 min 0,6 6,4 0,098 9,2 120 0,259 1,9 13 6,7 70 22 1100 140 0,19 0,10 0,54 0,029 0,25 0,29 0,60 max 18,5 7,1 0,26 34,8 210 0,588 13 22 12,7 91 40 2100 930 0,31 0,17 2,6 0,056 0,52 2,1 1,3 MEDEL 10,2 6,8 0,15 17,0 168 0,412 4,2 17 9,2 79 28 1400 417 0,24 0,13 1,1 0,038 0,36 0,80 0,90 median 11,3 6,8 0,13 14,9 175 0,366 2,7 17 8,9 77 25 1300 350 0,24 0,12 0,96 0,035 0,34 0,64 0,90 48
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 4 Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 420 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm, 405 nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/5cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Badebodaån 730 130214 4,3 6,6 0,21 16,8 160 0,448 9,2 19 0,70 5 32 1400 230 0,23 0,13 1,0 0,032 0,39 0,70 Kållen botten 730 130508 7,7 6,7 0,12 15,7 140 0,353 7,4 15 6,7 56 42 1300 260 0,20 0,10 1,0 0,031 0,34 0,78 730 130610 8,2 6,5 0,22 15,8 160 0,390 11 14 0,7 6 28 1500 210 0,24 0,12 1,0 0,037 0,33 0,67 730 130814 8,3 6,8 0,44 16,5 330 0,932 29 19 0,1 1 62 1700 14 0,35 0,15 1,1 0,040 0,34 0,56 730 131017 9,2 6,7 0,30 49,0 220 0,627 43 17 6,8 59 84 2900 1100 0,38 0,21 4,1 0,076 0,63 3,2 730 131219 2,3 6,6 0,12 16,1 150 0,397 6,2 20 11,6 85 39 1500 380 0,24 0,12 0,94 0,033 0,33 0,74 min 2,3 6,5 0,12 15,7 140 0,353 6,2 14 0,1 1 28 1300 14 0,20 0,10 0,94 0,031 0,33 0,56 max 9,2 6,8 0,44 49,0 330 0,932 43 20 11,6 85 84 2900 1100 0,38 0,21 4,1 0,076 0,63 3,2 MEDEL 6,7 6,7 0,24 21,7 193 0,525 18 17 4,4 35 48 1717 366 0,27 0,14 1,5 0,042 0,39 1,1 median 8,0 6,7 0,22 16,3 160 0,423 10 18 3,7 31 41 1500 245 0,24 0,13 1,0 0,035 0,34 0,72 Badebodaån 740 130214 0,4 6,5 0,14 8,89 150 0,410 1,7 18 9,4 65 20 910 140 0,17 0,096 0,37 0,14 0,22 0,27 - Hultbren yta 740 130611 20,2 6,8 0,10 6,01 160 0,431 1,8 16 8,2 91 13 610 5 0,16 0,089 0,26 0,092 0,16 0,16 0,80 740 131017 8,5 7,1 0,17 6,76 150 0,411 1,9 16 10,6 91 13 570 5 0,17 0,10 0,28 0,089 0,17 0,16 1,0 min 0,4 6,5 0,10 6,01 150 0,41 1,7 16 8,2 65 13 570 5 0,16 0,089 0,26 0,089 0,16 0,16 0,80 max 20,2 7,1 0,17 8,89 160 0,431 1,9 18 10,6 91 20 910 140 0,17 0,10 0,37 0,14 0,22 0,27 1,0 MEDEL 9,7 6,8 0,14 7,22 153 0,417 1,8 17 9,4 82 15 697 50 0,17 0,094 0,30 0,11 0,18 0,20 0,90 median 8,5 6,8 0,14 6,76 150 0,411 1,8 16 9,4 91 13 610 5 0,17 0,096 0,28 0,092 0,17 0,16 0,90 Badebodaån 770 130212 0,1 5 6,5 0,070 5,65 140 0,385 1,0 20 13,0 89 13 650 97 0,17 0,093 0,22 0,028 0,18 0,13 Inloppet i Allgunnen 770 130415 2,7 2 6,5 0,14 6,31 130 0,345 1,2 18 12,7 94 12 740 170 0,20 0,10 0,25 0,031 0,19 0,15 770 130610 19,3 3 7,0 0,16 6,90 100 0,273 1,3 14 9,2 100 13 660 77 0,25 0,11 0,30 0,039 0,19 0,17 770 130812 20,5 1 7,0 0,17 6,61 110 0,294 0,90 15 7,6 85 11 600 76 0,26 0,11 0,27 0,032 0,18 0,15 770 131015 9,6 0,3 7,1 0,19 6,95 90 0,246 1,7 15 9,9 87 12 560 76 0,26 0,11 0,29 0,032 0,18 0,15 770 131217 1,8 2 7,0 0,16 6,67 100 0,242 1,4 15 13,8 99 14 550 100 0,25 0,10 0,27 0,030 0,18 0,16 min 0,1 0,3 6,5 0,070 5,65 90 0,242 0,90 14 7,6 85 11 550 76 0,17 0,093 0,22 0,028 0,18 0,13 max 20,5 5 7,1 0,19 6,95 140 0,385 1,7 20 13,8 100 14 740 170 0,26 0,11 0,30 0,039 0,19 0,17 MEDEL 9,0 2 6,9 0,15 6,52 112 0,298 1,2 16 11,0 92 13 627 99 0,23 0,10 0,27 0,032 0,18 0,15 median 6,2 2 7,0 0,16 6,64 105 0,284 1,3 15 11,3 91 13 625 87 0,25 0,11 0,27 0,032 0,18 0,15 Alsterån 75 130212 0,7 6,4 0,078 5,81 140 0,382 0,91 20 12,0 84 14 710 100 0,18 0,094 0,24 0,029 0,19 0,14 - Allgunnen yta 75 130415 2,4 6,2 0,078 4,75 90 0,247 0,66 15 11,5 84 8,6 680 170 0,15 0,075 0,18 0,022 0,15 0,11-75 130610 19,6 6,9 0,11 5,66 80 0,222 1,0 12 8,5 93 12 570 65 0,22 0,097 0,23 0,028 0,17 0,14 1,8 75 130812 20,8 7,1 0,15 5,94 80 0,215 1,8 14 8,1 91 12 550 29 0,24 0,11 0,22 0,027 0,17 0,12 1,5 5,6 75 131015 10,8 7,2 0,17 6,07 70 0,161 1,0 14 10,6 96 11 510 5 0,24 0,10 0,22 0,023 0,17 0,12 2,1 75 131217 1,5 7,2 0,15 5,89 60 0,159 0,87 13 13,9 99 10 480 61 0,23 0,10 0,22 0,023 0,17 0,12 3,3 min 0,7 6,2 0,078 4,75 60 0,159 0,66 12 8,1 84 8,6 480 5 0,15 0,075 0,18 0,022 0,15 0,11 1,5 max 20,8 7,2 0,17 6,07 140 0,382 1,8 20 13,9 99 14 710 170 0,24 0,11 0,24 0,029 0,19 0,14 3,3 MEDEL 9,3 6,8 0,12 5,69 87 0,231 1,0 15 10,8 91 11 583 72 0,21 0,096 0,22 0,025 0,17 0,13 2,2 median 6,6 7,0 0,13 5,85 80 0,219 1,0 14 11,1 92 12 560 63 0,23 0,10 0,22 0,025 0,17 0,12 2,0 49
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 4 Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 420 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm, 405 nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/5cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Alsterån 75 130212 3,9 6,6 0,22 7,18 120 0,325 1,0 19 6,2 47 18 730 120 Allgunnen 10 meter 75 130415 4,1 6,3 0,11 6,22 130 0,370 0,83 20 7,4 57 10 720 140 75 130610 16,0 6,8 0,11 5,62 80 0,222 1,5 11 7,1 72 8,9 570 89 75 130812 20,6 7,1 0,16 5,92 80 0,214 2,1 14 8,0 89 12 550 74 75 131015 10,6 7,1 0,17 6,04 70 0,198 0,91 13 10,4 94 13 480 5 75 131217 1,7 7,2 0,15 5,93 60 0,163 0,86 13 13,8 99 20 480 61 min 1,7 6,3 0,11 5,62 60 0,163 0,83 11 6,2 47 8,9 480 5 max 20,6 7,2 0,22 7,18 130 0,37 2,1 20 13,8 99 20 730 140 MEDEL 9,5 6,9 0,15 6,15 90 0,249 1,2 15 8,8 76 14 588 82 median 7,4 7,0 0,16 5,99 80 0,218 1,0 14 7,7 81 13 560 82 Alsterån 80 130212 0,6 15 6,6 0,091 5,56 130 0,340 0,81 18 12,2 85 14 670 100 0,20 0,098 0,20 0,021 0,18 0,12 Allgunnens utlopp 80 130415 3,8 6 6,3 0,11 5,84 120 0,312 1,5 18 11,8 90 10 720 150 0,21 0,10 0,20 0,022 0,18 0,12 80 130610 19,9 10 6,9 0,11 5,46 80 0,213 1,6 12 8,4 92 8,8 550 51 0,22 0,10 0,22 0,028 0,17 0,12 80 130812 20,2 3 7,1 0,15 5,84 70 0,188 1,6 14 7,8 86 11 510 13 0,24 0,11 0,22 0,026 0,18 0,12 80 131015 10,3 0,8 7,1 0,16 5,99 60 0,153 0,94 13 10,5 94 9,9 450 5 0,23 0,10 0,22 0,024 0,18 0,12 80 131217 2,4 5 7,0 0,15 5,82 60 0,169 0,83 13 13,3 97 12 510 54 0,22 0,096 0,21 0,022 0,17 0,12 min 0,6 0,8 6,3 0,091 5,46 60 0,153 0,81 12 7,8 85 8,8 450 5 0,20 0,096 0,20 0,021 0,17 0,12 max 20,2 15 7,1 0,16 5,99 130 0,34 1,6 18 13,3 97 14 720 150 0,24 0,11 0,22 0,028 0,18 0,12 MEDEL 9,5 7 6,8 0,13 5,75 87 0,229 1,2 15 10,7 91 11 568 62 0,22 0,10 0,21 0,024 0,18 0,12 median 7,1 6 7,0 0,13 5,83 75 0,201 1,2 14 11,2 91 11 530 53 0,22 0,10 0,22 0,023 0,18 0,12 Skälbrobäcken 950 130212 0,1 0,4 6,7 0,25 16,3 150 0,415 1,6 28 10,8 74 34 2800 440 0,75 0,38 0,33 0,051 0,28 0,62 Inloppet i Alsterån 950 130415 3,2 0,6 6,3 0,18 12,8 170 0,456 3,6 30 11,0 82 61 4500 3000 0,61 0,29 0,24 0,057 0,21 0,36 950 130610 13,8 0,1 7,1 0,53 15,0 300 0,797 9,6 31 8,4 81 74 2300 170 0,88 0,38 0,34 0,073 0,26 0,35 950 130812 torr 950 131015 8,1 0,02 7,1 1,0 17,9 210 0,478 15 17 2,2 19 60 1000 5 1,1 0,49 0,28 0,15 0,22 0,35 950 131217 4,6 0,06 7,2 0,48 22,8 140 0,350 2,5 25 11,2 87 32 3700 2600 1,3 0,55 0,41 0,11 0,33 0,88 min 0,1 0,02 6,3 0,18 12,8 140 0,35 1,6 17 2,2 19 32 1000 5 0,61 0,29 0,24 0,051 0,21 0,35 max 13,8 0,6 7,2 1,0 22,8 300 0,797 15 31 11,2 87 74 4500 3000 1,3 0,55 0,41 0,15 0,33 0,88 MEDEL 6,0 0,2 6,9 0,48 17,0 194 0,499 6,5 26 8,7 69 52 2860 1243 0,93 0,42 0,32 0,088 0,26 0,51 median 4,6 0,07 7,1 0,48 16,3 170 0,456 3,6 28 10,8 81 60 2800 440 0,88 0,38 0,33 0,073 0,26 0,36 50
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 4 Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 420 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm, 405 nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/5cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Alsterån 95 130212 0,1 20 6,6 0,10 6,05 130 0,348 0,88 20 12,6 86 15 680 110 0,22 0,11 0,22 0,023 0,18 0,14 Sandbäckshult 95 130415 4,2 8 6,3 0,12 7,04 130 0,328 1,7 21 12,2 94 18 1200 410 0,28 0,13 0,21 0,028 0,19 0,16 95 130610 20,2 13 6,9 0,13 5,78 80 0,215 2,4 13 8,4 93 11 590 22 0,24 0,11 0,21 0,025 0,17 0,13 95 130812 20,6 4 7,0 0,16 6,02 70 0,186 1,8 14 8,2 91 13 560 20 0,25 0,11 0,22 0,024 0,18 0,12 95 131015 10,0 1 7,1 0,17 6,17 50 0,138 1,0 12 10,3 91 7,8 500 18 0,24 0,11 0,22 0,023 0,18 0,12 95 131217 2,0 6 7,0 0,15 6,43 60 0,146 1,2 13 13,9 100 9,2 540 92 0,25 0,11 0,22 0,024 0,18 0,15 min 0,1 1 6,3 0,10 5,78 50 0,138 0,88 12 8,2 86 7,8 500 18 0,22 0,11 0,21 0,023 0,17 0,12 max 20,6 20 7,1 0,17 7,04 130 0,348 2,4 21 13,9 100 18 1200 410 0,28 0,13 0,22 0,028 0,19 0,16 MEDEL 9,5 9 6,8 0,14 6,25 87 0,227 1,5 16 10,9 93 12 678 112 0,25 0,11 0,22 0,025 0,18 0,14 median 7,1 7 7,0 0,14 6,11 75 0,201 1,5 14 11,3 92 12 575 57 0,25 0,11 0,22 0,024 0,18 0,14 Alsterån 110 130114 0,6 43 6,7 0,099 6,64 110 0,318 2,0 19 14,5 101 18 780 170 0,24 0,11 0,25 0,024 0,22 0,14 Strömsrum 110 130212 0,2 20 6,7 0,11 6,28 130 0,350 0,94 20 13,5 93 15 740 120 0,23 0,11 0,22 0,024 0,19 0,14 110 130319 0,6 11 6,7 0,12 6,42 120 0,333 1,1 18 14,1 98 7,9 780 140 0,24 0,11 0,21 0,024 0,20 0,15 110 130415 4,3 8 6,6 0,15 8,04 130 0,342 4,8 20 12,3 95 25 1400 670 0,35 0,15 0,24 0,036 0,21 0,19 110 130508 13,7 17 7,0 0,12 5,88 90 0,242 1,9 14 10,0 97 16 640 98 0,23 0,10 0,20 0,024 0,18 0,13 110 130610 19,9 13 7,0 0,14 5,91 80 0,218 1,9 13 8,6 95 10 570 37 0,25 0,11 0,22 0,024 0,17 0,13 110 130717 20,5 13 7,1 0,15 6,11 90 0,252 2,1 13 9,3 103 16 650 34 0,28 0,12 0,23 0,028 0,18 0,12 110 130812 19,9 4 7,2 0,17 6,28 70 0,188 1,3 14 8,2 90 12 570 46 0,26 0,12 0,22 0,026 0,18 0,12 110 130917 15,2 2 7,1 0,20 6,59 60 0,149 0,66 11 10,1 101 13 520 53 0,26 0,12 0,23 0,026 0,19 0,12 110 131015 10,2 1 7,1 0,20 6,71 50 0,142 0,98 12 10,1 90 8,7 520 42 0,26 0,12 0,23 0,028 0,20 0,13 110 131112 5,7 2 7,1 0,20 7,82 50 0,138 1,2 14 12,3 98 12 700 160 0,30 0,13 0,25 0,032 0,21 0,17 110 131217 2,7 6 7,0 0,17 6,95 60 0,148 1,2 13 14,0 103 10 670 150 0,27 0,12 0,23 0,027 0,19 0,16 min 0,2 1 6,6 0,099 5,88 50 0,138 0,66 11 8,2 90 7,9 520 34 0,23 0,10 0,20 0,024 0,17 0,12 max 20,5 43 7,2 0,20 8,04 130 0,350 4,8 20 14,5 103 25 1400 670 0,35 0,15 0,25 0,036 0,22 0,19 MEDEL 9,5 12 6,9 0,15 6,64 87 0,235 1,7 15 11,4 97 14 712 143 0,26 0,12 0,23 0,027 0,19 0,14 median 8,0 10 7,0 0,15 6,51 85 0,230 1,3 14 11,2 97 13 660 109 0,26 0,12 0,23 0,026 0,19 0,14 51
