Slutrapport & Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Projektet Jämställda kommuner ett sätt att förbättra service och bemötande

Slutrapport & Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Projektet Jämställda kommuner ett sätt att förbättra service och bemötande Järfälla folkbibliotek

2007-10-14 1 (23) SAMMANFATTNING Inom ramen av projektet Jämställda kommuner ett sätt att förbättra service och bemötande har Järfälla folkbibliotek haft uppdraget att undersöka möjligheterna för samt prova strategin jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering innebär att verksamheten bedrivs så att de tjänster och den service som erbjuds medborgarna är lika tillgängliga, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla, oavsett kön. 1 Järfälla folkbibliotek har genom metoden Trappan 2, som utarbetats av den statliga utredningen JämStöd, prövat arbetsmetoder för att arbeta med jämställdhetsintegrering. Efter genomfört analysarbete kan konstateras att: en ojämn könsfördelning av personalen på arbetsplatsen finns. Fler kvinnor än män arbetar på biblioteket (både chefer och medarbetare). fler män än kvinnor har inflytande över den övergripande budgeten i Kultur- och fritidsnämnden. Jakobsbergs bibliotek och Viksjö bibliotek har en jämställd fördelning av kvinnliga och manliga brukare/besökare. fler kvinnor än män besöker biblioteksfilialerna Barkarby och Kallhäll. fler antal lån har gjorts av kvinnor och flickor än män och pojkar. fler kvinnor än män lånar barnmedia. fler män än kvinnor läser tidningar och tidskrifter på Hyllan på Jakobsbergs bibliotek. Och att ovanstående punkter får konsekvenser för det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik; att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Med utgångspunkt i detta har Järfälla folkbibliotek arbetat fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering som består av två delar. Första delen av planen redogör för de prioriterade åtgärder som under kommande år ska genomföras för att kunna erbjuda bibliotekets besökare en jämställd medborgarservice. Dessa åtgärder är ett led i att fortsätta bibliotekets arbete kring: mångfald tillgänglighet för alla kvalité och aktualitet språkutveckling lässtimulans livslångt lärande Handlingsplanen redogör även för det utvecklingsarbete som Järfälla folkbibliotek under det kommande året står inför för att fortsätta arbetet med implementering av strategin jämställdhetsintegrering i sin verksamhet. Utvecklingsarbetet följer den kommunövergripande Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2008-2011 och är uppbyggd efter målområden: Målområde 1 - Styrning Målområde 2 - Beslutsprocesser Målområde 3 - Utbildning/kunskap Målområde 4 - Goda exempel Målområde 5 - Stöd/samordning Denna slutrapport och handlingsplan är framtagen av arbetsgruppen för jämställdhetsintegrering på Järfälla folkbibliotek och är ett resultat av erfarenheter från projektet Jämställda kommuner ett sätt att förbättra service och bemötande. 1 JämStöds praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU 2007:15. 2 Ibid.

2007-10-14 2 (23) Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1. Jämställda kommuner ett sätt att förbättra service och bemötande... 3 2. METOD... 5 2.1 4R - metoden... 5 2.2 JämKAS Plus... 6 3. RESULTAT... 7 3.1. Målgrupp & Mål... 7 3.2. Könsmönster Järfälla folkbibliotek... 8 4. HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 16 4.1. Prioriterade åtgärder Järfälla folkbibliotek 2008... 17 4.2. Fortsatt utvecklingsarbete jämställdhetsintegrering... 21

