Barn- och ungdomsnämnden, samhällsuppdraget Mål och budget 2014 och investeringsplan 2015-2017 Förvaltningsekonom, Lars Tosteberg Rapportnr: Dnr Bun 2013/142 April 2013
2013-04-09 1 (53) Innehåll 1. BAKGRUND... 3 2. BESKRIVNING AV ÄRENDET... 3 3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1. Bokslut 2012... 4 3.2. Budget 2013... 4 3.3. Budgetramar 2014... 4 3.4. Statsbidrag... 4 3.4.1. Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa... 5 3.4.2. Statsbidrag för kvalitetssäkrade åtgärder inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem... 5 4. BUDGET 2014... 6 4.1. Barn- och ungdomsnämnd... 6 4.2. Kansli... 6 4.2.1. Konsekvenser av besparingar... 7 4.3. Förskola och pedagogisk omsorg... 7 4.3.1. Beskrivning av området... 7 4.3.2. Områdets förutsättningar och peng 2014... 8 4.3.3. Konsekvenser av besparingar... 8 4.4. Fritidshem och fritidsklubb... 9 4.4.1. Beskrivning av området... 9 4.4.2. Områdets förutsättningar och peng 2014... 9 4.4.3. Konsekvenser av besparingar... 9 4.4.4. Priser fritidsklubb... 10 4.5. Utbildning... 10 4.5.1. Beskrivning av området... 10 4.5.2. Områdets förutsättningar och peng 2014... 10 4.5.3. Konsekvenser av besparingar... 11 4.6. Oförutsett... 11 5. VERKSAMHETSPLAN... 12 5.1. Uppdraget/Ansvarsområde... 12 5.2. Inriktningsmål och Effektmål... 12 5.2.1. Förskola och familjedaghem... 13 5.2.2. Fritidshem och fritidsklubb... 14 5.2.3. Utbildning... 14 5.3. Åtaganden... 16 5.3.1. Förskola och pedagogisk omsorg... 16 5.3.2. Fritidshem, pedagogisk omsorg och fritidsklubb för elever 6-12 år.. 17 5.3.3. Förskoleklass, grundskola och grundsärskola... 18 5.4. Nyckeltal... 19 5.5. Peng och volymer 2014... 19 5.6. Miljömål... 22 5.7. Riskanalys... 23 5.8. Plan för uppföljning och utvärdering... 23 6. AKTUELLA STYRDOKUMENT... 25
2013-04-09 2 (53) 7. SAMMANSTÄLLNING I EKONOMISKA TERMER AV NÄMNDENS FÖRSLAG FÖR 2013 OCH 2014... 26 7.1. Budgetram 2013 (tkr)... 26 7.2. Budgetram 2014 (tkr)... 26 8. SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER OCH BERÄKNADE EFFEKTER AV KOSTNADSMINSKNING OCH/ELLER AVGIFTSHÖJNING... 27 9. KONKURRENSPLAN... 28 9.1.1. Prövning av verksamheter - kansliet... 28 9.1.2. Prövning av verksamheter förskola/pedagogisk omsorg... 28 9.1.3. Prövning av verksamheter - Förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb... 29 9.1.4. Prövning av verksamheter - grundsärskolan... 29 9.1.5. Lokalpengens konkurrensneutralitet... 30 10. TAXOR OCH AVGIFTER... 30 11. INVESTERINGSBUDGET... 31 11.1. Investeringsäskanden 2014 - Samhällsuppdraget... 31 11.1.1. Investeringsäskande 2014 per objekt (tkr)... 32 11.2. Investeringsplan 2015-2017 Samhällsuppdraget... 39 11.2.1. Investeringsplan 2015 per objekt (tkr)... 40 11.2.2. Investeringsplan 2016 per objekt (tkr)... 46 11.2.3. Investeringsplan 2017 per objekt (tkr)... 50 11.3. Investeringsäskanden 2014 För- och grundskolor (egen regi)... 52 11.4. Investeringsplan 2015-2017 För och grundskolor... 52
2013-04-09 3 (53) 1. BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade redan 2012-09-10 om riktlinjer och tidsplan för budgetprocessen. 2012-12-10 beslutade kommunstyrelsen om preliminära nämndvisa budgetramar för åren 2014-2015. Beslutet är baserat på kommunfullmäktiges beslut 2012-11-05 om ekonomisk flerårsplan. Kommunstyrelsens beslut om preliminära nämndvisa ramar innebär en generell uppräkning av nämndernas skattefinansierade kostnadsramar (exkl kapitalkostnader) med en procent och intäktsramar (exkl statsbidrag och barnomsorgsavgifter) med en procent. För avgiftsfinansierad verksamhet (vatten och avlopp samt avfall) och flyktingmottagning sker ingen uppräkning. I mars 2013 beslutade kommunstyrelsen att endast besluta om mål och budget för 2014 och plan för investeringsbudgeten för åren 2015-2017. Barn- och ungdomsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av skolväsendet som utgörs av förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden ansvarar också för förskola, familjedaghem, fritidshem och fritidsklubb. 2. BESKRIVNING AV ÄRENDET I kapitel 3 redovisas de ekonomiska förutsättningarna. I kapitel 4 redovisas hur Barnoch ungdomsnämnden avser att disponera den anvisade ökningen av budgetramen. I kapitel 5 redovisas verksamhetsplanen med föreslagna mål, åtaganden, nyckeltal, peng och volymer, miljömål, riskanalys och plan för uppföljning och utvärdering för år 2014. I kapitel 6 redovisas aktuella styrdokument. Kapitel 6 innehåller ett sammandrag av förslaget till driftbudget. I kapitel 7 redovisas en sammanställning i ekonomiska termer. I kapitel 8 finns en sammanställning över åtgärder och beräknade effekter av kostnadsminskningar. Förslag till konkurrensplan redovisas i kapitel 9. Kapitel 10 innehåller nämndens äskande om fastighetsinvesteringar i budget 2014 och i investeringsplan för 2015-2017.
