Nämndernas verksamhetsredogörelser 2012 2013-03-04
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Utbildningsnämnden 1 Förskoleverksamhet/skolbarnomsorg 13 Grundskola 27 Frivilliga skolformer 34 Skolformsövergripande 44 Investeringar 48 Kultur- och fritidsnämnden 49 Kulturverksamhet 58 Fritidsverksamhet 67 Föreningsstöd 74 Investeringar 80 Omsorgsnämnden 82 Äldre- och handikappomsorg 92 Omsorger om funktionshindrade 106 Investeringar 116 Arbetsmarknads- och socialnämnden 117 Arbetsmarknad/Integration 125 Socialtjänst 131 Konsumentvägledning 141 Investeringar 144 Byggnads- och trafiknämnden 145 Fysisk planering, bygg- och lantmäteriverksamhet 154 Väghållning 166 Parkverksamhet 172 Investeringar 175 Miljönämnden 177 Tekniska nämnden 184 Produktion 192 Taxefinansierad verksamhet 197 Investeringar 210 Kommunstyrelsen 211 Politisk verksamhet 222 Ledning, utveckling, förvaltning 223 Avtalsbunden verksamhet 227 Investeringar 229 Kommunstyrelsen, finansförvaltningen Särskild handling Nämndernas rapportering av uppföljningen av internkontroll är sammanställd i särskild handling. Boksl/2012/Verksred/Innehållsförteckn nämnder
1
2 Verksamhetsredogörelse 2012 Utbildningsnämnden Nämndens presidium består av Ordförande: Mats Wiking (S) 1:e vice ordf: Agneta Stroh (S) 2:a vice ordf: Remigiusz Bielinski (M) Antal ledamöter och ersättare: 15 ordinarie, 7 ersättare. Nämndens ansvarsområde: Förskola/Fritidshem/Pedagogisk omsorg Grundskola/Grundsärskola, Gymnasieskola/Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning/Särvux, Uppdragsutbildning, Skolformsövergripandeverksamhet samt Gemensam administration Utbildningsnämndens andel av kommunens nettokostnad Utbildningsnämndens ordförande: Mats Wiking ' 42,6% Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen Alla skolor skall arbeta mot ökad måluppfyllelse, där resurserna måste fördelas utifrån elevernas behov. Särskilda satsningar på uppföljningar, analyser, läs- och skrivinlärning, matematik och multimedia skall göras i förskolan och i grundskolan. Vi vill också fortsätta utveckla olika inflytandeformer som exempelvis intraprenad. Olika profiler och goda exempel skall premieras och lyftas fram. Sida 1 av 54
3 Driftssammandrag Intäktsfinansierad verksamhet Period: Riktpunkt: 100% Resultatfond: 01-13 -6 709 2011 2012 Bokfört Bokfört Budget 01-13 01-13 % 1* Resultat Grundskola totalt 384 847 463 328 464 858 100% -1 530 Grundsärskola 22 812 28 734 29 938 104% -1 204 Grundsärskola interkom intäkter -966-1 150-734 64% -416 Grundsärskola interkom kostn. 0 0 329-329 Grundsärskola enheter -348 0-2 174 2 174 Grundskolan 317 057 384 750 383 147 100% 1 603 Ersättning till Friskola 45 495 56 304 57 466 102% -1 162 Interkommunala intäkter -7 083-8 500-8 370 98% -130 Interkommunala kostnader 3 750 4 500 4 701 104% -201 Statsbidrag -983-1 310-793 61% -517 Grundskola enheter 5 113 0 1 349-1 349 Förskoleverksamhet totalt 287 706 359 999 348 625 97% 11 374 Förskola 307 606 372 996 374 514 100% -1 518 Förskoleavgifter -28 191-32 732-33 167 101% 435 Förskoleavgifter statsbidrag -17 385-20 767-20 753 100% -14 Bidrag till enskilda, barn i andra 26 498 40 502 33 591 83% 6 911 Övriga enheter 244 0-255 255 Förskola enheter -1 332 0-3 865 3 865 Fritidshem enheter 265 0-1 439 1 439 Gymnasieskola totalt 194 177 216 939 222 500 103% -5 561 Gymnasiesärskolan 16 090 21 460 21 460 100% 0 Gymnasiesärskolan interkom int -5 704-6 650-6 278 94% -372 Gymnasiesärskolan interkom kost 3 915 3 170 3 277 103% -107 Gymnasieskola 142 926 165 099 165 435 100% -336 Gymnasieskola inter int -28 346-32 593-31 103 95% -1 490 Statsbidrag -71 0-207 207 Gymnasieskola inter kost 16 889 20 112 22 982 114% -2 870 Ers Frigymnasier 37 568 46 341 48 786 105% -2 445 Enheter gymnasiesärskolan -1 605 0-2 498 2 498 Enheter gymnasieskolan 12 515 0 646-646 Vuxenutbildning/Uppdragsutbildning 25 706 40 222 39 302 98% 919 Vuxenutbildning 30 338 39 643 39 960 101% -317 Vuxenutbildning interkom int -151-100 -445 445% 345 Vuxenutbildning interkom kost 0 50 0 0% 50 Särvux 1 102 1 378 1 378 100% 0 Uppdragsutbildning -629-750 -751 100% 1 Enheter vuxenutbildning, särvux och -4 954 0-840 840 Ledning och stödverksamhet 24 494 33 147 26 237 79% 6 910 Nämnd 1 142 978 1 160 119% -182 Gemensam administration 11 141 16 262 14 777 91% 1 485 Skolformsövergripande 12 211 15 908 10 300 65% 5 608 Summa ovanstående 916 930 1 113 635 1 101 523 99% 12 112 *1 Procent av årsbudget Sida 2 av 54
4 Investeringssammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Utgift Inkomst Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto Förskola/Fritidshem 1 899 1 061 994 994 456 Grundskolan/Särskolan 6 023 2 372 3 425 3 425-694 Gymnasieskola/Gymnasiesärskola 5 699 6 166 4 523 278 4 245-12 Vuxen/Uppdragsutbildning/Särvux 709 601 467 467-167 Gem lednings- o stödverksamhet 236 150 77 77 588 Skolformsövergripande 406 274 401 401 1 599 Summa 14 972 10 625 9 888 278 9 610 1 769 Viktiga händelser: Införande av PMO digital elevhälsojournal Upphandling av digitala elevhälsojournaler genomfördes. Förberedelse gjordes för införandet 2013. Lokaleffektivisering Fortsatt omställning av Karlstorpsskolan till förskola. Familjecentrum har flyttat från Granngården till Karlstorp. Särskolan har flyttat från Karlstorp till nybyggda lokaler på Sylteskolan. Särskoleverksamheten är därmed samlad till Södra skolområdet. Ombyggnationen av Lyrfågelskolan fortsätter. En förskola, Akvarellen, har kunnat öppna på Lyrfågelskolan. Lokalplanering frivilliga skolformer pågår. Vi har gått ur/flyttat från kvarteret Isbjörnen och Dovhjorten som ett led i lokaleffektiviseringen. Uppdrag Somalier Som ett led i planeringen av mottagandet av ett eventuellt stort antal anhöriga, främst från Somalia, fick stadsdirektören ett uppdrag att förbereda detta genom samverkan i staden. Tillsammans med ASF, KFF, OF, Eidar; AF, Kunskapsförbundet Väst inleddes ett samarbete under senhösten som planeras pågå under 2013. Detta är första gången som alla dessa aktörer arbetar tillsammans för att göra mottagandet av de nyanlända till en gemensam och viktig angelägenhet för Trollhättans Stad. Omorganisation av Utbildningsförvaltningen Genom bildandet av Kunskapsförbundet Väst blev det nödvändigt att se över förvaltningens administrativa organisation. Från årsskiftet är förvaltningen organiserad för att kunna arbeta i projektform där kompetens, struktur, god samverkan och genomtänkt ansvarsfördelning är viktiga utgångslägen. Digitalisering av tjänster och processer I enlighet med uppdraget att utveckla e-tjänster har förvaltningen arbetat med frågorna. Sida 3 av 54
5 Lärarlegitimation - Lärarlyftet II - Förskolelyftet Under året har cirka 25 procent av lärarna i Trollhättan blivit legitimerade. Den gamla lärarfortbildningen fasades ut under 2011 och 2012 infördes Lärarlyftet 2 med väsentligt minskade möjligheter till statsbidragsfinansiering. Lärarlyftet 2 inriktas på att lärare skall bli behöriga i kurser/ämnen de undervisar i utan att vara behöriga. Satsningen löper 2012 2015. Stratsys för dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Organisationen har under hösten förberetts på att i alla led arbeta med Stratsys som verktyg för dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med lagstiftningen. En stor del av implementeringsarbetet sker under 2013. Webbenkäter Förvaltningen har genomfört den årliga enkäten till elever och vårdnadshavare i skolan via webbenkät. Försöket utvärderas och tjänsten utvecklas vidare under 2013. Chefsdagar Årets chefsdagar speglade två av förvaltningens stora utmaningar inför framtiden. Under våren fokuserades ekonomistyrning ur både politiskt och förvaltningsperspektiv samt omvärldsbevakning. Under hösten riktades fokus mot inkludering och somaliskt samhälle och kultur. Föreläsare var Harbi Amir. Samverkan UTB - Socialtjänst- NU-sjukvården /BUP 2012 fastställdes en samverkansplan hur förvaltningarna kan effektivisera sina insatser kring det ökande antalet barn /elever som har emotionella och sociala/psykotiska/psykologiska svårigheter. Ekonomi: Som framgår av ovan driftsammandrag redovisar Utbildningsnämnden ett totalt överskott om 12,1 mnkr varav resultatenheterna/områdena svarar för ett överskott om 16,5 mnkr. Relaterat till nämndens totala nettobudget om 1 114 mnkr motsvarar överskottet 1,1 procent. Jämfört med prognosen i oktoberrapporten har resultatet förbättrats från ett prognostiserat underskott om 5,4 mnkr och verkligt utfall om 12,1 mnkr. Oktoberrapportens negativa prognos beror på den målgruppsminskning som kommunstyrelsen återtog i augusti. Efter oktoberrapporten äskade nämnden av Kommunstyrelsen att återta resurser för målgruppsökning och i novemberrapporten aviserades ett överskott om 3,9 mnkr. Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Verksamheten visar ett kraftigt överskott. Nämnden står för 5,8 mnkr och områdena för 5,6 mnkr. Nämndens överskott avser i stort bidrag till enskilda och kostnader för barn i andra kommuner. Överskottet beror inte på att färre barn finns inom enskilda alternativ resp barn i andra kommuner utan inför 2012 rådde försiktighet vid budgetering av antalet barn. Redan i marsrapporten aviserades överskott om 3,5 mnkr och i oktoberrapporten ökade överskottet till 5,5 mnkr. Områdenas överskott beror på återhållsamhet och försiktighet med erhållna resurser. Sida 4 av 54
6 Grundskola Grundskolan har ett marginellt underskott om totalt 1,5 mnkr. Nämnden står för ett negativt resultat om 2,3 mnkr och områdena med positivt resultat om 0,8 mnkr. Nämndens underskott beror dels på underfinansierad budget för elever inom korttidstillsyn med 1,2 mnkr samt utfallet för interkommunala intäkter och kostnader som tillsammans genererar underskott om 0,7 mnkr. Frivilliga skolformer Totalt uppvisar frivilliga skolformer underskott om 4,6 mnkr. Nämnden står för underskott om 7,3 mnkr och enheterna ett positivt resultat om 2,7 mnkr. Nämndens underskott beror dels på underbudgeterad interkommunal kostnad samt överbudgeterad interkommunal intäkt. Fler elever än budgeterat sökte sig till friskolor, vilket genererar underskott om 2,5 mnkr. Behandling av överskott/underskott I kommunens budgetreglemente framgår hur överskott/underskott ska behandlas i samband med bokslutet. Totalt redovisas ett överskott om 12,1 mnkr varav resultatenheterna/områdena redovisar ett överskott om 16,5 mnkr och nämnden ett underskott om 4,4 mnkr. I budgetreglementet framgår att resultatenheterna/ områdenas resultatfonder får högst uppgå till 3 procent av budgetomslutningen. Detta innebär att för de enheter som redovisar större fonder än 3 procent kommer justeras ner. Områdena/enheterna har inte utnyttjat sina fonder under 2012. Östra skolområdet, Centrala skolområdet, Centralköket, Lärcentrum samt Ledningoch administration och övrigt kommer justeras ner till 3 procent vilket innebär att 12,4 mnkr överförs till nämndsfonden. Det totala fondkapitalet uppgår till 5,4 mnkr. Sida 5 av 54
7 Områdenas resultat: Resultatenhet Brutto omslutning 2012 Bokslut 2012 Resultat i % av budgetomslutning Ing fond 2012-01-01 Utg fond 2012-12-31 Utgående fond i % av omslutn Östra skolområdet 173 011 2 504 1,45% 3 591 5 190 3,0% Västra skolområdet 179 702-2 676-1,49% -35-2 711-1,5% Strömslund* -3 108-3 108 Centrala skolområdet 176 338 4 737 2,69% 3 251 5 290 3,0% Södra skolområdet 211 050 2 238 1,06% 2 242 4 480 2,1% Sylteskolan F-6 19 269-951 -4,94% -15-966 -5,0% Elevstöd 31 983 1 105 3,45% -596 509 1,6% Centralkök 22 260 600 2,70% 693 668 3,0% MÅG 99 001 25 0,03% 128 153 0,2% NE 91 615 748 0,82% -4 501-3 753-4,1% LC 47 408 897 1,89% 1 750 1 422 3,0% Ledn adm övrigt 50 655 5 487 10,83% 1 188 1 506 3,0% Resultatutjämningsfond 0 1 823 0% 0 Summa 1 102 292 16 537 1,50% 4 588 8 680 0,8% * Ingår i Västra skolområdet Ingående fond - nämnd Ingående fond - resultatenheter/område Resultat nämnd Resultat resultatenheter/områden Resultatutjämningsfond till nämndsfond Till nämndsfond (Östra skolområdet, Centrala skolområdet, C-kök, Lärcentrum, Ledn adm övrigt) Utgående fond - nämnd Utgående fond - resultatenheter/områden Utgående tolalt fondkapital -11 297 kr 4 588 kr -4 425 kr 16 537 kr 1 823 kr 12 445 kr -3 277 kr 8 680 kr 5 403 kr Investeringar: Budgeterat anslag år 2012 för köp av utrustning och inventarier var 11,4 mnkr. Under året har inköp gjorts för 9,6 mnkr. Överföring om 680 tkr för ej använda anslag förs över till 2013. 450 tkr av dessa avser 3 nya förskoleavdelningar som startar först i början av 2013. 80 tkr avser Familjecentrums flytt till Karltorpsskolan i början av 2013. Datorer som ej bytts ut under 2012 uppskattas till ca 100 tkr samt avsättning för arbetsmiljöåtgärder om 50 tkr. Framtiden: Under rubriken Viktiga händelser har vi redogjort för en del processer som är påbörjade och löper vidare under kommande år. Några exempel på ytterligare strategiska frågor är ändå av vikt att ta upp. Sida 6 av 54
8 En förvaltning utan de frivilliga skolformerna Första året med Kunskapsförbundet Väst kommer att påverka UTB:s verksamhet, inte minst ur ekonomisk synvinkel, där många frågor tidigare hanterats integrerat mellan skolformerna. Teknikutvecklingen Det gäller att vi får möjlighet att arbeta med digital lärresurs som ett stöd för lärandet. En digital lärresurs kan vara allt från den minsta beståndsdel, som till exempel en bild, ett ljud eller en animation, till en mer komplext sammansatt resurs, exempelvis en webbplats, en kurs eller en applikation. Den kommunala organisationen måste stödja denna utveckling. Nyanlända barn och ungdomar Elever som invandrat under skolgången uppnår betydligt sämre genomsnittliga resultat än elever som gått hela skoltiden i Sverige. Det är en särskilt stor utmaning att vi får möjlighet att stödja kvalitetsarbetet med de nyanlända eleverna. Lokalfrågor Inför 2013 står Skoftebyskolans om - och tillbyggnad inför beslut. Dessutom krävs ett noggrant analysarbete inför beslut om ytterligare förskoleutbyggnad, eftersom ett antal fria etableringar startar 2013. Lärarlegitimation betygssättning introduktionsår Ett gediget arbete krävs för att kunna parera kravet på legitimation för undervisande lärare kopplat till en rätt att sätta betyg. I juni 2015 måste allt vara på plats. Såväl insatser avseende kompetensutveckling som förändrad organisation av verksamheten kan bli aktuella. Ny modell för social struktur Efter ett utslag i Förvaltningsrätten 2012 måste UN besluta om en ny modell för s k social struktur. Kvalitetsarbete Genom den nya skollagen har kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete förstärkts. Det tidigare kravet på kommunal skolplan och kvalitetsredovisning har avskaffats. Detta ställer särskilda krav på att uppnådda resultat och planerade åtgärder redovisas på alla nivåer för att förbättringsarbetet ska kunna gå vidare. Tillsyn enskild pedagogisk omsorg Den enskilda verksamheten, som står under tillsyn av kommunen, har expanderat kraftigt till att omfatta 216 barn hos olika utförare och kräver en betydande arbetsinsats från förvaltningen vid tillsynsbesöken. Utökad timtid i matematik Regeringen avser satsa 500 miljoner kronor om året på reformen som föreslås träda i kraft läsåret 2013/14 och omfatta 120 h för den enskilde eleven och vara placerade i årskurserna 2, 3,4 och 5 (1 h/vecka). Sida 7 av 54
9 Slopad IUP? Regeringen har aviserat lagändringar om att kraven på individuell utvecklingsplan (IUP) avskaffas helt i årskurs 6-9 och reduceras från en gång per termin till en gång per läsår i årskurs 1-5. Sedan den 1 januari 2006 finns krav på att alla elever ska ha en skriftlig individuell utvecklingsplan (så kallad IUP). Sedan 2008 ska IUP också innehålla skriftliga omdömen. Kunskapsuppföljningen är central för skolan, men de senaste åren har informationen till föräldrarna förbättrats på flera andra sätt. Det är idag fler nationella prov, fler steg i betygsskalan och betyg ges från och med årskurs 6. Regeringen föreslår därför att skollagens krav på skriftlig information förändras. I årskurserna 6-9 där eleverna får betyg varje termin avskaffas kravet på IUP helt. I årskurserna 1-5 blir IUP kvar, men ska lämnas minst en gång per läsår istället för minst en gång per termin. Regeringens utredare kommer under våren att föreslå hur förändringar av skollagens krav på IUP ska utformas. Reformpaket mot segregation Elever är idag äldre när de kommer till Sverige. Det ställer högre krav på mottagandet i den svenska skolan. Regeringen har presenterat ett paket med möjliga åtgärder: Prov och bedömning vid ankomst. Kunskapsutvecklingen i svenska de första åren ska mätas. Skolplikten kan förlängas till 18 års ålder för nyanlända elever. Fler lektioner. För nyanlända kan det behövas extra tid i skolan. Prioritera vissa ämnen före andra. Skolor måste kunna välja att under en period prioritera exempelvis svenska språket före andra ämnen. Ska systemet med ämnet svenska som andraspråk vara kvar? Hur ska behörighetsreglerna se ut för lärare att undervisa i svenska för nyanlända? Vilka regler ska gälla för de så kallade förberedelseklasserna? Förskolepersonalens kunskap om språkutveckling ska öka. Karriärtjänster för lärare Regeringen har beslutat om statsbidrag till s.k. förstelärare och lektorer innebärande medel för lön och sociala avgifter för lönehöjningar för de båda kategorierna. Sida 8 av 54
