Socialförvaltningen Susanne Berg SN 2009:81.012

Socialförvaltningen Susanne Berg 2009-04-23 SN 2009:81.012 Bostads- och Lokalförsörjningsplan 2010-2019 Gull-Britt Melvanius Förvaltningschef Susanne Berg Planerings-/Beställarchef 1

1. BAKGRUND 5 2. SAMMANFATTNING 6 2.1 Förslag till utveckling av bostäder inom 6 2.1.1 Hälsa, Vård och omsorg 6 2.1.2 LSS 7 2.1.3 Individ- och familjeomsorgen 7 2.1.4 Social psykiatrin 7 2.2 Förslag till utveckling av lokaler inom 8 2.2.1 Hälsa, Vård och Omsorg 8 2.2.2 LSS 8 2.2.3 IFO 9 2.2.4 Social psykiatrin 9 2.2.5 Socialförvaltningens administration 9 2.3 Sammanfattande tabell 9 3. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 10 3.1 Nya lagförslag, utredningar m.m. som påverkar 10 3.1.1 Äldreboendedelegationens slutbetänkande 10 3.1.2 Lagstadgat anhörigstöd 10 3.1.3 Lag om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) Lag om Rättspsykiatrisk Vård (LRV) i öppen vård 10 3.2 Befolkningsutveckling 11 3.2.1 Den äldre befolkningen 11 3.2.2 Den yngre befolkningen 12 3.3 Medborgardialog 12 4. BOSTÄDER INOM HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 13 4.1 Särskilt boende (vårdboende med somatisk eller demens inriktning) 13 4.1.1 Befintliga boendeformer/nuläge 13 4.1.2 Boendestandard 13 4.1.3 Åldersstruktur 14 4.1.4 Tillgång och efterfrågan på bostäder i vårdboende 14 4.1.6 Prognos/Analys 16 4.1.7 Förslag till utveckling 17 4.2 Särskilt anpassad bostad (servicelägenhet) 18 4.2.1 Befintliga boendeformer/nuläge 18 4.2.2 Havsblick 18 4.2.3 Solberga området och Kollektivet 18 4.3 Andra typer av boende (Seniorboende, Trygghetsboende ) 19 4.3.1 Seniorboende 19 4.3.2 Trygghetsboende 19 4.4 Tillgång/Efterfrågan 19 4.5 Förslag till utveckling 20 2

5. BOSTÄDER INOM LSS (LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE) 21 5.1 Befintliga bostäder/nuläge 21 5.1.1 Gruppbostäder 21 5.1.2 Annan särskilt anpassad bostad 21 5.2 Behov/Efterfrågan 21 5.3 Förslag till utveckling 22 6. BOSTÄDER INOM FAMILJ- INDIVIDOMSORGEN (IFO) 23 6.1 Bostad med stöd 23 6.1.1 Befintliga bostäder/nuläge 23 6.1.2 Efterfrågan 23 6.1.3 Prognos/Analys 23 6.2 Förslag till utveckling 24 7. BOSTÄDER INOM SOCIAL PSYKIATRIN 24 7.1 Befintliga bostäder/nuläge 24 7.2 Efterfrågan 24 7.3 Prognos/Analys 24 7.4 Förslag till utveckling 24 8. LOKALER INOM HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 26 8.1 Hemtjänst/Hemsjukvård 26 8.1.1 Befintliga lokaler/ Nuläge 26 8.1.2 Prognos/Analys 26 8.1.3 Förslag till utveckling 27 8.2 Korttidsverksamhet 27 8.2.1 Befintliga lokaler/nuläge 27 8.2.2 Prognos/Analys 27 8.2.3 Förslag till utveckling 28 8.3 Dagverksamhet för personer med demens 28 8.3.1 Befintliga lokaler/nuläge 28 8.3.2 Prognos/Analys 29 8.3.3 Förslag till utveckling 29 8.4 Annan dagverksamhet 29 8.5 Träffpunkter/social gemenskap 29 8.5.1 Befintliga lokaler/nuläge 30 8.5.2 Prognos/Analys 30 8.5.3 Förslag till utveckling 30 3

9. LOKALER INOM LSS 30 9.1 Daglig verksamhet 30 9.2 Befintliga lokaler/nuläge 31 9.3 Prognos/Analys 31 9.4 Förslag till utveckling 31 10. LOKALER INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 31 10.4 Förslag till utveckling 31 11. LOKALER INOM SOCIAL PSYKIATRIN 31 11.1 81:ans Träffpunkt 31 11.2 Befintliga lokaler/nuläge 31 11.3 Prognos/Analys 32 11.4 Förslag till utveckling 32 12. ADMINISTRATIVA LOKALER INOM SOCIALFÖRVALTNINGEN 32 12.1 Socialförvaltningens administration 32 13. LAGAR SOM STYR KOMMUNENS ANSVAR FÖR BOSTÄDER 32 12.1 Bostadsförsörjningslagen (Lag om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning ) 32 12.2 Socialtjänstlagen 33 12.3 Socialtjänstförordningen (SFS 2006:287) 34 12.4 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 35 Bilagor Bilaga 1 Befolkningsprognos 2 a-b Befintliga lägenheter i särskilt boende 3 Prognos för särskilt boende 4 Förteckning servicelägenheter 5 a-b Befintliga bostäder inom LSS 6 Förteckning bostäder inom IFO 7 Prognos hemtjänst/hemsjukvård 4

1. BAKGRUND För att i enlighet med nämndsplan 2009, till socialnämnden redovisa socialtjänstens totala lokalbehov på lång sikt (10 år), har nuvarande Bostads-och lokalförsörjningsplan (SN 2006:241/709) reviderats. Denna lokal- och bostadsförsörjningsplan för socialförvaltningens verksamhetsområden har utarbetats tillsammans med myndighetsenheten och berörda verksamhetsansvariga. Socialnämnden har i sin nämndsplan för 2009 beslutat att ge förvaltningen särskilda uppdrag. Socialtjänstens totala lokalbehov på lång sikt (10 år) skall redovisas till nämnden i samband med budgetarbetets början, dock senast april 2009. Förslag beträffande driftsformer och innehåll för utvecklande mötesplatser för aktiviteter och social samvaro exv. Havsblick, skall under året underställas de tre berörda nämnderna, KFN, BUN och SN. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och riktlinjer 2007-2010 anger socialnämnden i sina nämndsmål. Att den som enligt socialnämndens bedömning inte längre kan bo kvar hemma under trygga förhållanden, skall tillhandahålla lägenhet i särskilt boende (vårdboende med somatisk eller demensinriktning) senast tre månade efter beslut. Personer med demenssjukdom, och andra psykiskt likväl som fysiskt funktionshindrade personer skall erbjudas sysselsättning (dagverksamhet) som är anpassad till deras individuella intressen och förutsättningar. Om särskilt boende inte finns omedelbart tillgängligt för den som har bedömts ha behov av sådant; skall andra insatser som t ex korttidsvistelse, avlösning och/eller hemtjänst erbjudas. Förvaltningen skall anordna och utveckla mötesplatser för anpassade fritidsaktiviteter och social samvaro för grupper som inte kan få sina behov tillgodosedda på annat sätt. 5