52
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 5 BILAGA 5 Metaller i vatten Metodik Resultat 53
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 5 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård, Björn Thiberg och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metod: SS 028194 utg 1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Provtagningen har utförts av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Provtagningen av metaller i vatten har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metoder Al, As, Ba, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Mn, Ni, Sr och Zn SS-EN ISO 17294-2:2005 Fe, Si och S SS-EN ISO 11885-1 Hg PS Analytical-Merlin Analys av metaller i vatten har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analys av metaller har utförts på icke filtrerade prover. Utvärdering Utförare: ALcontrol AB, Håkan Olofsson, Karins gränd 13, 302 75 Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU samt rekommendationer i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse 2013-09-27 angående gränsvärden för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Statistiska analyser har utförts med hjälp av MAKESENS 1.0, som använder de ickeparametriska testerna Mann-Kendall Test och Sen's Slope för att beräkna trender i årliga analysdata. I efterföljande resultattabeller redovisas mindre än -värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cd Cu Cr Ni Zn x,x måttligt höga halter µg/l 5-15 1-3 0,1-0,3 3-9 5-15 15-45 20-60 x,x höga halter µg/l 15-75 3-15 0,3-1,5 9-45 15-75 45-225 60-300 x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >1,5 >45 >75 >225 >300 54
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 5 Stations PROVPUNKT nr Datum Al As Pb Cd Cr Co Cu Ni Zn Hg Ba Fe Mn Sr Si Svavel - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l mg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Badebodaån 740 130214 320 0,37 0,51 0,029 0,88 0,16 2,6 1,2 25 2 14 1,5 22 20 4,6 4,3 Hultbren yta 740 130611 240 0,44 0,48 0,024 0,63 0,17 0,88 0,64 4,5 2 13 1,4 40 17 2,7 2,4 740 131017 200 0,46 0,77 0,014 0,68 0,18 1,1 0,58 2,9 2 10 1,3 43 17 2,6 2,5 MEDEL 253 0,42 0,59 0,022 0,73 0,17 1,5 0,81 11 2 12 1,4 35 18 3,3 3,1 Badebodaån 770 130212 330 0,31 0,28 0,015 0,61 0,12 1,4 1,4 4,4 3 15 1,0 26 22 4,7 2,1 Inloppet i Allgunnen 770 130415 290 0,30 0,28 0,036 0,58 0,16 1,4 0,73 3,6 3 15 1,1 64 22 4,6 2,3 770 130610 190 0,36 0,35 0,012 0,48 0,17 1,1 0,73 2,5 2 16 1,2 86 25 3,2 2,6 770 130812 210 0,51 0,78 0,014 0,56 0,31 1,3 0,91 3,5 1 16 1,3 230 29 2,6 2,2 770 131015 160 0,36 0,30 0,005 0,41 0,16 1,2 0,70 2,5 1 11 1,3 75 25 2,2 2,3 770 131217 190 0,39 0,58 0,025 0,42 0,21 1,4 0,68 3,6 2 12 1,6 81 24 3,0 2,5 MEDEL 228 0,37 0,43 0,018 0,51 0,19 1,3 0,86 3,4 2 14 1,3 94 25 3,4 2,3 Alsterån 90 130212 320 0,36 0,39 0,020 0,50 0,13 1,5 0,87 4,8 3 15 1,0 37 26 4,8 2,0 PMK Getebro 90 130415 290 0,35 0,44 0,021 0,46 0,19 1,3 0,71 4,3 3 15 0,92 97 25 4,7 2,0 90 130610 160 0,39 0,48 0,010 0,35 0,18 1,2 0,64 2,7 2 15 0,86 130 25 2,9 1,8 90 130812 130 0,44 0,64 0,010 0,37 0,19 1,1 0,76 2,3 0,5 14 0,80 150 27 1,6 1,7 90 131015 94 0,37 0,46 0,005 0,24 0,09 1,1 0,50 2,0 0,5 10 0,55 46 25 0,6 1,8 90 131217 120 0,33 0,42 0,005 0,27 0,08 1,2 0,73 2,6 1 12 0,58 34 27 2,3 2,1 MEDEL 186 0,37 0,47 0,012 0,37 0,14 1,2 0,70 3,1 2 14 0,78 82 26 2,8 1,9 Alsterån 110 130114 310 0,40 0,57 0,022 0,49 0,20 1,5 1,0 5,2 4 14 1,1 55 25 4,8 2,3 Strömsrum 110 130212 340 0,41 0,41 0,022 0,58 0,15 1,8 1,3 5,6 3 16 1,0 38 28 5,1 2,3 110 130319 320 0,35 0,38 0,024 0,50 0,19 1,4 0,87 5,3 3 15 0,95 60 27 5,2 2,2 110 130415 480 0,42 0,51 0,046 0,64 0,46 2,4 1,3 8,3 5 19 0,83 110 36 5,3 3,0 110 130508 250 0,33 0,48 0,022 0,47 0,19 1,4 0,79 3,3 4 15 0,68 79 25 4,1 1,8 110 130610 150 0,42 0,37 0,013 0,40 0,16 1,2 0,64 2,6 2 15 0,74 83 26 2,9 1,8 110 130717 170 0,61 0,53 0,012 0,41 0,18 1,9 1,3 3,9 2 14 1,0 89 28 2,3 1,8 110 130812 100 0,43 0,40 0,011 0,32 0,12 1,0 0,78 2,0 0,5 13 0,71 79 29 1,6 1,7 110 130917 73 0,35 0,29 0,005 0,26 0,07 1,3 0,69 2,0 0,5 11 0,52 41 27 0,7 1,8 110 131015 71 0,34 0,29 0,005 0,23 0,07 1,1 0,46 1,9 0,5 10 0,51 33 26 0,6 1,8 110 131112 98 0,37 0,34 0,005 0,26 0,07 2,3 0,76 3,0 2 12 0,56 34 33 1,4 2,6 110 131217 130 0,35 0,40 0,017 0,30 0,10 1,7 1,0 3,2 1 12 0,60 40 29 2,7 2,5 MEDEL 208 0,40 0,41 0,017 0,41 0,16 1,6 0,91 3,9 2 14 0,76 62 28 3,1 2,1 55
56 ALSTERÅN 2013 - Bilaga 5
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 6 BILAGA 6 Vattenföring och transport Metodik Resultat 57
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 6 Metodik Årstransporten av kväve, fosfor, totalt organiskt kol (TOC) och metaller i vatten har beräknats för nyckelpunkter i vattensystemet (Tabell 11). Analysvärden har tillsammans med modellerad vattenföring (SMHI:s S-HYPE, Total vattenföring, nerladdad 2014-02-26) legat till grund för dessa beräkningar. Modellerad vattenföring har använts för delavrinningsområdenas utloppskoordinater enligt Tabell 11. Halter angivna som mindre än (<) har vid transportberäkningarna satts lika med halva värdet. Uppgifter om dygnsmedelvattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Tabell 11. Provpunkter med vattenkemi och delavrinningsområden med vattenföring för transportberäkning Provpunkt med vattenkemi Delavrinningsområde Yta Nr Namn med vattenföring, S-HYPE km 2 060 Alsterån, Inloppet vid Allgunnen 631262-151006 676 770 Badebodaåns inlopp i Allgunnen 632465-151092 386 080 Allgunnens huvudutlopp 631748-151385 1159 110 Alsterån vid Strömsrum 631172-153808 1525 Provpunkt 110 ligger 1,8 km uppströms delavrinningsområdets utloppskoordinat (mynningen i havet), men beräkningarna representerar transporten från Alsterån till havet. Provpunkt 060 ligger mycket nära delavrinningsområdes utloppskoordinat. Provpunkt 770 ligger ca en kilometer ovanför utloppskoordinaten men det tillkommer inga betydande biflöden däremellan. Provpunkt 080 ligger långt ifrån (ca 14 km) sitt delavrinningsområdes utloppskoordinat och det finns ett flertal små sjöar som påverkar vattenföringen däremellan. Allgunnens utloppskoordinat ligger 1,5 km uppströms provpunkten 080 och motsvarar bättre vattenföringen i denna punkt. Vattenföringen i Allgunnens delavrinningsområde (631748-151385) används därför för provpunkt 080. Transportberäkningarna motsvarar därmed transporten från Alsterån respektive Badebodaån till Allgunnen, transporten ut från Allgunnen samt transporten från Alsterån till havet. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor, kväve och organiskt kol (TOC) har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive delavrinningsområdes avrinningsområdesareal. Arealerna har hämtats från vattenkartans delavrinningsområden (Tabell 11). Resultaten för arealspecifik förlust redovisas i Tabell 5 och Tabell 6 på sidorna 23 och 24 i denna rapport Transporter från Alsterån till havet för åren 1990-2009 räknades om inför redovisningen efter 2010 års undersökningar enligt samma modell som ovan för att transporterna under perioden 1990-2010 skulle bli jämförbara. Modellen för vattenföringsberäkning (SMHI:s S-HYPE) kan dock ha modifierats sedan nerladdningen inför dessa beräkningar. 58
