Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Relevanta dokument
Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Bild- och Funktionsmedicin

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och Funktionsmedicin

Neuroradiologi 1

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kompetensbeskrivning

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Neuroradiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Individuell planering av tjänstgöring

Invärtesmedicinska specialiteter

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Medicinska njursjukdomar

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barn- och ungdomskirurgi

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Endokrinologi och diabetologi

Kirurgiska specialiteter

Gynekologisk onkologi

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Öron-, näs- och halssjukdomar

Lungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Enskilda basspecialiteter

Röst- och talrubbningar

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Hörsel- och balansrubbningar

Barn- och ungdomspsykiatri

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barn- och ungdomskirurgi

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN

Kompetensbeskrivning

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rehabiliteringsmedicin

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

AXX, Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Obstetrik och gynekologi

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

BFM summariska anteckningar från internat

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

Anestesi och intensivvård

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Tilläggsspecialiteter

Utbildning & rekrytering inom BFM

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Hud- och könssjukdomar

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Barn- och ungdomsallergologi

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr: /06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

Transkript:

Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk kompetens Den blivande specialisten skall under sin specialiseringtjänstgöring ha tillägnat sig: 1) kunskaper och färdigheter inom basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin vilka motsvarar basen till denna specialitet. 2) kunskaper och färdigheter inom klinisk fysiologi så att specialisten kan utvärdera och handlägga vissa fysiologiska enligt delmålen nedan. 3) kunskaper om betydelsen av det fysiologiska/ patofysiologiska kunnandet i den medicinska handläggningen vid samtliga sjukdomstillstånd i samtliga åldrar. Kommunikativ kompetens Ledarskapskompetens Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin =utbildningsstrukturen för Bild- och funktionsmedicin 1

Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Klinisk kompetens II Delmål (inom parantes = enligt förra förslagetsrutor vg se nedanför) 1. (7) Att kunna generell anatomi och fysiologi. 2. (3, 8, 9,) Ha god teoretisk och praktisk kännedom om tillgängliga fysiologiska undersökningsmetoder, dess styrkor, svagheter, tekniska principer och därmed kunna avgöra vilken metod som är lämpad för att kunna besvara aktuell frågeställning. 3. (8,11, 12) Att kunna förekomst av biverkningar/risker, som ex. joniserande strålning och komplikationer för bild- och. 4. (1,2 ) Att kunna tolka EKG under vila och under arbete. 5. ( 1,2 ) Att kunna genomföra arbetsfysiologiskundersökning, uppnå basal kunskap om: a) normalfynd vs patologi b) akut ischemi c) allvarlig arytmi d) pulmonell begränsning 6. (1,2,9) Att kunna tolka enklare ultraljudsdiagnostik på hjärta- och/eller kärl, uppnå basal kunskap om: a) normalanatomi eller ej b) översiktlig pumpfunktion c) förekomst av hjärttamponad, d) förekomst av flödesbegränsning i kärl e) särskilja venöst resp arteriellt flöde 7. ( 4) Att kunna ändamålsenligt och medicinskt korrekt dokumentera och kommunicera resultat och bedömning 8. (5, 6) Ha god kännedom om hur resultaten från bild- och funktionsundersökningar kan förändra och påverka den fortsatta medicinska handläggningen och vad den får för medicinsk konsekvens för den enskilde patienten, och agera därefter. 2

Klinisk kompetens (enligt 060605) Mål Metoder för lärande Uppföljning 1. Diagnostik. Att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet självständigt värdera och besvara de vanligaste förekommande na inom bild- och funktionsmedicin Klinisk tjänstgöring med handledning på avdelning 2. Utförande. Att praktiskt kunna utföra de vanligaste bild- och na samt känna till det praktiska utförandet av andra undersökningar inom kompetensområdet 3. Indikation. Att kunna avgöra vilka metoder inom kompetensområdet bild- och funktionsmedicin som är lämpade att kunna besvara aktuella frågeställningar 4. Kommunikation. Att ändamålsenligt och medicinskt korrekt dokumentera och kommunicera resultat och bedömning 5. Perspektiv. Ha god kännedom om hur resultaten från bild- och funktionsundersökningar kan förändra och påverka den fortsatta medicinska handläggningen och vad den får för medicinsk konsekvens för den enskilde patienten, och agera därefter 6. Prioritering. Kunna prioritera patienter och undersökningar utifrån säkerhet och angelägenhetsgrad Klinisk tjänstgöring med handledning på avdelning. behandlande avdelning. behandlande avdelning. och presentationer Deltagande i rondarbete 3

7. Teori. Att ha fördjupad kunskap om fysiologiska och patofysiologiska skeenden med relevans för kompetensområdet bild- och funktionsmedicin 8. Metodologi. Kunna redogöra för de vanligaste metodernas fysiologiska och tekniska principer, styrkor och svagheter samt kritiskt analysera undersökningsfynden 9. Bildbearbetning. Att ha god kännedom om medicinsk bildbearbetning inom kompetensområdet 10. Statistik. Skall ha god kännedom om statistiska metoder, särskilt med avseende på bild- och funktionsmetodik 11. Teori. Skall ha god kännedom om radiofysik, strålskydd 12. Patientsäkerhet. Att ha god kännedom om risker för patienterna, som joniserande strålning och andra komplikationer vid genomförande av de vanligaste bild- och na handledning på vårdande/ behandlande avdelning med bil- och behandlande avdelning. Intyg om godkänd kurs. 4

5