10 Personalredovisning: 41,00 41,00 41,00 Period : rullande 12 månaders 201001-201101- 201201-201012 201112 201212 Personalstatistik Antal anställda (månadsavlönade) 2 165 2 147 2 053 -varav tillsvidareanställda 1 960 1 937 1 852 -varav visstidsanställda 205 210 201 Tillsvidareanställda omräknat i heltidsarbeten 1) 1 860 1 838 1 768 Personalomsättning (tillsvidareanställda) 8% 8% 10% Genomsnittsålder (tillsvidareanställda) 48,3 48,0 48,4 Timavlönade, antal arbetade timmar/årsarb. 2) 110,5 112,1 95,6 Sjukstatistik Total sjukfrånvarodagar, snitt per anställd 13,9 14,5 15,9 -varav korttid 1-14 sjuk dagar 5,7 6,2 6,4 Frisktal - andel anställda utan sjukfrånvaro % 36,5% 34,6% 36,2% Andel friska <=5 dgr * * 60,8% År 2010 2011 2012 Period 01-13 01-13 01-13 Kostnadsstatistik, tkr Sjuklön inkl PO 11 431 13 250 13 301 Sjukförsäkringsavgift Summa sjuklönekostnad 11 431 13 250 13 301 Övertid inkl PO 1 048 927 1 358 Fyllnadstid inkl PO 2 201 2 309 2 037 Extrapersonal inkl PO 24 792 29 528 25 943 Tillfälligt inhyrd personal 22 16 Summa övriga personalkostnader 28 041 32 785 29 355 Konsulter övrigt 3 199 4 128 6 928 Representation 93 91 88 Avg kompetensutveckling 3 948 3 668 2 421 Summa diverse övriga omkostnader 7 240 7 887 9 436 1) Summerad överensk ommen syselsättningsgrad, tjänstledighet frånräk nas inte. 2) Årsabetarebegreppet mäter summa av arbetade timmar dividerat med 1 700 timmar. *) Ny statistik from 2012 Sida 9 av 54
11 Från och med 2012 särskiljs övrig personal inom skola/förskola/fritidshem som egen grupp. Tabell: Antal anställda per yrkeskategori per den 31/12 Yrkeskategori År Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt Personal inom 2010 763 36 799 förskola/ 2011 758 79 837 fritidshem 2012* 453 37 490 Övr personal inom skola/förskola/fritidshem Lärarpersonal 2012** 2010 322 745 55 125 377 870 2011 751 113 864 2012 692 90 782 * Enbart förskollärare och fritidspedagoger ** Ny yrkeskategorimätning from 2012 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2010 2011 2012 Lärarpersonal Tillsvidareanställda Visstidsanställda Lärarpersonal har minskat med 82 personer från 2011 till 2012. Varav 59 är tillsvidareanställda. Tabell: Nyanställda, tillsvidareanställda Yrkeskategori År Nyanställda Personal inom 2010 3 förskola/ 2011 17 fritidshem 2012 3 Lärarpersonal 2010 14 2011 11 2012 7 Bilagor: Investeringsredovisning (sidan 47) Sida 10 av 54
12 Barn och elever i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning år 2012 (Siffrorna inom parentes avser år 2011) FÖRSKOLA, FRITIDSHEM, PEDAGOGISK OMSORG (utfall genomsnitt 2012) Förskola Inskrivna barn 2 715 (2 664) Kommun 2 540 (2 501) Fristående 175 (163) Pedagogisk omsorg Inskrivna barn 287 (244) Kommun 108 (128) Enskilda 179 (116) Fritidshem Inskrivna barn 2 259 (2 189) Kommun 1 984 (1 920) Fristående 275 (269) GRUNDSKOLA, GYMNASIESKOLA (utfall genomsnitt maj och nov 2012) Förskoleklass Kommun 567 (589) Enskilda 68 (69) Till andra kommuner 1 (1) Från andra kommuner 17 (11) Grundskola Kommun 4 685 (4 719) Friskola 765 (759) Till andra kommuner 39 (39) Från andra kommuner 109 (105) (106) Grundsärskola Kommun 76 (73) Till andra kommuner 0,5 (1) Från andra kommuner 1,5 (3) Gymnasieskola Kommun 1 504 (1 652) Frigymnasier 588 (566) Till andra kommuner 212 (205) Från andra kommuner 319 (343) Gymnasiesärskola Kommun 39 (34) Till andra kommuner 10 (13) Från andra kommuner 29 (31) VUXENUTBILDNING (helårsplatser) Lärcentrum 849 (909) Särvux 63 (62) SFI 387 (337) Grundläggande utbildning 148 (141) Gymnasial utbildning 251 (369) Sida 11 av 54
13 Förskola/Fritidshem/ Pedagogisk omsorg Verksamhetens omfattning: Förskolans uppgift är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Fritidshemmets uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Inom Utbildningsnämnden finns 53 förskolor (1-5 år), 19 fritidshem, öppen förskola samt pedagogisk omsorg. Dessutom finns fyra fristående förskolor (1-5 år) och tre fristående fritidshem samt fyra utövare av enskild pedagogisk omsorg. Verksamhetens inriktning: I förskolan/fritidshemmet och den pedagogiska omsorgen skall barnens individuella behov, lärande och utveckling stå i centrum. Kärnverksamheten i förskolan/fritidshemmet och den pedagogiska omsorgen omfattar lärande, omsorg och fostran, vilket skall prägla hela systemet för styrning och ledning såväl som de stödjande systemen. Förskolan/fritidshemmet och den pedagogiska omsorgen skall vara en trygg och demokratisk mötesplats som skapar förutsättningar och lust hos barnen att utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna påverka och orientera sig i ett föränderligt samhälle. Förskolan/fritidshemmet och den pedagogiska omsorgen skall präglas av nyfikenhet, kreativitet, likvärdighet och ömsesidig respekt. Verksamheterna skall bedrivas i enlighet med god ekonomisk hushållning. Det innebär Varje enhet skall uppmuntras och ges möjlighet till att finna egna former för kreativitet och professionellt nytänkande. Verksamheterna skall bedrivas med höga förväntningar på varje barns lärande och utveckling. Verksamheterna skall samverka och ansvara för att det sker ett erfarenhetsutbyte kring metoder och resultat. Verksamheterna skall vara tydliga i sina krav och förväntningar på barnens ansvar och rättigheter. Verksamheterna skall arbeta utifrån alla barns lika värde. Verksamheterna skall arbeta för en hög medvetenhet i ett långsiktigt hållbart samhälle. Sida 12 av 54
14 Driftsredovisning: Ekonomi (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget Kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto 720 Gem verksamheter förskola 15 890 17 276 16 807 16 214 16 214 593 721 Familjecentrum 1 841 1 667 1 610 1 610 390 1 220 390 724 Fritidshem 66 389 66 574 68 251 73 165 73 165-4 914 725 Förskola 265 014 279 230 275 135 273 562 273 562 1 573 726 Pedagogisk omsorg 13 999 11 426 11 070 10 180 10 180 890 730 Modersmål förskola 1 293 1 575 2 029 1 796 1 796 233 Enskilda alternativ 27 799 34 212 40 183 39 798 2 374 37 424 2 759 Barn i annan kommun -2 983-3 277-1 317 1 264 6 593-5 329 4 012 Avgifter -31 558-32 735-32 732 33 167-33 167 435 Statsbidrag -21 673-25 258-21 037 20 880-20 880-157 Förskola enheter -5 272-1 332 3 521 7 386-3 865 3 865 Fritidshem enheter 2 789 265-1 053 386-1 439 1 439 Pedagogisk omsorg enheter -643 244-202 53-255 255 SUMMA 332 885 349 869 359 999 419 855 71 229 348 626 11 374 Årets verksamhet: Ändrade köregler och tillämpningsföreskrifter Utifrån rådande arbetsläge i kommunen fattade nämndens ordförande, i samråd med presidiet, ett interimistiskt beslut om reviderade köregler för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. UN antog förslagen. Ny ersättningsmodell förskolan UN beslöt om ändring av resursfördelningsmodellen med att höja vistelsetiden från 28 timmar till 30 timmar och därmed följande justeringar av uppdragsersättningarna för kommunala/fristående förskolor. Överklagande ang. bidrag En fristående skola överklagade nämndens beslut ang. ersättning för social struktur till Förvaltningsrätten. Årets verksamhetsutvecklare Myggan Förskolan Myggan fick i maj mottaga priset som årets verksamhetsutvecklare för sitt fleråriga arbete med sitt arbetssätt utifrån Reggio Emilia filosofin. Tillsyn enskild pedagogisk omsorg Den enskilda verksamheten står under tillsyn av kommunen. Utbildningsförvaltningen har inspekterat verksamheten, inhämtat upplysningar, tagit del av handlingar och genomfört tillsyn under året. Sida 13 av 54
15 Lokalfrågor Arbetet med lokaleffektivisering har fortsatt under året. Förskolan Akvarellen har startat i Lyrfågelskolan, nya avdelningar byggs inom Karlstorpsskolan och en genomlysning av alla områdens långsiktiga lokalbehov har gjorts. Förskolan Lodet flyttades till Lyrfågelskolan. Vitsippans förskola drabbades av en större vattenskada. OB-förskolan I förskolan Vällingklockans Dygnet Runt-avdelningar har efterfrågan på platser accelererat ytterligare. För att klara verksamheten behövdes en resursförstärkning. Ny pedagogisk omsorg Nämnden har fått ta ställning till ansökan om rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg från flera aktörer. Nya förskolor Förutom den verksamhet vi öppnat i kommunal regi har det kommit in ansökning om att få starta förskola i privat regi 2013. Modersmålsstöd i förskolan I och med att skollagen har ändrats, så är det förskolan ansvar att begära/lämna stöd för modersmålet i förskolan. Ansökningsförfarandet ändrades. Ekonomi: Nämnden visar totalt sett ett överskott på 11,3 mnkr för verksamheterna inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. De mest betydande avvikelserna ses inom fritidshem, enskilda alternativ, barn i annan kommun samt för enheterna inom den kommunala verksamheten. Gemensam verksamhet förskola och fritidshem Under gemensam verksamhet redovisas kostnader som är gemensamma för förskole- och fritidshemsverksamhet, detta är främst kostnader för administration och ledning. Familjecentrum En felaktigt budgeterad intäkt resulterar i ett överskott om 0,3 mnkr. Fritidshem Nämnden visar ett underskott på 4,9 mnkr för fritidshem. Underskottet har främst två anledningar, dels råder en snedfördelning vid budgetering mellan de olika verksamheterna, vilket kommer att anpassas i högre grad i budget för år 2013 och dels på en differens efter målgruppsjustering där denna till fullo inte kompenserade de antalet barn som ökade inom den kommunala verksamheten, utan där motsvarande överskott kan ses för de enskilda alternativen. Sida 14 av 54
16 Inskrivningsgraden för barn 6-12 år beräknades till 50,2 procent, utfallet blev 53,4 procent. Fördelat på ålder 6-9 år var behovsprocenten 76,8 procent respektive åldern 10-12 år 20,1 procent, motsvarande siffror i budget för år 2012 var 74,9 samt 15,3 procent. Under året har nämnden fått tilläggsanslag på 2,6 mnkr vilket motsvarar 146 barn fler än budgeterat i MRP. När året är slut kan konstateras att antalet barn blev 4 färre än budget. Fördelningen framgår av tabellen nedan. Tabell: Antal barn 6-12 år Budget Utfall snitt 2012 Differens Antal barn 6-12 år Kommunala fritidshem 1 773 1 984 211 Fristående fritidshem 315 275-40 Kommunal pedagogisk omsorg 32 11-21 Enskild pedagogisk omsorg 74 66-8 Målgruppsjustering 146-146 Summa 2 340 2 336-4 I nedanstående diagram visas utvecklingen för åren 2010-2012 fördelat per verksamhetsform och huvudman. Antalet barn i åldern 6-12 år jämfört med budget för år 2012, med undantag för enskild pedagogisk omsorg. Kommunala fritidshem 6-12 år Fristående fritidshem 6-12 år 2 200 350 Antal barn 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 2010 2011 2012 Bud. 2012 Antal barn 300 250 200 150 100 50 2010 2011 2012 Bud. 2012 1 000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Månad Antal barn i pedagogisk omsorg 6-12 år 90 80 70 varav fristående vht Antal barn 60 50 40 30 varav kommunal vht 20 10 0 2010 2011 2012 År Fritidshemsenheterna redovisar ett överskott på 1,4 mnkr Generellt kan man se en minskning av de ekonomiska nyckeltalen jämfört med år 2011, detta härrör till den kraftiga återhållsamhet som rått i verksamheten under året. Sida 15 av 54
17 Förskola Nämndens redovisade överskott, 1,5 mnkr, utgörs framförallt av minskade kostnader gentemot de egna enheterna. Intäkterna för föräldraavgifterna har ökat mot budget, detta på grund av att nämnden genomfört en inkomstkontroll som resulterat i ökade intäkter om ca 1,4 mnkr. Ersättningen till de enskilda förskolorna gav ett överskott då dessa under året haft färre barn i verksamheten än budgeterat. Behovsprocenten för barn 1-5 år budgeterades till 90,0 procent, utfallet för året blev 88,8 procent. Vid två tillfällen under året har nämnden fått målgruppsjusteringar, i augusti minskades målgruppen med 51 stycken barn (-4,1 mnkr) för att efter prognos i oktober öka med 36 barn ( 2,9 mnkr), sammantaget innebär detta en målgruppsminskning med 15 barn. Genomsnittet för året blev 3 barn fler än budget. I april månad tog nämnden beslut att revidera ersättningsmodellen för förskolan, genom att justera tidsintervallet från över 28 timmar till över 30 timmar för respektive ålderskategori. Revideringen har inneburit att nämnden under året sparat 3,3 mnkr i utbetald verksamhetsersättning. Tabell: Antal barn 1-5 år Antal barn 1-5 år Budget Utfall snitt 2012 Differens Kommunala förskolor 2 552 2 540-12 Fristående förskolor 183 175-8 Kommunal pedagogisk omsorg 97 97 0 Enskild pedagogisk omsorg 105 113 8 Målgruppsjustering -15 15 Summa 2 922 2 925 3 I nedanstående diagram visas utvecklingen för åren 2010-2012 fördelat per verksamhetsform och huvudman. Antalet barn i åldern 1-5 år jämfört med budget för år 2012, med undantag för enskild pedagogisk omsorg. Antal barn 2 900 2 700 2 500 2 300 2 100 1 900 1 700 1 500 Kommunal förskola 1-5 år 2010 2011 2012 Bud 2012 Antal barn 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Fristående förskola barn 1-5 år Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2010 2011 2012 Bud 2012 Månad Månad Sida 16 av 54
18 Antal barn 1-5 år i pedaogisk omsorg 250 200 varav fristående vht varav kommunal vht Antal barn 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 År Fördelningen av barn i olika åldrar och tidsintervaller i kommunala förskolor framgår av nedanstående tabell. Tabell: Barn och tidsintervall- kommunala förskolor Barn Budget Snitt 2012 Differens 0-2 år 0-15 tim 113 153-40 > 15 tim 166 164 2 > 30 tim 271 289-18 3-5 år 0-15 tim 470 445 25 > 15 tim 399 375 24 > 30 tim 1 133 1 114 19 Summa 2 552 2 540 12 Den genomsnittliga schematiden har under året legat på en högre nivå än för år 2011 bortsett från februari till och med maj månad då nivån låg något under 2011 års nivå. En ökad schematid innebär att ersättningen per barn ökar, enligt den resursfördelningsmodell som nämnden tillämpar. Den genomsnittliga schematiden över året var 30,96 timmar, vilket var 0,5 timme mer än under år 2011. 33,00 32,00 Genomsnittlig schematid per vecka förskolan 1-5 år Schematid/vekca 31,00 30,00 29,00 28,00 27,00 2010 2011 2012 26,00 25,00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Sida 17 av 54
19 Enheterna visar ett överskott på ca 3,8 mnkr för året, vilket är en stor förändring gentemot år 2011 då enheterna gjorde ett underskott på 2,4 mnkr. Generellt kan man se en minskning av de ekonomiska nyckeltalen jämfört med år 2011, detta härrör till den kraftiga återhållsamhet som rått i verksamheten under året. Den kommunala pedagogiska omsorgen visar ett överskott om 0,9 mnkr. Detta beror på en minskad utbetalning av verksamhetsersättning på grund av ett minskat antal barn i åldern 6-12 år. Under året har den genomsnittliga schematiden för verksamheten varit 31,1 timmar vilket är en marginell ökning i jämförelse med föregående år. 34,00 33,00 32,00 31,00 30,00 29,00 28,00 27,00 26,00 25,00 Genomsnittlig schematid kommunal pedagogisk omsorg 2012 2011 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Enheterna inom kommunal pedagogisk omsorg gör ett överskott om 0,3 mnkr. Modersmålsstöd för förskolebarn redovisar ett överskott med 0,5 mnkr. Antalet barn som erhållit modersmålsstöd har under året varit lägre än budgeterat vilket betyder att nämnden betalt ut mindre verksamhetsersättning (0,2 mnkr) än budgeterat, verksamheten har dock anpassat kostnaderna till den minskade intäkten och visar ett överskott för året. För enskilda alternativ är avvikelsen +2,7 mnkr för året detta med anledning av ett minskat antal barn i verksamheten, framförallt inom fritidshemmen. Kostnaderna/intäkterna för barn i annan kommun visar ett stort överskott för året (+4,0 mnkr), detta beroende på en försiktighet vid budgetering av antalet barn, inför kommande budgetår har detta justerats. Intäkterna från barnomsorgsavgifter gav ett överskott på 0,4 mkr. Färre barn i förskola och pedagogisk omsorg har gett mindre intäkter men den under hösten genomförda inkomstkontrollen gav + 1,5 mkr vilket vägde upp resultatet. Sida 18 av 54