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 6 Resultat vattenföring och transport Alsteråns inlopp i Allgunnen år 2013 Månad Flöde TOC TOTP TOTN NO32N m 3 /s ton/mån J 14 582 0,44 21 3,6 F 8,5 329 0,25 12 2,1 M 5,9 255 0,18 10 2,0 A 7,4 297 0,20 12 2,6 M 6,9 249 0,16 11 1,8 J 4,1 121 0,081 5,6 0,56 J 4,4 147 0,12 6,5 0,65 A 1,4 52 0,048 2,2 0,23 S 0,82 26 0,028 1,2 0,11 O 0,65 20 0,023 0,89 0,081 N 3,5 106 0,13 4,6 0,71 D 5,1 163 0,20 6,7 1,4 Medel 5,2 ton/år Summa 2346 1,9 94 16 Badebodaåns mynning i Allgunnen år 2013 Månad Flöde TOC TOTP TOTN NO32N m 3 /s ton/mån J 7,6 407 0,26 13 2,0 F 4,2 202 0,13 6,7 1,0 M 2,8 142 0,094 5,2 1,0 A 4,8 219 0,15 9,1 2,0 M 3,7 161 0,13 7,0 1,2 J 2,1 77 0,069 3,6 0,43 J 3,0 116 0,096 5,0 0,61 A 0,97 39 0,029 1,6 0,20 S 0,55 21 0,016 0,83 0,11 O 0,38 15 0,013 0,58 0,081 N 2,7 103 0,090 3,8 0,61 D 2,7 107 0,099 3,9 0,70 Medel 3,0 ton/år Summa 1611 1,2 61 10 Allgunnens utlopp år 2013 Månad Flöde TOC TOTP TOTN NO32N m 3 /s ton/mån J 22 1053 0,82 39 5,8 F 14 611 0,47 23 3,5 M 9,6 463 0,31 18 3,2 A 11 506 0,29 20 4,0 M 12 490 0,31 21 3,3 J 6,7 216 0,16 9,6 0,88 J 7,8 273 0,21 11 0,63 A 2,9 107 0,084 3,9 0,11 S 1,6 57 0,044 2,0 0,037 O 1,1 39 0,030 1,4 0,028 N 4,8 163 0,14 6,0 0,40 D 7,7 268 0,24 10 1,0 Medel 8,5 ton/år Summa 4245 3,1 166 23 Alsteråns mynning i havet år 2013 Månad Flöde TOC TOTP TOTN NO32N Al Fe Mn Si S As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn Sr m3/s ton/mån kg/mån J 30 1519 1,4 61 13 25 85 4,1 384 182 32 1137 43 1,7 15 123 40 0,27 83 417 2022 F 20 973 0,71 37 6,3 17 48 2,1 252 113 20 776 21 1,1 7,9 85 28 0,16 60 273 1366 M 14 716 0,41 32 6,9 13 36 2,3 201 88 14 600 15 0,99 7,9 60 20 0,13 38 217 1080 A 13 642 0,74 40 17 14 28 3,4 175 92 14 616 17 1,3 13 72 20 0,15 40 238 1135 M 16 620 0,67 29 5,1 11 31 3,6 172 82 16 668 20 0,94 8,7 62 20 0,14 35 151 1133 J 8,7 293 0,25 13 0,89 3,6 18 1,9 64 40 10 333 9,0 0,30 3,7 30 9,1 0,048 17 64 590 J 9,3 326 0,37 16 0,89 4,0 23 2,2 57 44 14 348 12 0,30 4,2 43 9,9 0,042 29 88 693 A 4,4 159 0,15 6,7 0,54 1,2 8,5 0,89 18 20 5,2 151 4,7 0,12 1,4 13 3,8 0,008 9,7 26 337 S 2,3 69 0,075 3,2 0,31 0,46 3,3 0,28 4,9 11 2,2 68 1,8 0,035 0,48 7,5 1,6 0,003 4,1 12 164 O 1,5 50 0,040 2,3 0,25 0,31 2,1 0,14 2,9 7,9 1,4 43,11 1,2 0,021 0,29 5,4 0,99 0,003 2,2 8,6 112 N 3,2 112 0,09 5,6 1,3 0,85 4,6 0,29 14 21 3,0 98 2,9 0,063 0,64 17 2,2 0,012 6,6 25 261 D 8,0 281 0,22 14 3,2 2,7 13 0,84 55 54 7,6 257 8,4 0,34 2,0 38 6,3 0,028 21 68 631 Medel 11 ton/år kg/år Summa 5761 5,1 261 55 93 301 22 1399 756 139 5095 157 7,3 65 556 163 1,0 345 1588 9523 59
60 ALSTERÅN 2013 - Bilaga 6
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 BILAGA 7 Växt- och djurplankton Metodik Resultat Fältprotokoll 61
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metod: Växtplankton: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010) Djurplankton: Kvalitativ undersökning enligt SS-EN 15110: 2006 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagningen av växt- och djurplankton har utförts av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29) och har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analys Utförare: Medins Biologi AB, Ingrid Hårding, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: Växtplankton: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, Naturvårdsverket 1986a) Djurplankton: Kvalitativ undersökning enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) och femgradig förekomstskattning enligt BIN PR 01. Analys av växt- och djurplankton har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB, Ingrid Hårding, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: Växtplankton: Statusklassificeringen med hjälp av växtplankton följer Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Djurplankton: Expertbedömning enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) 62
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 Förklaringar till begrepp på växtplanktonsidorna Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 2013, (HVMFS 2013:19). För att klassificera näringsstatus enligt bedömningsgrunderna beskrivna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift används tre parametrar 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013) för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 100). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till bedömningsgrundernas kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i växt- och djurplanktonartlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 2013. EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström för växtplankton. Längd. För vissa trådformiga växtplanktonarter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För växtplanktonarter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter vatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 för växtplanktonen (1 mg l -1 motsvarar 1 mm 3 l -1 ). 63
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 75. Alsterån, Allgunnen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 2013-08-12 6320850 / 1512370 Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) 66 3,58 Nära neutralt God 0,63 0,48 God 11,48 0,95 Hög 1,51 0,17 Måttlig * Status avser årets värden Jämförelse med tidigare år År: 10 11 12 13 Biomassa (mg/l) Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G G H G 2 1,5 1 0,5 Cyanobakterier Övriga 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Kommentar Växtplanktonbiomassan i Allgunnen var liten och den största biomassan utgjordes av kiselalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten men eutrofiindikatorerna var relativt många vilket gjorde att TPI var högt. Fyra potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier påträffades, men alla i liten mängd. Resultaten liknar dom från tidigare år. 730. Alsterån, Kållen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 2013-08-14 6337900 / 1475150 Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) 54 Nära neutralt 3,36 God 1,65 0,18 Måttlig 1,02 1,00 Hög 1,38 0,17 Måttlig * Status avser årets värden Jämförelse med tidigare år År: 10 11 12 13 Biomassa (mg/l) Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G G G G 15 10 Cyanobakterier Övriga 5 0 90 91 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Kommentar Växtplanktonbiomassan var måttligt stor och dominerades av rekylalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten, men det förekom många näringsgynnade arter. Artrikedomen bland eutrofiindikatorer och bristen på oligotrofiindikatorer visar att sjön är näringspåverkad. Variationen i artsammansättningen har varit mycket stor i Kållen de senaste fyra åren. 64
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 75. Alsterån, Allgunnen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 2013-08-12 6320850 / 1512370 Fördelning på olika grupper (antal individer) Rotatorier (Hjuldjur) Cladocerer (Hinnkräftor) Calanoida copepoder (Hoppkräftor) Cyclopoida copepoder (Hoppkräftor) Copepoda nauplier (Hoppkräftor- ungt stadie) Förekomst av indikatorarter Ekologisk Antal Frekvens grupp taxa taxa O 4 4 I 29 43 E 7 11 O = Oligotrofiindikatorer I = Indifferent artar E = Eutrofiindikatorer Frekvens = Summa av frekvensen för resp. ekologisk grupp Kommentar: Djurplanktonsamhället i Allgunnen dominerades av rotatorier, främst Keratella cochlearis och Polyarthra vulgaris. Bland de adulta kräftdjuren var hinnkräftorna vanligast t.ex. Ceriodaphnia sp. Småvuxna arter av djurplankton var avsevärt vanligare än storvuxna. Avsaknad av stora Daphnia -arter, men riklig förekomst av småvuxna hinnkräftor, visar att predationstrycket från fisk är relativt intensivt i Allgunnen. Både eutrofi- och oligotrofiindikerande arter påträffades, så näringstillståndet bedöms som näringsfattigt till måttligt näringsrikt. Artsammansättningen, med dominans av Keratella cochlearis och småvuxna hopp- och hinnkräftor, har varit liknande de senaste åren. 730. Alsterån, Kållen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 2013-08-14 6337900 / 1475150 Fördelning på olika grupper (antal individer) Rotatorier (Hjuldjur) Cladocerer (Hinnkräftor) Calanoida copepoder (Hoppkräftor) Cyclopoida copepoder (Hoppkräftor) Copepoda nauplier (Hoppkräftor - ungt stadie) Förekomst av indikatorarter Ekologisk Antal Frekvens grupp taxa taxa O 1 1 I 21 32 E 5 11 O = Oligotrofiindikatorer I = Indifferent artar E = Eutrofiindikatorer Frekvens = Summa av frekvensen för resp. ekologisk grupp Kommentar: Djurplanktonsamhället i Kållen dominerades påtagligt av Keratella cochlearis var. hispida. Bland hinnkräftorna var Diaphanosoma brachyurum vanligast och bland hoppkräftorna yngre stadier av cyclopoider. Den storvuxna arten Daphnia longispina förekom och den indikerar relativt lågt predationstryck från fisk och ett högt betningstryck på växtplankton. Tätheten av rotatorier var dock mycket stor, betydligt större än 2012, vilket kan tyda på minskad betning. Eftersom analysmetodiken i Alsterån (BIN PR01) inte ger täthetsskattningar utan bara frekvens går det inte att se hur tätheten av rotatorier eventuellt ändrats i sjön jämfört med 2010 och 2011. Eutrofiindikatorerna var vanligare än oligotrofiindikatorerna, vilket tyder på att Kållen är utsatt för viss näringsbelastning. Djurplanktonsamhället har tidigare år dominerats av invasionsarten Kellicottia bostoniensis, men i år påträffades endast ett fåtal individer av den. Det har alltså skett en förändring i sjöns djurplanktonsamhälle, i både artsammansättningen och tätheten av rotatorier, jämfört med de närmaste tre-fyra åren. 65