2007-10-14 3 (23) 1. BAKGRUND Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 3. Under det övergripande målet finns fyra delmål: - Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. - Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. - Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Även Järfälla kommun har genom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet som medlemmar i CEMR (Council of European Municipalities and Regions) vid CEMR:s generalförsamling i Innsbruck den 12 maj 2006 ställt sig bakom en deklaration för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män där jämställdhetsintegrering är den strategi som fastställts för att driva och utveckla arbetet med jämställdhet. 4 Jämställdhetsintegrering innebär att: Jämställdhet har genomslag i alla relevanta politik- och verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande där det är relevant, samt planering och utförande av verksamheter inom dessa områden. 5 För den kommunala verksamheten kan det översättas till att verksamheten bedrivs så att de tjänster och den service som erbjuds medborgarna är lika tillgängliga, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla, oavsett kön. 6 1.1. Jämställda kommuner ett sätt att förbättra service och bemötande Järfälla folkbibliotek är en av 8 försöksverksamheter i fyra kommuner i Stockholms län som under perioden 2006.08.14-2007.10.14 haft uppdraget att undersöka möjligheterna för samt prova strategin jämställdhetsintegrering genom projektet Jämställda kommuner ett sätt att förbättra service och bemötande. Projektet har delfinansierats av svenska ESF-rådet och har varit ett samarbete mellan SthlmJämt, Länsstyrelsen Stockholms län och Huddinge, Järfälla, Solna och Värmdö kommun. Samarbetspartner har även Näringsdepartementet (JämStöd) 3 Målen antogs av riksdagen den 16 maj 2006. Makt att forma samhället och sitt eget liv. Nya mål i jämställdhetspolitiken. Prop. 2005/06:155, SOU 2005:66. 4 The european charter for equality of women and men in local life, drawn up and promoted by the Council of European Municipalities and Regions and its partners. www.skl.se 5 Definition antagen vid FN:s konferens i Beijing 1995 även Europarådets definition. 6 JämStöds praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU 2007:15.

2007-10-14 4 (23) varit genom det kommungemensamma utvecklingsprogram med inriktning på arbetsmetoder för jämställdhetsintegrering som arrangerats för utvecklingsledarna i respektive kommun. Denna slutrapport och handlingsplan är framtagen av arbetsgruppen för jämställdhetsintegrering på Järfälla folkbibliotek och är ett resultat av erfarenheter från projektet.

2007-10-14 5 (23) 2. METOD För att jämställdhetsintegrera kommunens försöksverksamheter har metoden Trappan som utarbetats av den statliga utredningen JämStöd använts. Trappan bygger på ett antal steg där olika delmoment ingår med olika modeller och övningar beroende på vilket stadium utvecklingsarbetet är i. JämStöds erfarenhet är att organisationer ofta startar sitt arbete mitt i trappan, man anser sig inte behöva de första stegen och är ivrig att komma igång med själva analysarbetet. Dock visar det sig snabbt att det är lönsamt att lägga ner tid och resurser på de första trappstegen för att få ett hållbart utvecklingsarbete. Trappan är utarbetad som ett hjälpmedel för att täcka in alla viktiga delar i förändringsarbetet. Järfälla folkbibliotek har följt metoden Trappan och prövat ett flertal arbetsmetoder under deras arbete med jämställdhetsintegrering, däribland; Den jämställda verksamheten, MUMS-Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet, JämKAS Bas, JämKAS Plus samt 4R-metoden. 7 4Rmetoden och JämKAS Plus var de arbetsmetoder som biblioteket använde och gick vidare med i det slutgiltiga kartläggnings- och analysarbetet. Metoden trappan utarbetad av Jämstöd (Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten N2005:02) 2.1 4R - metoden Med 4R-metoden kartlägger man en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Metoden ger en översiktlig bild hur verksamheten styrs och finansieras och hur den kan förändras för att möta behoven från kvinnor respektive män. Kartläggningen syftar till att besvara frågan: Vem får vad och på vilka villkor? R1 Representation Kartlägg representationen Hur många kvinnor/flickor och hur många män/pojkar? Svaren ska ge en bild av könsfördelningen på alla nivåer i beslutsprocessen och i verksamhetens olika delar, till exempel bland beslutsfattare, personal, brukare etc. R2 Resurser Kartlägg fördelning av resurser Hur fördelas gemensamma resurser i form av exempelvis pengar, utrymme och tid mellan kvinnor/flickor och män/pojkar? Svaren visar hur resurserna i verksamheten fördelas mellan könen. 7 JämStöds praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU 2007:15.

2007-10-14 6 (23) R3 Realia analysera villkoren Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som det gör? På vilka villkor får kvinnor och män vara med och utforma och ta del av verksamheten? R4 Realisera formulera nya mål och åtgärder Vad behöver förändras? Hur bör verksamheten se ut för att var jämställd? 2.2 JämKAS Plus JämKAS Plus är en metod som hjälper till att göra en konsekvensanalys av ett könsmönster. Med hjälp av metoden kan man undersöka om könsmönstret är ett problem och om det i så fall kan betraktas som ett jämställdhetsproblem. Metoden hjälper till att välja åtgärder och insatser för att motverka den bristande jämställdheten.

