Rapportering av arbetet med miljö och hållbar utveckling

Rapportering av arbetet med miljö och hållbar utveckling Avser verksamhetsår: 2012 Avser fakultet: Humanistiska fakulteten Arbetet med miljö och hållbar utveckling regleras av Göteborgs universitets miljöpolicy. Vidare styrs arbetet även av Högskolelagens (1992:1434) 1 kap. 5, Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt miljöcertifieringen enligt ISO14001 och registreringen enligt EMAS. Mot bakgrund av detta ger Rektor uppdrag till fakultetsnämnderna inom miljö och hållbar utveckling i universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011-2015. Blanketten syftar till att samla in de uppgifter som krävs från fakulteterna för att universitetet ska kunna återrapportera det årliga miljö- och hållbarhetsarbetet. Hållbar utveckling tolkas här enligt definitionen i Högskolelagen. Har du frågor gällande blanketten kontakta Ullika Lundgren, ullika@gu.se, 031 786 9870. Ifylld blankett skickas till miljoenheten@gu.se senast 18 december 2012. Ansvar och organisation På vilket sätt har fakulteten definierat uppdrag och ansvar inom miljöledningsarbetet? Bifoga länk till dokumentet där detta finns beskrivet/fastställt. Fakultetens definierade uppdrag finns att finna under länken: http://www.hum.gu.se/omfakulteten/internt/miljo/miljohandbok/tillampning/ Forskning Hur många personer vid fakulteten bedriver forskning med frågeställningar inom hållbar utveckling? Fakulteten anser att det är svårt att räkna kvantitativt då alla ämnen i viss mån berör hållbar utveckling inom forskningen. Den behandlar människans sociala position utifrån historia, kultur, genus, ålder, klass, etc. Sida 1 av 10 Nedan några inlägg från några institutioner: Historiska studier Utifrån en bred definition av innehållet i begreppet hållbar utveckling kan flera av de historiska och arkeologiska projekt som bedrivs vid institutionen sägas arbeta med dessa frågeställningar. Det gäller inte minst den kulturarvsorienterade forskningen. Det är svårt att ange hur många personer det handlar om i faktiska tal. Det kan dock framhållas att en av institutionens forskare leder ett projekt som ingår i VRs satsning på forskning om hållbar utveckling. Litteratur, idéhistoria och religion Hållbarhetsaspekter på olika sätt finns i våra ämnen. En viktig del av vårt arbete handlar om att explicitgöra dess aspekter. Språk och litteraturer Institutionen arrangerade under budgetåret 2011 en internationell konferens om hur fattigdom framställs och tar sig uttryck inom litteraturen. Konferensbandet har nyligen publicerats. I denna konferens deltog 5 av institutionens medarbetare. Nästa konferens som planeras till budgetåret 2013 ska behandla värdediskussioner och värdegrund.

Institutionen hade under ht-11 och vt-12 en seminarieserie kring metropoler, som bl.a. behandlade förhållandet mellan mänsklig existens och urban miljö. Under ht-11 hölls en konferens kring temat Centraleuropadebatten utifrån författarexemplet Peter Härtling. Konferensbandet föreligger nu. Konferensen ingår i ett samarbete mellan Institutet för tysk nutidslitteratur, SPL och Slaviska institutet vid den Tjeckiska Republikens Vetenskapsakademi. Vid konferensen deltog 3 av institutionens medarbetare. Två av institutionens medarbetare var den här terminen i Prag för att planera en bilateral konferens som handlar om litteratur som beståndsdel av mänskligt vetande. Institutionen samarbetar med Cergu kring en konferens (oktober 2013) om framställningar av Norden, där det egna, det främmande och det andra utgör centrala kategorier. Konferensen är just nu under planerande. En medarbetare inom institutionen har redan publicerat en monografi kring detta. Tre medarbetare från institutionen ingår i konferensen. Institutionen ska i samarbete med nätverket MOVENS arrangera en konferens om den resande europén: Här behandlas bl.a. följande teman: inomeuropeisk kulturtransfer, språkligt och litterärt kulturrumsskapande (Balkandiskurs, centraleuropadiskurs etc.) Europeisk och ickeeuropeisk kulturtransfer. Central kategori: Nomadismer. Ett ämne har integrerat ovanstående konferenstema i sitt kursutbud. Konferensen är under utarbetande och ska äga rum i juni nästa år. Vid konferensen ämnar 9 av institutionens medarbetare delta. Svenska Genom utbildningen tillägnar sig studenterna en stark förankring i den värdegrund som vår verksamhet bygger på, och studenterna utvecklar en uttalad förståelse för språkets betydelse för människans identitet och tillvaro. Innehållet i de olika kurserna ger både gedigna kunskaper att utgå ifrån i fortsatta studier, och en större förståelse för den mänskliga interaktionen som fenomen. Beskriv alla åtgärder och aktiviteter som genomförts vid fakulteten i syfte att öka mängden forskning inom hållbar utveckling (t ex forskarluncher, seminarier, information om forskningsmedel mm). Ange antal. En stor del av forskningen som bedrivs vid fakulteten är redan relevant för frågor om hållbar utveckling. I samband med information om forskningsmedel har en institutions viceprefekt för forskning bl.a. bistått ansökande forskare med strategiska råd och i detta sammanhang har dessa dimensioner berörts. Inslag med information förekommer i seminarier, arbets-, planerings- och forskarutbildning En institution har gjort om alla utbildningsplaner för forskarutbildningen till att även innehålla Sida 2 av 10