20 Uppdrag: Förskola Uppdrag Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Vårdnadshavare skall vara nöjda med kvalitén på verksamheten Gul Mål 90,0 95,0 Utfall 80,0 Resultat Läroplanen med fokus på att stimulera barns utveckling och lärande är central för verksamheten. Koppling sker mellan vardagsaktiviteter och läroplanens mål och intentioner. Genom dokumentationen av lärandet kan barnens kunskapsutveckling följas. De kan själva se sitt lärande vilket skapar en medvetenhet om egna resurser och färdigheter. Indikatorvärdet baseras på ny webbaserad enkät. Analys Den reviderade läroplanen ställer krav på att verksamheten, i ännu högre grad, ska kunna tillgodose det enskilda barnets behov och planera verksamheten utifrån det. Arbetet med att dokumentera verksamhetens kvalitet och därefter utvärdera och utveckla den måste ha hög prioritet under 2013. Personalen måste fortsättningsvis få möjligheter att reflektera över sin egen roll och lärarenor för kompetenshöjning behöver tillskapas. Åtgärder Fortsatt arbete med kvalitetssäkring av processer och rutiner på enheterna. Satsning på stöd och systematik genom användandet av digitala verktyg. Flera förskolor arbetar med lärgrupper för att utveckla sina pedagogiska idéer. Detta arbete fortsätter. Prioritet på språkutveckling samt matematik. Uppdrag I Trollhättan skall alla barn ha en bra lärandemiljö Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Relationerna i verksamheterna skall präglas av respekt och ömsesidigt förtroende. Mål 80,0 90,0 Utfall 84,0 Resultat Verksamheten försöker omforma och anpassa olika miljöer för optimalt lärande för barnen. Dessa behöver varieras och förändras utifrån barnens behov. En strävan finns till en större mångfald, variation och struktur i det pedagogiska arbetet. Indikatorvärdet baseras på ny webbaserad enkät. Analys Begreppet lärandemiljö måste ställas i relation till det enskilda barnets behov och vem som ansvarar för definitionen. Verksamheten arbetar med flexibla grupperingar under dagen och veckan, inom- och utomhus. Personalens förmåga att skapa goda relationer med barn och föräldrar är också en del i utformandet av lärmiljön. Åtgärder Läroplanen ställer höga krav på den pedagogiska lärmiljön. Verksamhetens förtrogenhet med Sida 19 av 54
21 styrdokumenten är det som avgör fortsatt hög kvalitet i förskolans vardag. Ett fortsatt förbättringsarbete där man tar in fakta och forskning uppmuntrar till att pröva nya metoder och vägar för att utveckla verksamheten. Uppdrag I Trollhättan skall barnen och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i barnens lärande och utveckling Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Andel vårdnadshavare som anser sig få en tydlig bild av barnens utveckling. Gul Mål 80,0 90,0 Utfall 71,0 Resultat Strukturer finns för att ta tillvara barn och vårdnadshavares önskemål och synpunkter i det dagliga arbetet. Barnens inflytande är beroende på personalens lyhördhet för barnens behov. Vårdnadshavarnas delaktighet kan däremot öka. Indikatorvärdet baseras på ny webbaserad enkät Analys Arbetet planeras så att alla barn ska få ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Barnens intressen, behov och idéer styr till stor del innehållet i aktiviteterna under dagen. Vårdnadshavarna ges möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. För att åstadkomma detta kan ett tydligare underlag behövas för samtal med vårdnadshavarna kring barnets lärande och utveckling. Åtgärder Ge föräldrar ökad kunskap angående verksamheternas styrdokument och därmed också kunna diskutera verksamhetens pedagogiska innehåll. Nyckeltal: Förskola Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Nettokostnad förskola/fritidshem 348 626 349 868 332 885 Antal platser inom förskola/fritidshem 5 261 5 094 4 921 Nettokostnad/plats, förskola/fritidshem 66 266 68 682 67 646 Antal inskrivna barn/årsarbetare (pedagoger) 5,4 5,1 5,4 Antal inskrivna barn i kommunala förskolor 2 540 2 501 2 541 Antal inskrivna barn i fristående förskolor 175 163 154 Totalt antal inskrivna barn i förskola 2 715 2 664 2 695 Nettokostnad/barn, förskola 101 852 103 717 100 653 Nettokostnad/barn exkl lokaler, förskola 92 345 94 341 91 123 Personalkostnad/barn, förskola 85 279 86 459 82 511 Livsmedelskostnad/ban, förskola 3 163 3 432 3 216 Lokalkostnad/barn, förskola 9 507 9 376 9 530 Övrig kostnad/barn, förskola 6 695 7 990 7 943 Antal fastanställda (åa) (snitt april-nov HR-plus), förskolan 586,8 592,8 589,3 Lokalyta, förskola (BRA) 28 600 27 729 27 585 Sida 20 av 54
22 Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Lokalyta/barn, förskola 10,82 9,85 10,72 Antal barn i behov av särskilt stöd, förskola 61 78 67 Antal barn med modersmålsträning, förskola 314 348 358 Antal inskrivna barn/årsarbetare (samtliga) 4,51 4,39 4,37 Antal årsarbetare med högskoleutbildning(förskollärare, fritidspedagog), förskolan 300,9 298,5 276,1 Uppdrag: Fritidshem Uppdrag Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Vårdnadshavare skall vara nöjda med kvalitén på verksamheten Gul Mål 90,0 95,0 Utfall 80,0 Resultat Läroplanen med fokus på att stimulera barns utveckling och lärande är central för verksamheten. Koppling sker mellan vardagsaktiviteter och läroplanens mål och intentioner. Genom dokumentationen av lärandet kan barnens kunskapsutveckling följas. De kan själva se sitt lärande vilket skapar en medvetenhet om egna resurser och färdigheter. Indikatorvärdet baseras på ny webbaserad enkät. Analys Den reviderade läroplanen ställer krav på att verksamheten, i ännu högre grad, ska kunna tillgodose det enskilda barnets behov och planera verksamheten utifrån det. Arbetet med att dokumentera verksamhetens kvalitet och därefter utvärdera och utveckla den måste ha hög prioritet under 2013. Personalen måste fortsättningsvis få möjligheter att reflektera över sin egen roll och lärarenor för kompetenshöjning behöver tillskapas. Åtgärder Fortsatt arbete med kvalitetssäkring av processer och rutiner på enheterna. Satsning på stöd och systematik genom användandet av digitala verktyg. Flera enheter arbetar med lärgrupper för att utveckla sina pedagogiska idéer. Detta arbete fortsätter. Prioritet på språkutveckling samt matematik. Uppdrag I Trollhättan skall alla barn ha en bra lärandemiljö Sida 21 av 54 Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Relationerna i verksamheterna skall präglas av respekt och ömsesidigt förtroende. Mål 80,0 90,0 Utfall 84,0 Resultat Verksamheten försöker omforma och anpassa olika miljöer för optimalt lärande för barnen. Dessa behöver varieras och förändras utifrån barnens behov. En strävan finns till en större mångfald, variation och struktur i det pedagogiska arbetet.
23 Indikatorvärdet baseras på ny webbaserad enkät. Analys Begreppet lärandemiljö måste ställas i relation till det enskilda barnets behov och vem som ansvarar för definitionen. Verksamheten arbetar med flexibla grupperingar under dagen och veckan, inom- och utomhus. Personalens förmåga att skapa goda relationer med barn och föräldrar är också en del i utformandet av lärmiljön. Åtgärder Läroplanen ställer höga krav på den pedagogiska lärmiljön. Verksamhetens förtrogenhet med styrdokumenten är det som avgör fortsatt hög kvalitet i förskolans vardag. Ett fortsatt förbättringsarbete där man tar in fakta och forskning uppmuntrar till att pröva nya metoder och vägar för att utveckla verksamheten. Uppdrag I Trollhättan skall barnen och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i barnens lärande och utveckling Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Andel vårdnadshavare som anser sig få en tydlig bild av barnens utveckling. Gul Mål 80,0 90,0 Utfall 71,0 Resultat Strukturer finns för att ta tillvara barn och vårdnadshavares önskemål och synpunkter i det dagliga arbetet. Barnens inflytande är beroende på personalens lyhördhet för barnens behov. Vårdnadshavarnas delaktighet kan däremot öka. Indikatorvärdet baseras på ny webbaserad enkät Analys Arbetet planeras så att alla barn ska få ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Barnens intressen, behov och idéer styr till stor del innehållet i aktiviteterna under dagen. Vårdnadshavarna ges möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. För att åstadkomma detta kan ett tydligare underlag behövas för samtal med vårdnadshavarna kring barnets lärande och utveckling. Åtgärder Ge föräldrar ökad kunskap angående verksamheternas styrdokument och därmed också kunna diskutera verksamhetens pedagogiska innehåll. Sida 22 av 54
24 Nyckeltal: Fritidshem Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Totalt antal inskrivna barn i fritidshemmen. 2 260 2 189 2 036 Antal inskrivna barn i kommunala fritidshem 1 984 1 920 1 797 Antal inskrivna barn i fristående fritidshem 276 269 239 Nettokostnad/barn, fritidshemmen 35 218 35 720 37 781 Nettokostnad exkl lokaler/barn, fritidshemmen 30 632 31 903 33 403 Personalkostnad/barn, fritidshemmen 28 409 29 797 30 245 Livsmedelskostnad/barn, fritidshemmen 1 318 1 216 1 460 Lokalkostnad/barn, fritidshemmen 4 586 3 816 4 378 Övrig kostnad/barn, fritidshemmen 1 098 1 922 2 886 Antal inskrivna barn, fritidshemmen 2 004 1 944 1 802 Antal fastanställda (åa) (snitt april-nov HR-plus), fritidshemmen 133,9 146,4 148,5 Lokalyta, (BRA), fritidshemmen 9 787 9 996 8 887 Lokalyta/barn, fritidshemmen 4,9 5,1 4,9 Antal barn i behov av särskilt stöd, fritidshemmen 99 59,5 61 Antal inskrivna barn/årsarbetare (samtliga) 14,95 13,28 12,14 Antal årsarbetare med högskoleutbildning(förskollärare, fritidspedagog), fritidshemmen 72,56 72,35 83,48 Uppdrag: Pedagogisk omsorg Uppdrag Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Vårdnadshavare skall vara nöjda med kvalitén på verksamheten Gul Mål 90,0 95,0 Utfall 80,0 Resultat Läroplanen med fokus på att stimulera barns utveckling och lärande är central för verksamheten. Koppling sker mellan vardagsaktiviteter och läroplanens mål och intentioner. Genom dokumentationen av lärandet kan barnens kunskapsutveckling följas. De kan själva se sitt lärande vilket skapar en medvetenhet om egna resurser och färdigheter. Indikatorvärdet baseras på ny webbaserad enkät. Analys Den reviderade läroplanen ställer krav på att verksamheten, i ännu högre grad, ska kunna tillgodose det enskilda barnets behov och planera verksamheten utifrån det. Arbetet med att dokumentera verksamhetens kvalitet och därefter utvärdera och utveckla den måste ha hög prioritet under 2013. Personalen måste fortsättningsvis få möjligheter att reflektera över sin egen roll och lärarenor för kompetenshöjning behöver tillskapas. Åtgärder Fortsatt arbete med kvalitetssäkring av processer och rutiner på enheterna. Satsning på stöd och systematik genom användandet av digitala verktyg. Flera förskolor arbetar med lärgrupper för att utveckla sina pedagogiska idéer. Detta arbete fortsätter. Prioritet på språkutveckling samt matematik. Sida 23 av 54
25 Uppdrag I Trollhättan skall alla barn ha en bra lärandemiljö Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Relationerna i verksamheterna skall präglas av respekt och ömsesidigt förtroende. Mål 80,0 90,0 Utfall 84,0 Resultat Verksamheten försöker omforma och anpassa olika miljöer för optimalt lärande för barnen. Dessa behöver varieras och förändras utifrån barnens behov. En strävan finns till en större mångfald, variation och struktur i det pedagogiska arbetet. Indikatorvärdet baseras på ny webbaserad enkät. Analys Begreppet lärandemiljö måste ställas i relation till det enskilda barnets behov och vem som ansvarar för definitionen. Verksamheten arbetar med flexibla grupperingar under dagen och veckan, inom- och utomhus. Personalens förmåga att skapa goda relationer med barn och föräldrar är också en del i utformandet av lärmiljön. Åtgärder Läroplanen ställer höga krav på den pedagogiska lärmiljön. Verksamhetens förtrogenhet med styrdokumenten är det som avgör fortsatt hög kvalitet i förskolans vardag. Ett fortsatt förbättringsarbete där man tar in fakta och forskning uppmuntrar till att pröva nya metoder och vägar för att utveckla verksamheten. Uppdrag I Trollhättan skall barnen och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i barnens lärande och utveckling Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Andel vårdnadshavare som anser sig få en tydlig bild av barnens utveckling. Gul Mål 80,0 90,0 Utfall 71,0 Resultat Strukturer finns för att ta tillvara barn och vårdnadshavares önskemål och synpunkter i det dagliga arbetet. Barnens inflytande är beroende på personalens lyhördhet för barnens behov. Vårdnadshavarnas delaktighet kan däremot öka. Indikatorvärdet baseras på ny webbaserad enkät Analys Arbetet planeras så att alla barn ska få ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Barnens intressen, behov och idéer styr till stor del innehållet i aktiviteterna under dagen. Vårdnadshavarna ges möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. För att åstadkomma detta kan ett tydligare underlag behövas för samtal med vårdnadshavarna kring barnets lärande och utveckling. Sida 24 av 54
26 Åtgärder Ge föräldrar ökad kunskap angående verksamheternas styrdokument och därmed också kunna diskutera verksamhetens pedagogiska innehåll. Nyckeltal: Pedagogisk omsorg Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Totalt antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg 287 244 190 Antal inskrivna barn i kommunala pedagogisk omsorg 108 128 138 Antal inskrivna barn i enskilda pedagogisk omsorg 179 116 52 Nettokostnad/barn, pedagogisk omsorg 87 094 90 795 96 435 Nettokostnad exkl lokaler/barn, pedagogisk omsorg 86 954 90 766 96 331 Personalkostnad(barn, pedagogisk omsorg 79 177 82 290 87 335 Övrig kostnad/barn, pedagogisk omsorg 7 776 8 459 8 984 Antal inskrivna barn, pedagogisk omsorg 113 129 139 Antal fastanställda (åa) (snitt april-nov HR-plus), pedagogisk omsorg 24 28 33,5 Antal heltidsbarn/årsarbetare, pedagogisk omsorg 4,72 4,59 4,13 Sida 25 av 54
27 Grundskolan/ Grundsärskolan Verksamhetens omfattning: I grundskolan/särskolan går elever från förskoleklass till år 9. Inom Utbildningsnämndens ansvarsområde finns 20 grundskolor, ett skoldaghem samt fyra särskolor med tillhörande fritidshemsverksamhet. Dessutom tillkommer tre friskolor (F-klass år 9). Verksamhetens inriktning: I skolan skall elevens individuella behov, lärande och kunskapsutveckling stå i centrum. Kärnverksamheten i skolan omfattar lärande, omsorg och fostran, vilket skall prägla hela systemet för styrning och ledning såväl som de stödjande systemen. Skolan skall vara en trygg och demokratisk mötesplats som skapar förutsättningar och lust hos eleverna att utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna påverka och orientera sig i ett föränderligt samhälle. Skolan skall präglas av nyfikenhet, kreativitet, likvärdighet och ömsesidig respekt. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med god ekonomisk hushållning. Det innebär Verksamheterna skall tillgodose. varje elevs behov och bedrivas med höga förväntningar på varje elevs lärande och utveckling. Detta skall i första hand göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Varje enhet skall uppmuntras och ges möjlighet till att finna egna former för kreativitet, entreprenörskap och professionellt nytänkande. Verksamheterna skall samverka och ansvara för att det sker ett erfarenhetsutbyte kring metoder och resultat. Verksamheterna skall vara tydliga i sina krav och förväntningar på elevens ansvar och rättigheter. Verksamheterna skall arbeta utifrån ett allas elevers lika värde. Verksamheterna skall arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Verksamheterna skall arbeta för att utveckla ett entreprenöriellt tänkande. Sida 26 av 54
28 Driftredovisning Ekonomi (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto 63 SÄRSKOLA 27 610 27 625 28 734 30 044-106 29 938-1 204 Interkommunal ersättning -1 144-830 -1 150 329-734 -405-745 Grundsärskolans enheter -676 220-2 174 2 174 64 GRUNDSKOLA 381 445 380 437 384 750 383 576-429 383 147 1 603 Ersättning till friskolor 50 954 54 800 56 304 61 126-3 660 57 466-1 162 Interkommunala intäkter -8 743-8 855-8 500-8 370-8 370-130 Interkommunala kostnader 5 838 5 163 4 500 4 701 4 701-201 Statsbidrag -1 091-1 243-1 310-793 -793-517 Grundskolans enheter -854 7 288 1 348-1 348 SUMMA 453 339 464 605 463 328 479 775-14 091 464 858-1 530 Årets verksamhet: Skolverkets satsning Handledning för lärande. Kronan går in i Skolverkets satsning Handledning för lärande. Ett projekt som löper från 2012 2015. Målet med satsningen är att höja elevernas kunskapsresultat. Tyngdpunkten skall vara handledning i undervisningssituationer till lärarna. Det handlar både om grupphandledning och individuell handledning. Sommarskola År 2012 erbjöds sommarskola till elever i åk 9 (samt ett fåtal gymnasieelever) som inte uppnått målen för godkänt i grundskolans ämnen: svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Elever i åk 8 erbjöds att läsa matematik. Alla elever som sökte sommarskolan 2012 blev erbjudna en plats. År 2012 antogs 105 elever till sommarskolan. Av dessa 105 elever var 65 elever åk 9, 10 gymnasieelever och 30 elever åk 8. Av totalt 55 elever (åk 9 samt gymnasieelever) som fullföljde sommarskolan 2012 har 33 elever (60%) uppnått godkänt betyg. Betyg från årskurs 6 Från och med höstterminen ges terminsbetyg även i årskurs 6 och 7. Personalen har kompetensutvecklats under året. 2-1 satsning datorer till grundskolan Eleverna i grundskolan har fått ökad tillgång till arbetsdatorer genom att de fått överta bärbara datorer från gymnasieskolan. Nationella prov ges i årskurs 6 De nationella proven som gavs i årskurs 5 har flyttats till årskurs 6 i enlighet med nya styrdokument. Sida 27 av 54