2. SAMMANFATTNING Under respektive rubrik i planen finns en nulägesbeskrivning, en prognos/analys och förslag till förändring/utveckling. Föreslagna förändringar/utveckling redovisas också sammanfattningsvis under denna rubrik. 2.1 Förslag till utveckling av bostäder inom 2.1.1 Hälsa, Vård och omsorg 1. Förvaltningen fortsätter det arbete som påbörjats med utveckling av olika förebyggande insatser såsom förebyggande hembesök, hemrehabilitering, anhörig stöd, utvecklad dagverksamhet för olika grupper, olika typer av korttidsvistelse och utveckling av sociala träffpunkter. 2. Förvaltningen skall bevaka och påtala behovet av tomtmark inför framtida behov av utbyggnad av särskilt boende och trygghetsboende. Tomtmark i de centrala delarna av kommunen bör avsättas för framtida behov av ytterligare byggnation. Aktuella tomter finns belägna framför Havsblick där Lomma kommun efter förhandlingar med Riksbyggen förvärvat mark som skulle kunna användas för ändamålet samt på tomten bredvid Vega. Andra förslag till lämpliga platser för etablering av äldrebostäder är den s.k. Statoiltomten i Lomma samt i det framtida utbyggnadsområdet i nordvästra Borgeby. I planarbetet bör tomtmark markeras för ändamålet. 3. I enlighet med underlag till investeringsbudget 2009 (ELP 2009-2011) planerades för utbyggnad med ytterligare boendeenheter enligt följande; 2013-2014 en enhet 2016-2017 en enhet Föreslås en revidering av utbyggnadstakten utifrån aktuella prognoser enligt följande; 2013-2014 två boendeenheter 2017-2018 två boendeenheter 4. Föreslås att socialnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidare undersöka förutsättningarna för att under prognosperioden ca 2016 utveckla ett vårdboende med demensinriktning för personer med svår demenssjukdom och en komplicerad omvårdnadssituation. För detta ändamål bedöms Lillevången vara ett bra alternativ. 5. Antalet servicelägenheter fortsätter minskas till ett trettiotal. Lägenheterna avyttras efterhand enligt plan i bilaga 4. Förvaltningen lyfter frågan om alternativ användning av lägenheterna inom LSS, psykiatri och IFO. 6. På Havsblick utvecklas en variant av trygghetsboende med de 10 lägenheter som kommunen äger som bas. 6

7. Föreslås att socialnämnden uppdrar åt förvaltningen, att vidare undersöka möjligheten, att få uppfört någon form av trygghetsboende med hyresrätt som upplåtelseform och som inkluderar möjligheten till parboende. 2.1.2 LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) 1. I nuläget bedöms det inte finnas något behov under prognosperioden av utbyggnad av gruppbostäder inom LSS. 2. Behovet av annan särskilt anpassad bostad tillgodoses genom att tillgängliga servicelägenheter används. 3. Föreslås att förvaltningen får i uppdrag att, under prognosperioden ca 2013-2014 utveckla en modell för boendestöd som också omfattar någon form av social träffpunkt för personer som tillhör LSS personkrets med neuropsykiatriska diagnoser som Aspergers syndrom, ADHD eller annat autismspekrum syndrom. 2.1.3 Individ- och familjeomsorgen 1. Föreslås att förvaltningen arbetar tillsammans med tekniska förvaltningen för att finna en lösning på ersättningsbostäder för lägenheterna på Solbergaområdet. 2.1.4 Social psykiatrin 1. För utökning av bostäder beräknas det kunna ombesörjas inom ramen för de lägenheter IFO verksamheten disponerar samt att servicelägenheter ev. kan tas i anspråk under perioden. 2. Det finns en beredskap i form av en vakant lägenhet för att möta ett eventuellt behov av bostad utifrån den nya LPT/LRV lagstiftningen. 3. Det finns i nuläget inget behov av att utveckla någon form av kategoriboende för personer med psykiska funktionshinder. 7

2.2 Förslag till utveckling av lokaler inom 2.2.1 Hälsa, Vård och Omsorg 1. För verksamheterna i Lomma ingår det i avtalet med Carema att Lomma kommun erbjuder lämpliga arbetslokaler för verksamheten. Avtalet med Carema gäller till 2012. Hemtjänstens/hemsjukvårdens lokaler på Solbergaområdet måste i enlighet med evakueringsplanen för området ersättas under 2010. 2. Fram till 2012 måste förvaltningen se över behovet av lokaler för externa entreprenörer inom hemtjänst/hemsjukvård utifrån den nya lagstiftningen LOV. 3. Under 2014 beräknas det finnas behov av utökning av arbetslokaler för hemtjänst/hemsjukvårdspersonal. 4. Under 2012 finns det behov av ytterligare arbetslokaler för arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom Kommunrehab. 5. Åtgärder av kommunens hjälpmedelsförråd måste utredas vidare. Utredningen omfattar renovering/arbetsmiljöåtgärder i befintliga lokaler i källaren på Jonasgården, nyanskaffning av lämpliga lokaler eller andra åtgärder. 6. Som en del i utvecklingen av det förebyggande arbetet och stödet till anhöriga kommer det att under 2013-2014 att behövas en utökning av möjligheterna till korttidsvistelse/avlösning både för kortare och längre perioder. För ändamålet behövs ett tillskott av lokaler. Lillevången skulle troligtvis fungera bra även för en sådan verksamhet. 7. Föreslås att förvaltningen utarbetar ett förslag till hur befintlig dagverksamhet inom demensvården kan utnyttjas på bästa sätt genom t ex ökat antal dagliga besökare, öppettider kvällar/helger. Genom en ökning av nyttjandegraden i befintliga lokaler samt ytterligare en mindre enhet enligt nedan, bör behovet av denna typ av dagverksamhet kunna tillgodoses under planeringsperioden. Utökning av öppettiderna i verksamheten kräver utökad bemanning vilket bör beaktas i budgetarbetet. 8. Dagverksamhet i en mindre enhet, för personer med svårare symptom av sin demenssjukdom, bör utredas. Behov av en sådan enhet kommer att finnas 2012-2013. 9. Arbetet med utveckling av Träffpunktsverksamheterna på Jonasgården och Havsblick ska fortgå som en viktig del i det förebyggande arbetet. 2.2.2 LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) 1. Det finns inom planeringsperioden inget behov av ytterligare lokaler för daglig verksamhet inom LSS området. 8

2.2.3 IFO 1. Det finns inom planeringsperioden inget behov av ytterligare lokaler inom IFO. 2.2.4 Social psykiatrin 1. Stödteamets lokaler på Solbergaområdet evakueras i enlighet med evakueringsplanen under 2010. Ersättningslokaler erbjuds på Strandvägen. 2. Det finns inom planeringsperioden inget behov av ytterligare lokaler för social psykiatrin. 2.2.5 Socialförvaltningens administration 1. Socialförvaltningens behov av arbetslokaler för administration ingår i förvaltningschefsgruppens uppdrag att se över det totala lokalbehovet i kommunhuset. 2.3 Sammanfattande tabell År Verksamhet Lokaltyp och omfattning Övrigt 2010 Hemtjänst/hemsjukvård i Lomma Kommunrehab 2011 2012 2012-2013 2013 2013-2014 Dagverksamhet Strandängen LSS Social Psykiatri Trygghetsboende Kommunrehab Hemtjänst/Hemsjukvård Dagverksamhet/ demensinriktning Trygghetsboende Särskilt boende/lomma LSS Korttidsverksamhet Ersättningslokaler för hemtjänst/hemsjukvårdspersonal Utredning/åtgärder/ersättning hjälpmedelsförråd Utveckling av dagverksamhet/utökad kapacitet Ny gruppbostad/snorresväg i Bjärred Ersättningslokal för stödteamet Utveckling av Trygghetsboende på Havsblick Utökning av arbetslokaler Översyn av arbetslokaler hemtjänst/hemsjukvård utifrån LOV En ny liten specialenhet för dagverksamhet Utveckling av mindre enhet för trygghetsboende i Lomma Utbyggnad av två boendeenheter Utveckling av boendestöd Utökning av platser för avlösning/hvo 2014 Hemtjänst/hemsjukvård Utökning av arbetslokaler hemtjänst/hemsjukvårdspersonal 2015 2016 Särskilt boende Utbyggnad av en liten specialenhet inom demensvård 2017-2018 2018 2019 Särskilt boende/bjärred Utbyggnad av två boendeenheter Enl. ELP Enl. ELP 9

3. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen styrs av en rad lagar vilka i huvuddrag presenteras i kap.13 Lagar som styr kommunens ansvar för bostäder. Under 2006 genomfördes en del lagförändringar för att ytterligare förtydliga kommunernas ansvar för boende speciellt för äldre personer och personer med funktionshinder. 3.1 Nya lagförslag, utredningar m.m. som påverkar 3.1.1 Äldreboendedelegationens slutbetänkande I Äldreboendedelegationens slutbetänkande som överlämnades i december 2008, föreslås att kommunerna genom en särskild lag får befogenhet att, utan föregående behovsprövning enligt socialtjänstlagen, tillhandahålla trygghetsbostäder till äldre. Målgruppen för trygghetsbostäderna ska vara äldre människor som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade i sitt ordinära boende. Statliga bidrag ska förslagsvis lämnas till personal som ska arbeta för att främja aktiviteter i dessa bostäder. Vidare föreslås att gällande investeringsstöd för särskilda boendeformer även ska omfatta trygghetsbostäder. Delegationen föreslås också en tydligt definierad terminologi genom vissa begreppsändringar i socialtjänstlagen. Vård- och omsorgsboende bör ersätta begreppet särskilt boende t.ex. 3.1.2 Lagstadgat anhörigstöd Regeringen vill tydliggöra i socialtjänstlagen att de anhöriga ska få bättre stöd. En proposition (prop. 2008/09:82) om lagstadgat anhörigstöd som regeringen beslutade om den 26 februari 2009, är överlämnad till riksdagen. I propositionen föreslås en ändring i socialtjänstlagen (2001:453) som syftar till att förtydliga att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en person som har funktionshinder. Målet är att underlätta för alla dem som vårdar närstående och att såväl anhöriga som de som vårdas måste känna sig mer trygga. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009. 3.1.3 Lag om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) Lag om Rättspsykiatrisk Vård (LRV) i öppen vård Under hösten 2008 trädde en ny lag i kraft, Lag om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) Lag om Rättspsykiatrisk Vård (LRV) i öppen vård. Lagen ska ge patienterna rätt till en lyckad utslussning till ett liv utanför vårdinrättningen efter vård enligt LPT och LRV. Lagen säger att den inledande tvångsvården ska ske på sjukvårdsinrättning men, vården kan därefter ges utanför sjukvårdsinrättningen. Avsikten är att kommuner och landsting ska bedriva aktivt rehabiliteringsarbete med utgångspunkt från patientens behov. 10

3.2 Befolkningsutveckling Prognossiffrorna redovisar befolkningsförändringen med utgångspunkt från fastställda befolkningstal 2009. Siffrorna bygger på det mark- och bostadsförsörjningsprogram som kommunfullmäktige fastställer. Siffrorna bygger på en utbyggnad enligt kommunens Bostadsoch marförsörjningsprogram 2008-2022 vilken också omfattar uppförande av seniorbostäder i Lomma och Bjärred. Utbyggnadstakten är beräknad med 100 % under 2009, 75 % under 2010-2011, 50 % under 2012-2018 för att därefter åter vara 100 %. Den beräknade folkmängden i kommunen är 26 000 innevånare år 2030 (Befolkningsprognos se bilaga 1). 0-18 19-64 65-74 75-84 85-w 2008 5482 11133 2264 1175 395 2019 6447 12845 2196 1836 596 % ökning 18 % 15 % 3 % 56 % 51 % 2030 6366 14547 2507 1604 980 % ökning 16 % 31 % 11 % 37 % 148 % Ökningen i gruppen med personer över 85 år bör särskilt uppmärksammas då behov av omvårdnad, stöd och service är störst i denna grupp. 3.2.1 Den äldre befolkningen Gruppen äldre ökar i kommunen precis som i hela landet. Det är bl a effekten av den stora inflyttningen av barnfamiljer under 60-70 talet där de då unga småbarnsföräldrarna nu tillhör gruppen äldre. Både i gruppen 65-79 år samt gruppen över 80 år har det under åren 2006-2007 varit ett litet flyttningsöverskott på ett femtontal personer/år. För gruppen över 80 år var det ett litet flyttningsöverskott på någon person per år även under 2008. Detta är en förmodad effekt av nybyggnation i t.ex. Lomma Hamn samt en ökning av externa ansökningar till särskilt boende. I första etappen av Lomma Hamn konstaterades att medelåldern på de personer som flyttade in var 56 år. I den första gruppen av 67 inflyttade personer var 35 % över 65 år. Man kunde se i den andra gruppen på 53 personer som flyttade in att 45 % flyttade in från andra kommuner. 11

Medellivslängden ökar under prognosperioden enligt nationell statistik med nästan två år för män och ett år för kvinnor. Idag är medellivslängden för kvinnor 83 år och män 79. I statistiken förutspås stora ökningar i de äldsta åldersgrupperna vilket kommer att innebära ett ökat behov av bostäder, hemtjänst/hemsjukvård och annan service i framtiden. 3.2.2 Den yngre befolkningen Omflyttningen av äldre som söker mindre bostäder och den planerade nybyggnationen innebär en ganska stor inflyttning av barnfamiljer. Prognosen inför 2030 med 26 000 kommuninnevånare förmodas innebära ökade behov av olika typer av stöd från socialförvaltningen till andra grupper t ex barn, ungdomar och familjer. 3.3 Medborgardialog I slutet av 2006 skickades en enkät ut till alla kommuninnevånare födda 1936 och 1941 dvs. de som fyllde 65 resp. 70 år under året. Enkäten innehöll frågor kring framtida boende för äldre. Materialet bearbetades, fördjupande gruppdiskussioner hölls och resultatet presenteras i socialnämnden i januari 2007 i form av en rapport, Framtidens boende för äldre, Socialförvaltningen fick in 294 svar med följande inriktning. Lite mer än hälften av de tillfrågade hade tankar på att byta bostad i framtiden. En tredjedel tänkte flytta inom 5 år, en tredjedel inom 5-10 år och en tredjedel om ca 10 år. Ungefär hälften svarade att man önskade flytta till någon form av seniorboende med boendeservice. Önskemål om upplåtelseformen på bostäder fördelade sig när det gäller bostadsrätt eller hyresrätt också med ungefär hälften i varje grupp. Något fler personer önskade bostadsrätt som upplåtelseform. 12