2013-04-09 4 (53) 3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1. Bokslut 2012 Barn- och ungdomsnämnden redovisade i bokslut 2012 ett överskott för samhällsuppdraget om 1 746 tkr. Efter hanteringen av 2012 års resultat uppgår nämndens eget kapital för samhällsuppdraget till 9 705 tkr. 3.2. Budget 2013 2013 års budget för samhällsuppdraget omsluter 1 360 461 tkr. Verksamhetens intäkter uppgår till 108 785 tkr. Återstoden, 1 251 677 tkr utgör den skattefinansierade delen av nämndens budget och redovisas i form av kommunbidrag. Utöver detta har egenregiverksamheten en budget om 20 000 tkr som finansieras av externa intäkter. Nämnden planerar inte att disponera eget kapital under året. 3.3. Budgetramar 2014 Kommunstyrelsen har fastställt preliminära driftbudgetramar för nämnderna. Beslutet innebär att 2014 års budgetram räknas upp med 1 procent. En teknisk justering av nämndens budgetram för år 2014 kommer att göras med anledning av att driften för Nibble sporthall övergår till Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde 1 juli 2013. Det kommer också att göras en teknisk justering för 2014 gällande kundtjänst och för barn- och ungdomsnämndens del blir det 2,5 mnkr. Av kommunstyrelsens beslut framgår att de preliminära ramarna ställer krav på fortsatt effektiviserings- och omprövningsarbete. Ramarna bygger på planerad produktion för år 2013 vilket redovisas i kapitel 5. Beslut om justeringar av planerad produktion för år 2014 fattas av kommunfullmäktige i september 2013. I samband med dessa beslut kommer ramarna att justeras. Barn och ungdomsnämndens preliminära nettokostnadsram för år 2014 uppgår till 1 265 169 tkr. 3.4. Statsbidrag Statsbidragens andel av de totala intäkterna sjunker med cirka en tiondels procent per år. De nominella beloppen för statsbidrag ligger i stort sett stilla medan kommunbidraget ökar. År 2012 var statsbidragens andel av de totala intäkterna 2,8 procent jämfört med 2,9 procent år 2011 och 3,1 procent 2010.
2013-04-09 5 (53) 3.4.1. Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa Kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem erhåller årligen ett statsbidrag som kompensation för beräknat inkomstbortfall. För år 2014 budgeteras ett bidrag om 29 700 tkr vilket ungefär motsvarar 2013 års bidrag. 3.4.2. Statsbidrag för kvalitetssäkrade åtgärder inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Kommuner som tillämpar maxtaxa erhåller även, efter ansökan, ett statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem. För åren 2014 budgeteras 4 700 tkr vilket ungefär motsvarar 2013 års bidrag. Bidraget utbetalas till enheterna enligt uppgjord plan.
2013-04-09 6 (53) 4. BUDGET 2014 4.1. Barn- och ungdomsnämnd Barn- och ungdomsnämnden består av nio ledamöter och nio ersättare. Förutom arvoden och sociala avgifter till ledamöter och ersättare belastas nämndens budget med del av kostnader för förvaltningens sekretariat. Till detta kommer administrativa kostnader knutna till nämndens och arbetsutskottets sammanträden. Vartannat år har nämnden en budgetkonferans och nästa konferens är planerad först till våren 2015. Barn- och ungdomsnämnd 2013 2014 Kostnader 1 013 1 044 Intäkter 0 0 Kommunbidrag 1 013 1 044 4.2. Kansli Kansliets uppgift är i första hand att arbeta med prognoser och planering, budget, beställningar och avtal, kundval samt uppföljning och utvärdering. Kansliet ansvarar för långsiktiga systemfrågor för att hantera t ex kapacitets- och kvalitetsfrågor. Kansliets medarbetare medverkar också i ett stort antal kommunövergripande samarbets- och utvecklingsprojekt och är representerat i kommunens ledningsgrupp. Kansliet har 22 medarbetare. Årslönekostnaden motsvarar cirka 20 årsarbetare. I 2014 års budget finns ett anslag om 1 mnkr avsett för forskning och utveckling. Genom pensionsavgångar under de senaste åren, har många nya medarbetare rekryterats. Vid nyrekryteringar betonas kansliets kompetensbredd, akademisk utbildning och en inriktning på ett projektinriktat arbetssätt. Sammantaget kan kansliets förmåga att hantera sitt ansvar bedömas som mycket god. Kansliets medarbetare representerar nämnd och förvaltning i en mängd sammanhang inom och utanför kommunen. I samarbete med andra aktörer ska nämndens mål alltid fungera som ledning för kansliets synsätt och arbete. Kansli 2013 2014 Kostnader 19 360 17 052 Intäkter 1 450 1 455 Kommunbidrag 17 910 15 597 Ramminskningen 2014 med anledning av förändrad betalningsmetod för kundtjänsten från internfakturering till ramväxling - är på 2 492 tkr. I denna ramminskning ingår abonnemangskostnader för kommunens egenregiverksamhet, För- och grundskolor (FoG), på 805 tkr. Denna summa återfinns även i intäkterna då samhällsuppdraget kommer att ta betalt av FoG för dessa abonnemangskostnader.
2013-04-09 7 (53) 4.2.1. Konsekvenser av besparingar Den allra största delen av nämndens kostnader utgörs av pengutbetalningar till förskolor och grundskolor, och motsvarande lokalpengsutbetalningar. En mindre del av budgeten avser anslag till specifika ändamål. Lokalkostnaderna, som ligger till grund för lokalpengen, är svåra att påverka på kort sikt, och alltså knappast lämpade för besparingar som orsakas av mer kortsiktiga svackor i kommunens ekonomi. (Däremot kan naturligtvis en försiktighet med att ta åt sig nya lokalkostnader förbättra det ekonomiska läget på lång sikt). De anslag som finns för specifika ändamål är tekniskt sett möjliga att för besparingar, men anslagen avser till stor del olika former av stöd till barn och elever med särskilda behov t ex extra bidrag till enheter med barn och elever från mer utsatt områden. Besparingar inom dessa områden får lätt stora negativa konsekvenser trots att besparingarna inte kan bli särskilt stora. Den mest sannolika effekten av en ramminskning är att de generella pengbeloppen urholkas något. De största kostnadsposterna som enheterna täcker med pengen är personal, mat och undervisningsmateriel, där personal utgör ca 80 % av kostnaden. Matkostnaden är svår att påverka, och kostnaderna för undervisningsmateriel är i sammanhanget försumbar. Den enda besparingspost av någon substans som finns på kort sikt är alltså personal. Besparingar på personal innebär att personaltätheten sjunker. 