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 75. Alsterån, Allgunnen 2013-08-12 Lokalkoordinater: 6320850 / 1512370 (RT90) RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 2 999 0,001 Aphanothece sp. - NÄGELI 2 873 0,001 Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI 1 0,4 0,0002 Merismopedia cf. tenuissima - LEMMERMANN -2 I 4 1215 0,002 Microcystis sp. - KÜTZING E 2 29 0,001 Snowella cf. atomus - KOMAREK & HINDÁK I 4 714 0,0004 Snowella sp. - ELINKIN I 1 16 0,0002 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 32 0,001 Woronichinia sp. - ELENKIN E 2 10 0,0002 Nostocales Dolichospermum sp. nystan - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 16 0,002 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 6,4 0,001 Oscillatoriales Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB. 3 E 1 34 0,00004 Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 1 I 2 2205 0,063 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 3 72 0,021 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 2 17 0,040 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 42 0,004 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 87 0,006 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 3 1,1 0,092 Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN -3 I 2 3,8 0,001 Gymnodinium sp. (20-40 µm) - STEIN I 2 0,3 0,002 Peridiniopsis penardiforme - (LINDEMANN) BOURRELLY 2 0,4 0,003 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 3,8 0,005 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 9,5 0,004 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 5,7 0,001 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 1,9 0,0003 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 25 0,007 Mallomonas cf. akrokomos - RUTTNER -2 I 2 5,7 0,0001 Mallomonas tonsurata - TEILING emend. W. KRIEG. -1 I 2 17 0,002 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 7,6 0,003 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 5,7 0,0005 Synura sp. - EHRENBERG I 2 5,7 0,002 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 0,3 0,00004 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 2,7 0,029 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 1 0,5 0,003 Aulacoseira cf. tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 3 57 0,008 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 3 61 0,046 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I 4 45 0,042 Aulacoseira sp. (10-15 µm) - THWAITES I 2 2,4 0,008 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 34 0,024 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 1 5,7 0,0002 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 3 47 0,002 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 4 12 0,015 Entomoneis sp. - EHRENBERG E 1 0,1 0,003 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 1 0,2 0,003 Bacillariophyceae (30-50 µm) - HAECKEL I 1 0,1 0,0001 66
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 Forts. 75. Alsterån, Allgunnen 2013-08-12 Lokalkoordinater: 6320850 / 1512370 (RT90) RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra sp. - FOTT I 1 1,9 0,00002 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 32 0,004 Crucigeniella sp. - LEMMERMANN 2 7,6 0,001 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 23 0,002 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 0,2 0,035 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 2 5,7 0,005 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 38 0,004 Scenedesmus sp. (annan) - MEYEN E 3 84 0,001 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 1 9,5 0,0004 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 3 167 0,004 Övrigt Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 0,4 0,016 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 2 144 0,001 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 1,8 0,0001 Cosmarium sp. - RALFS O 2 25 0,004 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 0,6 0,001 Staurodesmus sp. - TEILING I 2 0,2 0,0002 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 2,5 0,094 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY -2 3 139 0,003 Goniochloris mutica - (BRAUN) FOTT 1 0,1 0,0001 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 1,9 0,002 Monomastix sp. - SCHERFFEL 1 1,9 0,0001 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 67
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 730. Alsterån, Kållen 2013-08-14 Lokalkoordinater: 6337900 / 1475150 (RT90) RAPPORT Nivå: 0-3 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 83 0,002 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT 3 I 1 100 0,001 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 135 0,014 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 4 921 0,353 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 2 64 0,104 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 26 0,001 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 1509 0,081 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 38 0,049 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus cordiformis - NAUMANN -2 I 2 26 0,003 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 3 153 0,083 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 2,3 0,001 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 38 0,067 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I 2 26 0,023 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 26 0,006 Synura sp. - EHRENBERG I 2 64 0,044 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 2 128 0,011 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I 4 164 0,076 Aulacoseira sp. (10-15 µm) - THWAITES I 1 3 0,007 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 26 0,001 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 89 0,008 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 3 28 0,035 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 2,7 0,005 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 1 1,3 0,005 Bacillariophyceae (30-50 µm) - HAECKEL I 2 77 0,026 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus cf. longicauda - (EHRENB.) DUJARDIN 3 E 2 0,7 0,012 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 2 1,3 0,012 Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 1 13 0,006 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 2 64 0,093 Trachelomonas sp. (20-25 µm) - EHRENBERG 3 E 1 13 0,049 CHLOROPHYTA (grönalger) Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 38 0,001 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 499 0,022 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 2 115 0,012 Desmodesmus spinosus - (CHODAT) HEGEWALD 2 E 2 26 0,001 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 128 0,003 Scenedesmus sp. (annan) - MEYEN E 1 51 0,005 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 256 0,002 Övrigt Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 0,3 0,013 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 1 318 0,005 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 153 0,016 Closterium cf. limneticum - LEMMERMANN 1 E 3 6,7 0,011 Closterium setaceum - EHRENBERG ex RALFS 2 1,0 0,010 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 3 268 0,067 Cosmarium sp. - RALFS O 2 51 0,009 Euastrum sp. - EHRENBERG O 2 26 0,003 Staurastrum cf. chaetoceras - (SCHRÖDERT) G. M. SMITH 2 E 2 26 0,015 Staurastrum cf. tetracerum - RALFS 1 I 2 26 0,013 Staurastrum sp. (annan) - (MEYEN) RALFS 2 9,4 0,011 Staurodesmus extensus - (BORGE) TEILING I 1 13 0,005 Staurodesmus sp. - TEILING I 1 13 0,003 ÖVRIGA Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 1 26 0,0003 Goniochloris fallax - FOTT 1 13 0,017 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 77 0,004 Övriga, oidentifierad flagellat (<10 µm) 5 4690 0,095 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 1987 0,132 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 68