4. BOSTÄDER INOM HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG I Lomma kommun finns särskilt boende i form av vårdboende med demensinriktning och vårdboende med somatisk inriktning samt särskilt anpassad bostad (f d servicelägenheter). 4.1 Särskilt boende (vårdboende med somatisk eller demens inriktning) 4.1.1 Befintliga boendeformer/nuläge Kommunen har idag 108 lägenheter i vårdboende. Från och med juni 2009 då Vega står färdigt finns det 123 lägenheter. Beslut om fördelning av lägenheter i särskilt boende fattas av biståndshandläggarna i myndighetsenheten utifrån socialtjänstlagen 4 kap.1. Det finns vårdboende på Strandängsgatan 2, Lillevången och Solberga i Lomma samt på Jonasgården i Bjärred (sammanställning i bilaga 2 a-b). Boendeenheterna på Lillevången och Solberga ersätts under maj 2009 med nya enheter på Vegagatan 22 i Lumma (Vega). I samband med öppnandet av de nya boendeenheterna får kommunen en utökning med totalt 12 lägenheter i särskilt boende. Inriktningen i kommunens boendeenheter är i dagsläget fördelat så att 60 lägenheter finns i vårdboende med demensinriktning (75 lägenheter fr.o.m. sommaren 2009) och 48 lägenheter i vårdboende med somatisk inriktning). 4.1.2 Boendestandard Samtliga boendeenheter är nybyggda eller renoverade under perioden 1990 2009 och håller en god grundstandard. Samtliga lägenheter har egen toalett/badrum samt viss köksutrustning. Enhet Antal Lägenhetsstorlek Utrustning Strandängsgatan 2 45 32 m2 Badrum av god standard Köksenheter med kyl/vask Jonasgården 22 33 m2 Badrum av god standard Hans Jonasv. 7 (ny 1996) Jonasgården Hans Jonasv. 9 (gamla delen) Köksenheter med kyl/vask 14 45 48 m2 Badrum av god standard Köksenheter med spis, kyl/vask Västra Jonasgården 12 37 m2 Badrum av god standard Köksenheter med kyl/vask Vega 30 35 m2 Badrum med god standard Köksenheter med kyl/vask Solberga * 7 34-40m2 Badrum utdömda av Arbetsmiljöverket Köksenhet med Trinette Lillevången * 8 38 m2 Badrum av god standard Köksenheter med kyl/vask * Tas ur drift under våren 2009 Jonasgårdens äldre del renoverades under 2004-2005 då främst hygienutrymmen och dörrbredder åtgärdades utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 13

4.1.3 Åldersstruktur Åldersfördelningen på de personer som bor i kommunens särskilda boende är idag; < 75 år 9 % 76 84 28 % 85 90 35 % 91 w 28 % Den totala andelen av kommuninnevånare som bor i särskilt boende idag, fördelar sig enligt följande; < 75 år 0,5 % 75 84 2 % 85 w 16 % I de jämförelsetal som finns från 2005 för de 33 Skånekommunerna är genomsnittssiffran för den totala gruppen 65 w av kommuninnevånarna som bor i särskilt boende 6 %. Siffran för Lomma när det gäller hela gruppen 65- w motsvarar genomsnittet på 5 %. Det finns en spännvidd ibland de skånska kommunerna på mellan 4-8%. För gruppen 80 år och äldre finns en spännvidd mellan 12-20% i Skånekommunerna. En förändring har skett sedan 2006 då man kan se att av de personer som bor i särskilt boende så är det fler personer som är över 85 år idag. Man kan också se att andelen kommuninnevånare i åldersgruppen 85 år och äldre som bor i särskilt boende idag är högre än tidigare. 4.1.4 Tillgång och efterfrågan på bostäder i vårdboende Omsättningen i vårdboende med somatisk inriktning och med demensinriktning 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Ca.30 32 35 47 40 38 27 37 64* *Under 2006 fick verksamheten ett tillskott med 10 lägenheter 2007 2008 45 64 Omsättningen har under 2009 varit hög och trenden är att personer ofta bor en kortare period i det särskilda boendet än tidigare. Genomsnittstiden för boende är 22 månader. Det personer som flyttar till det särskilda boendet är i genomsnitt äldre än tidigare och har mer omfattande behov av vård och omsorg. Under 2008 har det varit en stor ökning av ansökningar till särskilt boende från personer som bor i annan kommun. Sju av dessa ansökningar beviljades medan övriga fick ett avslagsbeslut eller drog tillbaks sin ansökan. Detta är en väldigt hög siffra jämfört med 2006 då fem externa ansökningar handlades. Trenden för 2009 visar på ytterligare stora ökningar. Externa ansökningar till vårdboende med somatisk inriktning och demensinriktning 2006 2008 2009 * Ansökan 5 20 7 Beviljat boende 3 7 5-6 beviljas troligen * Uppgifter t o m 2009-03-18, dessa ärenden är under handläggning 14

En annan trend är att de personer som söker boende i Lomma också söker samtidigt i andra kommuner. Enligt socialtjänstlagen har man rätt att söka boende i annan kommun än hemkommunen och ansökan ska handläggas som om det var en kommuninnevånare som ansökt. De externa ansökningarna som nu har fått en relativt stor volym är svåra att planera för och dessa personer finns inte med i de beräkningar om framtida behov som görs utifrån befolkningsprognoserna. - Lomma kommun har för närvarande två personer externt placerade i särskilt boende enl. SoL pga. att vårdbehovet bedömts inte kunna tillgodoses i någon av kommunens befintliga boendeformer. Ytterligare en person har placerats externt under året pga. platsbrist. - Per den 10 mars fanns det sex personer som har beviljats vårdboende med demensinriktning eller vårdboende med somatisk inriktning i kommunen och väntar på plats. Ingen av dessa personer kommer från en annan kommun. Ytterligare ansökningar är under handläggning. - Beslut om särskilt boende har fram till våren 2009 kunnat verkställas inom tre månader. - Ett par bor tillsammans i det särskilda boendet. Det har förekommit i liten omfattning att makar önskat bo tillsammans i det särskilda boendet. Detta har lösts på olika sätt genom att det i ett fall har öppnats ett hål i väggen mellan två lägenheter och i andra fall har man kunnat få lägenheter i närheten av varandra och känt sig nöjda med en sådan lösning. Lägenheterna i den äldre delen av Jonasgården har också fungerat bra som parboende då de lägenheterna är större och har två rum. Lomma kommun erbjuder en väl utbyggd hemtjänst/hemsjukvård. Hemtjänst/hemsjukvård erbjudes alltid i första hand som ett alternativ till särskilt boende. Hemtjänsten kompletteras också med möjligheter till avlösning/korttidsvistelse dagverksamhet, anhörigstöd och annat socialt stöd. De flesta kommuninnevånare väljer aktivt själv att bo kvar så länge som möjligt i sitt ordinära boende. Många kommuninnevånare väljer också att få vård i livets slut i det egna hemmet. Detta innebär att det oftast är kommuninnevånare med mycket omfattande behov av omvårdnad och service som ansöker om särskilt boende. Skälet för att söka särskilt boende kan också vara otrygghet, ensamhet och isolering. Det handlar ofta om palliativ vård i det särskilda boendet. Ansökan till särskilt boende görs oftast då den enskilde/anhöriga känner att hemtjänstens/hemsjukvårdens resurser inte längre räcker till för att tillgodose ett ofta omfattande vårdbehov samt skapa trygghet i boendet dygnet runt. Det är då ett boende som är bemannat dygnet runt som efterfrågas. De sociala aspekterna har blivit viktigare att ta hänsyn till i bedömningarna. Frågan om otrygghet och oro tas alltid med i den slutliga bedömningen om en person har rätt till särskilt boende. Det finns rättspraxis i form av kammarrättsdomar där kammarrätten gör bedömningen att även oro och otrygghet skall beaktas som ett kriterium för att bevilja särskilt boende. Det är störst efterfråga på gruppboende för personer med demens. Denna grupp vårdtagare har svårare att klara sig i det längre perspektivet i hemmet med stöd av hemtjänst/hemsjukvård. I 15