2007-10-14 7 (23) 3. RESULTAT Med utgångspunkt i 4R-metoden är detta en kartläggning av verkligheten. Könsmönster som arbetsgruppen på Järfälla folkbibliotek gjort antaganden om har belagts med fakta. De könsmönster som presenteras i denna rapport har valts ut eftersom de bedöms vara ett jämställdhetsproblem enligt metoden JämKAS Plus. På vilket sätt de är ett problem redovisas i samband med könsmönstret. Efter genomförd undersökning framträdde fler könsmönster men eftersom de inte bedömdes vara ett jämställdhetsproblem redovisas de inte i denna rapport. Järfälla folkbibliotek består av huvudbiblioteket Jakobsbergs bibliotek samt filialerna Barkarby, Kallhäll, Viksjö samt Gymnasiebiblioteket. Undersökningarna har centrerats till Huvudbiblioteket och det som är gemensamt för samtliga bibliotek. De mätningar som redovisas har genomförts under v 5, den 29 jan 4 februari 2007. Mätningarna av besökare på huvudbiblioteket, studenter och besökare specifikt på Hyllan har gjorts under 3 timmar/dag. 3.1. Målgrupp & Mål Målgruppen för Järfälla folkbibliotek är alla medborgare i Järfälla kommun eller kvinnor och män, flickor och pojkar som är nya eller nuvarande kunder på biblioteket. Med utgångspunkt i Järfälla folkbiblioteks åtaganden ska verksamheten präglas av: tillgänglighet för alla mångfald kvalité och aktualitet språkutveckling lässtimulans livslångt lärande

2007-10-14 8 (23) 3.2. Könsmönster Järfälla folkbibliotek Efter arbete med strategin jämställdhetsintegrering har Järfälla folkbibliotek konstaterat att: 3.2.1. Fler kvinnor än män arbetar på biblioteket (både chefer och medarbetare) Tjänstemän kultur- och fritidsförvaltningen, Totalt 144 personer Chefer kultur- och fritidsförvaltningen, totalt 21 personer, Män; 37% Män; 33% Kvinnor; 63% Kvinnor; 67% Chefer Järfälla folkbibliotek, totalt 7 personer Män; 0% Antal anställda Järfälla folkbibliotek, totalt 35 anställda Män; 14% Kvinnor; 100% Kvinnor; 86% Belagt könsmönster Fler kvinnor än män arbetar på biblioteket (både chefer och medarbetare). Jämställdhetsproblem Jämställdhetspolitiskt mål: Delmål 1 - Jämn fördelning av makt och inflytande Den ojämna könsfördelningen på arbetsplatsen gör att kvinnor och män inte har en jämn fördelning av makt och inflytande. Män och kvinnor har inte samma möjlighet att påverka beslut angående verksamheten.

2007-10-14 9 (23) 3.2.2. Fler män än kvinnor har inflytande över den övergripande budgeten i Kultur- och fritidsnämnden Konsekvenser Risk finns att beslut i nämnden präglas av ett manligt perspektiv (erfarenheter av att vara pojke/man) på övergripande beslutsnivå, t.ex. när resurser fördelas. Kultur- och fritidsnämndens politiker, totalt 18 personer inklusive ersättare Kultur- och fritidsnämndens politiker, totalt 9 personer exklusive ersättare Kvinnor; 22% Kvinnor ; 33% Män; 67% Män; 78% Kultur- och fritidsnämndens politiker, endast nämndordförande samt 2 vice ordförande Kvinnor; 0% Män; 100% Belagt könsmönster Fler män än kvinnor har inflytande över de övergripande riktlinjerna, i Kultur- och fritidsnämnden. Jämställdhetsproblem Jämställdhetspolitiskt mål: Delmål 1 - Jämn fördelning av makt och inflytande Om den övergripande beslutsnivån präglas av ett manligt perspektiv (erfarenheter av att vara pojke/man) får det konsekvensen att de beslut som fattas angående Järfälla folkbiblioteks verksamhet inte har bakgrund i en jämn fördelning av makt och inflytande.