poänggivande kurser för akademisk presentation och pedagogisk vidareutveckling genom mentorskap. Detta menar institutionen är ett sätt att trygga att framtidens forskare vet hur man presenterar och för fram sin forskning i såväl forskningssammanhang som i utbildningssammanhang. Institutionen har därutöver bildat forskningsprofiler som har direkt anknytning till hållbar utveckling, såsom t ex Tranculturality, transmission and translation och populärkultur. Till dessa forskningsprofiler knyts även doktoranderna och kommer på så sätt naturligt in i en miljö där hållbar utveckling är en central fråga. En medarbetare på en institution ingår i ansökan om att Västra Götalandsregionen skall bli ett regionalt centrum inom lärande för hållbar utveckling, godkänt av UN University. Ansökan har lämnats in nu under ht-12. I och med detta har även samarbete startats med Högskolan Väst. En medarbetare därifrån ska under vt-13 hålla en föreläsning kring hur de har implementerat hållbar utveckling i sin utbildning och forskning vid ett forskarseminarium förlagt till institutionen. En annan medarbetare ska därutöver nästa termin hålla två inspirationsföreläsningar vid Högskolan i Borås om hur man som ledare, lärare och forskare kan arbeta med hållbar utveckling. Denna heldag planeras nu. Genom utbildningen vid en institution tillägnar sig studenterna en stark förankring i den värdegrund som vi bygger vår verksamhet på, och studenterna utvecklar en uttalad förståelse för språkets betydelse för människans identitet och tillvaro. Innehållet i de olika kurserna ger både gedigna kunskaper att utgå ifrån i fortsatta studier, och en större förståelse för den mänskliga interaktionen som fenomen. Utbildning Hur har fakulteten integrerat hållbar utveckling i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå? Liberal arts-programmet innehåller delmoment där frågorna aktualiseras studenterna skriver en essä om förhållandet mellan bildning, demokrati och hållbar global utveckling termin 1; en kortare uppsats om livets mening, där frågor om mänsklighetens utveckling på lång sikt är mycket relevanta på termin 3; och en längre uppsats om någon samhällsfråga på termin 4. Hela programmet återkommer ständigt till en kritisk granskning av den egna och andra, mer eller mindre uttalade, världsbilder, vilket väl får anses vara en förutsättning för att kunna urskilja möjliga problem och möjligheter för hållbarheten hos status quo, Sida 3 av 10