4.3. Förskola och pedagogisk omsorg 4.3.1. Beskrivning av området Ansvarsområdet omfattar förskolor och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem för barn 1-5 år samt öppen förskola. Det finns totalt 53 förskolor, 34 av dem i kommunal regi. Dessutom finns pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, två av familjedaghemmen drivs i enskild regi. Förskolan är väl utbyggd och erbjuder flera former av pedagogik, som till exempel Reggio Emiliainspirerad verksamhet, Waldorf och Montessori. 69 procent av barnen är inskrivna i förskolor eller familjedaghem som drivs i kommunal regi och 31 procent i enskild regi. Totalt är cirka 4 100 barn inskrivna i förskolan och cirka 85 barn i pedagogisk omsorg, i form av familjedaghem. De fristående förskolorna drivs som aktiebolag, stiftelser, föräldrakooperativ eller personalkooperativ. Förskolans förutsättningar styrs av befolkningsutvecklingen och nyttjandegraden (andelen barn i förskoleåldrar som har förskoleplats). Nyttjandegraden var i slutet av 2012, 90 procent. Förskolans verksamhet styrs av läroplanen och är från den 1 juli 2011 en del i hela utbildningskedjan. Förskolan har därmed ett eget kapitel i skollagen. Alla tre- till femåringar har rätt till allmän förskola. Den omfattar 525 timmar per år eller 15 timmar per vecka från höstterminen det år de fyller tre år. För hemmavarande barn finns öppna förskolor där barnen kan delta i en pedagogisk verksamhet tillsammans med föräldrar eller annan vuxen. Det finns öppna förskolor i
2013-04-09 8 (53) kommunens alla fyra kommundelar. Öppna förskolan i Jakobsberg har ett utökat åtagande vilket innebär att verksamheten vissa tider även är öppen för barn som är inskrivna i någon verksamhet, förskola alternativt pedagogisk omsorg. För barn som av medicinska och/eller fysiska funktionshinder är i behov av särskilt stöd kan extra medel beviljas, tilläggsbelopp. De flesta av dessa barn finns inom ordinarie verksamhet. Några av dem som är i omfattande behov av stöd har sin placering i någon av kommunens specialavdelningar, Virvelvinden som är en språkpedagogisk avdelning på Vattmyra förskola, Pråmen som är en avdelning på Fastebol förskola för barn med flerfunktionsnedsättningar och Gullvivan som är en allergiavdelning. Barn till föräldralediga har från och med 1 januari 2013 möjlighet till förskola 30 timmar per vecka och samma gäller för barn till arbetssökande. 4.3.2. Områdets förutsättningar och peng 2014 Pengen för plats i förskolan räknas upp med genomsnitt med en procent. Pengen till pedagogisk omsorg sänks med motsvarande 5 000 kronor per barn och vistelsenivå. I samband med budget 2012-2013 räknades pengen för pedagogisk omsorg upp. Det resulterade i att pengen för pedagogisk omsorg ligger väsentligt högre än pengen till förskolan. Kraven på en pedagogisk verksamhet med lärande i fokus är lägre i pedagogisk omsorg än i förskolan vilket motiverar en sänkning av pengen till pedagogisk omsorg. I budget 2011 låg ett uppdrag till förvaltningen om ett utökat åtagande gällande öppethållandet i förskolorna. Utgångspunkten var att utöka öppethållandet till 12 timmar från 11 timmar på en förskola i respektive kommundel. Efter knappt 2,5 år visar det sig att användningen av denna timme är minimal. I budget 2013 ligger det ett anslag på 0,5 mnkr till detta och dessa resurser skulle kunna göra större skillnad som kompleteringsresurser. I samma budget låg också en utökning av en öppen förskola i Viksjö. Viksjö kommundel hade ingen öppen förskola och därför etablerades det en öppen förskola i lokaler i Sandvikskolan. Besöksfrekvensen i öppna förskolan i Viksjö är låg och därför föreslås en avveckling av denna och en omprioritering av resurserna till programområdet, verksamheter för barn 0-5 år, barn i behov av särskilda insatser. Anslaget för öppna förskolan i Viksjö ligger på drygt 0,5 mnkr för 2013. Förskola och familjedaghem 2013 2014 Kostnader 478 027 486 774 Intäkter 67 854 67 600 Kommunbidrag 410 173 419 174 4.3.3. Konsekvenser av besparingar Med en uppräkning av pengen på i genomsnitt en procent 2014 och en minskning motsvarande 5 000 kronor per barn och vistelsenivå i pedagogisk omsorg kommer
2013-04-09 9 (53) det med all sannolikhet inte täcka löneuppräkning för personal, drift och lokaler utan kommer att kräva effektiviseringar. Den negativa effekten blir sannolikt en lägre personaltäthet vilket innebär fler barn per vuxen i förskolan och i pedagogisk omsorg, därmed också fler barn i barngrupperna. I budget 2014 föreslås ett minskat åtagande enligt tidigare beslut, gällande öppettiderna på en förskola i varje kommundel, från 12 timmar till 11 timmar. Konsekvenserna torde inte påverka i så stor grad då efterfrågan inte är särskilt hög. Ett ytterligare förslag är att avveckla öppna förskolan i Viksjö, besöksfrekvensen där är låg. Konsekvensen blir att servicen för de familjer som besöker öppna förskolan i Viksjö blir lägre. För dessa familjer finns öppna förskolor i flera andra kommundelar. 4.4. Fritidshem och fritidsklubb 4.4.1. Beskrivning av området Fritidshem för elever i förskoleklass och årskurs 1-3 finns i 17 kommunala skolor och i två fristående skolor. Ett fåtal barn har plats i familjedaghem. Fritidsklubbar med öppen verksamhet för elever i årskurs 4, 5 och/eller 6 finns i 18 kommunala skolor och i två fristående skolor. 4.4.2. Områdets förutsättningar och peng 2014 Pengen för fritidshemmen i årskurs F-3 ligger kvar på samma nivå som 2013. Fritidshem och fritidsklubb 2013 2014 Kostnader 174 004 172 862 Intäkter 32 812 33 950 Kommunbidrag 141 192 138 912 Ramjustering från fritidshem till utbildning på 3,3 mnkr med anledning av flytt av budget för skolskjutsar. En ytterligare ramjustering på 1,5 mnkr till programområdena förskola/familjedaghem och utbildning från fritidshem med anledning av att pengen för fritidshem inte räknas upp. 4.4.3. Konsekvenser av besparingar Utan uppräkning av pengen 2014 för fritidshem som kan täcka kostnadsökningar för personal, lokaler och drift kommer det att krävas effektiviseringar. Den negativa effekten kan bli lägre personaltäthet, vilket innebär fler elever per vuxen på fritidshemmet. Pengen för fritidshem i Järfälla kommun var högre än länsgenomsnittet 2011. Kostnaden per inskrivet barn i Järfälla år 2011 var 38 953 kr jämfört med länet där genomsnittskostnaden var 32 873 kr.