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 75. Alsterån, Allgunnen augusti 0-12 m Kvalitativ zooplanktonanalys Provdatum: 2013-08-12 Lokalkoordinat: 6320850 / 1512370 Djup på platsen: 13 m Metod: BIN PR01 + Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, djurplankton Determinator: Ingrid Hårding, Medins Biologi AB Ekologisk grupp Frekvens Andel med (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (1-5) mogna ägg (%) ROTIFERA (HJULDJUR) Ascomorpha ovalis - (Bergendal, 1892) I 2 Asplanchna herricki - de Guerne, 1888 (ad) I 1 Collotheca - Harring, 1913 I 2 38 Conochilus unicornis - Rousselet, 1892 I 1 Euchlanis - Ehrenberg, 1832 I 1 Gastropus stylifer - (Imhof, 1891) I 1 Gastropus - Imhof, 1898 I 1 Kellicottia longispina - Kellicott, 1879 I 3 6 Keratella cochlearis - Gosse, 1851 I 3 18 Keratella cochlearis hispida - (Lauterborn, 1900) E 4 Keratella tecta - (Gosse, 1851) E 1 100 Ploesoma hudsoni - (Imhof, 1891) O 1 Polyarthra euryptera - Wierzejski, 1891 E 1 Polyarthra major - Burckhardt, 1900 I 2 Polyarthra remata - (Skorikov, 1896) I 2 Polyarthra vulgaris - Carlin, 1943 I 4 Pompholyx sulcata - Hudson, 1885 E 1 67 Synchaeta - Ehrenberg, 1832 (liten, <120 µm) I 2 Synchaeta - Ehrenberg, 1832 (stor, >120 µm) I 2 Trichocerca birostris/similis E 2 Trichocerca cylindrica - (Imhof, 1891) E 1 Trichocerca porcellus - (Gosse, 1851) E 1 Trichocerca - de Lamarck, 1801 I 1 Obestämd rotatorie I 1 CLADOCERA (HINNKRÄFTOR) Bosmina (Eubosmina) coregoni coregoni - Baird, 1857 (ad) I 1 Bosmina (Eubosmina) coregoni coregoni - Baird, 1857 (juv) I 1 Bosmina (Eubosmina) coregoni kessleri - Uljanin, 1874 (juv) I 1 Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (ad) I 1 Ceriodaphnia - Dana, 1853 (ad) I 2 Ceriodaphnia - Dana, 1853 (juv) I 2 Daphnia cristata - G.O. Sars, 1861 (ad) O 1 Daphnia cristata - G.O. Sars, 1861 (juv) O 1 Daphnia - O.F. Müller, 1785 (juv) I 1 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (ad) I 1 Holopedium gibberum - Zaddach, 1855 (ad) O 1 Leptodora kindti - (Focke, 1844) (ad) I 1 Limnosida frontosa - G.O. Sars, 1862 (ad) I 1 Polyphemus pediculus - (Linnaeus, 1761) I 1 Lösa Cladocera-ägg 25 COPEPODA (HOPPKRÄFTOR): CALANOIDA Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 1 Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (hanar) I 1 Eudiaptomus, copepoditer 1 Calanoida nauplier 1 COPEPODA (HOPPKRÄFTOR): CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti - (Claus, 1857) (honor) I 1 Cyclopoida, copepoditer 2 Cyclopoida, nauplier 3 Cyclopoida, ägg 50 De olika arternas frekvens skattades enligt BIN PR01. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. Totalt minst 500 individer har räknats. Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. 69
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 730. Alsterån, Kållen augusti 0-7 m Kvalitativ zooplanktonanalys Provdatum: 2013-08-14 Lokalkoordinat: 6337900 / 1475150 Djup på platsen: 10 m Metod: BIN PR01 + Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, djurplankton Determinator: Ingrid Hårding, Medins Biologi AB Ekologisk grupp Frekvens Andel med (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (1-5) mogna ägg (%) ROTIFERA (HJULDJUR) Collotheca - Harring, 1913 I 1 50 Gastropus - Imhof, 1898 I 1 Kellicottia bostoniensis - (Rousselet, 1908) I 1 Kellicottia longispina - Kellicott, 1879 I 3 13 Keratella cochlearis - Gosse, 1851 I 3 5 Keratella cochlearis hispida - (Lauterborn, 1900) E 5 4 Keratella tecta - (Gosse, 1851) E 2 20 Polyarthra euryptera - Wierzejski, 1891 E 1 Polyarthra major - Burckhardt, 1900 I 3 Polyarthra remata - (Skorikov, 1896) I 4 Polyarthra vulgaris - Carlin, 1943 I 2 Synchaeta - Ehrenberg, 1832 (stor, >120 µm) I 1 Trichocerca birostris/similis E 2 Trichocerca pusilla - (Jennings, 1903) E 1 Trichocerca rousseleti - (Voigt, 1902) I 1 Trichocerca - de Lamarck, 1801 I 1 CLADOCERA (HINNKRÄFTOR) Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (juv) I 1 Daphnia cristata - G.O. Sars, 1861 (ad) O 1 100 Daphnia longispina - (O.F. Müller, 1776) (ad) I 1 150 Daphnia longispina - (O.F. Müller, 1776) (juv) I 1 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (ad) I 2 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (juv) I 1 COPEPODA (HOPPKRÄFTOR): CALANOIDA Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 1 100 Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (hanar) I 1 Eudiaptomus, copepoditer 1 Eudiaptomus, ägg Calanoida nauplier 1 COPEPODA (HOPPKRÄFTOR): CYCLOPOIDA Thermocyclops oithonoides - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 1 Thermocyclops oithonoides - (G.O. Sars, 1863) (hanar) I 1 Cyclopoida, copepoditer 2 Cyclopoida, nauplier 4 Cyclopoida, ägg 25 ANDRA ZOOPLANKTON (ej med i totalbiomassan) Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) I 1 De olika arternas frekvens skattades enligt BIN PR01. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. Totalt minst 500 individer har räknats. Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. 70
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 75. Alsterån, Allgunnen Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Alsterån Kommun: Mönsterås Lokalnummer: 75 Top. karta: 5G SV Lokalnamn: Allgunnen Vattenkoordinater: 6320386 / 1512843 Huvudflodområde: 75 Alsterån Lokalkoordinater: 6320850 / 1512370 Provtagningsuppgifter Provtagare: Bergström/Nygård Datum: 2013-08-12 Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:45 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 13 Vattentemperatur (0,5m): 20,8 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,8 m Väderlek: Halvklart Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Växtplankton Kvalitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupintervall: 0-6 m Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall: 1 0-6 m 2 - m 3 - m 4 - m Djurplankton Kvalitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Provflaska I Provflaska II Håvdiameter: - cm - cm Maskstorlek: - µm - µm Djupintervall: - m - m Konserveringsmetod: - - Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Typ av hämtare: Limnos Mängd filtrerat vatten (l/prov): 26 Maskstorlek: 40 µm Antal profiler: 1 Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall: a 0-12 m b - m c - m d - m Övrigt - 71
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 7 730. Alsterån, Kållen Vattenområdesuppgifter Län: 7 Kronoberg Sjö/vattendrag: Alsterån Kommun: Uppvidinge Lokalnummer: 730 Top. karta: 5F NO Lokalnamn: Kållen Vattenkoordinater: 6337900 / 1475150 Huvudflodområde: 75 Alsterån Lokalkoordinater: 6337900 / 1475150 Provtagningsuppgifter Provtagare: Bergström/Nygård Datum: 2013-08-14 Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 10:00 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 10 Vattentemperatur (0,5m): 18,5 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 4 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 0,75 m Väderlek: Halvklart Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Växtplankton Kvalitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupintervall: 0-3 m Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall: 1 0-3 m 2 - m 3 - m 4 - m Djurplankton Kvalitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Provflaska I Provflaska II Håvdiameter: - cm - cm Maskstorlek: - µm - µm Djupintervall: - m - m Konserveringsmetod: - - Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Typ av hämtare: Limnos Mängd filtrerat vatten (l/prov): 16 Maskstorlek: 40 µm Antal profiler: 1 Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall: a 0-7 m b - m c - m d - m Övrigt - 72
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 8 BILAGA 8 Kiselalger Metodik Resultat Artlistor Fältprotokoll 73
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 8 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metod: SS-EN 13946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Provtagningen av kiselalger har utförts av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29) och har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analys Utförare: Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medinsbiologi.se Metod: SS-EN 14407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Analys av kiselalger har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Utvärdering Utförare: Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medinsbiologi.se Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) och Havs-och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). I Jarlman & Sundberg 2011 kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 74