rådande utvecklingstrender och alternativa utvecklingstrender. I praktisk filosofi är frågor som har stor relevans för hållbar utveckling en central del av undervisningen, det sker främst inom etik, värdeteori och politisk filosofi på grund och fortsättningskurs. På kommunikatörsprogrammet med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning diskuteras samhällsfrågor i de flesta av kurserna. I lingvistik aktualiseras frågorna i de kurser som berör språket ur sociologisk eller psykologisk synvinkel. Samhällsfrågor blir också aktuella i kurser som handlar om tvåspråkighet och språkutveckling. Institutionen för språk och litteraturer förhåller sig till fakultetens handlingsplan och definition vad gäller hållbar utveckling, dvs. arbetar med konceptet lärande för hållbar utveckling. Alla kurser har som övergripande syfte att ge studenterna väsentligt fördjupade kunskaper om det komplexa samspelet mellan litterär/språklig förståelse och förståelse av en global omvärld som rymmer djupt väsensskilda erfarenheter och traditioner. Detta betraktas såväl i ett synkront som diakront perspektiv, geografiskt och kulturellt. Institutionens handlingsplan har bl. a. satt som ett mål för det internationella språkprogrammet att ett moment om hållbarhetsaspekten i profilkurserna i det kommande internationella språkprogrammet Detta mål har uppfyllts via delkursen omvärldskunskap, som löper genomgående genom hela programmet. Programmet startade ht-12. Alla tyskas kurser är miljömärkta. Tyska har även ett särskilt undervisningstillfälle, där studierektor/undervisande lärare går igenom på vilket sätt undervisningen och innehållet bidrar till hållbar utveckling. Institutionen arbetar med att få in detta även i övriga ämnens kursutbud. Ansvar för detta ligger på studierektor och viceprefekt för grundutbildning. Under ht-12 har ämnet engelska gett en kurs om förhållandet mellan storstad-ekonomisk stagnation och vilka efterverkningar detta fått inom litteratur. Studenterna läser såväl ekonomiska som litterära texter och ska analysera hur ekonomisk verklighet konkretiseras genom litteraturen. Ämnet engelska har även gett en kurs på fördjupnings- samt en på avancerad nivå om hur vi bättre kan förstå populärkultur, dvs. de facto bättre förstå vår samtid som är präglad av populärkultur. Sida 4 av 10

Studievägledarna har workshopar kring språkens roll i samhället och ger även seminarier i studieteknik. Allt som främjar lärande är även ett sätt att närma sig hållbar utveckling. Institutionen ingår i mentorsprojektet, vars syfte är att skapa en utbildningssituation där studenter på högre nivåer stöttar studenter på lägre nivåer. Institutionen har skapat två ämnesövergripande genuskurser, där ämnena engelska, tyska, franska och spanska ingår. I kurserna analyserar studenterna olika genusperspektiv och deras förhållande till mänskliga rättigheter. Kurserna gavs för första gången innevarande termin. Samverkan med det omgivande samhället Beskriv de samverkansaktiviteter som fakulteten har genomfört med fokus på hållbar utveckling (föreläsningar, seminarier, möten med externa parter, TV-inslag mm). Ange antal. Fakulteten anser att det är svårt/omöjligt att ange ett konkret antal eftersom det finns många som skriver debattartiklar och det är inte lätt att dra en gräns. Dock kan några exempel nämnas: Sida 5 av 10 Gunnar Björnsson har talat om ansvar för miljö vid Filosofiska föreningen i Umeå och för Humanisterna (Stockholm). Susanna Radovic har talat om ansvar på Filosoficafét i Borås. Sebastian Linke: European Maritime Day: Fiskarna, forskarna och beslutsfattande i EUs fiskeripolitik (Göteborg) Christian Munthe bloggar om bl.a. hållbar utveckling (Philosophical Comment). Samverkan som tangerar temat sker vid sidan av utbildning och forskning bl.a. med regionala kulturarvsaktörer (Västarvet) inom ramarna för Gus satsning på kulturarv, samt med regionala museer i Norden inom ramarna för projekt om Västerhavets kulturarv. Professor Mats Andrén har i samband med sin forskning kring ansvarsfrågor och kärnavfall framträtt vid flera tillfällen i media, seminarier etc. Personalen går på kompetensutvecklingskurser och deltar i konferenser. Flertal öppna evenemang (jfr. broschyren Program öppna evenemang) Samarbete med kulturinstitutioner, t.ex. Alliance Française (franska) och Goethe-Institut (tyska) Samarbete med bokmässan Föreläsningsserie brännpunk språk som skapar en bro mellan universitet (särskilt ISP) och arbetsliv Språkdebattkväll, 2012-11-28: tydliggjorde bl.a. språkens roll i samhället och vikten av en kontinuerlig/hållbar utveckling Skapande av nätverket Landeskunde Nord om undervisning i kulturkunskap; nätverket kan ses som en bro mellan universitet, skola och andra aktörer