2007-10-14 10 (23) 3.2.3. Järfälla folkbibliotek har en jämställd fördelning av brukare/besökare Konsekvenser Biblioteket erbjuder en verksamhet som tilltalar kommunens medborgare, såväl kvinnor som män. Dock finns variationer mellan huvudbibliotek och dess filialer. Besökare Jakobsbergs bibliotek 53% 47% 52% 48% 52% 53% 52% 48% 47% 48% KVINNOR MÄN TISDAG TORSDAG LÖRDAG SÖNDAG TOTALT Besökare Barkarby bibliotek 66% 33% KVINNOR MÄN PROCENT Besökare Kallhälls bibliotek 64% 36% KVINNOR MÄN PROCENT

2007-10-14 11 (23) 55% Besökare Viksjö bibliotek 45% KVINNOR MÄN PROCENT Huvudbiblioteket i Jakobsberg besöks i lika stor utsträckning av kvinnor och män. Viksjö filial kan även konstateras ha en jämställd fördelning av besökare genom att fördelningen ligger inom ramen av förhållandet 40-60 procent. Intressant är hur det kommer sig att filialerna Barkarby och Kallhäll inte har en lika jämn fördelning av kvinnliga och manliga besökare. Kan geografisk placering, öppettider eller utbud ha denna påverkan? Exempelvis att Barkarbys verksamhet har ett barnperspektiv? Ansvar för barn och hem faller fortfarande idag till stor del på kvinnan i familjen, i snitt utför kvinnor 28 timmar obetalt arbete och män 20 timmar obetalt arbete per vecka 8 och uttagandet av föräldraledighet domineras av kvinnor. 9 Kan detta vara en bakomliggande orsak till fördelningen av besökare på Barkarby bibliotek? Fortsatta undersökningar krävs. Dock kan konstateras att: Belagt könsmönster Kvinnor och män besöker i lika stor utsträckning Jakobsbergs bibliotek och Viksjö bibliotek. Belagt könsmönster Fler kvinnor än män besöker biblioteksfilialerna Barkarby och Kallhäll. Jämställdhetsproblem Jämställdhetspolitiskt mål: Delmål 1 - Jämn fördelning av makt och inflytande Sammantaget så erbjuder biblioteket en verksamhet som tilltalar kommunens medborgare, såväl kvinnor som män. En jämställd fördelning av brukare/besökare på huvudbiblioteket gör Järfälla folkbibliotek till ett föredöme där de erbjuder en verksamhet som bidrar till att kvinnor och män har samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare. Utmaningen framöver är dock att komplettera med ytterligare undersökningar för att hitta framgångsfaktorer och mer klarhet i varför just Jakobsbergs bibliotek och Viksjö biblioteksfilial har en jämnare fördelning av kvinnliga och manliga besökare. 8 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, 2006, SCB, s 41. 9 Ibid, s 44.

2007-10-14 12 (23) 3.2.4. Fler antal lån har gjorts av kvinnor och flickor än män och pojkar Konsekvenser En slutsats är att kvinnor och flickor läser mer än pojkar och män något som även kan bekräftas genom andra studier kring läsvanor. Enligt statistiska centralbyråns undersökning om levnadsvanor har andelen män (16-84 år) som aldrig läser böcker ökat från 22 procent till 31 procent sedan början av 1980-talet. Bland kvinnorna har motsvarande andel legat konstant runt 15 procent under samma period. 10 Lån Jakobsbergs bibliotek 67% 33% 78% 22% 69% 31% 61% 65% 71% 39% 35% 29% KVINNOR MÄN VUXENBÖCKER BARNBÖCKER BARNFILM VUX.FILM FJÄRRLÅN TOTALT Bristen på läsning hos pojkar gör att de förlorar mer kunskap, empati, upplevelser och fantasi än flickor och får ett sämre utvecklat språk. Språkutveckling har en stor betydelse för barns möjligheter och framtida utveckling. 11 Män/pojkar förlorar förutom språkutveckling även kunskap genom att de inte i lika stor utsträckning tar del av information från olika kunskapskanaler. Ett samband mellan språkutveckling, aktiv läsning och högre studier kan även finnas. Idag studerar kvinnor i högre utsträckning än män på universitet och högskola. Andelen studenter som påbörjat högskolestudier består på riksnivå av 60 procent kvinnor och 40 procent män. 12 Studenter Jakobsbergs bibliotek 64% 61% 67% 69% 56% 36% 39% 33% 31% 44% KVINNOR MÄN TISDAG TORSDAG LÖRDAG SÖNDAG TOTALT Även när det gäller Boken kommer, en service som erbjuds till medborgare som på grund av sjukdom, handikapp eller ålder inte själva kan ta sig till biblioteket, står kvinnor för den övervägande delen av utlånen. 10 Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), Fritid, Läsning av skönlitteratur varje vecka, SCB. 11 Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik, Prop.2005/06:2, s 10. 12 Utbildning och forskning, studerande och examina i högskolans grundutbildning, SCB.