första hand är det då oro och tilltagande förvirring som gör att det blir svårt att hantera hemsituationen för den enskilde, närstående och andra berörda i omgivningen. När det gäller personer med fysiska funktionshinder så är det en grupp vårdtagare som på ett helt annat sätt klarar sin livssituation i hemmet trots omfattande behov av vård och omsorg. 4.1.6 Prognos/Analys Det vi ser i form av en ökad äldre befolkning och ökade externa ansökningar innebär ett omfattande behov av utökning i det särskilda boendet i framtiden. Det är viktigt att ta i beaktande att detta är en mycket enkel prognos där andra samhällsfaktorer kan komma att påverka utfallet. Frågor såsom den framtida behandlingsmöjligheten för demenssjukdomar, övriga behandlingsmöjligheter inom sjukvården, ökat hälsotal och ökad medellivslängd ibland den äldre befolkningen, ökade möjligheter att bryta ensamhet och isolering m.m. kan komma att påverka behovet av särskilt boende. Utvecklingen av seniorbostäder i kommunen kan också i viss mån komma att påverka efterfrågan av särskilt boende. För att möta framtidens behov måste det förebyggande arbetet vidareutvecklas. Faktorer som kan ha stor betydelse är utökning av platser i dagverksamhet för personer med demens, andra typer av dagverksamhet, korttidsvistelse, anhörigstöd och annat förebyggande arbete som fixartjänst, förebyggande hembesök och social träffpunkter. Kommunens demenssjuksköterska har under 2008 gjort en kartläggning av personer med diagnostiserad demenssjukdom, minnessvikt eller misstänkt demenssjukdom som bor i ordinärt boende. Kartläggningen genomfördes som en del i arbete med att utarbeta en demensplan. Kartläggningen gav kännedom om 107 personer varav 70 % med fastställd demensdiagnos vilket är en ökning med 30 personer jämfört med motsvarande undersökning 2004. Denna ökning behöver inte enbart betyda att det finns ett större antal personer med demenssjukdom eller minnessvikt. Det kan bero på en ökning i personer som söker hjälp för sin minnessvikt, ökad kunskap eller att demenssjuksköterskan fått ett större nätverk och blivit mer känd hos kommuninnevånarna. Det vi vet är att personer med demenssjukdomar ökar i antal successivt pga. att den äldre befolkningen och medellivslängden ökar. Ålder är den faktor som mest påverkar risken för att drabbas av demenssjukdom. Demenssjukdom är ovanligt innan 60-års ålder medan hälften av alla 90- åringar drabbas. Idag finns ingen botande behandling mot sjukdomen utan endast en lindrande behandling prövas mot en typ av demenssjukdom. Demenssjuksköterskan belyser också i sin kartläggning ett ökande behov framöver av en annan typ av särskilt boende för personer med svår demenssjukdom. Det uppstår ibland en omvårdnadsproblematik där personer med demenssjukdom har så svåra psykiska symptom att det inte längre går att erbjuda den omvårdnad och omgivande miljö som krävs i det befintliga boendet. Vid dessa tillfällen är det idag så att en extern placering erbjuds vårdtagaren. Med anledning av det ökande behovet av särskilt boende i framtiden finns det anledning att tro att Lomma kommun skulle kunna utveckla en egen mindre boendeenhet för detta ändamål. Behovet för dessa personer är en mindre boendeenhet (5-6 lägenheter) med en mer stimulifattig miljö, tillgång till en lugn utemiljö och specialutbildad personal. 16

En framtidsprognos med förutsättningarna att ungefär samma vårdbehov kommer att finnas under prognosperioden skulle tillsammans med aktuell befolkningsutveckling innebära ett behov av utökning med ca 3-4 boendeenheter under prognosperioden. Behovet kommer att fortsätta öka i samma takt även efter prognosperiodens slut enligt befolkningsprognos t o m 2030. Utifrån dessa förutsättningar innebär det ett behov av en dubblering av platser i vårdboende med somatisk- och demensinriktning fram till 2030. Behovet ökar med ungefär en boendeenhet (10 lägenheter) vart annat år. (se prognossiffror i bilaga 3). 4.1.7 Förslag till utveckling Förvaltningen fortsätter det arbete som påbörjats med utveckling av olika förebyggande insatser såsom förebyggande hembesök, hemrehabilitering, anhörig stöd, utvecklad dagverksamhet för olika grupper, olika typer av korttidsvistelse och utveckling av sociala träffpunkter. Förvaltningen skall bevaka och påtala behovet av tomtmark inför framtida behov av utbyggnad av särskilt boende. Tomtmark i de centrala delarna av kommunen bör avsättas för framtida behov av ytterligare byggnation av särskilt boende. Aktuella tomter finns belägna framför Havsblick där Lomma kommun efter förhandlingar med Riksbyggen förvärvat mark som skulle kunna användas för ändamålet samt på tomten bredvid Vega. Andra förslag till lämpliga platser för etablering av äldrebostäder är den s.k. Statoiltomten i Lomma samt i det framtida utbyggnadsområdet i nordvästra Borgeby. I planarbetet bör tomtmark markeras för ändamålet. I enlighet med underlag till investeringsbudget 2009 (ELP 2009-2011) planerades för utbyggnad med ytterligare boendeenheter enligt följande; - 2013-2014 en enhet - 2016-2017 en enhet 17

Föreslås en revidering av utbyggnadstakten utifrån aktuella prognoser enligt följande; - 2013-2014 två boendeenheter - 2017-2018 två boendeenheter Föreslås att socialnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidare undersöka förutsättningarna för att under prognosperioden utveckla ett vårdboende med demensinriktning för personer med svår demenssjukdom och en komplicerad omvårdnadssituation. För detta ändamål bedöms Lillevången vara ett bra alternativ. 4.2 Särskilt anpassad bostad (servicelägenhet) 4.2.1 Befintliga boendeformer/nuläge Det finns i kommunen 50 lägenheter placerade i Lomma och Bjärred varav 10 lägenheter i Havsblick. (se bilaga 4). Det finns ytterligare 13 lägenheter som användes som annan särskilt anpassade bostäder enligt LSS. Sedan 2006 har antalet lägenheter minskat med 20 totalt, varav 10 på Havsblick. Det finns en plan för återlämnande av lägenheter. Särskilt anpassad bostad kan beviljas efter prövning enligt socialtjänstlagen eller LSS (annan särskilt anpassad bostad). Behovet av sådana lägenheter sjunker i takt med att det finns andra bostäder med god tillgänglighet i samhället. Det finns fortfarande ett behov av anpassade bostäder även om efterfrågan minskat. 4.2.2 Havsblick Fastigheten består av 32 bostadsrättslägenheter samt gemensamma utrymmen med restaurang. Lomma kommun äger 10 bostadsrättslägenheter som disponeras som servicelägenheter. Sju lägenheter har avyttrats sedan 2006. Riksbyggen förvaltar fastigheten. Lomma kommun har gjort en överenskommelse med Riksbyggen om att lägenheterna i Havsblick skulle avyttras efterhand som de blev lediga för att föreningen skulle bli en s.k. äkta förening utifrån skattesynpunkt. Skattemyndigheten har nu godkänt föreningen varför det inte längre finns något krav på kommunen att avyttra fler lägenheter. Lägenheterna i Havsblick har bra tillgänglighet, är samlade i ett hus med tillgång till social verksamhet och restaurang. Det bör övervägas att utveckla Havsblick till en variant av trygghetsboende. 4.2.3 Solberga området och Kollektivet På Solbergaområdet finns en liten boendeenhet med åtta små servicelägenheter samt gemensamhetsutrymmen. Inom området finns också tre servicelägenheter. En ny detaljplan som innehåller nybyggnation av skola och idrottshall har utarbetats för området. Socialförvaltningen har upprättat en evakueringsplan för området och evakuering av servicelägenheterna är klar. 18