inom utbildning och kan även ses som ett bidrag till livslångt lärande Flertal internationella nätverk, t.ex. MOVENS nätverk, samverkan med tjeckiska vetenskapsakademin (tyska; om mellaneuropadiskursen), Språkbanken (deras verksamhet anses starkt som tredje uppgiften, bl. a. publicering av korpora för alla samhällsgrupper) Edgar Platen, Martin Hellström (tyska): anordnar konferensserien Zur Darstellung von Zeitgeschichte in deutschsprachiger Gegenwartsliteratur, vars tema är relevanta för hållbar utveckling, under perioden 12 har konferensbanden om fattigdom publicerats Tetz Rooke (arabiska) vetenskapliga och populärvetenskapliga föredrag med anknytning till arabiska, islam, demokratiseringsprocesser mm. (The Horns of a Dilemma: Anti-Islamism in Literature and Politics, internationellt symposium: The Role of Literature in a Time of Cultural Change, Citizens without Boundaries & Högskolan Dalarna, Falun, 2012-05-04; Lingustic aspects of the Arab Spring, lunchföredrag, Brännpunkt Europa, Göteborgs universitet, 2012-05-15; Perspektiv på den arabiska våren, samtal med Jan Retsö, Sällskapet Gnistan, Göteborgs stadsmuseum, 2012-10-02; Språk från en annan planet. Om rädslan för språk man inte förstår, föredrag i serien Vad är vi rädda för? Om verkliga och overkliga faror, Tredje Rummet, Studieförbundet Vuxenskolan, Malmö, 2012-11-06) Ämnet tyska tar emot praktikanter från Berlin Intervjuer, debatter, frågeprogram i radio, artiklar i dagspress görs kontinuerligt. Studentmedverkan Beskriv aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling med, av eller för studenterna. Ange antal. På institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori bedrivs sedan höstterminen 2009 ett mentorsprojekt som riktar sig till alla intresserade studenter på grundnivå i Teoretisk filosofi, Praktisk filosofi och Allmän språkvetenskap. Mentorsverksamheten är ett studentinitiativ vars syfte är att skapa en god studiemiljö för alla studenter och verka som en pedagogisk resurs vid sidan av den ordinarie undervisningen. Institutionen för språk och litteraturer Hållbarhetsdagen integreras i kursernas scheman, dvs. studenterna friläggs från annan undervisning för att kunna delta i denna. Studenterna ges möjlighet att reflektera kring sina ämnens roll och det egna lärandet genom examinationsformen portfolio inom det internationella språkprogrammet och lärarutbildningen. Sida 6 av 10

Studenterna har bjudits in till en konferens om hur undervisning inom Landeskunde bidrar till hållbar utveckling. Samarbete sker med skolor, exempelvis Hvitfeldska (franska, tyska), även informations-utbytesdagar Inrättandet av internationella språkprogrammet (ISP) och initiativ till breddad rekrytering under har gjorts Beskriv hur studenter vid fakulteten har möjlighet att påverka sin egen undervisning. På liberal arts anordnas två eller tre stormöten med varje studentgrupp och två tillfällen med individuella utvecklingssamtal per år, där institutionen får återkoppling från studenterna på utformningen av programmet (förutom sedvanliga kursutvärderingar på Gul, men dem är det få som besvarar). Och så har de en termin där de kan välja att studera vad som helst eller praktisera var som helst, så länge det inte verkar irrelevant för programmet. I teoretisk filosofi är valfriheten väldigt stor, de har stora möjligheter att utforma sina kurser. Ca 50 % av den avancerade nivån i vetenskapsteori består av kurser som utformas individuellt. I filosofi är det ca 75 % av kursernas innehåll som utformas individuellt på avancerad nivå. På kommunikatörsprogrammet ingår praktik, 15 hp, där studenterna kan söka och välja praktikplats som är relevant för programmets innehåll. Masteruppsatserna kommer i de flesta fall att skrivas i anslutning till praktiken. På grundutbildningen i lingvistik erbjuds valbara kurser på fortsättnings- och fördjupningsnivå. På avancerad nivå, Magister i språkvetenskap, finns valbara kurser både termin 1 och termin 2. Kursutvärderingar sker på GUL och därutöver görs muntliga utvärderingar av de flesta kurser "i halvtid", både i lingvistik och på kommunikatörs-programmet. Genom kursvärderingar, vilket alltmer innebär en performativ utvärdering där en kontinuerlig dialog för mellan studenterna och lärarna. Mentorsprojekt, studentrepresentation inom ledningsfrågor (institutionsråd, ämneskollegier), mittermins- och slutterminsutvärderingar. I dialog med sina lärare, vid formativa kursutvärderingar, genom att delta i IR och kursplanegruppen. Beskriv hur studentrepresentation i styrelser och beredningar ser ut. Vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori finns: en student i programrådet för kommunikatörsprogrammet. en student i programrådet för Master in Sida 7 av 10