2007-10-14 13 (23) "Boken kommer" 63% 37% KVINNOR MÄN ANDEL Dock måste man ta i beräkning att kvinnor lever längre än män och andelen kvinnor ökar snabbt efter 65 års ålder. På riksnivå finns vid 65 års ålder 50,2 procent kvinnor en övervikt som sedan ökar kontinuerligt för att vid 90 års ålder utgöra 70 procent. 13 Till sist kan en förklaringsmodell till kvinnors högre andel boklån vara det tidigare nämnda; att kvinnor fortfarande idag har det övervägande ansvaret för barn och hem. 14 Detta kan medföra att kvinnor när de besöker biblioteket även lånar böcker andra familjemedlemmar. Könsmönstret måste således kompletteras med ytterligare undersökningar om mäns och kvinnors boklånevanor. Belagt könsmönster Fler antal lån har gjorts av kvinnor och flickor än män och pojkar på Järfälla folkbibliotek under 2006. Både boklån på biblioteket och dess filialer samt Boken kommer. Jämställdhetsproblem Jämställdhetspolitiska mål: Delmål 1 - Jämn fördelning av makt och inflytande En sämre språkutveckling hos pojkar främjar inte att flickor och pojkar ska ha samma rätt att vara aktiva samhällsmedborgare och därmed ha lika tillgång till utveckling av intressen och talanger. Delmål 2 - Ekonomisk jämställdhet De sammantagna konsekvenserna för det belagda könsmönstret förhindrar att kvinnor och män har samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning då förutsättningarna för pojkar att tillgodogöra sig kunskap vid tidig ålder blir sämre. Ett handikapp som följer pojkarna och får konsekvenser för såväl grundskola och högre studier. Delmål 4 - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Till sist får konsekvensen att pojkar förlorar mer kunskap, språk och empati även bäring på att mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Läsning av skönlitteratur ger en större förmåga att känna empati med andra människor. Ett rikt språk ger möjlighet att lösa konflikter verbalt och gör att benägenheten att ta till våld minskar. 13 Befolkningsstatistik, Sveriges befolkning efter kön och ålder 31/12/2006, SCB. 14 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, 2006, SCB, s 41.

2007-10-14 14 (23) 3.2.5. Fler kvinnor än män lånar barnmedier Konsekvenser Bristen på manliga biblioteksbesökande/boklånande förebilder ger konsekvensen att läsning/boklåning blir en kvinnligt könsmärkt aktivitet. Pojkar blir lästa FÖR av en majoritet kvinnlig förskolepersonal, kvinnliga bibliotekarier och mammor men ser inte andra män låna eller läsa böcker. Konsekvensen blir att flickor läser mer än pojkar och bristen på läsning hos pojkarna gör att de förlorar mer kunskap, empati, upplevelser, fantasi än flickor samt får en sämre språkutveckling i jämförelse med flickorna. Forskning inom området kön och litteratur visar på samma resonemang. Gunilla Molloy menar att pojkars negativa inställning till skönlitteratur ses som ett led i deras könskonstruktion. 15 Själva handlingen att läsa skönlitteratur associeras med flickors och kvinnors aktiviteter. Lena Kåreland menar att barn redan i skolans lägre klasser är måna om att bevaka könsgränserna. 16 I fråga om skola och läsning menar forskaren att det främst är pojkar som missgynnas av detta. Pojkar distanserar sig oftare från läsning av skönlitteratur då läsning anses tillhöra den traditionellt feminina sfären., Sammanlagda lån Järfälla folkbbiliotek Barn och ungdomsavdelningen 2006, totalt 86 783 lån Män 22% Kvinnor 78% Belagt könsmönster Fler kvinnor än män lånar barnmedier på Järfälla folkbibliotek. Jämställdhetsproblem Jämställdhetspolitiska mål: Delmål 1 - Jämn fördelning av makt och inflytande En sämre språkutveckling hos pojkar främjar inte att flickor och pojkar ska ha samma rätt att vara aktiva samhällsmedborgare och därmed ha lika tillgång till utveckling av intressen och talanger. Delmål 2 - Ekonomisk jämställdhet Förutsättningarna för pojkar att tillgodo göra sig kunskap blir sämre och detta gör att pojkars och flickors lika möjligheter och villkor i fråga om utbildning hindras. Delmål 3 - Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Har betydelse genom den obalans det innebär att fler kvinnor än män lånar barnmedia, en anledning till detta kan hittas i att kvinnor idag i snitt utför 28 timmar obetalt arbete och män 20 timmar obetalt arbete per vecka 17, besök på bibliotek är en av de aktiviteter som kan ingå i det obetalda arbetet. 15 Molloy G., 2003, Att läsa skönlitteratur med tonåringar. 16 Kåreland L., 2005, Modig och stark eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. 17 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, 2006, SCB, s 41.