2013-04-09 10 (53) 4.4.4. Priser fritidsklubb Avgiften på 600 kronor per termin till fritidsklubb är densamma 2014 som för 2013. 4.5. Utbildning 4.5.1. Beskrivning av området Ansvarsområdet omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 och grundsärskola årskurs 1-9 för åldersgruppen 6-16 år. Förskoleklass finns i 17 kommunala skolor och i två fristående skolor. Förskoleklass är inte obligatorisk men nästan alla barn går i förskoleklass. 93 procent av förskoleklassbarnen går i kommunala skolor, 6 procent går i fristående skolor i kommunen och några få barn går i skola i annan kommun eller går kvar i förskolan. Alla skolpliktiga barn och ungdomar går i grundskola eller grundsärskola. Undervisningen av grundskoleelever sker i 21 kommunala skolor och i tre fristående skolor. 83 procent av eleverna går i kommunala skolor och 11 procent går i fristående skolor i kommunen. Drygt två procent går i andra kommuners skolor och drygt tre procent i fristående skolor utanför kommunen. Två kommunala skolor har klasser med grundsärskoleelever, Sandvikskolan och Kolarängskolan. Samundervisningsklasser med både grundsärskole- och grundskoleelever finns i Olovslundskolan och Björkebyskolan. Kommunens förberedelseklasser för barn som nyligen flyttat till Sverige och inte har svenska som modersmål finns i Aspnässkolan, Berghemskolan, Källtorpskolan, Tallbohovskolan och Ulvsättraskolan. På Sandvikskolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever med autismspektrumtillstånd. I gruppen finns förskoleklassbarn och elever i årskurs 1-3. På Källtorpskolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever i årskurs 6-9 med autismspektrumtillstånd. 4.5.2. Områdets förutsättningar och peng 2014 Pengen för förskoleklass, årskurs 1-5 och årskurs 6-9 räknas upp med en procent år 2014. För årskurs 1-5 tillkommer dessutom extra anslag på 3,6 mnkr som är ett statsbidrag som ska täcka kostnader för ökad undervisningstid i matematik vilket innebär att ökningen av pengen för år 1-5 blir 2,9 procent. Grundsärskolepengen får en total uppräkning 2014 på en procent med en högre uppräkning för nivå 1 och 2 (2,1 procent) och en mindre uppräkning för nivå 3 och 4 (0,1procent).
2013-04-09 11 (53) I stället för ett fast anslag per grupp kommer ersättningen till grupper för elever med autismspektrumtillstånd (AST) att ersättas med ett tilläggsbelopp per elev utöver skolpengen. Utbildning 2013 2014 Kostnader 679 640 694 712 Intäkter 8 118 7 794 Kommunbidrag 671 522 686 918 Ramjustering från fritidshem till utbildning på 3,3 mnkr med anledning av flytt av budget för skolskjutsar. En ramjustering på 1,3 mnkr kommer att göras i kommunfullmäktige med anledning av att kultur- och fritidsnämnden tar över driften av Nibble sporthall (dnr Bun 2012/271). 4.5.3. Konsekvenser av besparingar Uppräkningen täcker med all sannolikhet inte kostnadsökningar för personal, lokaler och övriga driftkostnader utan kan leda till effektiviseringar i verksamheterna. Effekten av besparingarna kan bli lägre personaltäthet och därmed fler elever per vuxen i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. 4.6. Oförutsett Oförutsett 2013 2014 Kostnader 1 067 1 053 Intäkter 0 0 Kommunbidrag 1 067 1 053 Anslaget för oförutsedda kostnader är i stort sett oförändrat jämfört med 2013.
2013-04-09 12 (53) 5. VERKSAMHETSPLAN 5.1. Uppdraget/Ansvarsområde Barn- och ungdomsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av skolväsendet som utgörs av förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden ansvarar också för förskola, familjedaghem, fritidshem och fritidsklubb. 5.2. Inriktningsmål och Effektmål Förskolors och skolors verksamhet styrs av flera statliga styrdokument såsom skollag, läroplan för respektive verksamhet samt kursplaner för skolans olika ämnen. Överstatliga styrdokument, bl. a FN:s barnkonvention, har också stor betydelse. Kommunens mål för verksamheterna kompletterar och fördjupar de nationella målen. Verksamheterna vilar på demokratins grund. Alla delar av verksamheten, från förskolan till och med grundskolans slut, ingår i en sammanhållen grundläggande utbildning för barn och unga som rör kunskapsutveckling, förmedling och förankring av samhällets grundläggande värden och de ungas personliga och sociala utveckling. Järfälla ska enligt den av kommunfullmäktige antagna visionen år 2015 ha en skola på en ledande nationell nivå. För att nå dit, krävs en fortsatt förbättring av de faktiska studieresultaten, kostnadseffektivitet, och ett klimat av pedagogisk utveckling och innovation. Att vara ledande på nationell nivå innebär alltså inte bara att ha studieresultat i paritet med andra goda skolkommuner, utan att utveckla arbets- och organisationsformer som i sig skapar förutsättningar för ytterligare resultatförbättring och innovation. För att kunna möta dessa ambitioner, har nämnden under budgetperioden 2012-2013 utvecklat styrningen av verksamheten en utveckling som kommer att fortsätta under 2014-2015. Nämndens mål kommer under perioden att fortsätta ansluta nära till de kommungemensamma portal- och inriktningsmålen. Mål uttrycks i budgetdokumentet för samhällsuppdraget. För den kommunala egenregiverksamheten, där nämnden agerar som styrelse, kan specifika mål för verksamheterna formuleras i samband med kommande budgetarbete för Förskola och grundskola, FoG. Långsiktiga strategiska handlingsplaner för nämndens och förvaltningens arbete samlas till en grupp dokument som förtydligar arbetet med mål, uppföljning, planering och arbetssätt. Till de långsiktiga handlingsplanerna hör Kvalitetssystematik för utveckling, Program för resultatförbättring, Strategi och handlingsplan för förvaltningens arbete med forsknings- och utvecklingsfrågor, och för internationellt arbete, och Kapacitetsplan. Samtliga dessa dokument revideras årligen för att ständigt vara aktuella. Till Kapacitetsplanen fogas en investeringsplanering för att möta behovet av nya platser i förskolan och grundskolan. Planeringen sträcker sig för närvarande till 2021. De verksamhetsmål som redovisas nedan, anger önskvärda förändringar under de kommande åren både i anslutning till nämndens egen höga ambitionsnivå och målen i den nya skollagen och läroplanen för grundskola.