Language Technology. en student kommer att sitta i programrådet för Liberal Arts, när det inrättas. Studentrepresentanter (1 till 3 vid varje möte) deltog i utvecklingsarbetet med den nya grundutbildningen i lingvistik. En student i institutionens kursplaneberedningsgrupp och en student i institutionsrådet. Vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion finns: två studentrepresentanter i institutionsrådet en student i likabehandlingsgruppen. studenterna inbjuds till varje prefektbeslutmöte. Vid institutionen för språk och litteraturer finns studentrepresentanter i enlighet med GU:s direktiv. Institutionen för svenska språket erbjuder platser i IR och kursplanegrupper. Kompetensutveckling Bifoga länk till fakultetens miljöutbildningsplan. Har fakulteten anordnat miljöledningsutbildning för chefer? Om ja, bifoga deltagarlista. Viss planering av utbildning ingår i fakultetens handlingsplan för hållbar utveckling 2011-2015. Inom området miljörisker har fakulteten anordnat teoretisk brandskyddsutbildning. Deltagarlistor är skickade till personalavdelningen för arkivering, varför inga bifogas rapporteringen. Resor och transporter Om fakulteten har fordon, ange hur mycket av följande drivmedel som förbrukades under 2012. OBS! Uppföljning av drivmedel behöver vara Miljöenheten tillhanda senast 22/1 2013. Om fakulteten har egna båtar och fartyg, ange hur mycket av följande drivmedel som förbrukades under 2012. Bensin(l): Diesel(l): 438 liter Etanol(l): Gas (m3): Fakulteten har minskat förbrukningen med 185 liter sedan 2011. Från 2010 har förbrukningen av diesel minskat med ca 45 %. Fakulteten har inga båtar eller fartyg. OBS! Uppföljning av drivmedel behöver vara Miljöenheten tillhanda senast 22/1 2013. Energi Om fakulteten har någon reservgenerator ange hur mycket bränsle som förbrukades under 2012. Bensin(l): Diesel(l): Sida 8 av 10 Fakulteten har inga reservgeneratorer.

OBS! Uppföljning av bränsle behöver vara Miljöenheten tillhanda senast 22/1 2013. Beskriv energibesparande åtgärder som har genomförts vid fakulteten under 2012. Personal fortsätter att använda de grenkontakter som införskaffades i samband med energisparprojektet 2010. Anställda uppmanas att släcka lampor och stänga av datorer vid arbetsdagens slut. Timers används för viss elektronisk utrustning. Samarbete med Akademiska Hus om att byta ut gamla armaturer mot nya pågår kontinuerligt och gamla glödlampor ersätts med lågenergilampor. Förutom ovanstående insatser har fakulteten en anställd kvällsvaktmästare. Hans går igenom lokalerna under kvällstid, vilket innebär att han släcker på en del ställen. Personalen inom Teknik & media har gått kurs i Jabbar för distansmöten. Personal inom T&M har även hjälpt med Adobe Connect i samband med möten/seminarier under 2012: Inst. för språk och litteraturer, Eva Ahlstedt, 2-3 gånger Inst. för språk och litteraturer, Castro 1-2 gånger Inst. för språk och litteraturer, Eduardo, Distanskurser 3-4 gånger Inst. för språk och litteraturer, Sonja, Distanskurser 2 gånger Kansliet, 1 gång Litteratur, idéhistoria och religion, Kerstin von Brömssen, 3-4 gånger Farliga kemikalier Beskriv de substitutioner (byte av ämne/metod) av farliga kemikalier som har genomförts under 2012. Fakulteten har inga substitutioner i sin verksamhet. Miljörisker Har det skett någon incident (t ex spill, kemikalier i avlopp, olycka, utsläpp, brand) vid fakulteten med negativa konsekvenser för miljön? Har fakulteten genomfört någon förebyggande åtgärd i syfte att minska risk för incidenter (T ex, genomförda riskanalyser, utbildningsinsatser, temadagar, säkrare utrustning)? Nej Riskanalyser har genomförts med anledning av Göteborgs universitet förnyas samt den årliga riskanalysen som görs för verksamheten. Fakulteten har även anordnat teoretisk brandskyddsutbildning för personal och i mån av plats, även för studenter. I samband med arbetsmiljöronder sker avstämning för eventuella risker. Sida 9 av 10

Uppföljning Har fakulteten följt upp den egna handlingsplanen för 2012 samt gjort en analys av resultatet? Om ja, bifoga länk. OBS! Uppföljning av den egna handlingsplanen behöver inte vara Miljöenheten tillhanda förrän 28/3 2013. Ja, denna kommer att följas upp under första kvartalet av 2013. Uppföljningen kommer att finnas under länken: http://www.hum.gu.se/omfakulteten/internt/miljo/miljohandbok/uppfoljning/ Sida 10 av 10