Klimatutmaningen Sverige som en globalt hållbar energiaktör

Relevanta dokument
Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Fokus för WWFs svenska energiarbete idag

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Sverige som en globalt hållbar energiaktör. Export av hållbar el- och värmeproduktion

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo


Miljöteknikexport till Kina

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

FINANSIERING AV IDEELL VERKSAMHET

Den smarta staden, innovation för framtiden.

Varför ett nytt energisystem?

Total konsumtion av barrträvaror ca 300 miljoner m3/år

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Kjell Aleklett. Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor? Kungliga vetenskapsakademin Stockholm

Strategiska energilösningar för företag, industri och fastigheter. Vilka är de och hur gör man?

BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

MED FOKUS PÅ PELLETS. Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet. Telefon:

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

EKN och klimatfrågan - Svensk export och globala koldioxidutsläpp Dennis Pamlin

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Making electricity clean

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Per Eckemark, Oct 16, Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet

Maja Fjæstad. Statssekreterare, tekn. dr.

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Fondtyp Räntefond 100% i räntebärande papper. Fixed income funds

Marknad Johan Tegeback

Accessing & Allocating Alternatives

RAISING THE RETURNS FROM R&D


Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Interreg and The European Regional Development Fund Cecilia Nilsson

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Klimatanpassning bland stora företag

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

DET ÄR HÅLLBART ATT TÄNKA I SYSTEM

Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Handelsströmmar och Prisbildning. Katarina Johnsson. Head of Commodities Origination

Världens snabbast växande näring. Svenska Flygbranschens årsmöte 26 september 2013

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Upphandling för ett hållbart samhälle

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

Botnia-Atlantica Information Meeting

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET

Metaller: behov, produktion och priser från ett. nordisk perspektiv. Norges Geologiska Undersökning. Per Storm. Trondheim 5 februari 2009

Högre utbildning och forskning i Brasilien

OECD Publications News

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Välkommen till en fullmatad dag med massor med inspiration och kunskap från beställarnätverken BeBo och Belok!

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

OECD-FAO prognos för nötköttsproduktionen fram till 2025 samt resultat från Agri benchmark om svensk nötköttsproduktion i ett världsperspektiv

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

MILJÖTÄNK FÖR VARUMÄRKET

Hur ser vår framtida energiförsörjning ut?

Hållbara städer och energilösningar - utmaningar och möjligheter. Mattias Örtenvik, Head of Sustainable city, E.ON Sverige October 23 rd, 2012 Malmö

Teknikjusterade koldioxidfotavtryck som klimatpolitiskt verktyg

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Befolkning och framtid

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

81 Parties have ratified of 197 Parties to the Convention

Klimatpolitikens utmaningar

Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP

Transkript:

Klimatutmaningen Sverige som en globalt hållbar energiaktör Vad vill svenska befolkningen? Vad gör politikerna? Lansering av WWFs Sifo-studie Vad vill Svenskarna? & WWFs valarbete med klimatbarometrar inför val-06 2006 06 13

Presentation av WWF studie & barometrar inför valet: Introduktion Lars Kristoferson, Generalsekreterare, WWF WWFs klimatarbete i en global kontext Dennis Pamlin, Ansvarig Klimatfrågor och handels- investeringsarbete, WWF Vad vill svenskarna? Mariann Eriksson, Director of Communications, WWF Vad gör WWF fram till valet? Dennis Pamlin Lunch + boklansering WWFs perspektiv & arbete under valrörelsen Dennis Pamlin De politiska partierna C, Fp, Kd, Mp, M, S, V WWF summerar

Lars Kristoferson generalsekreterare, WWF Välkomna till klimatutmaningen en affärsmöjlighet för Sverige

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF Vad händer i världen?

Från uppvärming till klimatförändring

2 C 2oC above 1860s: EU target IPCC TAR Temperature vs. Risk

2 C West Antarctic Ice Sheet Greenland Ice Sheet

2 C Europas uppvärmning

2 C Hurricane Katrina Hurricane Rita

2 C Mar. 26, 2006

2 C Delay Delaying action for a decade, or even just years, is not a serious option Sir David King (Science, 9 January 2004) September 2004, malte.meinshausen@env.ethz.ch Malte Meinshausen, Environmental Physics Swiss Federal Institute of Technology, ETH Zurich

Sammanhang

Sammanhang Sverige i en global kontext Naturresurser Ojämlik inkomstfördelning Befolkningstillväxt Demografiska förändringar Urbanisering Geopolitiska förändringar Human Ecological Footprint, 1950-2050 Standard scenario Sustainable scenario

Sammanhang Sverige i en global kontext Naturresurser Ojämlik inkomstfördelning Befolkningstillväxt Demografiska förändringar Urbanisering Geopolitiska förändringar During 2000-2030 the urban population of the less developed regions is expected to increase by 2.0 billion persons, nearly as much as will be added to the world population, 2.2 billion. World Urbanization Prospects: The 2001 Revision, www.unpopulation.org