29 Statsbidrag för basfärdigheterna Läsa, skriva, räkna 2012 Statens satsning med att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva, räkna i syfte att öka elevernas måluppfyllelse har pågått sedan 2008. Trollhättans Stad ansökte om medel och fick 1 548 500 kronor att använda till personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, övriga stöd och utvecklingsinsatser, läromedel samt insatser för lärare som syftar till att stödja och utveckla arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. STEPS entreprenöriellt lärande i skolan Flera skolor i Trollhättan har deltagit i Strategiskt entreprenörskap i skolan (STEPS). Projektet har haft som mål att utveckla och öka förutsättningarna för skolpersonal att skapa en entreprenöriell, företagsam och jämställd skola. Fokus har legat på verksamhets- och organisationsutvecklande insatser. Processledare har stöttat de deltagande pedagogerna. Ekonomi: Grundskole- och grundsärskoleverksamheten gör under år 2012 ett underskott på 1,5 mnkr. Enheternas del av underskottet är 1,3 mnkr. Nämndens underskott består till stor del av ökade kostnader för elever i friskolor 1,2 mnkr. Detta beror inte på att fler elever valt enskilda skolor utan att kostnader som tilläggsbelopp varit högre. Även de interkommunala intäkterna och kostnaderna överskrider budget, framförallt inom särskolan. Mot enheterna gör nämnden ett överskott på 1,6 mnkr. Tabell: Jämförelse budget-utfall grundskoleelever Budget Utfall Differens Förskoleklass 573 567-7 År 1-3 1713 1704-9 År 4-6 1560 1554-7 År 7-9 1544 1542-2 Grundsärskola 73 74 1 Friskolor 761 761 0 Friskolor förskoleklass 67 69 2 Summa 6291 6270-21 Under flera år har elevtalen i grundskolan minskat men nu har en stabilisering skett då antalet barn ökar med början i de yngre åren. Andelen elever som får sin undervisning i friskola har fortsatt att öka lite och förändringen sedan år 2011 är 0,1 procentenheter. Sida 28 av 54
30 Trollhättans elever i grundskolan Antal elever (kommunens egna) Antal friskolelever 16,0% Andel 14,0% friskolelever ; 641 650 644 13,9% 12,0% 660 687 719 759 765 10,0% 5706 5614 5412 5182 4987 4829 4758 4724 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Andel friskolelever 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Under hösten gjordes en målgruppsjustering mot grundskolan på -0,5 mnkr. Det överskott som nämnden gör på grundskolan beror på färre elever i kommunens skolor än beräknat i budget. Även statsbidragen gav ett negativt resultat jämfört med budget. Detta beror på att det var färre barn att söka bidrag för asyl från migrationsverket än budgeterat. Det stora arbete som genomfördes under år 2012 för att komma i ekonomisk balans vad gäller personalkostnader har inte gett fullt utslag under året. Detta kommer ge effekt först under år 2013. Enheterna går trots detta med betydligt lägre underskott än tidigare år. Detta för att man varit mycket restriktiv med både vikariekostnader och övriga kostnader. Uppdrag: Uppdrag Varje elevs kunskapsutveckling skall stärkas Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Meritvärden år 9 Meritvärden år 6 Mål Utfall 195,5 204,1 206,7 Mål Utfall Resultat För Trollhättans Stad som helhet fortsätter den positiva trenden med ökande meritvärden i år 9 och ligger nu nästan i nivå med riket. Elever i år 6 och 7 fick betyg först under höstterminen. Analys Det är glädjande att trenden med ökande meritvärden håller i sig. Skillnaden mellan olika grupper av elever är dock stor, t ex har flickorna betydligt högre meritvärde än pojkarna. Elever med utländsk bakgrund och elever vars vårdnadshavare har högst förgymnasial utbildning ligger lågt i meritvärde. Dessa skillnader finns även på riksnivå, men Trollhättan ligger betydligt under riket för motsvarande grupper. Gul Sida 29 av 54
31 Åtgärder Det krävs fortsatt fokus på elevernas kunskapsutveckling i syfte att höja meritvärde och behörighet till gymnasiet för alla elever i Trollhättans Stad samt utjämna de skillnader som finns mellan skolorna. Ett analysprojekt kring meritvärden kommer att genomföras våren 2013. Det är också viktigt att ta fasta på de framgångsfaktorer för ökad måluppfyllelse man sett på olika skolor; tydligt ledarskap i klassrummet, tydliggörande av rektors och pedagogers ansvar, studiehandledning på elevens modersmål, inkludering samt tydliga mål och höga förväntningar. Uppdrag I Trollhättan skall alla elever ha en bra lärandemiljö Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Relationerna i verksamheterna skall präglas av respekt, höga förväntningar och ömsesidigt förtroende. Mål 80,0 90,0 Utfall 89,0 Resultat Eleverna i Trollhättans skolor upplever överlag god trivsel och trygghet. En ny metod med webbenkäter har introducerats, vilket resulterat i varierande svarsfrekvens. Analys Skolorna arbetar aktivt för att främja delaktighet, tydliggöra mål och arbetar för inkludering för alla elever. Goda exempel där man kunnat se en positiv effekt på lärandemiljön är när skolan prioriterat elevinflytande, låtit nyanlända elever delta mer i ordinarie ämnesundervisning och i större utsträckning använt digitala verktyg för att på sätt skapa en större variation i undervisningen. Åtgärder Det finns ständigt behov av att utveckla arbetet med dessa frågor. För att vidareutveckla elevernas lärmiljö vill man t ex se fler datorer och digitala verktyg, skapa en större flexibilitet i organisationen samt uppmuntra rektorer/pedagoger att lära av varandra. Uppdrag I Trollhättan skall eleverna och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i elevernas lärande och utveckling Gul Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Andel elever som anser att de får vara med och påverka hur skolarbetet skall utföras. Andel vårdnadshavare som anser att verksamheten präglas av respekt och ömsesidigt förtroende. Mål 80,0 90,0 Utfall 62,0 Mål 80,0 90,0 Utfall 83,0 Resultat 2012 introducerades digitala enkäter till elever och vårdnadshavare, vilket resulterat i en varierande svarsfrekvens. Med enkätsvar och enheternas egna utvärderingar som underlag är förvaltningens uppfattning att elever och vårdnadshavare upplever att de har ett visst mått av inflytande och att de känner delaktighet. Analys Sida 30 av 54
32 Verksamheterna verkar för att uppnå en hög grad av dialog och delaktighet med elever och vårdnadshavare. Skolorna har en mängd samverkansforum för elever och vårdnadshavare för att möjliggöra delaktighet och inflytande. Genom digital IUP kan elev och vårdnadshavare följa måluppfyllelse etc. Man behöver dock arbeta med att utveckla samverkansformerna med vårdnadshavarna. Att nå alla, oavsett bakgrund och språk, är en stor utmaning. Åtgärder Vidareutveckla arenor för dialog mellan elever, vårdnadshavare och skola. Nyckeltal: Nyckeltal Nettokostnad (tkr), grundskolan, inkl friskolan 437 392 437 590 427 549 Antal elever i grundskolan, inkl friskolan 5 598 5 622 5 655 Nettokostnad/elev (kr), inkl friskolan 78 134 77 835 75 605 Undervisningskostnad (tkr), grundskolan 195 837 200 468 195 837 Antal inskrivna barn i kommunala förskoleklasser 564 595 564 Antal inskrivna barn i enskilda förskoleklasser 69 67 72 Antal inskrivna barn i förskoleklass, till andra kommuner 0 0 0 Antal inskrivna barn i förskoleklass, från andra kommuner 11 15 14 Antal inskrivna barn i kommunala grundskolor 4 685 4 694 4 794 Antal inskrivna barn i friskolor 765 759 719 Antal inskrivna barn i grundskolor, till andra kommuner 39 39 35 Antal inskrivna barn i grundskolor, från andra kommuner 109 105 107 Antal inskrivna barn i kommunala särskolor 74 76 82 Antal inskrivna barn i särskolor, till andra kommuner 1 1 0 Antal inskrivna barn i särskolor, från andra kommuner 2 3 5 Nettokostnad/elev, grundskolan 65 196 71 558 69 779 Nettokostnad exkl lokaler/elev, grundskolan 53 089 57 327 55 720 Undervisningskostnad/elev, grundskolan 37 177 41 513 39 963 Läromedelskostand/elev, grundskolan 1 825 2 419 2 516 Lokalkostnad/elev, grundskolan 12 107 14 231 14 060 Kostnad per förskoleklasselev, grundskolan 21 109 18 360 17 293 Antal elever exkl förskoleklass, grundskolan 5 337 4 824 4 901 Antal elever i förskoleklass, grundskolan 564 595 564 Andel elever med modersmålsundervisning, grundskolan, % 19 19 19 Andel elever med svenska som andra språk, grundskolan % 20 22 20 Andel elever i behov av särskilt stöd(åtgärdsprogram), % 16 17 22 Antal elever med anpassad studiegång, grundskolan 86 108 99 Antal anställda (åa) (snitt april-nov HR-Plus), grundskolan 604 601 587 Antal pedagoger (åa) (snitt april-nov HR-Plus), grundskolan 385 397 391 Lokalyta (BRA), grundskolan 62 448 63 063 64 860 Lokalyta/elev, grundskolan 10,55 11,64 11,87 Antal pedagoger per 100 elever, Grundskola/Grundsärskola 7,2 8,2 8 Antal specialpedagoger (åa), grundskolan 13,4 16,8 14,3 Antal årsarbetare med högskoleutbildning i förskoleklass, grundskolan 33,7 28,3 28,4 Andel elever i år 9 som har betyg minst G i minst 16 ämnen, grundskolan % 71% 75% 68% Andel elever i år 5 som kan simma 200 m, grundskolan % 80 84 86 Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Sida 31 av 54
33 Nyckeltal Resultat i nationella prov (elevtal juni) år 9, andel elever som uppnått minst G i samtliga delprov (sv, ma, eng), grundskolan % Resultat i nationella prov (elevtal juni) år 6 (5), andel elever som uppnått kravnivån för samtliga delprov i ma, grundsskolan % Resultat i nationella prov (elevtal juni) år 6 (5), andel elever som uppnått kravnivån för samtliga delprov i sv, grundsskolan % Resultat i nationella prov (elevtal juni) år 6 (5), andel elever som uppnått kravnivån för samtliga delprov i eng, grundsskolan % Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 84 73 69 73 74 80 73 71 84 82 78 77 Resultat i nationella prov år 3, andel som uppnått kravnivån för samtliga delprov i matematik 73 82 81 Resultat i nationella prov år 3, andel som uppnått kravnivån för samtliga delprov i svenska 73 85 84 Andel nöjda föräldrar i årskurs 3 gällande kvalitén. 92% 93% Andel nöjda föräldrar i årskurs 5 gällande kvalitén 89% Andel nöjda föräldrar i årskurs 8 gällande kvalitén 83% Notering nyckeltal: år 2012 gjordes nationella prov i årskurs 6 till skillnad från tidigare år då de gjordes i årskurs 5. Sida 32 av 54
34 Frivilliga skolformer Verksamhetens omfattning: Gymnasieskolan/Gymnasiesärskolan utgörs dels av utbildning på nationella program, som är avsedda att genomgås på tre år, samt introduktionsprogrammen. Lärcentrum består av följande verksamheter; Grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningar, svenska för invandrare SFI, Särvux och Kvalificerad yrkesutbildning KY samt högskoleutbildningar på distans. Kärnverksamheten i Uppdragsutbildningen innebär att företag och myndigheter kan köpa skräddarsydda utbildningar. Verksamheten skall vara självfinansierad. Verksamhetens inriktning: I de frivilliga skolformerna skall elevens individuella behov, lärande och kunskapsutveckling stå i centrum. Kärnverksamheten i de frivilliga skolformerna är lärande, omsorg och fostran vilket skall prägla hela systemet för styrning och ledning såväl som de stödjande systemen. De frivilliga skolformerna skall vara en trygg och demokratisk mötesplats som skapar förutsättningar och lust hos de studerande att utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna orientera sig i ett föränderligt samhälle. Skolformerna skall präglas av nyfikenhet. Det innebär: Det innebär Verksamheterna skall tillgodose varje elevs behov. Verksamheterna skall uppmuntras och ges möjlighet till att finna egna former för kreativitet och professionellt nytänkande. Verksamheterna skall samverka med andra aktörer. Verksamheterna skall ansvara för att det sker ett erfarenhetsutbyte kring metoder och resultat. Verksamheterna skall vara tydliga i sina krav och förväntningar på de studerandes ansvar, Rättigheter och befogenheter. Verksamheterna skall arbeta för att utveckla entreprenöriellt tänkande hos eleverna. Verksamheterna skall arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Verksamheterna skall arbeta utifrån alla elevers lika värde. Sida 33 av 54
35 Driftredovisning Gymnasieskolan 2010 2011 2012 Bokslut 2012 Ekonomi (tkr utan dec) Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto GYMNASIESÄRSKOLA 18 083 19 321 21 460 21 460 21 460 Gymnasiesärsk interk intäkt -6 306-6 770-6 650-6 278-6 278-372 Gymnasiesärsk interk kostnad 4 578 3 956 3 170 3 277 3 277-107 Enhet gymnasiesärskola -426-1 575-2 251-247 -2 498 2 498 GYMNASIESKOLA 191 543 170 780 165 099 165 435 165 435-336 Gymnasiesk interk intäkt -39 475-33 868-32 593-31 103-31 103-1 490 Gymnasiesk interk kostnad 22 086 22 029 20 112 22 982 22 982-2 870 Ersättning frigymnasier 43 074 47 889 46 341 48 786 48 786-2 445 Statsbidrag -118-162 -207-207 207 Enhet gymnasieskola -2 422 5 266 17 904-17 258 646-646 SUMMA 230 617 226 866 216 939 277 593 55 093 222 500-5 561 Driftredovisning Vuxenutbildning 2010 2011 2012 Bokslut 2012 Ekonomi (tkr utan dec) Bokslut Bokslut Budget Kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto SÄRSKOLA 1 056-963 1 378 1 510-55 1 455-77 VUXENUTBILDNING 39 455 36 900 39 643 39 996-36 39 960-317 Vuxenutbildning interk intäkt -352-351 -100-445 -445 345 Vuxenutbildning interk kostnad 18 50 50 Enhet vuxenutb/särvux -1 374 1 254 32 273-32 989-716 716 SUMMA 38 803 36 840 40 971 73 779-33 525 40 254 717 Årets verksamhet: SkanKomp projektet (Gy-Vux) Det treåriga SkanKomp-projektet är nu snart till ända (juni 2013) Målet med projektet är att skapa mer och bättre kompetensutveckling för vuxna. Metodutveckling inom flexibelt lärande och utveckling av lokal kompetensplattform är exempel på prioriterade insatser. Vidareutveckling av branschråd och samverkan med näringslivskontoret ökar chanserna att fånga upp företagens kompetensutvecklingsbehov i Trollhättan. Implementering av En till en -satsningen Implementeringen av en till en-satsningen är nu fullt genomförd. Alla gymnasieelever har under 2012 förfogat över en egen bärbar dator. Utvecklingen av pedagogik och metodik med digital teknik har fortsatt liksom utvecklingen av lärplattformen EDU. Vid årets slut var procentandelen användare runt 80 procent - vilket får betraktas som ett mycket högt värde. Utveckling av nya digitala metoder för elever med behov av särskilt stöd har också startats. Sida 34 av 54
36 Utveckling av webbsidor Under året har utvecklingen av studiesajten.se fortsatt med målet att skapa en självklar informationsportal där hela kommunens utbud vad gäller frivilliga skolformer skall finnas med. Processen gemensam gymnasieskola och vuxenutbildning Trollhättan- Vänersborg Samverkan med Vänersborg har fortsatt under 2012 utifrån det samverkansavtal som togs fram för att förbereda för ett gemensamt kommunalförbund, kallat Kunskapsförbundet Väst, vid årsskiftet 2012-2013. Ny förbundsdirektör anställdes i september 2012. För fordonsprogrammet (MTU) beslutades under våren om en gemensam placering i Vänersborg där år 1 startade ht 12 och hela programmet återfinns fr.o.m. ht 13. Lokaleffektivisering frivilliga skolformer Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen beslöt 2011 att genomföra en lokalplanering i början av 2012 för frivilliga skolformer där målet är att Nils Ericssonsgymnasiet, Magnus Åbergsgymnasiet och Lärcentrum kommer att bedriva sin verksamhet i ett gemensamt Campus placerade i NE- och MÅGs tidigare lokaler. Ett upphandlingsunderlag är klart vid årsskiftet 12-13 och beslut tas under våren 13 efter inkomna anbud. Gymnasiereformen Gy 11 steg II Genomförande, anpassningar och planering pågår för fullt inom gymnasieskolan utifrån nationellt syfte att nå bättre resultat. Från ht 2011 arbetar vi efter den nya skollagen samt gymnasiereformen Gy 11 som start i år 1 ht 2011 med tillhörande ny betygskala. Läsåret 12-13 genomför successivt steg II i denna förändring som avslutas läsåret 13-14 fullt igenom i alla årskurser. Omställningsuppdraget runt fordonsindustrin Lärcentrum koordinerar och administrerar 1000 extra platser till vuxenutbildningen i Trollhättan och regionen med tillskapande av stora volymer yrkesutbildningar inom bristyrkesområden. Nya läroplaner för vuxenutbildningen Från och med 1 januari 2013 träder en ny förordning och läroplan för vuxenutbildningen i kraft. Organisationen har under året förberetts på omställningen till att arbeta efter nya kursplaner och en ny betygsskala. Ekonomi: Gymnasieskolan/Gymnasiesärskolan redovisar gemensamt ett underskott om 5,56 mnkr i förhållande till budget för år 2012, vilket till stor del beror på förändrade elevströmmar till och ifrån andra kommuner och frigymnasier. Trenden att allt färre elever från andra kommuner väljer att studerar i Trollhättans gymnasieskolor fortsatte även under 2012. Gentemot budget minskade det genomsnittliga elevtalet med 3 elever. Detta motsvarar 1,49 mnkr mindre i interkommunala ersättningar från andra kommuner, än vad som budgeterats för. Utfallet beror på att eleverna valt att läsa vid de billigare programmen på skolorna. Sida 35 av 54