2007-10-14 15 (23) 3.2.6. Fler män än kvinnor läser tidningar och tidskrifter på Hyllan/tidningsrummet på Jakobsbergs bibliotek Konsekvenser Detta medför att männen styr toleransen och klimatet på Hyllan (tidningsrummet). Konsekvensen av att klimatet är sådant är att kvinnor och ungdomar, känner sig mindre välkomna och därför blir tillgängligheten till tidskrifter och dagstidningar begränsad för vissa medborgare. Besökare Hyllan Jakobsbergs bibliotek 85% 81% 79% 70% 80% KVINNOR 15% 19% 21% 30% 20% MÄN TISDAG TORSDAG LÖRDAG SÖNDAG TOTALT Belagt könsmönster Fler män än kvinnor läser tidningar och tidskrifter på Hyllan på Jakobsbergs bibliotek. Jämställdhetsproblem Jämställdhetspolitiskt mål: Delmål 1- Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män på Jakobsbergs bibliotek har inte samma möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare genom att tillgängligheten till biblioteket och dess utbud begränsas för vissa medborgare.

2007-10-14 16 (23) 4. HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Handlingsplanen är en del av projektet Jämställda kommuner ett sätt att förbättra service och bemötande och består av två delar. Först de prioriterade åtgärder som arbetsgruppen på Järfälla folkbibliotek kommit fram till och som under kommande år ska genomföras för att erbjuda bibliotekets besökare en jämställd medborgarservice samt fortsätta arbetet för: tillgänglighet för alla mångfald kvalité och aktualitet språkutveckling lässtimulans livslångt lärande Del 2 av handlingsplanen redogör för det fortsatta utvecklingsarbetet som Järfälla folkbibliotek under det kommande året står inför för att fortsätta arbetet med implementering av strategin jämställdhetsintegrering i verksamheten.

2007-10-14 17 (23) 4.1. Prioriterade åtgärder Järfälla folkbibliotek 2008 4.1.1. Tillgänglighet för alla Lokalens utformning Vad ska förändras? Den manliga dominansen på Hyllan på Jakobsbergs bibliotek ska brytas. Hur ska det se ut? Samtliga medborgare såväl kvinnor, män, flickor och pojkar ska känna sig välkomna och utnyttja Hyllan. Hur ska biblioteket nå dit? Järfälla folkbibliotek testar och utvärderar en omdisponering av bibliotekets utbud för att göra detta mer tillgängligt för samtliga medborgare. Särskilda insatser kan göras angående Hyllans utformning. Exempelvis: - Tydligare skyltning och information om utbudet på Hyllan. T.ex. informationsskyltar på övrig lokalyta om utbudet på Hyllan alternativt informationstexter på golvet. - Skapa sittgrupper som inbjuder till mer mys. - Skapa en barnhörna. - Medier som attraherar olika målgrupper förflyttas till Hyllan. - Flytta dagstidningarna från Hyllan till annan plats i biblioteket. - Vid ombyggnad av Jakobsbergs galleria bör ingången till biblioteket gå via gallerian till Hyllan med rulltrappa samtidigt som det i samband ombyggnad borde byggas ett kafé vid den nya ingången. Fördelar med åtgärderna: Fler kvinnor, flickor och pojkar på Hyllan, en plats för alla besökare. Fler kvinnor/flickor/pojkar hittar tidningar, tidskrifter och musik. Ett bibliotek som erbjuder ett utbud för alla, biblioteket lever upp till målet: tillgänglighet för alla. Nackdelar med åtgärderna: De besökare som idag till en majoritet utnyttjar Hyllan reagerar negativt på förändringarna under en övergångsperiod. När? Vem? Uppföljning? 2008 Huvudbibliotekets chef Verksamhetsberättelsen 2008