2013-04-09 13 (53) 5.2.1. Förskola och familjedaghem Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Redovisningsform Kvalitetsindikatorer Uppföljning/mätmetod Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, lägst 87 procent Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola ska öka varje år, lägst 93 procent Föräldraenkät Föräldraenkät Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 93 procent Föräldraenkät Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Inriktningsmål hållbar utveckling Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål Andelen barn som känner sig trygga ska öka varje år, lägst 96 procent Föräldraenkät Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen
2013-04-09 14 (53) 5.2.2. Fritidshem och fritidsklubb Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande Andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem till en kompis ska öka varje år, lägst 85 procent Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten i fritidshemmet ska öka varje år, lägst 85 procent Elevenkät Föräldraenkät hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen 5.2.3. Utbildning Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål Andelen elever som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Andelen elever i årskurs 9 som når högre betygssteg (A, B, C) ska öka varje år, lägst 61 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 3 ska öka varje år, lägst 83 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 6 ska öka varje år, lägst 83 procent Kvalitetsindikatorer Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Förvaltningsstatistik Förvaltningsstatistik Förvaltningsstatistik Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Andelen elever som når målen i alla Förvaltnings- Delårsbokslut och
2013-04-09 15 (53) ämnen i årskurs 9 ska öka varje år, lägst 81 procent Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år, Lägst 221 poäng Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka varje år, lägst 93 procent statistik Förvaltningsstatistik Förvaltningsstatistik verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, Skola elever, lägst 82 procent Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, Skola föräldrar, lägst 77 procent Andelen elever som kan rekommendera sin skola till en kompis ska öka varje år, lägst 78 procent Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns skola ska öka varje år, lägst 86 procent Elevenkät Föräldraenkät Elevenkät Föräldraenkät Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av vuxna på skolan ska öka varje år, lägst 90 procent Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 89 procent Elevenkät Föräldraenkät hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen
2013-04-09 16 (53) Inriktningsmål hållbar utveckling Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Effektmål Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av andra elever på skolan ska öka varje år, lägst 87 procent Elevenkät Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål Andelen elever som känner sig trygga ska öka varje år, lägst 93 procent Andelen föräldrar som anser att barnen känner sig trygga i skolan ska öka varje år, lägst 94 procent Elevenkät Föräldraenkät Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen 5.3. Åtaganden 5.3.1. Förskola och pedagogisk omsorg För barn mellan ett och fem år erbjuds plats i förskolor eller pedagogisk omsorg, i form av familjedaghem. Detta gäller under förutsättning att barnet är folkbokfört i Järfälla kommun och att båda föräldrarna arbetar eller studerar. Förskolan styrs av skollagen, Läroplanen för förskolan och Barn- och ungdomsnämndens mål. Läroplanen är också vägledande för verksamheten i pedagogisk omsorg. Vi åtar oss Ditt barn kan få plats i en förskola eller i pedagogisk omsorg när hon eller han har fyllt ett år. Senast fyra månader efter det att du anmält ditt intresse ska barnet få en plats i någon av våra förskolor eller pedagogisk omsorg. Förskolorna och den pedagogiska omsorgen har öppet elva timmar per dag. Tiderna anpassas så långt det är möjligt efter familjernas behov. Förskolorna och den pedagogiska omsorgen är öppna vardagar året om. Om förskolan eller den pedagogiska omsorgen behöver stänga, till exempel vid planeringsdagar eller semester, får barnen en tillfällig plats i en annan förskola eller pedagogisk omsorg. Barnen får näringsriktiga måltider. Barn som är i förskolan eller i pedagogiska omsorgen hela dagen får frukost, lunch och mellanmål.
2013-04-09 17 (53) Barnets aktiviteter dokumenteras kontinuerligt, så att du kan följa vad som händer. Du erbjuds utvecklingssamtal med personalen om ditt barn minst en gång per år. Ditt barn ska känna trygghet. Förskolan har en plan för arbetet mot kränkande behandling. Planen behandlar även situationer där barn känner sig kränkta av vuxna. Öppen förskola Alla barn under fem år som inte går i den vanliga förskolan eller i annan pedagogisk omsorg är välkomna till öppna förskolan. Där deltar barnen tillsammans med en förälder eller annan vuxen i den pedagogiska verksamheten. På öppna förskolan i Jakobsberg är även barn som redan är inskrivna i den vanliga förskolan eller i pedagogisk omsorg välkomna vissa tider. Vi åtar oss Öppen förskola finns i flera kommundelar i Järfälla. Öppen förskola är avgiftsfri. Den pedagogiska verksamheten leds av utbildad personal. 5.3.2. Fritidshem, pedagogisk omsorg och fritidsklubb för elever 6-12 år För elever i förskoleklass till årskurs 3 erbjuds fritidshem eller pedagogisk omsorg. Elever som går i grundsärskola, samundervisningsklasser eller i särskilda undervisningsgrupper kan gå i fritidshem till och med årskurs 6. Detta gäller under förutsättning att eleverna är folkbokförda i Järfälla och att föräldrarna arbetar eller studerar. För elever i årskurs 4-6 finns fritidsklubb. Om ditt barn inte gått i förskola eller pedagogisk omsorg måste du anmäla barnet. Vill du byta från pedagogisk omsorg till fritidshem gör du också en anmälan. För barn i fritidshem eller pedagogisk omsorg betalar du månadsavgift enligt maxtaxa. Är ditt barn anmält till fritidsklubbens verksamhet betalar du en avgift per termin. Fritidshem och fritidsklubbar styrs av skollagen och av Barn- och ungdomsnämndens mål. För fritidshem gäller också Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Vi åtar oss När ditt barn börjar skolan får det plats på fritidshemmet i den skola där hon eller han går. Fritidshemmet är öppet elva timmar per dag. Tiderna anpassas efter familjernas behov, så långt det är möjligt.
2013-04-09 18 (53) Om du är föräldraledig har ditt barn rätt till fritidshem under skoldagar mellan kl 9 och kl 16 men inte under skollov och studiedagar. Familjen betalar reducerad taxa. Fritidshem och fritidsklubb är öppna vardagar året runt. Om fritidshemmet eller fritidsklubben behöver stänga, till exempel vid planeringsdagar och semester, erbjuds barnen en tillfällig plats i ett annat fritidshem/fritidsklubb. För ditt barn i årskurs 4-6 finns fritidsklubbar med öppen verksamhet. Barnet anmäls och familjen betalar en avgift per termin. Inga extra kostnader tillkommer för mellanmål och lunch. Du och ditt barn har utvecklingssamtal, antingen på fritidshemmet eller tillsammans med en lärare i skolan. Ditt barn ska känna trygghet. Därför har fritidshemmet en plan för arbete mot kränkande behandling. Planen behandlar även situationer där barn och ungdomar känner sig kränkta av vuxna. 5.3.3. Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Järfälla erbjuder förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Grundskola för årskurs 1 till 9 finns i 21 kommunala och tre fristående skolor. Skolor för de yngre barnen har också förskoleklasser och fritidshem. Grundsärskola finns på fyra skolor. Skolorna styrs av Läroplan för det grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, skollag och Barn- och ungdomsnämndens mål. Vi åtar oss Ditt barn får en individuell utvecklingsplan som görs i samråd med barnet, dig och lärare. Om ditt barn är i behov av extra stöd görs ett åtgärdsprogram i samråd med dig. Där ska framgå vad som ska göras. Du och ditt barn har utvecklingssamtal minst två gånger per år. För förskoleklass gäller minst en gång per år. Då utvärderas och revideras utvecklingsplanen tillsammans med ditt barn och lärare. Ditt barn ska känna trygghet. Därför har skolan en plan för arbetet mot kränkande behandling. Planen behandlar även situationer där barn och ungdomar känner sig kränkta av vuxna. Om ditt barn inte når godkända resultat i svenska, engelska och matematik erbjuds lovskola från årskurs 7. Om ditt barn behöver mer tid att nå godkända resultat kan hon/han få extra skolår.