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 8 60. Alsterån, inlopp Algunnen Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Nybro Vattennivå: låg Koordinater: 6315568/1512501 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 15 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5 2013-09-17 Provplats: nedströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 430 IPS: 19,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 56 TDI: 17,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,31 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 5,84 (klass 2) NÄRA NEUTRALT mycket nära måttlligt surt Kommentar årets undersökning Alsterån vid inloppet till Algunnen hade 2013 ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten, vilket stämmer med klassningen. De vanligaste arterna var Achnanthidium minutissimum -gruppen, som förekommer i näringsfattiga till måttligt näringsrika miljöer, och Brachysira neoexilis, som är surhetstolerant. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,3. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2010 2011 2012 2013 19,4 19,4 19,3 19,4 1 1 1 1 17,8 20,6 20,0 17,7 1 1 1 1 0,7 0,0 0,7 0,7 1-2 1-2 1-2 1-2 Hög status Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 11-13 19,4 1 19,4 1 0,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2010 5,79 3 Måttligt surt mycket nära nära neutralt 2011 2012 6,26 5,73 2 3 Nära neutralt Måttligt surt nära nära neutralt 2013 5,84 2 Nära neutralt mycket nära måttlligt surt Treårsmedelvärde 11-13 5,94 2 Nära neutralt nära måttlligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet och stödparametrarna TDI och %PT var i stort sett desamma och artsammansättningen var likartad alla fyra undersökningsåren. Surhetsindexet ACID hamnade 2010 och 2012 i måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4), men indexvärdena låg mycket nära respektive nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). År 2011 och 2013 visade indexvärdet nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet 2011-2013 hamnar i nära neutrala förhållanden, men nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Detta visar att lokalen surhetsmässigt ligger i gränslandet mellan måttligt sura och nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 75
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 8 95. Alsterån, Sandbäckshult Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Nybro Vattennivå: låg Koordinater: 6318725/1529396 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 15,4 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5 2013-09-17 Provplats: bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 419 IPS: 18,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 43 TDI: 21,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,14 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,95 (klass 1) ACID: 5,61 (klass 3) MÅTTLIGT SURT relativt nära nära neutralt Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Alsterån vid Sandbäckshult motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %, vilket stämmer med klassningen. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4.Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2010 2011 2012 2013 19,1 18,6 18,8 18,5 1 1 1 1 22,8 20,6 26,4 21,7 1 1 1 1 0,9 0,0 0,6 0,0 1-2 1-2 1-2 1-2 Hög status Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 11-13 18,6 1 22,9 1 0,2 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2010 2011 2012 6,67 6,35 7,53 2 2 1 Nära neutralt Nära neutralt Alkaliskt mycket nära nära neutralt 2013 5,61 3 Måttligt surt relativt nära nära neutralt Treårsmedelvärde 11-13 6,50 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet motsvarade alla fyra åren hög status och inga större skillnader noterades i stödparametrarna TDI och %PT eller i artsammansättningen.. Surhetsindexet ACID visade 2010 och 2011 nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). År 2012 hamnade indexet i alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3), men värdet låg mycket nära gränsen mot nära neutralt. 2013 visade ACID måttligt sura förhållanden, men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot nära neutralt. Treårsmedelvärdet 2011-2013 motsvarar nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 76
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 8 Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför) men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum 77
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 8 60. Alsterån, inlopp Algunnen 2013-09-17 Lokalkoordinater: 6315568/1512501 (RT90) Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 114 26,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4,0 1 4 9 2,1 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 1 3 4 0,9 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 4 0,9 Aulacoseira valida (Grunow) Krammer AUVA 4,0 2 2 2 0,5 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 1 0,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 9 2,1 Brachysira intermedia (Oestrup) Lange-Bertalot BINT 5,0 1 2 2 0,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 68 15,8 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5,0 1 2 3 0,7 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5,0 2 3 4 0,9 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5,0 2 2 8 1,9 Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot CHSH 5,0 1 2 2 0,5 Chamaepinnularia sp. CHSP 5,0 1 0 2 0,5 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 3 0,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 10 2,3 Encyonema pergracile Krammer EPRG 5,0 1 2 3 0,7 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5,0 3 4 1 0,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 1 3 20 4,7 Eunotia arcus Ehrenberg var. arcus EARC 5,0 3 3 2 0,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 1 2 2 0,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5,0 2 2 2 0,5 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 1 2 1 0,2 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5,0 3 2 2 0,5 Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5,0 3 2 1 0,2 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5,0 3 2 1 0,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 2 0,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 1 2 3 0,7 Eunotia naegelii Migula ENAE 5,0 2 2 1 0,2 Eunotia septentrionalis Oestrup ESEP 5,0 3 2 1 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 1 0,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 21 4,9 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5,0 2 3 2 0,5 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5,0 2 3 1 0,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4,5 2 3 3 0,7 Fragilaria Iconogr. 2, Taf. 8:15-16 FRA1 4,0 3 0 6 1,4 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 1 14 3,3 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 1 0,2 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5,0 1 2 9 2,1 Navicula angusta Grunow NAAN 5,0 3 2 8 1,9 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 9 2,1 Navicula notha Wallace NNOT 4,8 1 2 1 0,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 4 0,9 Naviculadicta litos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NVDI 5,0 1 0 1 0,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3,0 2 3 1 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 3 0,7 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5,0 1 3 2 0,5 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5,0 3 2 2 0,5 Pinnularia stomatophora (Grunow) Cleve var. stomatophora PSTO 5,0 2 2 1 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 6 1,4 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5,0 1 4 3 0,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 27 6,3 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3,0 1 4 2 1 0,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 4 0,9 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 8 1,9 SUMMA (antal skal): 430 SUMMA (antal taxa): 56 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 56 TDI (0-100): 17,7 ADMI (%): 26,5 Acidofil ( ): 391 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,31 % PT: 0,7 EUNO (%): 4,9 Circumneutral ( ): 493 Odefinierad ( ): 40 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,4 ACID: 5,84 Acidobiont ( ): 33 Alkalifil ( ): 44 2,54 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 78
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 8 95. Alsterån, Sandbäckshult 2013-09-17 Lokalkoordinater: 6318725/1529396 (RT90) Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 90 21,5 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 1 0,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4,0 1 4 39 9,3 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 7 1,7 Aulacoseira valida (Grunow) Krammer AUVA 4,0 2 2 4 1,0 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 3 0,7 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 3 0,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 42 10,0 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4,0 1 4 1 0,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3,0 1 4 3 0,7 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 2 0,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 4 1,0 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 1 3 2 0,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 14 3,3 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5,0 2 2 5 1,2 Eunotia genuflexa Nörpel-Schempp EGEN 5,0 2 2 4 1,0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 9 2,1 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5,0 3 2 2 0,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 7 1,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 22 5,3 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5,0 2 3 1 0,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4,5 2 3 5 1,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 3 0,7 