2007-10-14 18 (23) 4.1.2. Kvalité och aktualitet Medieinköp Vad ska förändras? Ett könsomedvetet urvalsförfarande ska bli medvetet. Hur ska det se ut? Medieurvalsprinciperna ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Hur ska biblioteket nå dit? Arbeta mer aktivt med inköp: - Bättre ämnesbevakning med nya arbetssätt, t.ex. arbetsgrupper och andra sätt att söka information om ämnet. - Systematiskt fortsätta att arbeta med inköpsförslag från medborgare och lägga till information om besökarens kön för att se vilken litteratur som attraherar olika grupper alternativt medborgarreferensgrupper för att stämma av inköp. - Använda könsuppdelad statistik på utlån tillsammans med den inköpsstatistik för 2006 som arbetsgruppen arbetat fram som underlag inför planering av nya inköp. Fördelar med åtgärderna: Mer information om vilken litteratur som generellt lånas av respektive kön vilket gör att inköpen kan kvalitetssäkras. Biblioteket kan då medvetet köpa in media som attraherar alla medborgare såväl kvinnor som män. Nackdelar med åtgärderna: Risk för konservering av könsmönster kopplat till läsande. Genom att utgå ifrån att män och kvinnor kommer att fortsätta att gilla olika typer av litteratur motarbetas jämställdheten och biblioteket bidrar till konservering av redan etablerade könsmönster. Hur kan biblioteket göra sitt mediebestånd mer attraktivt för fler grupper? När? Vem? Uppföljning? 2008 Bibliotekschef samt Verksamhetsberättelsen 2008 ledningsgrupp

2007-10-14 19 (23) 4.1.3. Språkutveckling, lässtimulans och livslångt lärande 1. Fler antal lån har gjorts av kvinnor/flickor än män och pojkar 18 Vad ska förändras? En ojämställd fördelning av antal utlånade böcker. Hur ska det se ut? Samtliga medborgare; män, pojkar och kvinnor, flickor lånar lika mycket böcker. Hur ska vi nå dit? - Fler män anställda på biblioteket skulle markera att läsning inte är en kvinnligt könsmärkt aktivitet. - Se till att manliga timvikarier inte bara arbetar på huvudbiblioteket utan även på filialerna. - Tänka nytt kring servicen på biblioteket. Kan mer rölighet i lokalerna ge bättre service? - Kontinuerlig översyn av medieurvalsprinciper. - Öka könsmedvetenheten/genuskunskapen hos personalen så att all personal inser vilken vikt ens eget förhållningssätt och bemötande har för att ungdomar, såväl flickor som pojkar män och kvinnor ska känna sig hemma på biblioteket. - Utökat samarbete med förskola/skola genom marknadsföring av böcker och läsande och vid val av barnets första bok. - Utökat samarbete med kulturombuden. - Projekt för att öka läsandet speciellt riktat mot pojkar. - Analysera öppettiderna. Har vi de optimala öppettiderna för att attrahera alla medborgare i Järfälla kommun? Fördelar med åtgärderna: Biblioteket arbetar för att leva upp till målen: språkutveckling, lässtimulans och livslångt lärande för alla medborgare såväl män som kvinnor. Nackdelar med åtgärderna: Risk för alltför stor fokusering på pojkar och män, aktsamhet så att flickor och kvinnor inte osynliggörs i verksamheten. När? Vem? Uppföljning? 2008 Bibliotekschef samt Verksamhetsberättelsen 2008 ledningsgrupp 18 Lånestatistiken inkluderar både boklån direkt på plats samt Boken kommer.

2007-10-14 20 (23) 2. Fler kvinnor än män lånar barnmedier Vad ska förändras? En ojämställd könsfördelning vid lån av barnmedier. Hur ska det se ut? Lika många män som kvinnor lånar barnmedier. Hur ska vi nå dit? - Fler män anställda på biblioteket, eftersom det signalerar att läsning inte bara är en kvinnligt könsmärkt aktivitet. - Arbeta med läsande förebilder manliga sagoberättare, bokpratare, litteraturförmedlare. - Tydlighet kring föräldragrupper, dvs. att det inte är mammagrupper. - Starta en pappagrupp för att stimulera till skönlitterär läsning. - Se över och analysera öppettiderna. Vilka öppettider passar pappor eller mammor bäst? Fördelar med åtgärderna: Biblioteket arbetar för att leva upp till målen: språkutveckling, lässtimulans och livslångt lärande för alla medborgare såväl män som kvinnor. Nackdelar med åtgärderna: Risk för alltför stor fokusering på pojkar och män, aktsamhet så att flickor och kvinnor inte osynliggörs i verksamheten. När? Vem? Uppföljning? 2008 Bibliotekschef samt Verksamhetsberättelsen 2008 ledningsgrupp