37 Till detta kommer att antalet elever, folkbokförda i Trollhättan, som studerat i andra kommuner ökade med 19 elever gentemot budget. Det innebär ett redovisat underskott om 2,87 mnkr. Antalet elever, folkbokförda i Trollhättan, som studerar i frigymnasier har minskat med 29 elever gentemot budget, vilket ger ett underskott om 2,45 mnkr för ersättningar till frigymnasier. 2304 elever 1823 elever folkbokförda i Trollhättan s tuderar på NE och MÅG 212 e lever 588 e lever 1504 elever 319 elever (folkbokf örda i Trollhättan) studerar i andra kommuner ( folkbokförda i Trollhättan) studerar i frigymnasium (folkbokförda i Trollhättan) studerar på NE och MÅG (folkbokförda i andra kommuner) studerar på NE och M ÅG Enheterna, Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) inkl gymnasiesärskolan och Nils Ericsonsgymnasiet (NE), redovisar tillsammans ett positivt resultat om 1,8 mnkr. Det positiva resultatet kan främst härledas till att enheterna anpassat sin organisation för att möta det minskande elevantalet. Gymnasieskolorna har även lyckats öka sina intäkter genom samarbete med framför allt Lärcentrum. Sida 36 av 54
38 Tabell; Differens mellan antalet kontraktselever och redovisat snittelevtal per program under jan-dec 2012. SKOLA Kontrakt Utfall Differens Elevtal Jan - Dec Kontr./Utfall Magnus Åbergsgymn. Byggprogrammet 206 193-13 Estetiska pr. Bild 21 19-2 Estetiska pr. Musik 87 77-10 Hotell o Turist 32 31-1 Handel o Administr 77 76-1 Hotell, Restaur o Livsm 71 72 1 Medieprogrammet 67 69 2 Samhällsprogrammet 294 309 15 SMSp- ID 49 49 IVIK 30 37 7 Summa 934 932-2 Nils Ericsonsgym Barn o Fritidsprogr 85 85 El o Energiprogrammet 66 62-4 VVS/Fastigheter 37 38 1 Industriprogrammet 108 107-1 Specialutf. Program Fordonsprogrammet 51 43-8 Naturvetenskapsprog 175 183 8 Teknikprogrammet 175 173-2 Omvårdsprogram 94 91-3 Individuella progr 102 100-2 PRIV 12 9-3 Summa 905 891-14 Gentemot kontraktselever på MÅG och NE, redovisas i genomsnitt 16 färre elever under året, 2 elever färre på MÅG och 14 elever färre på NE. Vuxenutbildningen visar för budgetåret 2012 ett överskott, både för nämnd och enhet om 0,92 mnkr. Efterfrågan på de utbildningar som har erbjudits har varit stor. Grundvux har haft 148 årselever där uppdraget avsåg 120. Under året har arbetet med den särskilda satsningen på gymnasial yrkesutbildning (Yrkesvux) fortsatt, detta i samarbete med näringsliv och arbetsförmedling i syfte att erbjuda yrkesutbildningar som kan leda till arbetstillfällen inom utvecklingsbranscher. Lärcentrum har haft 251 kommunala gymnasiala teoretiska utbildningsplatser, uppdraget var 190 platser. För 2012 har enbart medel för statliga yrkesvuxplatser använts och dessa har uppgått till 583. Under budgetåret hade Lärcentrums platser för svenskundervisning för invandrare uppgått till 387, kontrakt var på 250. Sida 37 av 54
39 700 Antal elever per utbildning 600 500 400 300 200 Kontrakt Utfall 100 0 Grundläggande utbildn Gymn utb. Teoretisk Under året har SkanKomp fortsatt. Målet med projektet är att utveckla utbildningsorganisationernas kompetens, skapa fler nätverk och samverka med företag och organisationer i beställarkompetens. Projektet kommer att pågå till och med 2013. Uppdrag: Gymnasieskolan Gymnasie utb. Yrkesvux kom Gymnasie utb. Yrkesvux statlig Sv. Undervisn. För invandrare Uppdrag Varje elevs kunskapsutveckling skall stärkas Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Meritvärden åk 3/elev gymnasieskolan Mål Utfall 13,4 13,8 13,5 Resultat Ökningen av det genomsnittliga meritvärdet har planat ut något, men en positiv trend över tid är tydlig. Meritvärdet är dock ännu inte i nivå med riket eller kommungruppen. Båda gymnasieskolorna uppvisar lägre måluppfyllelse än riket när det gäller behörighet till universitet och högskola. Andelen elever som fullföljt sin utbildning inom fyra år är i genomsnitt i nivå med riket. Analys Resultaten skiljer sig åt såväl på skol- som program- och gruppnivå. Det finns skillnader i måluppfyllelse mellan män och kvinnor, mellan elever med svensk och utländsk bakgrund och mellan yrkes- och studieförberedande program. Skolorna har analyserat sina resultat systematiskt och funnit samband mellan ett gott bemötande, skolnärvaro och måluppfyllelse. Andra framgångsfaktorer är tillgången till elevdatorer, en gemensam IT- lärplattform på nätet och studiehandledning på modersmålet. Åtgärder Genom att utveckla strategier för att minska antalet avhopp och öka skolnärvaro kan den totala måluppfyllelsen antas öka. Stärka den pedagogiska kopplingen mellan karaktär- och kärnämnen och i större utsträckning nyttja tillgängliga IT-baserade lösningar för att anpassa lärmiljöerna till elevernas behov. Sida 38 av 54
40 Uppdrag I Trollhättan skall alla elever ha en bra lärandemiljö Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Relationerna i verksamheterna skall präglas av respekt, höga förväntningar och ömsesidigt förtroende. Gul Mål 80,0 90,0 Utfall - Resultat Elevernas lärmiljö upplevs som god enligt kartläggning i samband med den årliga revideringen av planen för kränkande behandling. Analys Ingen gemensam enkät har genomförts under året pga att skolorna inom Kunskapsförbundet ska utgå från samma ingångsvärden som mäts vt 2013. resultaten baseras på egna mätningar. Trivsel och skolresultat är starkt kopplade till hur eleven upplever sig bemött. Åtgärder Fortsätta med att bedriva ett systematiskt arbete med att kartlägga, identifiera och bryta negativa mönster med planen mot kränkande behandling som grund. involvera och motivera eleverna att ta ansvar för sin lärmiljö i den demokratiska fostran. Uppdrag I Trollhättan skall eleverna och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i elevernas lärande och utveckling Gul Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Andel elever som anser att de får vara med och påverka hur skolarbetet skall utföras. Andel vårdnadshavare som anser att verksamheten präglas av respekt och ömsesidigt förtroende. Mål 80,0 90,0 Utfall - Mål 80,0 90,0 Utfall - Resultat Ingen gemensam enkät har genomförts under året p.g.a. att skolorna inom Kunskapsförbundet ska utgå från samma ingångsvärden som mäts vt 2013. Resultatet bedöms dock som delvis uppfyllt baserat på egna mätningar och den ständiga dialogen. En servicedeklaration finns framtagen. Analys Det finns fungerande formella arenor för dialog och inflytande på för eleverna på båda skolorna. Det direkta inflytandet i klassrummet behöver utvecklas ytterligare. För att nå föräldrarna till de elever som är under 18 år behöver IT-baserade metoder utvecklas och nyttjas i högre grad. Genom att använda det entreprenöriella lärandet som tar sin utgångspunkt i elevens eget intresse kan upplevelsen av delaktighet väntas öka. Åtgärder Vidareutveckla digitalt stödda modeller för utvärdering och inflytande på elevnivå. Arbeta för att öppna skolorna för dialog med vårdnadshavare både fysiskt och med hjälp av It. Öka tillgängligheten för vårdnadshavare och elever med annat modersmål genom att erbjuda översatt informationsmaterial. Fortsätta med det entreprenöriella lärandet. Sida 39 av 54
41 Nyckeltal: Gymnasieskolan Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Nettokostnad (tkr), gymnasieskolan 206 540 211 934 220 298 Totalt antal elever i gymnasieskolan, inkl elever till och från andra kommuner 2 623 2 766 2 886 Antal inskrivna elever i kommunens egna gymnasier, inkl elever från andra kommuner 1 823 1 995 2 181 Antal inskrivna elever i kommunens egna gymnasier, exkl elever från andra kommuner 1 504 1 652 1 782 Antal inskrivna elever inskrivna i frigymnasier 588 566 497 Antal inskrivna elever i gymnasier, till andra kommuner 212 205 208 Antal inskrivna elever i gymnasier, från andra kommuner 319 343 399 Nettokostnad/elev (kr), gymnasieskolan 78 742 76 621 86 663 Undervisningskostnad (tkr), gymnasieskolan 82 168 86 411 91 527 Undervisningskostnad/elev (kr), kommunala gymnasieskolor 45 073 43 318 41 966 Antal pedagoger per 100 elever, gymnasieskolan 8,4 7,7 7,9 Antal inskrivna i kommunens gymnasiesärskola 69 65 67 Antal inskrivna i gymnasiesärskolan, till andra kommuner 10 13 18 Antal inskrivna i gymnasiesärskolan, från andra kommuner 29 31 30 Andel elever från andra kommuner i Trollhättans gymnasieskolor, % 17,5 17 18,3 Andel trollhätteelever i andra kommuners gymnasieskolor, % 9,2 8 8 Andel trollhätteelever i frigymnasier, % 25,5 23 20 Bruttokostnad/elev, gymnasieskolan 98 421 93 662 92 732 Nettokostnad/elev, gymnasieskolan 78 742 76 621 86 663 Nettokostnad exkl lokaler/elev, gymnasieskolan 61 846 65 876 68 091 Undervisningskostnad/elev, gymnasieskolan 40 952 43 318 41 966 Läromedeleskostnad/elev, gymnasieskolan 6 470 8 173 9 258 Lokalkostnad/elev, gymnasieskolan 16 896 20 043 18 571 Andel elever (%) i Trollhättans gymnasieskolor, NV/TE- och SP-program 36,5 31,5 29 Andel elever (%) i Trollhättans gymnasieskolor, individuella programmet 8 8,5 8 Andel elever (%) i Trollhättans gymnasieskolor, specialutformade program 7 7,5 10 Andel elever (%) i Trollhättans gymnasieskolor, övriga program 49,5 52,5 53 Antal anställda (åa) (snitt april-nov HR Plus), gymnasieskolan 233 228 245 Antal lärare (åa) (snitt april-nov HR Plus), gymnasieskolan 153 154 172 Lokalyta (BRA), gymnasieskolan 43 854 46 805 47 198 Lokalyta/elev, gymnasieskolan 24 23,5 21,6 Andel lärare med pedagogisk utbildning (behöriga), gymnasieskolan % 94% 92,5% 92% Antal elever i åk 3 med MVG i svenska A, gymnasieskolan 72 94 90 Antal elever i åk 3 med MVG i svenska B, gymnasieskolan 77 109 86 Antal elever i åk 3 med MVG i engelska A, gymnasieskolan 105 102 85 Antal elever i åk 3 med MVG i matematik A, gymnasieskolan 97 105 90 Antal elever i åk 3 med VG i svenska A, gymnasieskolan 193 279 235 Antal elever i åk 3 med VG i svenska B, gymnasieskolan 168 224 194 Antal elever i åk 3 med VG i engelska A, gymnasieskolan 236 280 254 Antal elever i åk 3 med VG i matematik A, gymnasieskolan 180 216 175 Antal elever i åk 3 med G i svenska A, gymnasieskolan 283 263 308 Antal elever i åk 3 med G i svenska B, gymnasieskolan 250 257 288 Antal elever i åk 3 med G i engelska A, gymnasieskolan 244 261 305 Antal elever i åk 3 med G i matematik A, gymnasieskolan 302 284 356 Antal elever i åk 3 med IG i svenska A, gymnasieskolan 24 31 37 Antal elever i åk 3 med IG i svenska B, gymnasieskolan 60 60 97 Sida 40 av 54
42 Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Antal elever i åk 3 med IG i engelska A, gymnasieskolan 33 18 49 Antal elever i åk 3 med IG i matematik A, gymnasieskolan 44 63 64 Antal elever som inte fått slutbetyg i åk 3, gymnasieskolan 84 68 107 Antal elever med slutbetyg på åk 3 reducerat program, gymnasieskolan 0 0 2 Antal elever som avbryter sina studier åk 3, gymnasieskolan 5 8 18 Framtiden: Från och med år 2013 övergår gymnasieverksamheten till Kunskapsförbundet Väst. Uppdrag: Vuxenutbildningen Uppdrag Varje elevs kunskapsutveckling skall stärkas Gul Resultat Analys Eleverna har god kännedom och förståelse för kunskapsmålen, vilket är resultatet av ett långsiktigt och strategiskt arbetssätt med rutiner och dokumentation. En regelbundet återkommande utvärdering tydliggör och aktualiserar målen för verksamheten. Individuella samtal mellan lärare och kursdeltagare i varje kurs kring resultat och målsättning med ISP som utgångspunkt är också en viktig framgångsfaktor. Vi har ett fortsatt viktigt uppdrag att analysera orsakerna till avbrott av studier och se till att fler når sina mål. Det handlar tidig och korrekt information till eleven och hjälp med att anpassa kursnivå till elevens förkunskaper. Lärcentrums skolbibliotek har ett tydligt uppdrag att vara ett stöd för vuxnas lärande. Åtgärder Utveckla användningen av ISP som verktyg, nå fler elever med rådgivning via SYV, öka inslagen av validering. Utveckla fler orienteringskurser med väl utformat innehåll. Uppdrag I Trollhättan skall alla elever ha en bra lärandemiljö Sida 41 av 54 Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Relationerna i verksamheterna skall präglas av respekt, höga förväntningar och ömsesidigt förtroende. Resultat Mål 80,0 90,0 Utfall Analys De studerande är i stor utsträckning nöjda med sin arbetsmiljö. En av orsakerna är att vi kan fokusera på renodlad vuxenutbildning, exempelvis i våra gemensamma studieytor och i skolbiblioteket. Vi utvecklar miljöer som är anpassade till vuxnas behov av flexibilitet. Den ökade efterfrågan på vuxenutbildning har lett till att våra grupper är stora och lokalerna utnyttjas
43 maximalt. Trots goda förutsättningar när det gäller kvalitet på lokaler och utrustning uppstår trängselproblematik för specialsalar och gemensamma utrymmen vid vissa tidpunkter. Åtgärder Vi ser över lösningar som medger ökad flexibilitet. T ex schemaläggningsprinciper och strategiskt tänkande när vi nyanskaffar läromedel och utrustning. De gemensamma utrymmenas utformning kommer under 2013 anpassas till elevantalet. Uppdrag I Trollhättan skall eleverna och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i elevernas lärande och utveckling Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Andel elever som anser att de får vara med och påverka hur skolarbetet skall utföras. Resultat Mål 80,0 90,0 Utfall Analys I det dagliga arbetet upplevs möjligheten att vara delaktig i utformningen och planeringen av arbetssätt och metoder som mycket god. På kursnivå är elevmedverkan en väsentlig del, där eleverna formulerar personliga mål, medverkar vid planering av undervisningen, samt grundligt utvärderar i slutet av kursen. På övergripande nivå har ett omfattande arbete tidigare genomförts för att skapa livskraftiga forum för elevdemokrati, och ett kursombudssystem har prövats. Systemet har haft svårt att få fäste och har under 2012 fört en tynande tillvaro. En slutsats är att vuxenutbildningens kursutformning är försvårande för ett kontinuerligt elevrådsarbete. Åtgärder Vi skall fortsätta ge möjligheter och uppmuntra till elevinflytande genom att försöka finna nya angreppssätt. Frågeställningarna och behoven kan se olika ut vilket medför att elevinflytandets organiserande måste anpassas därefter. Framtiden: Från och med år 2013 övergår vuxenutbildningen till Kunskapsförbundet Väst. Sida 42 av 54
44 Skolformsövergripande Verksamhetens omfattning: Med skolformsövergripande verksamhet menas här bl.a. centralköket, området för stödverksamhet, elevförsäkringar, IT-pedagogiskt forum, förvaltningsstrategisk kompetensutveckling och arbetsvård. Verksamhetens inriktning: Verksamheten ska genom anpassat stöd, verka för att utbildningsverksamheten i Trollhättans Stad skapar förutsättningar och lust hos eleverna att utveckla kunskaper och färdigheter i ett livslångt lärande. Det innebär Skolformsövergripande verksamheterna har att stödja huvudprocessen mot ett ökat lärande, omsorg och fostran. Driftredovisning Ekonomi (tkr utan dec) 2010 2011 2012 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto Skolmåltidsverksamhet -2 529-1 669-1 340 20 143 22 093-1 950 610 Elevvård 9 041 9 992 10 359 9 132 274 8 857 1 501 Fackligt Centralt 2 734 2 589 2 706 2 689 2 689 17 Pedagogiska insatser -566 369 83 6 516 7 747-1 232 1 315 Central kompetensutveckli 1 759 1 527 1 486 1 370 189 1 181 305 Övrigt 931 857 2 615 1 113 358 755 1 860 SUMMA 11 370 13 664 15 908 40 961 30 661 10 300 5 608 Årets verksamhet: Familjehemsplacerade barn En samverkansplan mellan socialtjänst och skola kring barn placerade i familjehem i linje med Västbus riktlinjer fastställdes. Västbus -samverkan Under året har Västbus -samverkan intensifieras och blivit tydligare. Ungdomsmottagningen Ett samverkansavtal har upprättats mellan NU-sjukvården - socialtjänst och UTB Sida 43 av 54
45 Familjecentrum Ett samverkansavtal har upprättats mellan vårdcentralerna, socialtjänst och UTB Projekt Växtkraft Utbildningsförvaltningen, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har med hjälp av projektmedel från Folkhälsorådarbetet tagit fram en modell föräldrastöd för Trollhättan som ger föräldrar verktyg och ett förhållningssätt som stärker samspelet mellan föräldrar och barn. Centralköket tappat en av sina största kunder Men har trots det vidareutvecklat valmöjligheterna på menyn för gästerna i skolrestaurangerna. Att hitta metoder för att minska svinnet i skolmatsalarna har också prioriterats. Ekonomi: Elevvården redovisar ett positivt resultat om 1 500 tkr totalt. Skolhälsovården uppvisar ett positivt resultat om 573 tkr. Överskottet beror på ökad intäkt för skolläkartjänster samt en skolläkare har gått ner i tjänstetid under höstterminen 2012. Välkomsten har 327 tkr överskott samt studiehandledningen 600 tkr överskott. Detta beror framförallt på att kostnaderna är bokförda på annan verksamhet. Dessa har belastat centrala skolområdets resultat. Fackligt centralt redovisar ett litet överskott. Pedagogiska insatser avser ITPF:s verksamhet och visar ett positivt resultat om 1 300 tkr, som främst beror på att man inte återbesatt personal som har varit tjänstlediga. ITPF är en gemensam servicefunktion till förvaltningens dator/ programanvändare och de budgeterade kostnaderna fördelas inom förvaltningens skolområden enligt en budgetmodell, som bygger på datortäthet per elev. Central kompetensutveckling har likt tidigare år erhållit statsbidrag till olika utvecklingsprojekt inom verksamheten, bland annat Lärarlyftet och Förskolelyftet. Övrigt innefattar bland annat marknadsföring, arbetsvård och ungdomsmottagning. Dessa visar ett positivt resultat om 1 860 tkr, som främst beror på en medveten återhållsamhet på marknadsföring och övriga kostnader. Sida 44 av 54