Fragilaria sp. FRAS 4,0 3 0 7 1,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 1 0,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 18 4,3 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 2 0,5 Gyrosigma obscurum (W. Smith) Griffith & Henfrey GOBS 2,0 3 0 1 0,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5,0 3 2 1 0,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 4 1,0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 1 0,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 1 0,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 1 3 1 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 2 0,5 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4,0 1 4 1 0,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5,0 1 4 4 1,0 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 7 1,7 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 1 4 4 1,0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4,0 1 4 7 1,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 24 5,7 Surirella angusta Kützing SANG 4,0 1 4 2 0,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 57 13,6 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 1 4 1 0,2 SUMMA (antal skal): 419 SUMMA (antal taxa): 43 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 43 TDI (0-100): 21,7 ADMI (%): 21,5 Acidofil ( ): 377 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,14 % PT: 0,0 EUNO (%): 8,1 Circumneutral ( ): 379 Odefinierad ( ): 38 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,5 ACID: 5,61 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 205 2,60 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 79
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 8 60. Alsterån, inlopp Algunnen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 75 Alsterån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 5G SV Kommun: Nybro Lokalkoordinater: 6315568/1512501 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: 2013-09-17 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 16 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 15 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: nedströms bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: >50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: <5% Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: barrskog Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Al Vattenmossa Dominerande 2: buskar Sälg - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vägbro måttlig B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 80
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 8 95. Alsterån, Sandbäckshult RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 75 Alsterån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 5G SO Kommun: Nybro Lokalkoordinater: 6318725/1529396 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: 2013-09-17 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 13 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 15,4 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: <5% Påväxtalger: 5-50% Grova block: <5% Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Ek Al Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass Gran - Dominerande 3: buskar - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vägbro måttlig B: Samhälle måttlig C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 81
82 ALSTERÅN 2013 - Bilaga 8
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 9 BILAGA 9 Kalkeffektuppföljning 83
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 9 Lokalnamn X Kord Y Kord Datum Temp ph Alk Kond Färg Ca Mg Na K ºC mekv/l ms/m mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Kronobergs län Alstern utlopp 6317144 525053 2013-05-22 15,5 6,92 0,117 5,10 78 0,218 0,068 0,158 0,016 Alsterån vid dalen 6314219 538011 2013-01-16 0,2 6,25 0,047 4,60 121 0,150 0,067 0,146 0,012 Alsterån vid dalen 6314215 538009 2013-02-14 0,4 6,60 0,061 4,65 80 0,150 0,065 0,170 0,015 Alsterån vid dalen 6314219 538011 2013-04-11 1,2 6,58 0,089 5,11 101 0,180 0,081 0,174 0,016 Alsterån vid dalen 6314219 538011 2013-04-17 4,0 6,16 0,040 4,14 149 0,125 0,062 0,136 0,017 Alsterån vid dalen 6314215 538009 2013-04-17 3,4 6,20 0,036 4,09 110 0,130 0,063 0,160 0,020 Alsterån vid dalen 6314215 538009 2013-06-11 18,1 6,70 0,067 4,27 110 0,170 0,071 0,160 0,014 Alsterån vid dalen 6314219 538011 2013-07-03 15,0 6,56 0,086 4,50 152 0,166 0,069 0,151 0,011 Alsterån vid dalen 6314215 538009 2013-08-14 15,9 7,00 0,120 4,83 80 0,200 0,079 0,180 0,016 Alsterån vid dalen 6314215 538009 2013-10-17 8,5 7,00 0,140 5,20 50 0,200 0,079 0,180 0,017 Alsterån vid dalen 6314219 538011 2013-11-05 8,0 6,69 0,105 5,18 125 0,201 0,083 0,168 0,017 Alsterån vid dalen 6314219 538011 2013-12-16 3,9 6,58 0,087 5,00 105 0,184 0,077 0,161 0,015 Alsterån vid dalen 6314215 538009 2013-12-19 3,0 6,70 0,077 5,00 80 0,180 0,076 0,170 0,016 Badebodaån Ekholma 6328448 535528 2013-01-10 1,1 5,94 0,037 5,26 202 0,150 0,086 0,184 0,030 Badebodaån Ekholma 6328448 535528 2013-01-16 0,2 6,14 0,054 5,70 207 0,161 0,091 0,209 0,030 Badebodaån Ekholma 6328448 535528 2013-03-06 1,8 6,63 0,128 8,09 226 0,196 0,111 0,333 0,045 Badebodaån Ekholma 6328448 535528 2013-04-11 1,3 6,70 0,165 9,27 260 0,236 0,134 0,434 0,057 Badebodaån Ekholma 6328448 535528 2013-04-17 3,8 6,28 0,070 7,13 215 0,144 0,082 0,326 0,031 Badebodaån Ekholma 6328448 535528 2013-05-28 14,9 6,40 0,085 7,00 238 0,157 0,086 0,300 0,031 Badebodaån Ekholma 6328448 535528 2013-07-03 15,5 6,41 0,096 6,67 320 0,186 0,097 0,305 0,027 Badebodaån Ekholma 6328448 535528 2013-11-05 7,8 6,58 0,121 15,3 267 0,244 0,136 0,999 0,048 Badebodaån Ekholma 6328448 535528 2013-12-16 2,9 6,44 0,084 9,00 219 0,188 0,110 0,450 0,042 Badebodaån Hultbren yta 6329921 522288 2013-02-14 0,4 6,50 0,140 8,89 150 0,170 0,096 0,370 0,140 Badebodaån Hultbren yta 6329921 522288 2013-06-11 20,2 6,80 0,100 6,01 160 0,160 0,089 0,260 0,092 Badebodaån Hultbren yta 6329921 522288 2013-10-17 8,5 7,10 0,170 6,76 150 0,170 0,096 0,280 0,089 Badebodaån Mada 6331827 527592 2013-01-10 0,7 6,08 0,052 5,84 214 0,161 0,092 0,215 0,037 Badebodaån Mada 6331827 527592 2013-01-16 0,1 6,21 0,065 6,32 225 0,171 0,096 0,239 0,035 Badebodaån Mada 6331827 527592 2013-03-06 1,2 6,66 0,139 9,21 237 0,203 0,115 0,412 0,056 Badebodaån Mada 6331827 527592 2013-04-11 3,1 6,76 0,179 10,7 256 0,247 0,135 0,537 0,069 Badebodaån Mada 6331827 527592 2013-04-17 3,7 6,46 0,106 10,1 220 0,167 0,094 0,541 0,042 Badebodaån Mada 6331827 527592 2013-05-28 15,5 6,56 0,105 8,34 240 0,170 0,091 0,384 0,041 Badebodaån Mada 6331827 527592 2013-07-03 15,3 6,53 0,110 7,39 320 0,190 0,099 0,350 0,034 Badebodaån Mada 6331827 527592 2013-11-05 7,9 6,68 0,141 18,6 280 0,272 0,148 1,32 0,063 Badebodaån Mada 6331827 527592 2013-12-16 3,0 6,59 0,107 10,7 220 0,205 0,120 0,575 0,056 Björkesjö St mitt 6327371 528275 2013-05-20 17,9 6,98 0,143 4,68 142 0,227 0,078 0,123 0,013 Björkesjö St mitt 6327371 528275 2013-10-24 9,2 6,89 0,154 4,73 147 0,226 0,081 0,136 0,011 Björksjön St mitt 6325742 529403 2013-05-20 17,8 6,87 0,090 3,87 56 0,167 0,065 0,099 0,009 Björksjön St mitt 6325742 529403 2013-10-24 8,6 6,83 0,115 4,04 29 0,179 0,067 0,106 0,009 Forsaån 6317688 528471 2013-01-10 1,0 5,64 0,013 4,05 130 0,123 0,072 0,125 0,010 Forsaån 6317688 528471 2013-01-16 0,1 5,75 0,019 4,12 129 0,124 0,073 0,129 0,010 Forsaån 6317688 528471 2013-03-06 0,9 6,45 0,069 4,51 135 0,135 0,084 0,132 0,012 Forsaån 6317688 528471 2013-04-11 0,9 6,72 0,126 5,23 130 0,163 0,101 0,162 0,014 Forsaån 6317688 528471 2013-04-17 3,8 6,20 0,054 4,35 138 0,119 0,074 0,135 0,015 Forsaån 6317688 528471 2013-05-28 15,7 6,15 0,046 3,99 145 0,115 0,068 0,116 0,010 Forsaån 6317688 528471 2013-07-03 14,9 6,26 0,066 3,90 215 0,133 0,077 0,126 0,007 Forsaån 6317688 528471 2013-10-23 9,3 6,50 0,086 4,96 205 0,168 0,100 0,161 0,018 Forsaån 6317688 528471 2013-11-05 7,9 6,39 0,059 4,89 181 0,164 0,095 0,151 0,019 Forsaån 6317688 528471 2013-12-16 3,7 6,15 0,043 4,49 130 0,137 0,084 0,137 0,014 Gassjön 6336523 522722 2013-05-28 17,7 6,70 0,116 4,92 215 0,224 0,078 0,114 0,013 Hjärtsjön Hökh utlopp 6321709 521889 2013-05-22 17,3 6,70 0,118 4,05 63 0,202 0,053 0,096 0,011 Hjärtsjön Hökh utlopp 6321709 521889 2013-11-05 8,0 6,74 0,103 4,05 56 0,190 0,055 0,111 0,012 Hovgårdssjön utlopp 6321279 535691 2013-05-22 16,5 6,72 0,129 4,78 101 0,225 0,087 0,121 0,015 Hovgårdssjön utlopp 6321279 535691 2013-11-05 7,8 6,98 0,177 5,12 82 0,255 0,095 0,141 0,013 Hökabäcken vid väg 6319193 523056 2013-01-16 0,5 6,31 0,080 4,32 113 0,186 0,059 0,116 0,012 Hökabäcken vid väg 6319193 523056 2013-04-11 2,4 6,38 0,096 4,82 97 0,191 0,078 0,145 0,018 Hökabäcken vid väg 6319193 523056 2013-04-17 4,2 6,20 0,073 4,25 110 0,146 0,063 0,119 0,018 Hökabäcken vid väg 6319193 523056 2013-05-28 14,7 6,59 0,099 4,13 93 0,161 0,053 0,101 0,011 Hökabäcken vid väg 6319193 523056 2013-07-03 14,4 6,40 0,104 4,04 118 0,178 0,059 0,112 0,011 Hökabäcken vid väg 6319193 523056 2013-11-05 7,8 6,33 0,094 4,72 86 0,189 0,075 0,129 0,020 Hökabäcken vid väg 6319193 523056 2013-12-16 4,5 6,36 0,093 4,32 72 0,181 0,068 0,115 0,016 Hökasjön mitt 6326017 532482 2013-05-20 17,7 7,05 0,165 4,49 105 0,258 0,069 0,091 0,012 Hökasjön mitt 6326017 532482 2013-10-24 8,7 6,99 0,185 4,54 56 0,246 0,067 0,103 0,012 Idesjö utlopp 6322396 540251 2013-05-22 18,7 6,76 0,113 4,63 101 0,194 0,100 0,119 0,014 Idesjö utlopp 6322396 540251 2013-11-25 3,5 6,87 0,139 4,71 87 0,189 0,096 0,130 0,013 Juven utlopp 6336046 525642 2013-05-28 17,6 6,53 0,089 5,14 205 0,178 0,081 0,154 0,017 Kroksjön Fagraskruv mitt 6328814 524857 2013-05-20 17,6 6,99 0,164 4,68 201 0,315 0,062 0,091 0,007 Kroksjön Fagraskruv mitt 6328814 524857 2013-10-24 7,9 6,85 0,229 4,80 224 0,328 0,068 0,102 0,007 84
