En strategisk modell för systematiskt hållbarhetsarbete - Hur kan den hjälpa Åland att bli hållbart? Lisa Wälitalo, doktorand Blekinge Tekniska Högskola 2016-02-10
Agenda 1. Om forskningsprojektet och den strategiska modellen 2. Hur ser det ut på Åland idag i jämförelse med modellen? 3. Varför behövs en gemensam bild av hållbar utveckling i en organisation eller i ett samhälle? 4. När en vision för ett hållbart Åland tas fram hur kan den användas i praktiken? 5. Vilken roll har offentlig sektor i ett bärkraftigt och hållbart Åland?
Först lite om forskningsprojektet
Hållbar kommun- och regionsutveckling Deltagande parter Hudiksvall Karlskrona Nybro Oskarshamn Region Blekinge Region Jönköpings län Ronneby Torsås Västervik Åland Föreningen Sveriges Ekokommuner
Varför? Går kommunen/regionen mot en hållbar utveckling idag och hur vet man det? Är alla beslut som fattas i kommunen/regionen inom ramen för hållbarhet, alla tre dimensioner? Finns en vedertagen definition av hållbarhet och är den allmänt känd? Finns en tvärsektoriell kommunikation och samverkan så att hela organisationen jobbar mot samma hållbara målbild?
Hur? Tillsammans med kommuner och regioner i Sverige och på Åland vidareutveckla och testa en strategisk modell för systematisk utveckling av kommunalt arbete för hållbarhet. Projektet är tänkt att dels hjälpa parterna i processen med att bli långsiktigt hållbara, dels ta vara på den erfarenhet av strategiskt hållbarhetsarbete som finns.
Vad?
HUR SER DET UT PÅ ÅLAND IDAG I JÄMFÖRELSE MED MODELLEN?
Visit Åland / Emil Fast
VARFÖR EN GEMENSAM BILD AV HÅLLBAR UTVECKLING I EN ORGANISATION ELLER ETT SAMHÄLLE?
Vi behöver lösa problemen vid källan.
" - Jag undrar om du skulle vilja tala om för mig vilken väg jag ska gå, frågade Alice. - Det beror rätt mycket på vart du ska, svarade katten. - Det gör nästan det samma, sa Alice. - Då gör det detsamma åt vilket håll du går, sa katten." -Ur Alice i underlandet Vi behöver veta vart vi är på väg effektivare planering
Strukturerad överblick
VAD ÄR HÅLLBARHETSUTMANINGEN?
Planetära gränser
http://www.lookfordiagnosis.com/mesh_info.php?term=%c3%96 verg%c3%b6dning&lang=6 https://haagman.files.wordpress.com/2010/11/torka.jpg
http://hundraprocentochmer.blogspot.se/2012_01_01_arch ive.html http://slapplossdealdre.blogspot.se/2011/11/arbetsmiljo-employer-branding.html
Att göra något är lika viktigt som nödvändigt. Population Water use CO 2 concentration Number of cars People billions 6 5 4 3 2 1 0 1750 1825 1925 2000 Year KM3 yr-1 6 000 4 000 2 000 0 1750 1825 1925 2000 Year CO 2 ppmv 380 360 340 320 300 280 260 1750 1825 1925 2000 Year Number millions 800 600 400 200 0 1750 1825 1925 2000 Year Fertilizer consumption Loss of rainforest Paper consumption Fisheries fully exploited Tonnes of nutrients millions % of 1750 value Tons millions % exploited 300 250 200 150 100 50 0 1750 1825 1925 2000 Year 30 25 20 15 10 5 0 1750 1825 1925 2000 Year 250 200 150 100 50 0 1750 1825 1925 2000 Year 100 80 60 40 20 0 1750 1825 1950 2000 Year SOURCE: www.bbc.co.uk, International Geosphere-Biosphere Programme
Reduktionism - Att reagera på detaljer -
Strukturerad överblick
VILKA ÄR DE GRUNDLÄGGANDE PROBLEMEN?
I II III
IV-VIII
HÅLLBARHETSPRINCIPER I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion 3. undanträngning med fysiska metoder och det finns inga strukturella hinder för människors 4-8. hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och meningsskapande.
Albert Einstein (1879-1955) Allting ska göras så enkelt som möjligt, men inte enklare.
Planetära gränser
Sustainability principles Concentrations of substances from Earth s crust Concentrations of substances from societal production Physical degradation Social principles (health, influence, competence, impartiality, meaning-making)? Innovation; Transformation; Efficiency; Governance Growth, Prosperity Prof J. Rockström, StepWise meeting, Stockholm 3 February 2016
Med en tydlig ram kan kreativiteten flöda Hållbarhetsprincip Hållbarhetsprincip Utrymme för människor att tillgodose sina behov och för samhällen att optimera sina chanser att blomstra. Hållbarhetsprincip Hållbarhetsprincip
NÄR EN VISION FÖR ETT HÅLLBART ÅLAND TAS FRAM HUR KAN DEN ANVÄNDAS I PRAKTIKEN?
Ett bärkraftigt och hållbart Åland VISION Hitta synergieffekter och konflikter RESULTAT B (Idag)........ C (Imorgon)........ D (Prioritera)........
A Backcasting C B Nuläge D 1. Rätt riktning? 2. Flexibel åtgärd? 3. Ekonomiskt försvarbar?
VILKEN ROLL HAR OFFENTLIG SEKTOR I ETT BÄRKRAFTIGT OCH HÅLLBART ÅLAND?
Visionsworkshop 1 mars
Vad är en vision? En vision är en drömbild, ett möjligt och önskvärt framtida tillstånd. En ledstjärna, något att sträva mot. En önskad position eller läge i framtiden. Något som är större än de mera kortsiktiga mätbara målen.
Viktiga beståndsdelar i en hållbar vision En riktigt bra, långsiktig, vision består av en stabil kärna med flexibla delar. 1. Hållbarhetsprinciper 2. Värdegrund syfte och kärnvärden 3. Målbild och övergripande mål/fokusområden
Viktiga beståndsdelar i en hållbar vision En riktigt bra, långsiktig, vision består av en stabil kärna med flexibla delar. 1. Hållbarhetsprinciper 2. Värdegrund syfte och kärnvärden 3. Målbild och övergripande mål/fokusområden
Hållbarhetsprinciper= Generella ramvillkor En medskapande process ger en integrerad målbild som är attraktiv för många VISION Syfte/Uppdrag Kärnvärden Strategiska mål
Vilken roll skulle ni ha i ett Åland som är så ohållbart och instabilt som ni bara kan tänka er?
Vad pratade ni om? Gå in på www.govote.at och använd koden: 52 87 02 RESULTAT
Dagens resultat Tillfälle att sätta er in i framtiden Noteringar till oss inför 1 mars post-its, anteckningar, skisser. Vilken roll har föreningslivet i ett bärkraftigt och hållbart Åland?
Vilka skulle sakna er i ett bärkraftigt och hållbart Åland om ni inte fanns? Och vad skulle de sakna? VILKEN ROLL HAR OFFENTLIG SEKTOR I ETT BÄRKRAFTIGT OCH HÅLLBART ÅLAND? Finns någon annan/andra som skulle kunna ta över ert ansvar?
Lisa Wälitalo, doktorand Blekinge Tekniska Högskola 2016-02-10 TACK!