2013-04-09 19 (53) 5.4. Nyckeltal I november varje år presenteras ett antal nyckeltal från SCB:s bok Vad kostar verksamheten i din kommun?. Dessa nyckeltal presenteras sedan också i verksamhetsberättelsen. De nyckeltal som vi använder är följande: Kostnad förskola, kr/inskrivet barn och år Kostnad pedagogisk omsorg, kr/inskrivet barn och år Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn och år Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev och år Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev och år Nyckeltalen presenteras i en tidsserie 4-5 år tillbaka för att kunna se utvecklingen över tid. Jämförelse görs också med genomsnittet i Stockholms län samt med 5-6 kommuner som har liknade struktur som Järfälla. Ovanstående nyckeltal kan vid behov, (för grundskola och grundsärskola), brytas ned i undervisning, (personalkostnad), läromedel och utrustning, lokaler, måltider, skolskjuts och elevhälsa. Nyckeltalet för förskola kan brytas ned i personal- och lokalkostnader. 5.5. Peng och volymer 2014 Volymer 2013* Förskola/pedagogisk omsorg 1-3 år 1 851 Förskola/pedagogisk omsorg 4-5 år 2 310 Fritidshem 6-9 år 3 518 Förskoleklass 929 Grundskola 7 478 Grundsärskola inklusive samundervisningsklass 110 *Volymer för 2014 läggs in efter den nya befolkningsprognosen för 2014 som görs efter nämndens beslut. Peng för förskola 1 5 år Kronor per barn och år 1-30 tim v 31-55 tim/v 2013 2014 2013 2014 1-3 år 85 500 86 300 107 000 108 000 4-5 år 67 000 67 700 85 300 86 100 Peng för pedagogisk omsorg 1 5 år Kronor per barn och år 1-30 tim v 31-55 tim/v 2013 2014 2013 2014 1-3 år 100 000 95 000 118 100 113 100 4-5 år 81 000 76 000 96 900 91 900
2013-04-09 20 (53) Gemensamma resurser barn 1-5 år tkr 2013 2014 Kvalitetssäkrande åtgärder 3 500 3 500 Administrationsbidrag 3 570 3 900 Moms 7 500 8 200 Kompletteringsresurser 3 574 4 500 Anslag extra öppethållande 510 - Barn i behov av särskilt stöd 12 092 13 260 Transporter 1 097 500 Psykologresurs 572 580 Modersmål 3 969 4 010 Öppen förskola 2 448 2 070 Lokalbidrag Öppen förskola 666 600 Lokalbidrag nybyggnationer 3 890 4 000 Kostkonsulenter 237 240 Talpedagog 635 642 Specialpedagog 600 610 Administration 772 780 Summa gemensamma resurser 45 632 47 392 Peng för fritidshem 6-9 år Kronor per barn och år 2013 2014 Full närvarotid 37 800 37 800 Reducerad närvarotid, barn till föräldralediga 20 900 20 900 Tilläggsbelopp för fritidshem 6-12 Kronor per barn och år 2013 2014 Sandvikskolan (AST)* F-5-103 000 Grundsärskola/samundervisning nivå 1-31 800 Grundsärskola/samundervisning nivå 2-63 700 Grundsärskola/samundervisning nivå 3-4 - 118 000 * AST = Autism Spektrum Tillstånd Gemensamma resurser fritidshem/fritidsklubb 6-12 år 2013 2014 Kvalitetssäkrande åtgärder 1 239 1 350 Administrationsbidrag 306 320 Administration 50 50 Barn i behov av särskilt stöd* 14 457 11 151 Moms 712 700 Kostkonsulenter 49 50 Anslag Fritidsklubb 14 418 14 000 Lokalbidrag 2 700 2 900 Summa gemensamma resurser 33 931 30 521 * Kostnad för skolskjutsar flyttat till utbildning 2014 Peng för förskoleklass 2013 2014 Kronor per barn och år 41 700 42 100
2013-04-09 21 (53) Gemensamma resurser för förskoleklass tkr 2013 2014 Administrationsbidrag 90 100 Moms 150 180 Barn i behov av särskilt stöd 3 935 4 000 Modersmål 1 030 1 040 Skolskjutsar 600 700 Summa gemensamma resurser 5 805 6 020 Peng för grundskola Kronor per barn och år 2013 2014 Skolår 1-5 42 500 43 700 Skolår 6-9 55 000 55 500 Särskilda undervisningsgrupper, tilläggsbelopp Kronor per barn och år Källtorpskolan 6-9 (AST)* - 175 000 Sandvikskolan förskoleklass (AST)* - 310 000 Sandvikskolan 1-5 (AST)* - 310 000 * AST = Autism Spektrum Tillstånd Gemensamma resurser för grundskola tkr 2013 2014 Förberedelseklass 3 814 3 540 Barn i behov av särskilt stöd 24 335 26 800 Skolskjutsar 6 700 10 100 Viktat bidrag 60 283 62 900 Modersmål 11 059 11 170 Studiehandledning 4 174 4 220 Särskilda undervisningsgrupper, Peng 3 265 specialplaceringar* /elev Anslag till Järfälla barn och elevhälsa inkl specialpedagoger 10 540 11 000 Skoldatatek 728 736 Övriga lokalkostnader 4 917 2 900 Administrationsbidrag 2 550 2 500 Moms 5 500 5 500 Sommarhögskola 120 120 Lovskola 1 050 625 Kostkonsulenter 533 540 Administration 900 900 Ersättning till profilskolor 357 700 Simundervisning 106 107 Datortäthetsgaranti 6 000 6 000 Utvecklingsresurs - 300 Summa gemensamma resurser 146 931 150 658 * Anslagsfinansierad verksamhet som över går till pengsystemet 2014, se tabell.
2013-04-09 22 (53) Peng för grundsärskolans egenregiverksamhet 2013 2014 Nivå 1 Samundervisningsklass F-5 162 800 166 200 Grundsärskola 1-5 162 800 166 200 Samundervisningsklass 6-10 179 500 183 300 Grundsärskola 6-10 179 500 183 300 Nivå 2 Träningsskola F-5 289 000 295 100 Träningsskola 6-10 312 100 318 700 Nivå 3 Autism F-5 381 400 382 000 Autism 6-10 404 500 405 000 Nivå 4 Flerfunktionsnedsättningar F-5 449 700 450 000 Flerfunktionsnedsättningar 6-10 472 700 473 000 Gemensamma resurser för grundsärskola tkr 2013 2014 Administrationsbidrag 224 200 Moms 600 500 Barn i behov av särskilt stöd 248 150 Studie- och yrkesvägledning 97 120 Skolskjutsar 2 100 4 400 Summa gemensamma resurser 3 269 5 370 Lokalpeng för barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområden 2013 2014 Förskola 12 800 12 900 Åk F-9 inkl. fritidshem, FBK* 11 400 11 500 Sandvikskolan (AST)** inkl fritidshem 11 800 13 700 Grundsärskola inkl. fritidshem 10 900 10 900 Samundervisning inkl. fritidshem - 10 900 Källtorpskolan (AST)** 13 200 12 800 * Förberedelseklass ** AST = Autism Spektrum Tillstånd 5.6. Miljömål I barn- och ungdomsförvaltningens investeringsplan, som sträcker sig till år 2021, är kommunens miljöplan 2010-2020 en av utgångspunkterna. Miljöplanen har fr. a en styrande effekt på förskole- och grundskoleenheterna med krav på att alla enheter ska ha uppnått miljöklass guld 2020. För befintliga enheter betyder det ett ganska digert arbete med verksamhetsanpassningar och dokumentation av rutiner. I samband med nybyggnation eller större ombyggnader ställs också krav materialval och energieffektivitet hos byggnaderna som i sin tur påverkar kostnaderna.