4.3 Andra typer av boende (Seniorboende, Trygghetsboende ) 4.3.1 Seniorboende I Bjärred planerar JM/Seniorgården enligt överenskommelse med kommunen att uppföra 46 seniorbostäder varav 16 marklägenheter och 30 lägenheter i flerbostadshus som bostadsrätt. I seniorboende erbjuds bostäder med tillgång till gemensamma utrymmen för social gemenskap samt vissa servicetjänster. Beräknad byggstart under hösten 2009 och inflyttning under hösten 2010. I Lomma, invid Oscars bro bygger SKANSKA seniorbostadshus med 34 lägenheter som bostadsrätter. Även i detta seniorboende erbjuds tillgång till gemensamma utrymmen för social gemenskap, vissa servicetjänster samt eventuellt en restaurang. Inflyttning under hösten 2009. 4.3.2 Trygghetsboende Debatten kring boendefrågor för äldre handlar idag mycket om alternativa mellanformer. Det som efterfrågas för de äldre som inte är intresserade av eller i behov av särskilt boende är någon form av eget boende där det finns tillgång till social gemenskap och gemensamma träffpunkter tillsammans med andra äldre. Ett mellanting mellan det egna och det särskilda boende, en modern variant av det gamla ålderdomshemmet efterfrågas. I vissa fall kallas detta bl.a. för trygghetsboende. De 80 seniorbostäder som byggs i kommunen kan anses vara en typ av trygghetsboende i bostadsrättsform. Det är dock inte alla äldre som har den ekonomiska möjligheten att kunna köpa sig en sådan bostad. I den medborgardialog som genomfördes 2007 kring framtida boende för äldre svarade ungefär hälften att man önskade flytta till någon form av seniorboende/trygghetsboende med boendeservice. Ungefär hälften av de tillfrågade önskade bostäder med hyresrätt. I Äldredelegationens delbetänkande finns studier som påvisar att sannolikheten för att flytta från ordinärt boende till vårdboende är nästan tre gånger större än från s.k. serviceboende/trygghetsboende. Möjligheten att bo kvar är klart mycket större i ett serviceboende/trygghetsboende än i ordinärt boende efterhand som omvårdnadsbehov m.m. ökar. 4.4 Tillgång/Efterfrågan Det finns bostadsområden i Lomma som är svårtillgängliga och där personer med mindre funktionshinder har svårt att bo kvar p.g.a. att det inte finns hiss eller att badrummen inte är tillräckligt rymliga. STENA fastigheters hyresfastigheter på Nya Vinstorp, Smultrongatan, Björnbärsgatan och Skolgatan är exempel där det finns sådana problem. Det finns för närvarande 342 personer födda 1910-1939 (69-99 år) aktiva i kommunens ordinarie bostadskö. Av dessa är ca en tredjedel sökande från andra kommuner. I åldersgruppen födda under 1940-talet (59-68 år) finns det 394 personer aktiva i kön. Antalet personer i dessa åldersgrupper som står i bostadskön har ökat sedan 2006. Det verkar vara så att det främst är andelen kommuninnevånare som ökat. Socialförvaltningens inriktning på arbetet med boendefrågor är att upplysa och uppmuntra kommuninnevånare att själv aktivt ta ansvar och planera för sitt boende i den mån det är 19

möjligt. För att ett sådant aktivt val skall vara möjligt krävs det att det finns ett urval av alternativ av boendeformer med olika upplåtelseformer i kommunen. 4.5 Förslag till utveckling Antalet servicelägenheter fortsätter minskas till ett trettiotal. Lägenheterna avyttras efterhand enligt plan i bilaga 4. Förvaltningen lyfter frågan om alternativ användning av lägenheterna inom LSS, psykiatri och IFO. På Havsblick utvecklas en variant av trygghetsboende med de lägenheter som kommunen äger som bas. Föreslås att socialnämnden uppdrar åt förvaltningen, att vidare undersöka möjligheten, att få uppfört någon form av trygghetsboende med hyresrätt som upplåtelseform och som inkluderar möjligheten till parboende. Tomtmark i de centrala delarna av Lomma bör avsättas för framtida behov av byggnation av trygghetsboende. Aktuella tomter finns belägna mellan Vegagatans förlängning och Havsblick där Lomma kommun efter förhandlingar med Riksbyggen förvärvat mark som skulle kunna användas för ändamålet samt på tomten bredvid Vega. Andra förslag till lämpliga platser för etablering av äldrebostäder är den s.k. Statoiltomten i Lomma samt i det framtida utbyggnadsområdet i nordvästra Borgeby. I planarbetet bör tomtmark markeras för ändamålet. 20

5. BOSTÄDER INOM LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) 5.1 Befintliga bostäder/nuläge 5.1.1 Gruppbostäder Det finns idag två gruppbostäder inom LSS och ytterligare en enhet är planerad. En gruppbostad med fem lägenheter finns på Sjögräsgatan 2 i Lomma. En gruppbostad med fem lägenheter finns sedan sommaren 2007 på Idrottsvägen i Bjärred. Fastigheten ägs av Solidhus och socialförvaltningen blockhyr enheten och hyr sedan ut lägenheterna till den enskilde brukaren. (Sammanställning av boende enligt LSS bilaga 5 a-b). JM Bygg kommer att på socialförvaltningens uppdrag att bygga ytterligare en gruppbostad på Snorresväg i Bjärred. Enheten planeras stå färdig för inflyttning under hösten 2010 och ska innehålla fem lägenheter. Enhet Antal Lägenhetsstorlek Utrustning Sjögräsgatan 5 43-58 m2 Badrum med god standard Mindre fullt utrustade köksenheter Idrottsvägen 5 53-64 m2 Badrum med god standard Mindre fullt utrustade köksenheter Snorresväg * 5 ca 48 m2 Badrum med god standard Mindre fullt utrustade köksenheter *Färdigställs 2010 5.1.2 Annan särskilt anpassad bostad Det finns idag 13 tidigare servicelägenheter som används som annan särskilt anpassad bostad inom LSS. Lägenheterna finns i både Lomma och Bjärred. Grundanpassningen av kommunens servicelägenheter har gjort att de är ytterst lämpliga att använda som annan särskilt anpassad bostad enligt LSS. Detta behov har växt fram efter det att LSS lagstiftningen tillkom. Framöver är det troligt att det kommer att finnas ett något ökande behov av bra anpassade bostäder för ändamålet. 5.2 Behov/Efterfrågan Ungdomar som omfattas av LSS har oftast sin obligatoriska skolgång i grundsärskolan. Grundsärskolan är tioårig och följs av en fyraårig gymnasiesärskola. Då gymnasiesärskolan avslutas är eleven 21 år. Det är ett rimligt antagande att ungdomarna önskar lämna föräldrahemmet och flytta till en egen bostad ungefär i denna ålder. För ungdomar som omfattas av LSS men, inte haft sin skolgång inom särskolan kan det naturligtvis vara aktuellt att flytta tidigare. För att få en uppfattning av behovet av lägenheter i gruppbostad eller annan särskilt anpassad bostad har en inventering genomförts. Socialförvaltningen har idag kännedom om tio personer inom LSS personkrets som är över 21 år och fortfarande bor i sina föräldrahem. För dessa personer finns det planer på att flytta till den nya gruppbostaden på Snorresväg, flytta till Lund eller flytta till egen lägenhet med LASS insatser. 21