Sammanhang Sverige i en global kontext Naturresurser Ojämlik inkomstfördelning Befolkningstillväxt Demografiska förändringar Long-term GDP trends Goldman Sachs Urbanisering Geopolitiska förändringar $USbn 50000 40000 30000 20000 China US Japan Germany UK 10000 0 France Italy India 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 EU-4 Dreaming With BRICs: The Path to 2050 (Goldman Sachs)

Sammanhang Primary energy Developed (GDP>$12,000) Emerging (GDP<$12,000) Developing (GDP<$5,000) Poorest (GDP<$1,500) Population expected to rise to 9 billion by 2050, mainly in poorest and developing countries. 10000 8000 Shifting the development profile to a low poverty world means energy needs double by 2050 Shifting the development profile further to a developed world means energy needs triple by 2050 Base case Low Poverty Prosperous world 6000 4000 2000 0 Population, millions Source: WBCSD adaptation of IEA 2003 2000 2050

Sammanhang Resource/ Energy consumption One Billion Consumes 80%? Energi investeringar/politik Sustainable level 5 Billion Consumes 20% Energisystem Based on a figure by: Mats-Olov Hedblom, Ericsson Quality of Life

The lifetime of energy infrastructure The rate of technological change is closely related to the lifetime of the relevant capital stock and equipment Nuclear 30 60 years Buildings 45+++ years Hydro 75+ years Coal power 45+ years Bio power 25+ years Gas turbines 25+ years Motor vehicles 12 20 years 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 ++ Based on: Facts and Trends to 2050, WBCSD, November 2004

Konkret arbete I Kina INVESTMENTS 1. Define and evaluate green investment NDRC TRADE 4. Define and evaluate green export MOFCOM 2. Corporate synergies Strategic companies 3. Discuss, revise & improve incentive structures MOF

Fokus

Contribution to global growth 2006-2020 30 25 20 15 10 5 0 % China US India Brazil Russia Indonesia UK Germany Economist Intelligence Unit, Business Outlook, 5 June 2006

Power Sector Investment to 2030 (IEA, WEIO 2003) 0 Russia Trans. Econ. Middle East US and Canada EU OECD Pacific Other OECD Africa Latin America Rest of Asia Billion $ 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Fokus China

Mariann Eriksson Kommunikationsansvarig, WWF Vad vill svenskarna?

Se separat presentation Klimat- och miljöundersökning utförd av Sifo

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF Vad gör WWF?

Fokus Två övergripande mål: 1. Globalisera energidebatten. Fokusera på hur Sveriges bidrag ser ut då det gäller de framväxande ekonomierna istället för ensidigt fokus på marginella utsläppsförändringar i Sverige (på grund av t.ex. importerad el ) 2. Få stöd från nyckelaktörer inom energisektorn, finanssektorn och bland politiker, för en proaktiv agenda som fokuserar på systemlösningar och exportmöjligheter.

Fokus Tydligt fokus och strategi Föra samman nyckelaktörer Politiker Övergripande ramverk Pionjärföretag Hållbara energilösningar - inhemsk marknad och export Finansiella sektorn - investeringar i hållbara energilösningar

3 steg mot ett globalt ledarskap Mål Strategi Prioritering

Mål Sverige skall vara bäst i världen då det gäller export av strategiskt valda energilösningar. Detta är vi då vi har: 1. Mest exportintäkter från lösningar som minskar CO2 utsläpp per capita 2. Störst utsläppsminskningar resulterande av export per capita 3. Störst utsläppsminskningar resulterande av investeringar per capita

Strategi 1. Redovisade förslag på åtgärder som minskar koldioxidutsläppen med minst 30 procent till 2020 och minst 80 procent till år 2050 2. Redovisade förslag på åtgärder, inklusive finansiering, som garanterar en expanderande hemmamarknad för hållbara energi- och systemlösningar 3. Redovisade förslag på åtgärder, inklusive finansiering, för att främja export av hållbara energi- och systemlösningar 4. Redovisade förslag på åtgärder för att uppmuntra unga entreprenörer som bidrar till hållbara energi- och systemlösningar 5. Mål för förnybar energi och energieffektivisering i Sverige omfattande både forskning, investeringar, produktion och användning 6. Mål, både i miljarder kronor och minskade koldioxidutsläpp, för export av hållbara energi- och systemlösningar 7. Förslag på hur centrala aktörer, som exempelvis SWENTEC, kan inta en nyckelroll för export av svensk miljöteknik och hållbara energilösningar.

Prioritering Varför introducerar WWF klimatbarometrar? Vad är en klimatbarometer? Hur fungerar WWFs klimatbarometrar? När och hur kommer WWF använda klimatbarometrarna? Vad gör WWF för att klimatstrategierna skall få hög kvalitet?

Barometrar