2013-04-09 23 (53) 5.7. Riskanalys De budgeterade volymerna utgår från gällande befolkningsprognos samt 2012 års volymer. Volymerna för 2014 är svåra att förutse såväl avseende antalet barn, (population), andel som kommer att gå i förskola, (nyttjandegrad), samt hur stor del av dagen som barnomsorg efterfrågas, (närvarotid). Ny befolkningsprognos görs i maj/juni 2013. Den planerade expansionen inom kommunen, med bl. a nybyggnation och generationsväxling i äldre bostadsområden innebär ett stort planeringstryck och ekonomiska konsekvenser för både drift- och investeringsbudget, och ställer stora krav på nämndens planering och framförhållning. Kommunens expansionstakt påverkar utbyggnadstakten av förskolor och skolor. Kommunens befolkningsprognoser har under de senaste åren haft ganska god träffsäkerhet, men principiellt innebär prognoser alltid en risk, särskilt när de delvis baseras på byggplaner; nybyggnation av bostäder är konjunkturkänslig, och det kan lätt uppstå förskjutningar i tidplaner både så att byggnation sker snabbare eller långsammare än väntat. En snabbare expansion än väntat kan skapa kapacitetsproblem, medan en långsammare kan skapa överkapacitet och onödiga kostnader för tomma platser under en kortare period, innan befolkningsutvecklingen hinner ikapp. Nämnden har investeringsäskanden för åren 2014-2015 om totalt xxx tkr och en investeringsplan för åren 2016-2017. Med undantag för objekt knutna till exploateringen av Barkarbystaden kommer nämnden att belastas med kapitaltjänstkostnader för dessa investeringar allteftersom objekten blir aktiverade. Eventuella förändringar i planerad investeringstakt kommer att få betydelse för nämndens lokalkostnader. Detta gäller även i de fall faktiska investeringskostnader för enskilda objekt avviker från budgeterade kostnader. Nämnden har idag en investeringsplan som sträcker sig fram till 2021 och som uppdateras årligen. Generationsväxling bland medarbetare, samt skärpta utbildningskrav på förvaltningens medarbetare, ställer krav på aktiv och framgångsrik rekrytering. En särskild risk i sammanhanget är att kommunen inte förmår rekrytera kvalificerade medarbete till förskolan och grundskolan. Lönenivån för lärare är en viktig faktor för rekryteringen, men långtifrån den enda; andra delar i att vara en attraktiv arbetsgivare finns i lärarnas arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. En snabb expansion av IT-stöd för verksamheterna kan innebära svårigheter att budgetera för såväl materielanskaffning som kompetensutveckling för medarbetare. Budgetförslaget innebär att samtliga verksamheter inte kommer att få täckning för förväntade kostnadsökningar vad gäller löner och övriga kostnader, vilket i sig kan innebära en risk för ökad belastning på vissa medarbetare. 5.8. Plan för uppföljning och utvärdering I den skollag som trädde i kraft vid halvårsskiftet 2011 ställs krav på systematiskt kvalitetsarbete. Det tidigare kravet på att huvudmannen årligen ska lämna ifrån sig en kvalitetsredovisning till nationella myndigheter försvann. Barn- och ungdomsför-
2013-04-09 24 (53) valtningen införde redan 2010 ett systematiskt kvalitetsarbete, som revideras under 2013. Kvalitetsarbetet bygger på några grundprinciper: Nämnd och förvaltning ska kunna följa upp alla väsentliga delar av verksamheten genom tydliga mål och kvalitetsindikatorer. Uppföljningarna ska kunna ligga till grund för budgetarbete och andra verksamhetsprioriteringar, och fungera som bas för information om verksamheten till andra intressenter. Kvalitetsarbetet bygger också på att varje verksamhet har ett stort eget ansvar för sina egna prioriteringar och utvecklingsinsatser. Kvalitetsarbetet är cykliskt över ett år på så sätt att kvalitetsredovisningar, verksamhetsberättelser och olika specifika uppföljningar i tiden planeras så att de ger underlag för nästkommande budget och verksamhetsplanering. Enheternas kvalitetsredovisningar är nära kopplade till nämndens mål, och till Program för resultatförbättring som upprättas årligen som en sammanfattning av alla olika uppföljningar. Kvalitetsredovisningarna följs upp av den centrala förvaltningen genom årligen återkommande enhetskonsultationer varje enhet besöks varje år. I kvalitetssystemet ingår också möjligheter för enheterna att ta hjälp i sitt utvecklingsarbete, eller att åtgärda kvalitetsbrister, genom ett nätverk av kvalitetsrådgivare inom kommunen, kollegiala konsultationer. Ett starkt IT-stöd för att hantera utvärderingsdata, beslutsstöd, är under införande som en del i kvalitetssystematiken. Slutligen ingår uppföljning av enheternas arbete för likabehandling och mot kränkande särbehandling i uppföljningsarbetet. Nämndens uppföljnings- och utvärderingsarbete tar sig olika form beroende på vilken huvudman som bedriver verksamheten. För den kommunala egenregiverksamheten är den kvalitetssystematik som beskrivits bindande i sin helhet. I relation till enskilda förskolor tillkommer ett moment av tillståndsgivning och tillsyn från nämndens sida. För fristående skolor gäller att tillsynen ligger på statlig nivå. Resultatdata för fristående anordnare hanteras ändå inom nämndens kvalitetsarbete. Alla enskilda/fristående anordnare erbjuds också att på frivillig basis delta i nämndens kvalitetsarbete, vilket helt eller delvis utnyttjas av flera aktörer.
2013-04-09 25 (53) 6. AKTUELLA STYRDOKUMENT Följande styrdokument, fastslagna av kommunfullmäktige, är aktuella för BUN:s ansvarsområden: Översiktsplan 2001 (med tillhörande sektorsplaner), beslut i september 2001 och i maj 2007 Konkurrenspolicyn och riktlinjerna (Dnr Kst 2009/30), beslut 23 mars 2009. Personalpolitisk handlingsplan 2012-2015 (Dnr Kst 2011/431), beslut 20 februari 2012 Miljöplan för Järfälla kommun 2010-2020, (Dnr Kst 2009/154) beslut 19 april 2010. E-strategi för Järfälla kommun (Dnr Kst 2008/30), beslut 31 mars 2008. Järfälla kommuns strategiska lokalförsörjningsplan 2013-2017 med utblick mot 2021 (Dnr Kst 2013/57), beslut 25 mars 2013.