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 9 Lokalnamn X Kord Y Kord Datum Temp ph Alk Kond Färg Ca Mg Na K ºC mekv/l ms/m mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Kronobergs län Kållen u dos 6335906 524424 2013-01-10 0,9 5,75 0,042 5,85 211 0,162 0,089 0,223 0,019 Kållen u dos 6335906 524424 2013-03-06 1,4 6,19 0,144 11,2 224 0,211 0,115 0,584 0,030 Kållen u dos 6335906 524424 2013-05-28 15,5 6,44 0,109 10,7 207 0,189 0,096 0,550 0,027 Kållen u dos 6335906 524424 2013-11-05 8,2 6,77 0,209 28,3 297 0,295 0,172 2,36 0,072 Kånesjö utlopp 6320135 538950 2013-05-22 16,7 6,48 0,213 5,88 125 0,311 0,134 0,128 0,011 Kånesjö utlopp 6320135 538950 2013-11-25 2,2 6,07 0,100 5,29 94 0,215 0,100 0,139 0,012 Lillasjön utlopp 6313384 523719 2013-05-22 18,0 6,67 0,130 5,30 124 0,245 0,059 0,155 0,016 Lillån vid Johannesberg 6316419 537695 2013-01-16 0,3 6,44 0,093 5,27 130 0,213 0,091 0,156 0,013 Lillån vid Johannesberg 6316419 537695 2013-04-11 1,0 6,46 0,121 6,45 115 0,239 0,117 0,213 0,018 Lillån vid Johannesberg 6316419 537695 2013-04-17 3,9 6,42 0,104 6,36 105 0,193 0,098 0,227 0,019 Lillån vid Johannesberg 6316419 537695 2013-07-03 14,8 6,68 0,151 5,38 101 0,217 0,094 0,166 0,014 Lillån vid Johannesberg 6316419 537695 2013-11-05 8,4 6,56 0,187 8,59 60 0,291 0,150 0,308 0,028 Lillån vid Johannesberg 6316419 537695 2013-12-16 3,9 6,73 0,153 5,89 62 0,229 0,103 0,185 0,016 Losjön utlopp 6322241 528347 2013-05-22 18,7 7,06 0,193 5,22 42 0,283 0,076 0,115 0,010 Losjön utlopp 6322241 528347 2013-11-05 7,5 7,08 0,203 5,21 33 0,269 0,077 0,123 0,010 Lången utlopp 6310790 525062 2013-05-22 17,7 7,00 0,197 5,92 120 0,316 0,062 0,160 0,015 Marshultasjön utlopp 6323313 529851 2013-05-22 14,8 6,24 0,117 4,73 200 0,256 0,079 0,118 0,018 Marshultasjön utlopp 6323313 529851 2013-11-05 7,1 6,83 0,224 5,95 177 0,331 0,095 0,160 0,018 Marskogsjön utl 6322552 532600 2013-05-22 17,4 6,84 0,183 5,24 125 0,285 0,078 0,126 0,015 Marskogsjön utl 6322552 532600 2013-11-05 7,9 6,91 0,182 5,34 123 0,281 0,085 0,145 0,013 Möckeln utlopp 6310646 525734 2013-05-22 18,0 6,99 0,169 6,12 92 0,303 0,055 0,178 0,017 Möcklasjö mitt 6319700 540514 2013-05-20 18,2 6,76 0,110 5,14 178 0,263 0,100 0,121 0,011 Sjöatorpasjön utlopp 6330549 515691 2013-11-05 7,4 6,55 0,156 6,79 62 0,271 0,068 0,246 0,014 Skärsjön Hökhult mitt 6323852 521951 2013-05-20 17,0 7,11 0,149 4,38 33 0,189 0,085 0,102 0,011 Skärsjön Hökhult mitt 6323852 521951 2013-10-24 8,9 6,99 0,168 4,42 27 0,196 0,089 0,107 0,011 Skärsjön Mörkahult mitt 6308645 524044 2013-05-20 17,9 7,11 0,217 6,55 128 0,336 0,067 0,197 0,016 Skärsjön Mörkahult mitt 6308645 524044 2013-10-24 9,2 7,08 0,222 6,92 135 0,335 0,070 0,235 0,015 Skärsjön u dos 6324599 522316 2013-01-10 1,9 5,39 0,000 3,45 100 0,085 0,056 0,107 0,008 Skärsjön u dos 6324599 522316 2013-01-16 0,5 5,69 0,015 3,63 86 0,096 0,061 0,114 0,009 Skärsjön u dos 6324599 522316 2013-03-06 0,3 6,03 0,033 3,78 74 0,105 0,063 0,114 0,010 Sävsjön utlopp 6319502 524850 2013-05-22 16,5 7,03 0,194 4,70 81 0,245 0,067 0,116 0,015 Sävsjön utlopp 6319502 524850 2013-11-05 8,3 7,18 0,224 4,82 59 0,256 0,069 0,128 0,014 Tvinnesheda u dos 6329474 518782 2013-05-28 12,1 6,59 0,188 9,86 317 0,182 0,131 0,371 0,155 Tvinnesheda u dos 6329474 518782 2013-11-05 6,4 6,56 0,213 13,6 375 0,229 0,198 0,598 0,274 Urasjön nerstr Furusjömåla 6332631 536036 2013-11-05 7,9 7,30 0,371 11,0 221 0,451 0,128 0,450 0,049 Vrången utlo 6320394 544691 2013-05-22 18,1 6,62 0,138 6,15 314 0,278 0,150 0,169 0,026 Vrången utlo 6320394 544691 2013-11-25 2,2 6,75 0,151 6,22 381 0,270 0,139 0,184 0,023 Åmen utl 6315358 522500 2013-05-22 16,5 6,50 0,065 4,63 119 0,158 0,063 0,160 0,017 Älgasjön nerstr 6321877 542483 2013-05-22 17,4 6,58 0,099 4,58 127 0,190 0,103 0,125 0,015 Älgasjön nerstr 6321877 542483 2013-11-25 1,5 6,73 0,116 4,69 94 0,178 0,098 0,138 0,013 Älgasjön utlopp 6318648 536411 2013-05-22 18,5 6,72 0,121 5,00 84 0,211 0,091 0,141 0,015 Älgasjön utlopp 6318648 536411 2013-11-05 8,9 7,02 0,171 5,05 61 0,228 0,092 0,141 0,014 85
ALSTERÅN 2013 - Bilaga 9 Lokalnamn X Kord Y Kord Datum Temp ph Alk Kond Färg ºC mekv/l ms/m mgpt/l Kalmar län Arvesjön utlo 6332120 1509680 2013-04-23 5,0 5,96 0,072 5,20 401 Barnebosjön utlo, Getebro 6320330 1521670 2013-01-03 0,5 6,56 0,131 6,31 150 Barnebosjön utlo, Getebro 6320330 1521670 2013-04-22 8,2 6,62 0,107 5,68 137 Bjärssjön NV strand 6325125 1509165 2013-04-22 7,2 6,41 0,121 5,22 120 Björkhultssjöns utlopp 6328500 1493000 2013-04-23 5,0 6,41 0,138 6,72 191 Boasjö utlo 6324780 1506030 2013-04-22 7,5 6,49 0,101 4,57 167 Broasjö utlo 6336980 1497710 2013-04-24 5,0 6,55 0,302 7,25 297 Böta kvarn, Alsterån 6323230 1520360 2013-01-03 0,8 6,56 0,118 5,96 152 Böta kvarn, Alsterån 6323230 1520360 2013-03-13 0,6 6,37 0,108 5,87 161 Böta kvarn, Alsterån 6323230 1520360 2013-04-22 7,5 6,51 0,093 5,48 145 Böta kvarn, Trändeån 6323542 1520377 2013-01-03 0,1 6,52 0,150 7,25 160 Böta kvarn, Trändeån 6323542 1520377 2013-03-13-0,3 6,36 0,137 6,74 156 Böta kvarn, Trändeån 6323542 1520377 2013-04-22 8,7 6,56 0,153 6,55 127 Fagrasjö södr 6321100 1508200 2013-04-22 8,6 6,81 0,238 5,75 74 Fisklösan utlo 6317610 1527730 2013-05-06 15,0 4,82 0,000 5,96 588 Fröseke, Alsterån 6313470 1497920 2013-01-08 6,10 0,042 4,77 146 Fröseke, Alsterån 6313470 1497920 2013-01-30 7,07 0,218 6,40 125 Fröseke, Alsterån 6313470 1497920 2013-04-22 7,4 6,18 0,050 4,58 134 Fröseke, Alsterån 6313470 1497920 2013-11-07 6,72 0,130 5,83 97 Grytsjön utlo 6327130 1500260 2013-04-22 8,1 6,48 0,176 5,23 141 Grönskåra sm 105 6327910 1495850 2013-04-23 6,1 6,47 0,113 6,33 183 Gummegöl östr 6327230 1506700 2013-04-22 7,3 6,87 0,447 7,83 132 Kiasjön utlo 6330190 1491240 2013-04-23 4,0 6,33 0,147 6,84 196 Kleven utlo 6325940 1509330 2013-01-03 0,1 6,53 0,117 6,60 209 Kleven utlo 6325940 1509330 2013-03-13-0,2 6,43 0,089 6,21 188 Kleven utlo 6325940 1509330 2013-04-22 6,1 6,46 0,094 5,83 163 L flaten utlo 6323760 1499520 2013-04-22 6,6 6,46 0,149 4,93 141 Lillesjön utlo 6317670 1517930 2013-04-22 8,5 6,61 0,108 5,54 146 Långegöl utlo 6324050 1508950 2013-04-22 7,2 6,23 0,085 4,18 130 Löveberg 6315500 1504050 2013-03-13-0,3 6,46 0,136 5,98 216 Löveberg 6315500 1504050 2013-04-23 5,9 6,51 0,147 5,66 222 Möcklasjö utlo 6326380 1506060 2013-04-22 8,3 6,75 0,170 5,07 95 Norregölen utlo 6316790 1528110 2013-05-06 15,0 6,81 0,364 9,26 380 Rummehöljan utlo 6321420 1517540 2013-01-03 0,8 6,52 0,115 5,90 158 Rummehöljan utlo 6321420 1517540 2013-03-13 0,2 6,41 0,102 5,75 219 Rummehöljan utlo 6321420 1517540 2013-04-22 8,2 6,49 0,093 5,42 152 Stensjön norr 6317130 1518110 2013-04-22 8,3 6,68 0,233 7,43 185 Stora sinnern sundet 6329790 1512940 2013-04-22 6,9 6,68 0,162 6,45 91 Store hindsjön utlo 6312240 1506530 2013-01-03 0,8 6,62 0,111 5,53 137 Store hindsjön utlo 6312240 1506530 2013-03-13 0,0 6,44 0,096 5,36 132 Store hindsjön utlo 6312240 1506530 2013-04-23 5,9 6,62 0,120 5,43 126 Svänesjö östr 6327130 1507525 2013-04-22 8,2 6,84 0,300 6,42 112 Sävsjön utlo 6328600 1499300 2013-04-23 4,0 6,65 0,214 6,38 98 Söregölen utlo 6316060 1527360 2013-05-06 17,0 6,85 0,411 10,1 342 Tohagebäcken 6315387 1531417 2013-05-06 12,0 6,40 0,203 7,81 435 Trändenäs 6332350 1502270 2013-04-23 6,0 6,29 0,119 5,87 191 Tränsjön utlo 6336580 1498420 2013-04-24 5,0 6,62 0,249 7,02 220 Tämmen utlo 6324510 1497440 2013-04-22 6,5 6,57 0,255 6,33 152 Urasjö utlo 6334010 1488290 2013-04-23 5,0 6,44 0,113 7,17 184 Uvasjön utlo 6312750 1502750 2013-01-08 6,45 0,079 5,16 157 Uvasjön utlo 6312750 1502750 2013-01-30 6,45 0,097 5,37 130 Uvasjön utlo 6312750 1502750 2013-04-22 5,5 6,53 0,106 5,15 123 Uvasjön utlo 6312750 1502750 2013-11-07 7,6 6,97 0,170 5,85 82 Öasjön utlo 6329580 1501070 2013-04-23 4,0 6,50 0,111 6,32 168 86
Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box 1083 581 10 LINKÖPING Telefon: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 Hemsida: www.alcontrol.se