1. Livet förändras Här funderar du kring hur Susannas liv förändrades 1944 Många länder i Västeuropa ockuperades av Nazityskland under de två första åren efter andra världskrigets utbrott 1939. Från början var Ungern neutralt men landet ställde sig snart på Nazitysklands sida och ungerska soldater deltog i kriget. 1943-44 gick det allt sämre för tyska armén på östfronten. Ungern ville då dra tillbaka sina trupper. Samtidigt förhandlade landets ledning i hemlighet med de allierade, Storbritannien och Frankrike, om att man ville byta sida. I mars 1944 när den nazistiska ledningen i Tyskland förstod att Ungern försökte dra sig ur samarbetet beslutade man att ockupera landet. Redan före ockupationen hade redan den ungerska regeringen infört lagar och bestämmelser som begränsade judarnas rättigheter. Lyssna till Susanna Lyssna till Susanna när hon berättar i videoklippet om hur livet förändras ( Livet förändras 1944 ). Eller läs motsvarande sidor i Susannas berättelse. Fundera över följande: Vad var anledningen till att endast Susanna och en annan judisk flicka fick plats på mellanskolan? På mellanskolan märkte Susanna och hennes skolkamrat att en av lärarna var antisemitisk. Vad berättar Susanna om vad de blev utsatta för? Hur tror du att de kände sig? På vilket sätt drabbades Susanna och hennes familj av de antijudiska lagarna och bestämmelserna? 2. Propaganda Här funderar du över hur Nazityskland och deras allierade använde sig av propaganda BAKGRUNDSFAKTA OM PROPAGANDA Nazisterna använde propagandabilder för att sprida sin rasideologi. I tidningar och på affischer visades människor som ansågs vara mindre värda. Samtidigt skapades en bild av ariern, som visade hur han eller hon såg ut. BUNDESARCHIV: 102-03126 Reproduktion av affischen, Karl Gabor Nazistiska propagandabilder visar ariern. Affisch från Ungern med texten: Skäms på dig! Återigen har du handlat hos en jude! 1
USHMM/Mira Wallerstein USHMM/Marion Davy Wikipedia Commons Övningar: Livet förändras 1944 Tysk propagandabild med texten: Erfarenheten! Rasmässig stolthet bleknar. Affisch från tidningen Neues Volk med texten: Denna ärftligt sjuka person kommer att kosta vår nation 60 000 tyska riksmark under sin livstid. Medborgare, detta är dina pengar. Framsida av den nazistiska veckotidningen Der Stürmer. Vid teckningen står bildtexten: Vi unga vandrar glada framåt mot solen Med vår tro ska vi fördriva det onda från vårt land. Utgå från de olika propagandabilderna ovan och fundera sedan över frågorna Diskutera eller skriv ner ditt svar: Till vem riktar sig affischerna och vilket budskap har de? Är det samma eller olika budskap? Är reklam och propaganda samma sak? Vad tycker du? Diskutera. 3. Nyhetsrapportering i Sverige 1944 Kungliga biblioteket, KB. Här funderar du över vad människor kände till om det som pågick i Europa NYHETSRAPPORTERING Här funderar du över vad människor i Sverige kände till om det som pågick i Europa. En av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter (DN), skrev den 1 april 1944 om de ungerska judarna som den sista miljonen. Besvara följande frågor. Diskutera gärna med en kompis: Hur många människor med judiskt ursprung fanns det enligt artikeln inom de områden/länder som Nazityskland hade ockuperat och hur många, ungefär, var vid liv våren 1944? Redan 1942 hade nazisterna gjort en lista över antalet judar som man räknade med fanns i olika länder i Europa. Gå till Tidslinjen och läs om konferensen i Wannsee utanför Berlin. (Se rubriken Samordning av den slutgiltiga lösningen av judefrågan.) Vilka kanaler finns tillgängliga idag för nyhetsrapportering? Jämför: vad är skillnaden mellan då och nu? Se artikeln i större format på nästa sida Ω 2
Kungliga biblioteket, KB. Artikel ur Dagens Nyheter 1 april 1944. Den sista miljonen. 4. Hatbrott i Sverige idag Här funderar du över fördomar och hur du förhåller dig till andra människor HATBROTT Fördomar kan ibland resultera i att människor behandlar medmänniskor illa. Hatbrott är brott vars motiv är att kränka en person eller en grupp av personer på grund av etnicitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet eller liknande. Hatbrott kan vara allt ifrån mord till att någon spottar en person i ansiktet eller skickar otrevliga sms. Om motivet till brottet är hat mot en viss grupp av människor blir straffet hårdare. Testa dig själv i en hatbrott-quiz Vad kan du om hatbrott som begås i Sverige? 1. Hatbrott begås oftast på denna plats: a) I skolan en vanlig onsdag b) På krogen efter ett par drinkar c) I hemmet 2. Det vanligaste hatbrottet är: a) Rasistiska eller främlingsfientliga hatbrott b) Hatbrott riktade mot människor med en viss sexuell läggning c) Hatbrott riktade mot människor med en viss tro Fortsätt med quiz-frågor på nästa sida Ω hittar du på sidan 5 3