Utöver dessa personer är det följande antal personer inom LSS personkrets som fyller 21 år under prognosperioden; 2009 1 pers. 2010 1 pers. 2011 0 pers. 2012 2 pers. 2013 3 pers. 2014 1 pers. 2015 2 pers. 2016 3 pers. 2017 2 pers. 2018 2 pers. 2019 3 pers. Summa: 20 personer Inom prognosperioden är det 20 ungdomar som fyller 21 år som förvaltningen har kännedom om. Det förmodas finnas ytterligare personer som tillhör personkretsen men, som inte är kända av förvaltningen. Det är svårt att planera för några exakta insatser då ansökan om boende kan vara i gruppbostad eller lägenhet i form av annan särskilt anpassad bostad. Ansökan sker utifrån funktionshindrets art och egna önskemål. Det är också så att det är en mer speciell situation när ungdomar med funktionshinder skall flytta hemifrån. Den processen är ofta mer utdragen och svår och innebär ofta att ungdomar med funktionshinder bor kvar i föräldrahemmet längre upp i åldrarna. Av de ungdomar som finns med i denna kartläggningen bedöms det finnas behov av 1-2 lägenheter i gruppbostad tidigast 2019. Övriga ungdomar har antingen behov av en mycket specifik typ av gruppbostad med särskild inriktning eller bedöms kunna bo i egen lägenhet med stöd utifrån LASS eller annan typ av stöd. En stor grupp är ungdomar med diagnoser som Aspergers syndrom, ADHD eller annat autismspekrum syndrom. Utifrån en sammantagen bedömning utifrån dessa ungdomars individuella behov finns det inget behov av någon ytterligare utbyggnad av gruppbostad inom prognosperioden. Det som är aktuellt att planera för är någon typ av boendestöd som också omfattar någon form av social träffpunkt för ungdomarna då de flyttar till egen bostad. För utökning av annan särskilt anpassad bostad inom LSS, beräknas att ytterligare servicelägenheter tas i anspråk under perioden. En yngre person som tillhör LSS personkrets är placerad på Fogdaröd. Placeringen är gjord för mer än 10 år sedan 5.3 Förslag till utveckling Det bedöms inte finnas något behov under prognosperioden av utbyggnad av gruppbostäder inom LSS. Behovet av annan särskilt anpassad bostad tillgodoses genom att tillgängliga servicelägenheter används. Föreslås att förvaltningen får i uppdrag att, under prognosperioden ca 2013-2014 utveckla en modell för boendestöd som också omfattar 22

någon form av social träffpunkt för personer som tillhör LSS personkrets med neuropsykiatriska diagnoser som Aspergers syndrom, ADHD eller annat autismspekrum syndrom. 6. BOSTÄDER INOM FAMILJ- INDIVIDOMSORGEN (IFO) 6.1 Bostad med stöd 6.1.1 Befintliga bostäder/nuläge Inom individ-och familjeomsorgen (IFO) finns det tillgång till 25 lägenheter som socialförvaltningen hyr av LFAB samt Lomma kommun. Nio lägenheter finns inom Solberga området (Förteckning se bilaga 6). Lägenheterna hyrs ut i andra hand till personer som är i behov av bostad men som av olika skäl har svårt att erhålla ett eget kontrakt. Hyresgästerna är ofta betalningssvaga med dålig förankring på bostadsmarknaden, har betalningsanmärkningar, är unga och utan inkomster eller har blivit vräkta från tidigare boende på grund av att man varit störande. Lägenheterna användes som eftervård i samband med utslussning från behandlingshem till eget boende och kan fungera som referensboende när ett eget kontrakt skall kunna erhållas. Samtliga boende i lägenheterna är knutna till stödinsatser från öppenvårdsteamet eller stödteamet. Överenskommelsen som upprättas mellan socialtjänsten och den enskilde i samband med att man erhåller lägenhet innehåller både kontroll och stödinsatser och tanken är att kunna slussas ut till annat eget boende. 6.1.2 Efterfrågan Under de senaste åren har antalet bostäder med stöd fördubblats. Det finns ingenting som talar för att behovet kommer att minska. Kanske kan ett förändrat arbetssätt med utslussning av klienterna påverka behovet i framtiden. Det råder allmänt brist på små och billiga lägenheter i kommunen och omflyttningen ibland dessa är små. 6.1.3 Prognos/Analys Enligt förvaltningens prognos bör antalet lägenheter som finns idag att räcka till inom planperioden. Detta förutsätter att delar av lägenheterna på Solberga ersätts på något sätt. Tillgången till denna typ av lägenheter är ett viktigt arbetsredskap i det sociala arbetet inom individ- och familjeomsorgen. För de nio lägenheterna på Solbergaområdet finns det en särskild evakueringsplan. Lägenheterna ska evakueras under 2010 och 2013 enligt nuvarande plan. Efter besked från tekniska förvaltningen får socialförvaltningen, enligt tidigare överenskommelse med bostadsrättsföreningarna, inte använda kommunens servicelägenheter som är belägna i föreningarna till andra ändamål än för äldre. Nyttjandet av servicelägenheterna fanns som en del avlösningen av Solberga s evakuering. Socialnämnden har i beslut (SN 2006-03-14 33) lämnat en begäran till kommunstyrelsen att det skall tillskapas sociala ersättningslägenheter vid en eventuell exploatering av Solberga. 23

6.2 Förslag till utveckling Föreslås att förvaltningen arbetar tillsammans med tekniska förvaltningen för att finna en lösning på ersättningsbostäder för lägenheterna på Solbergaområdet. 7. BOSTÄDER INOM SOCIAL PSYKIATRIN 7.1 Befintliga bostäder/nuläge I samband med psykiatrireformen 1995 förtydligades kommunens ansvar för personer med psykiska funktionshinder och deras boendesituation, fritid och sysselsättning. Socialtjänsten har skyldighet att se till att personer med psykiska funktionshinder har möjlighet till meningsfull sysselsättning och ett boende som är anpassat efter den enskildes behov. Träningslägenheterna inom IFO används också för personer med psykiska funktionshinder enligt samma modell som ovan. Dessa hyresgäster är knutna till stöd från socialförvaltningens stödteam. 7.2 Efterfrågan Den kommunala psykiatrin har en ganska konstant omfattning. Några personer per år tillkommer i verksamheten och några ärenden avslutas. Under 2007 gjordes en kartläggning av personer med psykiatriska funktionshinder i kommunen. Den visar ett minskat underlag jämfört med motsvarande undersökning 2002. De vanligast förekommande diagnoserna var ångest/paniksyndrom och depression. Under hösten 2008 trädde en ny lag i kraft, Lag om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) Lag om Rättspsykiatrisk Vård (LRV) i öppen vård. Insatser som kan bli aktuella från kommunens sida är hemtjänst, boendestöd, bostad med särskild service, daglig sysselsättning, kontaktperson eller personligt ombud. Det har ännu inte funnits något ärende enligt den nya lagstiftningen där socialförvaltningen engagerats. Socialförvaltningen har erhållit projektmedel från socialstyrelsen för ändamålet. 7.3 Prognos/Analys Arbetet kommer att fortsätta enligt modellen med stöd i det egna boendet med hjälp av boendestödjarna, öppenvården och 81:ans träffpunkt. Att utveckla någon form av kategoriboende för personer med psykiska funktionshinder är inte att förorda. Utifrån dessa olika personers sjukdomsbild, funktionshinder och personligheter finns det oftast inget behov av eller är önskvärt med gemensamt boende. 7.4 Förslag till utveckling För utökning av bostäder beräknas det kunna ombesörjas inom ramen för de lägenheter IFO verksamheten disponerar samt att servicelägenheter ev. kan tas i anspråk under perioden. 24