2013-04-09 26 (53) 7. SAMMANSTÄLLNING I EKONOMISKA TERMER AV NÄMNDENS FÖRSLAG FÖR 2013 OCH 2014 7.1. Budgetram 2013 (tkr) Verksamhet Kostnad Intäkt Kommunbidrag Politisk ledning 1 013 0 1 013 Kansli 17 910 0 17 910 Förskola/ped. omsorg 1-5 år 480 975 67 854 413 121 Fritidshem/ped. omsorg 6 9 år 175 024 32 812 142 212 Utbildning 684 472 8 118 676 354 Anslag för oförutsedda behov 1 067 0 1 067 Summa 1 360 961 108 784 1 251 677 Förskola och Grundskola 20 000 20 000 0 Summa 1 380 961 128 784 1 251 677 7.2. Budgetram 2014 (tkr) Verksamhet Kostnad Intäkt Kommunbidrag Politisk ledning 1 044 0 1 044 Kansli 17 052 1 455 15 597 Förskola/ped. omsorg 1-5 år 486 774 67 600 419 174 Fritidshem/ped.omsorg 6 9 år 172 862 33 950 138 912 Utbildning 694 712 7 794 686 918 Anslag för oförutsedda behov 1 053 0 1 053 Summa 1 373 497 110 799 1 262 698 Förskola och Grundskola 20 000 20 000 0 Summa 1 393 497 130 799 1 262 698
2013-04-09 27 (53) 8. SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER OCH BERÄKNADE EF- FEKTER AV KOSTNADSMINSKNING OCH/ELLER AVGIFTS- HÖJNING Pengen för plats i förskolan räknas upp med genomsnitt med en procent. Pengen till pedagogisk omsorg sänks med motsvarande 5 000 kronor per barn och vistelsenivå. I budget 2013 ligger det ett anslag på 0,5 mnkr till ett utökat öppethållande i förskolan med 1 timme, dessa resurser flyttas över till kompleteringsresurser. Besöksfrekvensen i öppna förskolan i Viksjö är låg och därför föreslås en avveckling av denna och en omprioritering av resurserna till programområdet, verksamheter för barn 0-5 år, barn i behov av särskilda insatser. Anslaget för öppna förskolan i Viksjö ligger på drygt 0,5 mnkr för 2013. Pengen för fritidshemmen i årskurs F-3 ligger kvar på samma nivå som 2013. Ramjustering från fritidshem till utbildning på 3,3 mnkr med anledning av flytt av budget för skolskjutsar. En ytterligare ramjustering på 1,5 mnkr till programområdena förskola/familjedaghem och utbildning från fritidshem med anledning av att pengen för fritidshem inte räknas upp. Avgiften på 600 kronor per termin till fritidsklubb är densamma 2014 som för 2013. Pengen för förskoleklass, årskurs 1-5 och årskurs 6-9 räknas upp med en procent år 2014. För årskurs 1-5 tillkommer dessutom extra anslag på 3,6 mnkr som är ett statsbidrag som ska täcka kostnader för ökad undervisningstid i matematik vilket innebär att ökningen av pengen för år 1-5 blir 2,9 procent. Grundsärskolepengen får en total uppräkning 2014 på en procent med en högre uppräkning för nivå 1 och 2 (2,1 procent) och en mindre uppräkning för nivå 3 och 4 (0,1 procent). I stället för ett fast anslag per grupp kommer ersättningen till grupper för elever med autismspektrumtillstånd (AST) att ersättas med ett tilläggsbelopp per elev utöver skolpengen. En ramjustering på 1,3 mnkr kommer att göras i kommunfullmäktige med anledning av att kultur- och fritidsnämnden tar över driften av Nibble sporthall.
2013-04-09 28 (53) 9. KONKURRENSPLAN De verksamheter inom nämndens ansvarsområde där lagar och bestämmelser så medger kan prövas för konkurrensutsättning. Frågor att då beakta är vad som är myndighetsutövning, vad som är en strategisk kommunal funktion, behovet av verksamhetsutveckling, förmågan att svara mot de behov som finns, effektivitet, kvalitet och förekomsten av aktörer på marknaden. Utöver detta finns rapporten "Riktlinjer för konkurrens genom anbudsupphandling eller kundval" (2001) att beakta. Följande bedömningsgrunder ur ett "koncernperspektiv" om balans mellan verksamhetsutövare i egen respektive extern regi bör vara särskilt vägledande. Erforderlig andel för att upprätthålla nödvändig grundkompetens i kommunen. Erforderlig andel för att upprätthålla nödvändig beredskap till följd av kommunens yttersta ansvar ("samhällsansvaret"). Högsta andel för att undvika att egen regiverksamheten blir dominerande och okänslig för kvalitets- och kostnadsutveckling. Högsta andel för att undvika monopolsituationer eller annan osund marknadsdominans för någon aktör. I relationen mellan samhällsuppdraget och utförare ska konkurrensneutralitet råda. 9.1.1. Prövning av verksamheter - kansliet Delar av kansliets arbetsuppgifter kan utan lagliga hinder konkurrensutsättas. En hel del av arbetsuppgifterna inom kansliet är ren myndighetsutövning, t ex diariet, nämndadministrationen, barnomsorgsplaceringar samt vissa beslut rörande barn i behov av särskilt stöd. Myndighetsuppgifter kan inte konkurrensutsättas. Stor del av det arbete som utförs inom kansliet är en strategisk ledningsfunktion och av mindre omfattning. Kansliet är också förvaltningens aktör i konkurrensfrågor, och bör av dessa skäl inte konkurrensutsättas. 9.1.2. Prövning av verksamheter förskola/pedagogisk omsorg I förskolan gäller kundval. Föräldrar önskar förskola och förskolorna försöker så långt det är möjligt att tillgodose alla förstahandsönskemål. Barn- och ungdomsnämnden har antagit riktlinjer för hur urval ska ske, då alla som söker till en förskola inte kan tas emot. Ersättningen till enheterna sker i form av en peng per barn eller elev. 69 procent av förskolorna och pedagogisk omsorg i kommunen drevs i egen regi 2012. Variationerna är dock stora mellan de olika kommundelarna. Den som vill starta en ny förskola ska ansöka hos kommunen om tillstånd. För tillstånd krävs att vissa krav uppfylls. Av barnen som går i förskola/pedagogisk omsorg går 31 procent i enskild regi och en procent i annan kommuns regi. Om de lagkrav som finns uppfylls av en fristående aktör, är kommunen skyldig att godkänna verksamheten. Inom ramen för de kvalitetskrav som finns i lagstiftningen råder alltså fri etableringsrätt för förskolor och annan pedagogisk omsorg.