2007-10-14 21 (23) 4.2. Fortsatt utvecklingsarbete jämställdhetsintegrering Implementering av strategin jämställdhetsintegrering ska under kommande år fortsätta på Järfälla folkbibliotek. Utvecklingsarbetet följer den kommunövergripande Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2008-2011 och är därför uppbyggd efter målområdena: 1 - Styrning 2 - Beslutsprocesser 3 - Utbildning/kunskap 4 - Goda exempel 5 - Stöd/samordning Målområde 1 - Styrning Strategin jämställdhetsintegrering har genomslag i väsentliga styrdokument på Järfälla folkbibliotek. Insats 2008 Järfälla folkbibliotek Verksamhetsberättelsen 2008 redovisar könsuppdelad statistik samt redogörelse av erfarenheter av att arbeta med jämställdhetsintegrering. Medieurvalsprinciperna genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Alla verksamheter på Järfälla folkbibliotek har en plan för arbete med jämställdhet. Målområde 2 - Beslutsprocesser Beslutsunderlag i på Järfälla folkbibliotek innehåller en jämställdhetsanalys 19. Insats 2008 Järfälla folkbibliotek Inför beslut och planering av programaktiviteter ska en jämställdhetsanalys göras. 19 Med jämställdhetsanalys menas att könsaspekter redovisas för någon av följande delar: statistik, beskrivning, analys, eller förslag och att det finns ett kort avsnitt om eventuella konsekvenser för kvinnor respektive mäns livsvillkor.

2007-10-14 22 (23) Målområde 3 Utbildning/kunskap Järfälla folkbiblioteks chefer och medarbetare har goda kunskaper om jämställdhetsintegrering utifrån: 1. vad jämställdhet är 2. de jämställdhetspolitiska målen och 3. de jämställdhetspolitiska målens relevans inom det egna verksamhetsområdet Insats 2008 Järfälla folkbibliotek Filialchefer, verksamhetsansvariga eller speciellt sakkunniga inom biblioteket erbjuds utbildning i: Arbetsmetoder för jämställdhetsintegrering Innehåll: Metod Omfattning: 2 x 3 timmar Målgrupp: Huvudbibliotekschef, filialchefer, katalog och inköpschef, verksamhetsansvariga barn och ungdom, invandrar & mångfald, social verksamhet. Totalt 10 personer Timanställda och nyanställda får utbildning i: Grundläggande utbildning - Triangeln Svensk jämställdhetspolitik Innehåll: Politiken Teorin Strategin Omfattning: 1 x 3 timmar Målgrupp: Timanställda + nyanställda. (Högst 15 personer tillfälle.) Under 2008 arrangeras en: Inspirationsföreläsning Innehåll: om de jämställdhetspolitiska målens relevans inom det egna verksamhetsområdet Omfattning: 1 x 3 timmar Målgrupp: Samtliga medarbetare Järfälla folkbibliotek

2007-10-14 23 (23) Målområde 4 Goda exempel Det finns goda exempel på arbete med strategin jämställdhetsintegrering på Järfälla folkbibliotek. Insats 2008 Järfälla folkbibliotek Jakobsbergs bibliotek samt filialerna Barkarby, Kallhäll, Viksjö samt Gymnasiebiblioteket fortsätter arbetet med jämställdhetsintegrering genom att göra jämställdhetsanalyser av minst 1 område på respektive filial i samråd med bibliotekets jämställdhetsombud. Målområde 5 - Stöd/samordning På Järfälla folkbibliotek finns samordning av arbetet med jämställdhetsintegrering, vilket innefattar stöd för medarbetarna och utveckling av folkbibliotekets fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering. Insats 2008 Järfälla folkbibliotek Ledningsgruppen på Järfälla folkbibliotek tar på sig utvecklings och samordningsansvaret för arbetet med jämställdhetsintegrering och därmed uppdraget att: - Följa upp arbetet med jämställdhetsintegrering i förhållande till handlingsplanen - Ta beslut om årliga revideringar av Handlingsplanen på Järfälla folkbibliotek och sålunda formulera nya insatser för att utveckla och driva arbetet med jämställdhetsintegrering framåt på folkbiblioteket. - Fungera som processtöd i arbetet med jämställdhetsintegrering. - Utse jämställdhetsombud och definiera dennes uppdrag och arbetsuppgifter.