Det finns en beredskap i form av en vakant lägenhet för att möta ett eventuellt behov av bostad utifrån den nya LPT/LRV lagstiftningen. Det finns i nuläget inget behov av att utveckla någon form av kategoriboende för personer med psykiska funktionshinder. 25

8. Lokaler inom Hälsa, Vård och Omsorg 8.1 Hemtjänst/Hemsjukvård Ökningen av antalet äldre påverkar även behovet av hemtjänst/hemsjukvård och rehabiliteringsverksamhet i framtiden. För verksamheterna i Lomma ingår det i avtalet med Carema att Lomma kommun tillhandahåller lämpliga arbetslokaler för verksamheten. Avtalet med Carema gäller till 2012. 8.1.1 Befintliga lokaler/ Nuläge Hemtjänsten/hemsjukvården i Bjärred har sina arbetslokaler på Jonasgården. Hemtjänsten/hemsjukvården i kommundel Lomma har sina arbetslokaler i Havsblick och Solberga. Hemtjänstens lokaler på Solbergaområdet måste i enlighet med evakueringsplanen för området ersättas under 2010. Carema har önskemål att hålla samman de olika hemtjänstområdena för att underlätta samarbetet och få samordningsvinster. Kommunrehab har arbetslokaler i SOLIDHUS fastighet på Idrottsvägen enligt hyresavtal som gäller till 2017. Samtliga kontor/utrymmen är väl utnyttjade. Utrymme för närförråd av hjälpmedel finns i källaren på Jonasgården. Lokalerna är inte anpassade för verksamheten och det finns brister i bl a arbetsmiljö, ventilation och utrymningsvägar. Förslag har lämnats om samverkan med Kraftkällan kring lokaler och personalresurser. 8.1.2 Prognos/Analys En framtidsprognos för behovet av hemtjänst/hemsjukvårdsinsatser har arbetats fram (se nedan samt bilaga 7). Förutsättningarna för prognosen har varit aktuell befolkningsutveckling, samt att ungefär samma vårdbehov kommer att finnas under prognosperioden. Prognosen är enkel och det finns andra hälso- och samhällsfaktorer som kan komma att påverka utfallet. Beslutet att 2012 införa valfrihet enligt LOV (Lag om valfrihet) inom hemtjänsten gör att det är svårare att planera för lokalanvändningen i framtiden. Frågor kring tillgång på lämpliga lokaler, gemensam dokumentation m.m. måste vidare utredas. Utifrån aktuell befolkningsutveckling och prognos kommer förmodligen verksamheterna i båda kommundelarna att inom planperioden behöva ytterligare arbetslokaler. 26

8.1.3 Förslag till utveckling Hemtjänstens/hemsjukvårdens lokaler på Solbergaområdet måste i enlighet med evakueringsplanen för området ersättas under 2010. Fram till 2012 måste förvaltningen se över behovet av lokaler för externa entreprenörer inom hemtjänst/hemsjukvård utifrån den nya lagstiftningen LOV. Under 2014 beräknas det finnas behov av utökning av arbetslokaler för hemtjänst/hemsjukvårdspersonal. Under 2012 finns det behov av ytterligare arbetslokaler för arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom Kommunrehab. Åtgärder av kommunens hjälpmedelsförråd måste utredas vidare. Utredningen omfattar renovering/arbetsmiljöåtgärder i befintliga lokaler i källaren på Jonasgården, nyanskaffning av lämpliga lokaler eller andra åtgärder. 8.2 Korttidsverksamhet Enheter för korttidsverksamhet finns på Jonasgården. Totalt finns det 19 platser för olika kategorier av korttidsverksamhet. 8.2.1 Befintliga lokaler/nuläge På korttidsenheten finns 15 platser för rehabilitering, vård i livets slut, avlösning, boberedning och växelvård. Varje vårdtagare har eget rum. Toalett/badrum delas mellan två rum. I enheten finns en lägenhet med 2 rum och eget badrum för palliativ vård. Till enheten är ett team för hemrehabilitering knuten. Inom Kv. Treklövern finns sedan 2007 närståendeverksamheten. Verksamheten erbjuder kostnadsfri avlösning både i verksamheten och i hemmet, råd och stöd, telefonservice och deltagande i närståendeprogram m.m. På Kv. Treklövern kan man ta emot två daggäster och fem övernattningsgäster. Det finns fem rum för övernattning. Det finns nattgäster som i de flesta fall återkommer med jämna mellanrum och stannar en eller flera nätter. Daggästerna stannar allt från en timme upp till en heldag eller kväll. 8.2.2 Prognos/Analys Tillgång till korttidsverksamhet är av stor betydelse när allt fler vårdtagare väljer att vårdas hemma. För anhöriga som står för en stor del av vården i hemmen är tillgången till avlösning i många fall avgörande för att man skall orka fullfölja åtagande. De korta vårdtiderna inom den slutna vården har också ökat kravet på en tillgänglig och välfungerande korttidsverksamhet i kommunen. 27

Arbetet med en utökad hemrehabilitering har i viss mån minskat behovet av korttidsplatser för rehabilitering. Med en fortsatt utbyggd hemrehabilitering tros denna minskning hålla i sig. Vårdtagare har under det gångna året tvingats vistas under längre perioder på korttidsenheten på grund av bristen på fasta platser i särskilt boende. Myndighetsenheten har också tvingats köpa externa korttidsplatser då det varit fullbelagt på korttidsenheten. Sammantaget förväntas en ökad efterfrågan på korttidsplatser, utifrån ökade/förändrade behov, befolkningsutveckling och det utökade ansvaret för kommunen att stödja anhöriga. * Endast platserna på Korttidsenheten 8.2.3 Förslag till utveckling Som en del i utvecklingen av det förebyggande arbetet och stödet till anhöriga kommer det att under 2013-2014 att behövas en utökning av möjligheterna till korttidsvistelse/avlösning både för kortare och längre perioder. För ändamålet behövs ett tillskott av lokaler. Lillevången skulle troligtvis fungera bra även för en sådan verksamhet. 8.3 Dagverksamhet för personer med demens 8.3.1 Befintliga lokaler/nuläge Dagverksamheten fungerar som ett stöd i vardagen till personer med demens och deras anhöriga. Gästerna på dagverksamheten får aktivering, gemenskap och struktur på vardagen och anhöriga får möjlighet till egen tid med egna aktiviteter och vila. Målet är att kunna erbjuda den demenssjuke längre kvarboende i egna hemmet. Dagverksamhet för personer med demens bedrivs på Dagverksamheten Strandängen. Verksamheterna som tidigare fanns på Brotorp och Solberga flyttade i januari 2009 in i nya ombyggda lokaler på tredje våningen på Strandängsgatan. Verksamheterna besöks dagligen av 14 gäster men, det finns fler gäster inskrivna då ett flertal av gästerna inte vistas där dagligen. 28