46 Skolmåltidsverksamheten/Centralköket visar ett överskott om 600 tkr. Totalt har centralköket under året producerat 1 491 000 portioner vilket är en minskning från förra året med 99 000 portioner. Minskningen av portionerna beror på att från och med höstterminen 2012 har en extern kund valt att själva tillaga skolmåltider. Antalet dietportioner har minskat från 419 000 portioner 2011 till 408 000 portioner år 2012. Priset ut mot köparna ökade från 13,70 kr till 13,93 kr, en ökning med 1,67 procent. Av portionspriset är 6,87 kr livsmedelskostnader. Resterande del av portionspriset ska täcka kostnaderna för bland annat personal, transport, reparationer, kapitalkostnader och övrigt. Andelen ekologiska livsmedel har sedan 2011 ökat från ca 13,6 procent till 17,2 procent. Tabell: Portioner/livsmedel Centralkök Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Antal sålda protioner 1 624 000 1 573 000 1 617 000 1 590 000 1 491 000 Kostnad/portion 13,28 13,25 13,50 13,70 13,93 Varav livsmedel 7,72 7,58 7,43 7,57 6,87 Andel ekolog.livsm 14,70% 6,30% 8,50% 13,60% 17,20% Portionspris Livsmedel 44% 49% Transporter 7% Personal, lokaler, övr Sida 45 av 54
47 Uppdrag: Uppdrag Skolformsövergripande verksamheterna skall stödja huvudprocessens lärande, omsorg och fostran Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Andel nöjda mottagare av tjänster från skolformsövergripande verksamhet Resultat Målet nås Mål 90,0 90,0 90,0 Utfall 90,0 Analys Verksamheterna deltar i processer tillsammans med skolor och stärker delaktigheten. Brukarundersökningar genomförs för att säkra måluppfyllelsen. Åtgärder Nyckeltal: Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Antal sålda portioner, centralköket 1 490 991 1 617 000 Kostnad/portion, centralköket 13,93 13,5 Livsmedelskostnad/portion, centralköket 6,87 7,43 Andel ekologiskt livsmedel, % 17,2 8,5 Sida 46 av 54
48 Investeringsredovisning, tkr Utbildningsnämnden Belopp i tkr. Projektkod och benämning Budget Budgetavvikelse 2012 Redovisn Ombudgeteras Slutredovisas Motivering Centralt ansl. oförutsett 100 0 100 80 20 Familjecentrum flyttas till Karlstorpsskolan, investering jan/feb 2013 Div inven,ej IT,gem verks 70 18 52 50 2 Arbetsmiljöplanen påbörjas början av år 2013 Div invent skolmåltverks 149 99 50 50 IT administrationen 495 60 435 100 335 Utrangerade datorer år 2012 påbörjas början av 2013 Utrustning Centralkök 300 296 4 4 Nya avd förskolan 750 299 451 450 1 3 nya avdelningar påbörjas början av 2013 Utrustning/flytt El-progr 0 619-619 -619 Div invent ej IT, grundsk 1 000 785 215 215 IT utrustning Grundskolan 0 384-384 -384 Div invent ej IT, gymn sk 4 195 3 365 830 830 IT utrustning gymnasiet 0 0 0 0 Elevdatorer Måg 0 0 0 0 Elevdatorer N-E 0 0 0 0 Div invent ej IT vuxenutb 300 297 3 3 Div invent ej IT, barnoms 700 437 263 263 IT utrustning barnomsorg 0 164-164 -164 IT reinvesteringar 500 709-209 -209 IT utrustning 1 000 357 643 643 Div invent ej IT. ITPF 200 60 140 140 Sylte Särskola 1 620 1 616 4 4 IT investeringar, ITPF 0 45-45 -45 SUMMA 11 379 9 610 1 769 680 1 089 Sida 47 av 54
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83 Verksamhetsredogörelse 2012 Omsorgsnämnden Nämndens presidium: Ann-Christin Holgersson, Sven-Åke Möll, Maria Nilsson Ordförande: Ann-Christin Holgersson 1:e vice ordf: Sven-Åke Möll 2:a vice ordf: Maria Nilsson Antal ledamöter och ersättare: 15 ledamöter, 7 ersättare. Följande verksamheter ingår i nämndens ansvar: Äldre- och handikappomsorg inkl. förvaltningsledning och stab. Gruppbostäder, korttid/växelvård, dagcentraler/serviceboende, hemvård (hemtjänst och hemsjukvård), färdtjänst, tekniska hjälpmedel, bostadsanpassningsbidrag. Omsorg för funktionshindrade Bostad med stöd och service, korttidsverksamhet, sysselsättning, avlösning, ledsagning, personliga assistenter, kontaktpersoner, anhörigvårdare. Omsorgsnämndens ordförande Ann-Christine Holgersson Omsorgsnämndens andel av kommunens nettokostnad ' 29,2% Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen Omsorgsnämnden kommer under mandatperioden att särskilt fokusera på följande områden: Omsorgen för äldre och funktionshindrade skall tillgodose vård-/omsorgstagarnas individuella behov av varierade insatser. Det långsiktiga behovet skall tillgodoses genom utbyggnad inom olika insatsområden som beslutas av Omsorgsnämnden. Insatserna skall bidra till rättvisa och jämlikhet. Omsorgsverksamheten skall på ett flexibelt sätt anpassas till olika gruppers skilda behov av t ex kultur- och språkkompetens. Förebyggande verksamhet skall prioriteras och erbjudas de grupper som behöver det. 1
84 Stödet till anhöriga skall prioriteras och anpassas efter skilda behov. Äldres och funktionshindrades trygghet skall särskilt uppmärksammas. Verksamheten skall genom aktiv samverkan med andra aktörer och kommunala verksamheter uppmärksamma samt bidra till att öka funktionshindrades trygghet. Verksamheterna skall aktivt skapa förutsättnigar för att öka brukarnas delaktighet vid planering, genomförande och uppföljning av utförda insatser. En stimulerande aktivering skall erbjudas inom äldreomsorgen. En meningsfull sysselsättning skall erbjudas de som behöver det inom omsorg för funktionshindrade. Verksamheten skall bedrivas med en god hushållning av resurser. Driftsammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Ingående Netto Netto netto netto fond Äldre och handikappomsorg 490 737 508 211 689 985 165 906 524 079-830 15 848 Funktionsnedsatta 229 774 245 094 351 891 94 022 257 870-7 981 343 Omsorgsnämnd 867 1 176 972 972 18-5 781 Lednings- o stöd 11 599 11 859 13 819 884 12 935 630 Summa 732 976 766 339 1 056 667 260 811 795 856-8 164 10 410 Investeringssammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Utgift Inkomst Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto Äldre och handikappomsorg 3 704 2 148 6 380-6 380-6 031 Funktionsnedsatta 778 647 319-319 -19 Lednings och stödverksamhet On 1 674 1 300 1 094-1 094 5 356 Summa 6 156 4 095 7 792-7 792-693 Viktiga händelser: Nedan följer ett urval av 2012 års strategiska frågor och händelser. Ett somatiskt våningsplan på Granngården lades ner och Älvabackens demensverksamhet flyttades in där. Införande av nyckelgömmor för tryggare nyckelhantering och bättre logistik i hemvården och i nattpatrullsverksamheten har bedrivits. Närsjukvårdsavtalet utökades från att tidigare ha gällt uppdrag från sjukvårdsrådgivningen för personer över 75 år till att gälla de som är över 65 år. I början av april startade Trygg Hemgång. Det innebär att alla som har behov av kommunala hjälpinsatser går hem från länssjukvården och vårdplaneras i det egna hemmet. 2
85 Vinterkräksjuka och förekomsten av de penicillinresistenta sjukdomarna blir vanligare inom våra verksamheter Detta innebär att hygienfrågan blir allt mer viktig hos oss, och framförallt då personalens följsamhet till de basala hygienrutinerna. Sedan hösten 2011 deltar omsorgsförvaltningen i ett EU-projekt om volontärsamverkan. I projektet ingår deltagare från Spanien, Italien och Finland. Komrev har på uppdrag av Stadens revisorer granskat flera områden. Information framgår av återrapportering av internkontroll. Boendet vid Lextorpsvägen 15 har avvecklats. Omställningen har genomförts successivt och med fokus på ökad självständighet för brukare inom socialpsykiatrin. En revidering av planen för Samverkan Psykiatri Trollhättan (SPT) påbörjades under hösten. Samverkan kommer att vidareutvecklas mellan Trollhättans Stad (socialpsykiatri och ASF) och Regionens öppen- och slutenvård. Införandet av det personaladministrativa systemet Medvind har inneburit stora utbildningsinsatser och behov av vikarier men kommer på sikt att innebära förenklingar och minskat pappersarbete. Utbildning för att möta och förebygga hot och våld och problemskapande beteende har genomförts. Utvärdering av samtliga boenden inom OFF i syfte att se om platserna kan användas med effektivt. Ekonomi: Omsorgsnämndens totala ram tillfördes 13 000 tkr, varav 3 000 tkr till Äldreomsorgen och 10 000 tkr till Omsorg för funktionshindrade. Ramen har sedan reducerats med 1 % på nettokostnaden exklusive kapitaltjänstkostnader som generell effektivisering/besparing, minskningen motsvarar totalt 7 365 tkr. Investeringsbudgeten reducerades med 2 200 tkr och uppgick till 5 150 tkr. För att anpassa verksamheten till budgetnivån beslutade Omsorgsnämnden 2011-12-14 om följande åtgärder: lägga ner ett psykiatriboende minska öppettiderna inom korttidsverksamheten OFF förändra vägledande bestämmelser i syfte att minska servicenivåerna höja matpriserna med 5 % för att öka intäkterna differentiera nivåerna i hemtjänsttaxan inom vårdgrupp 1 nedläggning av ett somatikboende Åtgärderna kostnadsberäknades till 6,5 mkr på helår. Övriga aktiviteter förvaltningen arbetat med för att effektivisera verksamheten och därmed reducera kostnaderna är: Upphandling av nyckellösningar för att minska ledtiderna inom hemvården dagtid och för nattpatrullen. Översyn av nattpatrullens uppdrag Utveckla vårdplanering i hemmet i syfte att minska kötider till korttidsverksamheten och därmed minska kostnader för utskrivningsklara. Avveckla ett antal servicelägenheter för att minska hyresförluster då lägenheter står tomma. Utveckla dagverksamheter/träffpunkter för sociala kontakter och avlasta anhöriga och därmed minska behovet av växelboende och gruppboende. Vakanshållning av tjänster. 3
86 Åtgärderna beräknas minska nämndens kostnader med 1 mkr på helår. I samband med att marsrapporten behandlades i Omsorgsnämnden med befarat underskott på ca 9 mkr beslutade nämnden att begära tilläggsanslag med 7 750 tkr. Kommunstyrelsen beslutade att avvakta med prövningen av tilläggsanslaget beroende på osäkerhet om utvecklingen av vårdtimmar. Med anledning av befarat underskott i junirapporten på drygt 14 mkr beslutade Omsorgsnämnden 2012-08-22 förutom att återigen begära tilläggsanslag att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för budgetanpassning med konsekvensbeskrivningar. Vid nämndens sammanträde 26 september presenterade förvaltningen ett arbetsmaterial innehållande förslag till åtgärder. Omsorgsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att att verka för flexischeman och årsarbetstid införs i syfte att hantera övertalig tid att fortsätta arbetet med läkemedelsgenomgångar på alla vårdnivåer att utreda förändring av framtida demensomsorg, behov av dagverksamhet och växelboende inklusive flexibla bokningssystem inom äldreomsorgens växelboende att bättre utnyttja sjuksköterskor nattetid vilket motverkar behov av utökning med 1,94 tjänster (1 400 tkr) att utreda mobila tjänster inom insatsen inköp av livsmedel att utreda behov av omsorgsresor och möjlighet att åka mer kollektivt, med målsättning att minska resorna med 10 % vilket motsvarar ca 400 tkr att arbeta med riktlinjer för ersättning till assistansbolag att samordna korttidsverksamheterna vid Brunsoppen och Silvertärnan i gemensam lokal på Strömkarlsgården (fd Älvabacken). Beräknad besparing på sikt till ca tre tjänster vilket motsvarar ca 1 500 tkr. 2012-11-21 beslutade nämnden att ersättningen till assistansbolag för personlig assistans enligt LSS inte längre skall följa försäkringskassans schablonersättning 275 kr, utan fastställas till 235 kr för 2013. Såvida inte bolagen kan påvisa att deras kostnader är högre kan besparingen bli ca 2 mkr. 15 000 tkr av Omsorgsnämndens målgruppsuppräkning har sedan 2007 reserverats under Kommunstyrelsen, vilket gjort det omöjligt att förstärka anslag. Av avsatta medel fick Omsorgsnämnden i mars ett tilläggsanslag med 3 300 tkr för att finansiera utökad nattbemanning på demensboendena inom område Söder. Därutöver har nämnden fått tilläggsanslag för ökade målgrupper inom hemvården med 4 800 tkr och för köpta platser inom OFF med 2 800 tkr. Totalt redovisas 2012 ett underskott på 8 164 tkr. Enheterna visar underskott med 1 297 tkr och nämnd och biståndsenhet visar underskott med 7 514 tkr. De största avvikelserna för nämnd och biståndsenhet är överskridande av anslaget för personlig assistans med 5 400 tkr, för färdtjänst/omsorgsresor med 2 600 tkr och för korttidsverksamheten inom OFF med 1 300 tkr. För första gången på många år visar anslaget för bostadsanpassning ett mindre överskott på 300 tkr. Anslaget för utskrivningsklara uppvisar ingen avvikelse. Hemvårdsanslaget visar ett överskott på 2 000 tkr till större delen beroende på ökade avgifter. För enheterna visar område Öster och socialpsykiatrin stora underskott medan område Söder och Väster har stora överskott. Enheterna inom OFF och Specialiserad enhet visar i stort ett nollresultat. 4
87 Bokslut Bokslut Febr Mars April Maj Juni Aug Sept Okt Nov Bokslut 2010 2011 rapport rapport rapport Rapport Rapport Rapport Rapport Rapport Rapport 2012 ÄO, nämnd 1 843-5 606-1 700-3 000-3 600-3 350-2 300-3 900-3 250-850 -1 550-710 ÄO, enheter 5 196 6 702-205 645 1 195 1 385-365 -3 040-1 480-2 100-1 165-183 Biståndsenhet -2 186 1 395-3 000-3 700-3 700-5 200-2 500-1 700-1 900 1 000 550 63 Summa ÄO 4 853 2 491-4 905-6 055-6 105-7 165-5 165-8 640-6 630-1 950-2 165-830 Funktionsh., nämnd -2 839-1 866 550-1 950-2 250-2 450-3 950-3 950-4 150-2 700-2 900-2 124 Funktionsh., enheter 2 863-3 211-2 200-1 465-695 -940-1 795-1 815-2 200-2 575-2 200-1 114 Biståndsenhet -1 065-363 0 0 0 0-3 900-3 800-4 000-3 800-4 600-4 743 Summa Funktionsh. -1 041-5 440-1 650-3 415-2 945-3 390-9 645-9 565-10 350-9 075-9 700-7 981 Förv.ledning 799 1 179 500 500 500 500 500 500 600 600 850 629 Nämnd 77-210 0 0 0 0 0 0 0 0 0 18 Summa 4 688-1 980-6 055-8 970-8 550-10 055-14 310-17 705-16 380-10 425-11 015-8 164 Förvaltningens bedömning -1 000 1 000 Summa 4 688-1 980-6 055-8 970-8 550-11 055-14 310-17 705-15 380-10 425-11 015-8 164 Redovisning av fonder Brutto Ingående Avvikelse Summa Justering Utgående omslutning fond fond fond Nämndsfond -5 781-6 867-12 648 2 565-10 083 Resultatfond, Söder ÄO 160 507 4 667 2 000 6 667-1 852 4 815 Resultatfond, Öster ÄO 158 473 4 910-3 292 1 618 1 618 Resultatfond, Väster ÄO 196 624 5 591 1 021 6 612-713 5 899 Resultatfond, spec. enhet ÄO 83 316 680 88 768 768 Resultatfond, enheter OFF 284 994 343-1 114-771 -771 Summa 10 410-8 164 2 246 0 2 246 Överskottet inom förvaltningsledningen har inräknats i nämndsfonden. Område Söder och Väster når maxfond och överskotten används för att justera nämndsfonden. Måluppfyllelse: Under flera år har omfattande besparingar skett i verksamheten med nedläggningar av verksamhet och stora personalomflyttningar som följd. Trots detta har Omsorgsförvaltningen haft en god måluppfyllelse inom de flesta målområden. Det har varit en utmaning för cheferna att genomföra sparåtgärderna och att söka minimera negativa verkningar av dem. Måluppfyllelsen för äldreomsorgen är inte lika entydigt god som tidigare år. I den nationella brukarundersökning som Socialstyrelsen genomförde under hösten 2012 har Trollhättans resultat för hemtjänsten legat ungefär på riksgenomsnittet och för särskilt boende något under riksgenomsnittet. I den sk Äldreguiden som Socialstyrelsen publicerar årligen är resultaten goda liksom för andra mått som mäts i Kommunens kvalitet i korthet (KKI). Vad gäller behovstäckning finns en brist på boenden för personer med demens. Strategin att successivt stärka insatserna i hemvård med t ex Trygg hemgång för att minska behov av dyra gruppboenden har utvecklats i rätt riktning. Måluppfyllelsen gällande resurshushållning i jämförelse med liknande kommuner har inte kunnat bedömas för 2012 då räkenskapssammandraget inte publiceras förrän i augusti 2013. Den samlade bedömningen är att Omsorg för funktionshindrade har nått samtliga sina kvalitetsmål, tillgänglighetsmålet men också målet att inte ha högre kostnader än liknande kommuner. 5