3. Det vanligaste som brottsoffret utsätts för är: a) Misshandel b) Hot c) Kränkningar 4. Den som begår ett hatbrott är oftast: a) Släkting till brottsoffret b) En total främling c) Grannen i porten bredvid 5. De som begår hatbrott är oftast: 6. Hatbrott begås oftast: a) Äldre kvinnor b) Ostraffade unga män c) Män i 50-årsåldern som suttit i fängelse a) I Stockholms storstad b) I Norrlands inland c) På Skånes slätter hittar du på sidan 5 Diskutera Börja med att tänka igenom båda uppgifterna själv. När du är klar på egen hand gör du delarna där du behöver en kompis att diskutera med. a) Ensam: Du får chansen att träffa statsministern i 5 minuter. Din uppgift är att sätta fokus på en grupp som du känner blir illa behandlad i det svenska samhället. Vilken grupp väljer du? Motivera varför. Med en kompis: Berätta för varandra vilken grupp ni valt och varför. b) Ensam: Vad kan man göra för att motverka hatbrott och att människor behandlas illa i vårt samhälle? Kom fram till tre förslag som du rangordnar. Med en kompis: Jämför era listor och enas om tre förslag från era olika listor. Rangordna de tre gemensamma förslagen. Anteckningar 4
Övning 4. Hatbrott-quiz 1. Hatbrott begås oftast på denna plats: a) I skolan en vanlig onsdag och c) I hemmet Det finns ingen typisk plats för hatbrott. Det är ungefär lika vanligt att ett hatbrott begås i skolan eller på arbetet som på allmän plats. Det är mycket vanligare att ett hatbrott sker i nära anslutning till hemmet eller på arbetsplatsen än i nöjeslivet. 2. Det vanligaste hatbrottet är: a) Rasistiska eller främlingsfientliga hatbrott Hatbrotten har oftast främlingsfientliga/rasistiska motiv. 3. Det vanligaste som brottsoffret utsätts för är: b) Hot och c) Kränkningar Det är vanligast att hatbrott begås genom att gärningspersonen hotar, ofredar eller uttalar kränkningar mot den utsatta personen i direkt närhet av henne/honom, men utan fysisk kontakt. Vart femte hatbrott är ett våldsbrott där gärningspersonen går till fysiskt angrepp mot den utsatta personen. Drygt vart fjärde hatbrott utförs på distans, exempelvis via internet eller sms. 4. Den som begår ett hatbrott är oftast: b) En total främling Oftast är gärningspersonen obekant för den utsatta personen. I en dryg fjärdedel av fallen är gärningspersonen en ytlig bekantskap, till exempel en granne, skolkamrat eller kollega. Bara sex procent av gärningspersonerna är en närstående, till exempel en släkting, vän eller före detta partner. 5. De som begår hatbrott är oftast: b) Ostraffade unga män 38 procent av de som begår hatbrott är yngre än 20 år. Majoriteten är tidigare ostraffade. 80 procent av gärningsmännen är just män. 20 procent är kvinnor. 6. Hatbrott begås oftast: a) I Stockholms storstad Trots att Stockholms län har flest antal anmälda hatbrott kan man inte säga att hatbrott hänger ihop med storstäder. När hänsyn tas till medelfolkmängd är det, efter Stockholms län, i Uppsala, Västmanlands, Skåne och Örebro län som flest anmälningar görs. Källa: Informationen har hämtats från Brottsförebyggande rådets (BRÅ) hatbrottsrapport (2012) samt ur 2010 års hatbrottsstatistik gällande misstänkta (ej lagförda). Produktion: Svenska kommittén mot antisemitism Pedagog och redaktionsråd: Ewa Andersson, Lena Jersenius och Ewa Wymark Grafisk form: Cecilia Undemark Péterfy Övningarna Livet förändras 1944 tillhör den andra delen av fem i berättelsen om. Utbildningsmaterialet Vad är en människa? utgår från en persons vittnesmål. Levnadsberättelsen ger en bild av hur det var att vara ung och jude i Europa före, under och efter Förintelsen. Från detta vittnesmål vidgas perspektivet till det som brukar kallas den kollektiva berättelsen. Detta material syftar till att öka kunskapen om Förintelsen. Genom vittnesmål, texter och olika frågeställningar möjliggör det djupare reflektioner kring personliga val, demokratins grunder och mänskliga rättigheter. 5