88 Inkomna beröm/synpunkter och klagomål Äldreomsorg, 20 inrapporterade klagomål, 1 beröm. Klagomålen avser information/delaktighet, medicinhantering, matleveranser samt missnöje med avtalade tider inom hemvården. Beröm för maten på Källstorpsgården samt olika synpunkter genom dagens ros i ttela. Samtliga synpunkter som inkommit har diskuterats i berörda personalgrupper. Omsorg för funktionshindrade (OFF), 6 inrapporterade klagomål, 1 beröm. Klagomålen avser brister i aktuellt boende, bemötande, boendstöd och korttidsverksamhetens öppettider. Beröm har inkommit till boendestöd, kontaktpersoner och dagverksamhet. Samtliga synpunkter som inkommit har diskuterats i berörda personalgrupper. Områdenas resultat: Bruttoomslutning budget 2012 Bokslut resultat 2012 Beräknat resultat i % av omslutn Ing fond 2012-01-01 Utg fond 2012-12-31 Utgående fond i % av omslutn. Område Söder 160 507 2 000 1,25% 4 667 4 815 3,00% Område Öster 158 473-3 292-2,08% 4 910 1 618 1,02% Område Väster 196 624 1 021 0,52% 5 591 5 899 3,00% Specialiserad enhet 83 316 88 0,11% 680 768 0,92% Enheter, ÄO totalt 598 920-183 0 15 848 13 100 2,19% Enheter, OFF totalt 284 994-1 114-0,39% 343-771 -0,27% Enheter, förvaltningen totalt 883 914-1 297-0,15% 16 191 12 329 1,39% De områdesvisa verksamhetsredogörelserna bifogas i bilaga 1. Äldreomsorgens enheter visar ett underskott på ca 200 tkr, vilket är klart bättre än prognoserna under andra halvåret. Anslagen för sjukvård och nattpatruller visar stora underskott medan gemensamma verksamheter och Rehab visar stora överskott. Enheterna inom Omsorg för funktionshindrade redovisar ett underskott på 1 100 tkr, detta kunde konstateras redan vid årets början, då inga möjligheter fanns att förstärka budgetanslagen för gruppbostäder. Däremot visar anslaget för personlig assistans ett större överskott medan anslaget för boendestöd visar ett större underskott. Prognoserna under andra halvåret var sämre än utfallet, till största delen beroende på svårigheterna att beräkna semesterlöneskulden för PAN-anställda. 6
89 Investeringar: tkr Budget (inkl. ombudgeteringar) 7 099 Bokfört 7 802 Budgetutfall -703 Ombudgeteringar till 2011 0 Slutredovisas 2010-703 Redovisning per projekt framgår av bilaga 3. Totalt redovisas ett underskott på 703 tkr. Nämndens anslag för investeringar 2012 reducerades med 2 200 tkr jämfört med förslaget till ny MRP. Stora investeringar planerades för att effektivisera logistiken inom hemvården och larmen inom äldreboendena är gamla och fungerar dåligt och måste därför successivt bytas ut. Äldreomsorgens investeringsanslag visar ett underskott på 1 091 tkr. Anslagen prioriterades för larm, nyckelgömmor och sängar som inte hann levereras under 2011. Det fanns inga möjligheter att avsätta några medel för övriga inköp. Nya regler kring leasing av kopiatorer har gjort att inköp av nya kopiatorer måst göras utan finansiering. Regler kring varmhållning av mat under transporter har inneburit köp av nya matvagnar. Dessutom måste vissa inventarier bytas och nya arbetsplatser måste inredas. Anslagen för lednings- och stödverksamhet har använts med stor restriktivitet och visar ett överskott på 406 tkr. Underskottet förutsätts bli slutredovisat 2012 och inte överföras till 2013 då investeringsbudgeten endast är 3 500 tkr efter neddragning på 2 350 tkr. Framtiden: Äldre och handikappomsorgen är en komplex verksamhet som berörs av beslut och utvecklingstrender inom olika områden och inom angränsande välfärdssektorer. Nedan beskrivs ett antal olika utvecklingsstrategier som fortsatt kommer att ha betydelse där framtida utveckling ställer nya krav på vård och omsorg: Ökande behov och nya målgrupper: Vi blir alltfler äldre äldre med stora omsorgsbehov enligt befolkningsprognosen och förekomsten av demenssjukdomar ökar med stigande ålder. Tiden i gruppboende blir längre än för personer med övervägande somatiska problem. Det finns stora behov av dagverksamhet, växelboende samt avlösning och stöd till anhöriga. Många personer med funktionsnedsättningar saknar delaktighet på arbetsmarknaden. Det påverkar deras levnadsförhållanden, deras psykiska och fysiska hälsa samt sociala kontakter. Funktionshindrades hälsa är ofta sämre än andra. Det behövs mer förebyggande hälsoarbete. Skola, arbetsliv och samhälle har svårt med anpassning till personer med funktionsnedsättningar orsakade av neuropsykiatriska diagnoser. Fortsatt utveckling mot mer avancerade insatser i hemsjukvård. Samhällsutveckling, behov av förebyggande insatser Tillgången på service i närmiljön, kommunikationer, seniorboenden, trygghetsboenden med god tillgänglighet och trygghet är en nyckelfråga i samhällsutvecklingen. Uppsökande verksamhet och preventivt arbete bör ske så att äldre gör egna val för att vara delaktiga och aktiva så länge som möjligt. Stöd för ett ökat frivilligarbete/samverkan och utveckling av närståendestödet. 7
90 Ett bra stöd i hemmet, god tillgång till service. Resurser för hemrehabilitering. Förändrad lagstiftning, nationella riktlinjer Betoning på rättigheter i lagstiftningen. Brukares kunskap om sina rättigheter. Krav och uppföljning från myndigheter, sanktionsavgifter. Ambitionsnivå: t ex nationella riktlinjer demensomsorg, värdighetsgaranti, parboendegaranti, riktlinjer för bemanning mm. Nationell samordning av psykiatrifrågorna. Höjd ambition för utbudet, kvalitet. Patientsäkerhetslagen stärker patientens ställning. Ökade kvalitetskrav Generell utveckling som innebär en mer personlig utformning av välfärdstjänster, ökad delaktighet och inflytande. Krav på ökad personalkontinuitet. Anpassning till mångkultur, kommunen har blivit ett finskt förvaltningsområde med ökade krav på tvåspråkig omsorg Kraven på individuella fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Tillgodose behov av nya gruppboenden, bättre boendemiljöer och mer tillgängliga utemiljöer, socialt innehåll, aktivering, fritidssysselsättning. Hälsofrågor blir allt viktigare. Utveckla pedagogiken i att kunna välja en hälsofrämjande livsstil för personer med funktionsnedsättning. Nya hjälpmedel, behandlingsmetoder, läkemedel. Tillgång till medicinsk vård ökar kostnader på kort sikt men ökar oberoende och hälsa. Viktigt att minska vårdskador med utvecklade system, verktyg, metoder. Vårdrelaterade infektioner kommer att öka ännu mer? Hygienfrågor allt viktigare.fortsatt fokus på kostfrågor och matens betydelse. Samverkan Samverkan i gemensamma processer/vårdkedjor och utveckling av närsjukvårdssamarbetet, utveckla samverkan med privata apotek och vårdcentraler. LOV privata apotek o vårdcentraler komplicerar samarbete och informationsöverföring mellan vårdgivare. IT-stöd, medicinteknisk utveckling En snabbt framväxande välfärdsteknologi ökar möjligheter men kan också innebära ökade krav och kostnader. Utveckling av E-tjänster, E-förvaltning, t ex förenklade ansökningar. Tillgång till service dygnet runt. Transparens, ökad insyn och delaktighet. Sociala medier kan förändra villkoren för nätverkande, kunskapsbildande, opinioner, information. IT- och telefoni, anhörigstödportaler, kontakt via TV. Nå ut med information till brukare/anhöriga genom TV teknik/it - portaler för kommunikation. Den medicintekniska utvecklingen fortsätter, ökar kostnader, överlevnad och höjer kravnivån. Personalutveckling Förebygga arbetsmiljöproblem orsakade av dåliga schema, vikariesituation mm. Omfattande kompetensutveckling krävs gällande värdegrund/bemötande, vardagsrehabilitering, aktivering i vardagen, grundläggande kunskap inom IT-området, hälso- och sjukvårdsinsatser. Stärka systematiskt kvalitetsarbete/evidesnbaserad praktik, forskning och utveckling. Därtill kommer förstås de stora frågorna om ansvarsgränser, lagstiftning, välfärdssektorns finansiering, avgifter, äldres och funktionsnedsattas ekonomiska villkor mm 8
91 Personalredovisning: Period 2010 2011 2012 01-12 01-12 01-12 Personalstatistik Antal anställda (månadsavlönade) 1 806 1 813 1 798 -varav tillsvidareanställda 1 732 1 692 1 673 -varav visstidsanställda 74 121 125 Tillsvidareanställda omräknat i heltidsarbeten 1) 1 586 1 546 1 540 Personalomsättning (tillsvidareanställda) 6,4% 5,3% 7,3% Genomsnittsålder (tillsvidareanställda) 46 46 46 Timavlönade, antal arbetade timmar/årsarb. 2) 360 360 370 Sjukstatistik Total sjukfrånvarodagar, snitt per anställd 22 21 22 -varav korttid 1-14 sjuk dagar 9 8 9 Frisktal - andel friska: 27 29 26 Frisktal - andel friska <= 5 dagar: 3 46 47 47 År 2010 2011 2012 Period 01-13 01-13 01-13 Kostnadsstatistik, tkr Sjuklön inkl PO 14 177 15 136 16 135 Övertid inkl PO 2 659 3 173 3 408 Fyllnadstid inkl PO 1 618 2 138 2 314 Timlön inkl PO 92 213 96 069 98 869 Tillfälligt inhyrd personal 4 282 4 316 5 406 Summa övriga personalkostnader 114 949 120 831 126 131 Konsulter övrigt 445 405 219 Representation 60 91 65 Avg kompetensutveckling 1 276 1 804 1 259 Summa diverse övriga omkostnader 1 781 2 299 1 542 1) Summerad överensk ommen syselsättningsgrad, tjänstledighet frånräk nas inte. 2) Årsabetarebegreppet mäter summa av arbetade timmar dividerat med 1 700 timmar. 3) Nytt nyckeltal, ej krav på historik Antalet månadsanställda personer har minskat med 15 personer totalt. Omräknat till årsarbetare har tillsvidare anställd personal minskat med 6 årsarbetare, antal timanställda har ökat med 20 timanställda. Antalet pensionsavgångar var 18 och personer, som slutat var 122. Sjuklönekostnaderna har ökat med 6,6 % jämfört med 2011, med hänsyn tagen till löneökningar är det en ökning med 3,6 %. Kostnaderna för övertid har ökat med drygt 7 % men ligger fortfarande på en ganska låg nivå. I kostnaderna för tillfälligt inhyrd personal ingår köp av sjuksköterskeresurser från externa bemanningsföretag med 1,5 mkr, vilket är drygt 1 mkr mer än 2011. Behovet av semestervikarier kunde inte lösas med befintliga resurser. 9
92 Äldre och handikappomsorg Verksamhetens omfattning: Hemvård, Särskilda boendeformer, Växelboende/Korttidsboende, Dagverksamhet, Trygghetslarm, Telefontjänst, Terapiverksamhet, Restaurangverksamhet, Ledsagarservice, Avlösarservice, Färdtjänst, Riksfärdtjänst och Bostadsanpassningsbidrag. Hälso- och sjukvården omfattar Hemsjukvård och Rehabilitering/ habilitering (arbetsterapi och sjukgymnastik), Utprovning och tillhandahållande av hjälpmedel för funktionshindrade. Verksamhetens inriktning: Äldre och funktionshindrade skall tillförsäkras en god omsorg med målet att kunna leva ett självständigt liv med livskvalitet. Personalen skall genom hög kompetens, professionellt förhållningssätt och gott bemötande skapa förutsättningar för att bedriva vård och omsorgsarbetet så att det ger trygghet och självständighet med den enskildes behov i fokus. Det innebär Individens Personalen behov skall genom skall vara hög kompetens, vägledande professionellt för omvårdnads- förhållningssätt och biståndsinsatser. och gott bemötande skapa förutsättningar för att bedriva vård och omsorgsarbetet så att det ger trygghet och Äldre självständighet och funktionshindrade med den enskildes skall så behov långt möjligt i fokus. beredas möjlighet att bo kvar i sina hem. Äldre och funktionshindrade skall erbjudas ett äldreboende som tillgodoser behovet av trygghet Individens behov skall vara vägledande för omvårdnads- och biståndsinsatser. och omvårdnad. Äldre och funktionshindrade skall så långt möjligt beredas möjlighet att bo kvar i sina hem. Nya möjligheter skall sökas för att kompensera funktionshinder med hjälpmedel och arbeta med Äldre möjligheter och funktionshindrade och hinder i skall miljön. erbjudas ett äldreboende som tillgodoser behovet av trygghet och omvårdnad. En öppen och engagerad dialog mellan verksamheten och vårdtagare, anhöriga, politiker och andra Nya möjligheter intressenter skall skall sökas utgöra för en att viktig kompensera utgångspunkt funktionshinder för hur arbetet med hjälpmedel skall bedrivas. och arbeta med möjligheter och hinder i miljön. Verksamheten skall ta tillvara frivilligorganisationernas engagemang för att skapa mervärde för En den öppen enskilde. och engagerad dialog mellan verksamheten och vårdtagare, anhöriga, politiker och andra intressenter skall utgöra en viktig utgångspunkt för hur arbetet skall bedrivas. Verksamheten skall ha ett hälsofrämjande synsätt, stimulera till egenvård och ge en god och säker Verksamheten hälso- och skall sjukvård ta tillvara i samverkan frivilligorganisationernas med Västragötalandsregionen. engagemang för att skapa mervärde för den enskilde. Verksamhetens hushållning med resurser skall noggrant följas över tid och jämföras med andra Verksamheten kommuner. skall ha ett hälsofrämjande synsätt, stimulera till egenvård och ge en god och säker hälso- och sjukvård i samverkan med Västragötalandsregionen. Verksamhetens hushållning med resurser skall noggrant följas över tid och jämföras med andra kommuner. 10
93 Driftredovisning Intäktsfinansierad verksamhet Äldre och handikappomsorg Ekonomi (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget Intäkt Kostnad Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto 284 Bostadsanpassning -8 286-7 160-5 846 5 567-5 567 279 770 Gemensamma verksamheter -32 899-33 340-35 015 442 33 969-33 528 1 487 771 Bemanningsenhet 857-25 -124 55 021 55 232-212 -88 772 Servicelägenheter 1 142 707 1 388 11 140 10 187 953-435 773 Gruppbostäder -174 940-168 041-168 391 48 158 215 783-167 625 766 774 Korttid/Växelvård -30 291-31 453-30 398 3 043 33 995-30 952-554 775 Utskrivningsklara,somatik -6 689-1 860-2 747 2 724-2 724 23 780 Gemensamma verksamheter -8 536-9 885-12 671 1 633 13 095-11 462 1 209 781 Kök/dagcentraler -15 329-23 877-23 966 23 931 47 516-23 585 381 782 Dagverksamheter -1 476-4 029-3 926 79 4 211-4 132-206 783 Hemvård -141 106-152 614-177 434 19 445 195 529-176 085 1 349 784 Sjukvård -56 625-59 273-49 797 1 540 52 582-51 042-1 245 785 Färdtjänst -10 738-11 214-9 245 1 014 12 859-11 844-2 599 787 Tekniska hjälpmedel -5 719-6 041-5 024 31 6 217-6 187-1 163 789 Övriga verksamheter -100-107 -53 430 517-87 -34 SUMMA -490 737-508 211-523 249 165 906 689 985-524 079-830 Årets verksamhet: Av områdenas samlade verksamhetsredogörelser i bilaga 1 framgår vad som varit utmärkande för årets verksamhet. Nedan följer ett urval av viktiga händelser och utvecklingsprojekt. Läkemedelsgenomgångar har genomförts på Granngården, Stavregården och Kastanjebacken.Målsättningen är att sänka läkemedelsförskrivningen genom att alltid överväga nyttan med läkemedlet. Vecka 17 varje år görs en inventering av hälso- och sjukvårdsinsatser av samtliga personer inskrivna i hemsjukvården, både i särskilda boenden och i det ordinära boendet. Resultaten används bl.a. för att kartlägga behoven av förändringar i verksamheten och eventuella utbildningsbehov. Rubrikerna i mätningen gäller bl.a. sårförekomst, infektionsförekomst, inkontinens, infartsvägar och läkemedelsförekomst. Fortsatt arbete enligt avtal med Regionen om att sjuksköterskorna skall vara Sjukvårdsrådgivningen behjälpliga med bedömningar av hälsotillstånd hos äldre över 65 år. Under året har 79 uppdrag utförts. Under året har tre möten ägt rum med erfarenhetsutbyte och beskrivning av best practice inom EU-projektet om volontärsamverkan. Samtlig personal har genomgått den WEB-baserade utbildningen Demens-ABC och man har arbetat med implementeringen av lokala riktlinjer. Nytt kallelsesystem har installerats på Blåvingen. Under sommaren slogs alla larm ut på Blomstergården p.g.a. åsknedslag. Nytt brandlarm har installerats och nytt kallelsesystem skulle behövas för att få en bra koppling mellan dessa. 11
94 Senior Alert är ett nationellt register där man efter en bedömningsmall registrerar risk för fall, trycksår och nutrition. Palliativa registret är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att förbättra vården i livets slutskede. Påbörjat arbetet med att införa det internationella klassifikationssystemet ICF i journaldokumention Alla sjuksköterskor har utbildats i det apotekets nya datasystem Pascal. Deltar i samverkan med Högskolan och Omställningskontoret i projekt för att utveckla modeller för IT-baserade tjänster för inköp av dagligvaror. Samverkan med Kultur- och fritidsförvaltningen har fortsatt beträffande seniorkulturen. Antalet boende på Nordängen var vid årets slut 18 personer... Köken vid Strömkarlsgården och Rådjuret har renoverats och byggts om. Bättre utrymmen för vagnar har skapats och nytt fläktsystem har installerats. För att leva upp till de basala hygienrutinerna beträffande arbetskläder har ytterligare tvättmaskiner och torktumlare installerats på flera enheter Under året har 18 personer väntat mer än tre månader innan beslut om särskilt boende har kunnat verkställas. Av dessa har dock flera tackat nej till anvisat boende en eller flera gånger. Ekonomi: Äldreomsorgens budgetram tillfördes 3 000 tkr i tillskott för budgetbalans och samtidigt lades effektiviserings/besparingskrav på 5 365 tkr. Behovsmodellen för målgruppsuppräkning inom Äldreomsorgen gav inget tillskott i ramen för 2012. För att anpassa verksamheten till budgetnivån har ett antal åtgärder vidtagits enligt sammanställning under den sammanfattande punkten om ekonomi. Hemvårdsavgifterna har gett ca 2 500 tkr mer än 2011, antalet sålda luncher har minskat till följd av prishöjningen och har alltså inte givet beräknad intäktsökning. Verksamhetsersättningarna till enheterna har sänkts motsvarande 5 800 tkr. Nedläggning av 9 platser somatikboende, 9 platser korttid och avveckling av 18 sevicelägenheter har inneburit besparingar på ca 3 600 tkr. Totalt redovisas ett underskott på 800 tkr. Nämndsanslag Nämndsanslagen inklusive Biståndsenhet redovisar ett underskott på 650 tkr. Tilläggsanslag har tillförts verksamhetsersättningarna för hemtjänst respektive hemsjukvård med vardera 2 400 tkr. Anslaget för bostadsanpassning visar ett mindre överskott, totalt var kostnaderna under året 5 600 tkr, under åren 2009 2011 förbrukades mellan 7 200 tkr och 9 200 tkr. Antalet beviljade ärenden var 585 medan de som mest varit 708 under 2010. Outhyrda servicelägenheter ger ett underskott på ca 400 tkr. 12
95 Anslaget för gruppbostäder visar ett överskott på ca 500 tkr. En återbetalning av för mycket debiterad hyra 2011. Intäkterna på korttidsboendet avseende mat och avgifter blev ca 400 tkr lägre än budgeterat. Anslaget för dagcentraler och kök visar ett överskott på drygt 300 tkr. Medel har avsatts för ökade hyror p.g.a. ombyggnad och upprustning av produktionsköken, dessa arbeten har bara påbörjats. Hemvårdsanslagen ger ett överskott på ca 2 000 tkr. Statsbidrag från Migrationsverket ger 1 100 tkr mer än beräknat, Avgifterna ger ge 1 400 tkr i överskott. Verksamhetsersättningarna för hemtjänsttimmarna överskrider budget med 1 400 tkr. Antalet beviljade hemtjänsttimmar har ökat med 27 000 och hemsjukvårdstimmarna med 18 500. Volymökningen har nästan täckts inom ram på grund av sänkta ersättningar och tilläggsanslag. Anslaget för nämndens särskilda hemsjukvårdsärende överskrids med ca 600 tkr. Anslaget för färdtjänst inklusive omsorgsresor visar ett underskott på 2 600 tkr. Preliminär slutavräkning från Västtrafik innebär ett underskott på 1 500 tkr och omsorgsresorna med taxi och specialfordon visar underskott med ca 1 100 tkr. Enheter Totalt visar enheterna i princip ett nollresultat (-200 tkr). Stora variationer förekommer mellan områden och verksamheter. Anslagen för gemensam administration visar ett överskott på 1 300 tkr. En ny tjänst som sjuksköterskechef har av olika skäl tagit lång tid att rekrytera. En del anslag har inte fördelats ut på enheter utan legat kvar här trots att kostnaderna belastat enheterna. Rehab-verksamheten redovisar ett överskott på 1 000 tkr, det är omöjligt att rekrytera vikarier och överanställningar har gjorts först i slutet av året. Resultaten för hemvård inom de geografiska områdena visar ett överskott på 1 500 tkr, för 2011 var motsvarande siffra 7 400 tkr. Anslagen för nattpatrullen överskrids med 2 200 tkr. En femte patrull har tillsatts utan full finansiering och även en sjätte patrull har arbetat periodvis. Antalet uppdrag var under året nära 50 000, för 2010 var dom 32 500. Anslagen för sjukvård överskrids med ca 700 tkr. Ökat antal inskrivna i hemsjukvården och vårdtagare med mer komplicerade sjukdomar gör att all frånvaro måste ersättas, vilket innebär ökade vikariekostnader. Anslaget för tekniska hjälpmedel överskrids med drygt 1 200 tkr. Det nya hjälpmedelsavtalet gav inte lägre kostnader. Sedan dess har emellertid förändringar i vårdkedjan skett och patienter ligger allt kortare tid på sjukhus och kommer hem med hjälpmedel. Emellertid är kostnaderna för vår del lägre än för övriga kommuner i regionen. Om vi haft samma snittkostnad, som övriga hade verksamheten kostat ytterligare 1 300 tkr. 13
96 35 30 25 20 15 10 5 0 Kö till korttid och boende 32 32 32 29 28 24 22 25 22 20 20 15 12 14 9 8 11 10 8 8 0 0 1 0 1 0 0 1 2 0 snitt 09 snitt 10 snitt 11 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec korttid boende Kön till boende och korttid har minskat under 2012. En tydlig nedgång sker efter det att Trygg Hemgång startade. Under året har 18 personer väntat mer än tre månader innan beslut om särskilt boende har kunnat verkställas. Av dessa har dock flera tackat nej till anvisat boende en eller flera gånger. 250 Antal utflyttade särskilt boende 228 200 204 192 180 176 201 150 100 50 0 2007 2008 2009 2 010 2 011 2 012 Antalet utflyttade personer under året var 201 av totalt 429 boenden en omsättning på nästan 47 %, motsvarande siffra för 2011 var 40 %. 14
97 2500 Totalt antal betaldygn 2177 2000 1500 1314 1000 1018 1028 799 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 Antalet betaldygn för utskrivningsklara varierar kraftigt mellan åren, från april 2012 sker en tydlig nergång när Trygg hemgång startade sin verksamhet. Antal timmar hemvård 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 657 053 597 592 618 126 473 709 500 130 534 249 764 659 687 801 720 405 641 564 590 522 560 186 110 556 106 346 100 668 102 768 104 237 123 095 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hemvård, tot Hemtjänst Hemsjukv. Antalet hemvårdstimmar ökade med totalt 4,7 % båda åren 2010 och 2011, under 2012 var ökningen 6,1 %. 15
98 Antal vårdtagare per vårdgrupp hemtjänst snitt per år 500 450 400 350 300 250 200 150 snitt 09 snitt 10 snitt 11 snitt 12 100 50 0 vgr 1 vgr 2 vgr 3 vgr 4 vgr 5 vgr 6 Tim vårdgr - 9,5 9,5-25,5 25,5-49,5 49,5-119,5 119,5-199,5 199,5 - En tydlig trend visar att antalet vårdtagare minskar i vårdgrupp 1 och 2 medan övriga ökar. 7 000 000 Färdtjänst, nettokostnader & antal resor 40 000 6 000 000 35 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Färdtjänst Resor 1 000 000 5 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 16
99 6 000 000 Omsorgsresor, nettokostnader & antal resor 35 000 5 000 000 4 000 000 30 000 25 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Omsorgsresor Resor 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 Antalet färdtjänstresor ligger ganska stabilt under de senaste 4 åren och kostnaderna har inte ökat något nämnvärt. Däremot har kostnader för omsorgsresor fördubblats sedan 2006. 60 000 Besök nattpatrullen/år 50 000 40 000 6 320 7 839 30 000 20 000 10 000 4 863 5 735 20 277 23 200 5 636 26 790 37 602 41 726 Oplanerade Planerade 0 2008 2009 2010 2011 2012 Antalet insatser från nattpatrullen ökade med 13 % under 2012 jämfört med 2011 och insatserna har nästan fördubblats på fem år. 17
100 Fullmäktiges uppdrag: Uppdrag Brukarna inom äldre och handikappomsorgen skall känna sig nöjda och trygga med stödet. Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1a. Brukare som känner sig nöjda med hemtjänst (%) 1b Brukare som känner sig nöjda med gruppboende(%) 2a. Brukare i hemtjänst som känner trygghet i sitt hem (%) 2b. Brukare i gruppboende som känner sig trygga i sitt boende (%) Tidigare målvärden har utgått då Socialstyrelsen har ändrat sina mätningar från och med 2012. Mål 85,7 85,7 Utfall 85,5 Mål 72,0 72,0 Utfall 74,8 Mål 83,0 83,0 Utfall 85,4 Mål 82,6 82,6 Utfall 74,1 Resultat Den nationella brukarundersökningen för äldreomsorg visar att brukarna i hemtjänst och äldreboende är förhållandevis nöjda med insatserna. Resultatet ligger nära riksgenomsnittet. Hemtjänstens brukare upplever sig trygga i samma nivå som riket. För brukare inom gruppboende ligger resultatet under riksgenomsnittet men Trollhättan har dock inte fler som upplever att de är otrygga i särskilt boende än andra kommuner. Analys Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen. Arbetet med nationell värdegrund, dokumentation och individuell genomförandeplan, kontaktmannaskap och samverkan bidrar till en god kvalitet. En viktig fråga som kan ha påverkat resultaten är att betydligt fler av de boende inte kunnat få det äldreboende som de önskat, detta kan påverka hur man värderar andra frågor. Våra resultat för samarbetet med anhöriga är också sämre. Det får en betydelse eftersom den enkäten fylls i främst av anhöriga. Åtgärder Fortsatt arbete enligt områdesvisa handlingsplaner, kvalitetssystem, kompetensutveckling, chefsutbildning. Intensifierat arbete för att förbättra individuellt bemötande, trygghetsskapande i verksamheterna med prioritering av gruppboende. Gul 18
101 Uppdrag Verksamheten skall tillgodose behoven genom god tillgänglighet och korta väntetider. Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Andel inv. 65-w med särskilt boende. 2. Antal gynnande beslut om gruppboende (SoL) som ej verkställts inom tre mån den 31/12. 4. Betalningsdagar per år för utskrivningsklara 5. Antal särskilda boenden, totalt Mål 5,0 5,0 Utfall 6,5 6,3 6,1 Mål 0,0 0,0 Utfall 65,0 50,0 18,0 Mål 800,0 780,0 768 Utfall 2177,0 1028,0 799,0 Mål 654,0 654,0 609,0 Utfall 656,0 610,0 609,0 Resultat Sett på helår är boende för personer med demens de mest efterfrågade. Andelen servicelägenheter minskar som planerat. Andelen äldre i särskilt boende minskar i Trollhättan liksom i andra liknande kommuner. Andelen äldre med hjälp i ordinärt boende har ökat under senare år. Kösituationen dec 2012: somatikboende 7 personer, demensboende 1, servicelägenheter 13. Antal betalningsdagar ligger på en lägre nivå än tidigare år. Analys Nedläggningen av korttidsplatser och gruppboende har inneburit en lägre täckningsgrad i befolkningen 80-w men inte förvärrat kösituationen. Utvecklingen ligger i linje med nämndens strategi och den generella utvecklingen i landet där många servicelägenheter omvandlas till trygghetsboenden. Omsättningen på demensplatser är relativt låg. Trygg hemgång har inneburit färre antal betalningsdagar. Åtgärder Fortsatt arbete med strategisk planering av framtidens äldreomsorg inriktad på scenario "Den tredje vägen" med satsning på Hemrehab/Trygg hemgång för att minska behov av gruppboende. Fortsatt översyn framtida behov av boende och omstrukturering till större andel demensboenden. Översyn av förvaltningens demensorganisation har påbörjats. Gul 19
102 Uppdrag Verksamheten skall samverka för en god hushållning med resurser. Kostnaden för insatserna skall inte ligga högre än genomsnittet för jämförbara kommuner. Gul Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Kr per invånare 65-w för äldreomsorg. 2a. Nettokostnad per plats/ärende-gruppboende (säbo), jfr kommun tkr 2b. Nettokostnad per plats/ärende, hemvård i ordinärt boende, jfr kommun tkr 2c. Nettokostnad per plats/ärende, korttidsboende jfr kommun tkr Mål 56289,0 54552,0 Utfall 57342,0 60183,0 Mål 525,0 570,0 570,0 Utfall 385,0 356,0 Mål 145,0 147,0 147,0 Utfall 139,0 180,0 Mål 1507,0 1975,0 1975,0 Utfall 2018,0 2137,0 Resultat Kostnaden för särskilt boende inom äldreomsorgen ligger lägre i jämförelse med andra liknande kommuner medan kostnaden för hemvård ligger högre. Kostnaden för korttidsboende närmar sig liknande kommuner men ligger något högre 2011. Analys Siffror för 2012 kommer först senare under 2013. Alla chefer arbetar med resurshushållning på olika nivåer för att anpassa verksamheten till budgetramarna. Uppföljning sker löpande och ett gemensamt arbete för att effektivisera schemaläggningen pågår. Åtgärder Fortsatt arbete med områdesvisa planer för att öka resurshushållning med analyser av behov och tillgång på resurser samt samverkan mellan olika områden: I Tydlig verksamhetsidé, ändamålsenlig organisation, II Utveckla förbättra tjänster, II Effektivitet i processer, öka värdeskapande tid, IV Ändamålsenlig struktur och utbudspunkter, V Bra styrsystem, uppföljning, planering. 20
103 Nationell brukarundersökning Hemtjänst, nov 2012. Andel positiva svar. Beslut i enlighet med behov, ja Fick du välja utförare? Ja Personal tillräckl.tid Meddelas förändringar Påverka vilka tider personalen kommer Personal kommer på avtalad tid Hur personalen sköter sina arb.uppgifter Personal tar hänsyn till åsikter, önskemål Vet vart man vänder dig vid klagomål? Personalens bemötande Kränkt av personal, nej Tryggt Förtroende personal Få kontakt m personal Nöjd med hemtjänsten 0 20 40 60 80 100 Trollhättan Riket 21
104 Nyckeltal: Ekonomi: Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse 2009 2010 2011 2012 2012 2012 Nettokostnad ÄO, tkr 506 096 490 737 508 207 523 249 524 079-830 Nettokostnad/innevånare, kr 1) 9 226 8 887 9 159 9 401 9 416-15 Kostnad/ärende hemv., kr 105 726 106 370 116 588 120 494 121 386-892 Kostnad/plats i gruppboende kr 441 352 434 588 431 214 447 355 442 916 4 439 Kostnad /plats, korttid/växelvård 632 984 651 754 673 018 718 216 728 490-10 274 Kostnad/resa färdtjänst, kr brutto 151 170 171 162 190-28 Kostnad bostadsanpassning, tkr 9 207 8 286 7 160 5 846 5 567 279 Kostnad utskrivningsklara, tkr 1 632 6 689 1 860 2 747 2 724 23 Kostnad handikapphjälpmedel, tkr 5 023 5 719 6 041 5 024 6 187-1 163 Volym: Antal ÅA, totalt 1 030 1 052 1 011 1 020 1 016 4 Ärende hemvård, snitt/år 1 516 1 572 1 597 1 600 1 590 10 Antal i gruppboende 494 450 440 431 431 0 Antal i korttid/rehab 63 57 57 51 51 0 Antal dygn, utskrivningsklara 1 018 2 177 1 028 768 799-31 Antal resor, färdtjänst(exkl.riksftj) 62 943 63 284 65 506 57 000 62 356-5 356 Antal producerade måltider (luncher) 487 640 491 095 501 761 500 000 456 057 43 943 Antal installerade larm 987 1 031 1 083 1 100 1 118-18 Kvalitet: Antal Lex Maria 2 0 2 0 Antal Lex Sara 7 23 16 44 1) Invånare: 54 854 i nov 2009, 55 220 i nov 2010, 55 490 i nov 2011, 55 659 i nov 2012 Framtiden: Äldreomsorgens totala budgetram 2013 tillförs 8 900 tkr. Fördelningen av tillskotten görs på samma sätt som tilläggsanslagen 2012. 3 300 tkr avsätts för personalförstärkning nattetid på boenden för personer med demenssjukdom inom område Söder och 4 800 tkr avsätts för förstärkning av anslagen för hemtjänst/hemsjukvård. Utöver detta ger behovsmodellen för målgruppsökning ett tillskott på 800 tkr i ramen för 2013. Den strategi som Omsorgsnämnden arbetar med inriktas på fortsatt satsning på förebyggande åtgärder såsom uppsökande verksamhet, möjlighet till serviceinsatser, rehabilitering, dagverksamhet mm. för att öka kvarboende och minimera behovet av dyra gruppbostadslösningar. Strategin innebär ökade behov av biståndsinsatser av olika slag. Antalet ersatta hemvårdstimmar ökade 2010 med 4,7% och för 2011 med 4,7% och för 2012 med 6,2 %. Antalet personer med hemvårdsinsatser ökar inte utan alltfler får behov av större insatser. Fortsätter dessa behov att öka krävs nya anslag motsvarande 6 000 8 000 tkr då nuvarande anslagsnivå räcker till 2012 års utfall. Bostadsanpassingsbidragen visade ett mindre överksott 2012 men har tidigare år överskridits med mellan 2 000 och 3 000 tkr. Bortfall av statliga stimulansmedel gör att det saknas medel för att fullt ut finansiera arbetet med Aktiv Var Dag, 1 400 tkr. Nattpatrullens obalans kan till viss del lösas genom införandet av särskilda nyckellösningar. Dock saknas full finansiering för den 5 patrullen. 22
105 Under 2012 infördes Trygg Hemgång, vars uppdrag är att ta hem personer direkt från sjukhus när de är utskrivningsklara och genom kartläggning upp till 10 dygn bedöma behov av insatser. För att finansiera arbetssättet har 9 korttidsplatser på Älvan lagts ner, sjukskötersketjänster flyttats och anslaget för utskrivningsklara reducerats med 2 600 tkr. Ytterligare besparingar inom anslaget för korttidsplatser kan komma att behövas. Förslag till ombyggnad/nybyggnad av de äldsta delarna inom Nordängens gruppboende finns framtaget, någon finansiering syns inte i nu gällande MRP. Emellertid kommer inte byggnationen att vara klar förrän halvårsskiftet 2014. Driftstart av det nya hjälpmedelsavtalet skedde 2010-03-01. Avtalet innebär att man betalar en funktionshyra, som omfattar alla kostnader som hör till hjälpmedlet inklusive reparation, rekonditionering, svinn, transport mm. Avtalet har blivit dyrare än tidigare, idagsläget saknas 1 100 tkr. Behov av ytterligare platser för personer med omfattande demens ökar stadigt. Under 2013 behöver beslut fattas om konvertering av somatikplatser till demensplatser. Behovet av servicelägenheter minskar, vilket innebär att ett antal lägenheter står tomma och hyresförlust uppstår. AB Eidar Trolllhättans Bostadsbolag har tagit över 18 lägenheter och kan eventuellt ta över ytterligare några. Socialstyrelsen har kommit med nya föreskrifter från 1 januari 2014 om personaldimensionering på demensboenden, detta innebär med största sannolikhet att ökad personaltäthet krävs. Föreskrifterna kommer troligen att även gälla övriga särskilda boenden. Krav på beslut om vilka insatser, som den enskilde behöver skall fattas, vilket kommer att kräva fler handläggare på Biståndsenheten. Enligt de tidigare riktlinjerna från Socialstyrelsen beräknades kostnadsökningen till 43 mkr, någon ny beräkning har ännu inte gjorts. En plan för att åtgärda bristerna inom Omsorgsnämndens produktionskök har tagits fram och ombyggnad/renovering av Strömkarlsgårdens och Rådjurets kök har gjorts under 2012, därefter står Källstorpsgårdens kök på tur. Åtgärderna kommer att bli mycket kostnadskrävande. Oro och stora vårdbehov hos brukare på Stavregården har krävt en ökning av personaltätheten på natten från 2 till 3 personer, vilket motsvarar en kostnad på 1 100 tkr. Färdtjänstkostnaderna överskreds under året med ca 2 600 tkr, varav omsorgsresorna visade underskott med 1 100 tkr. 23
106 Omsorg för funktionshindrade Verksamhetens omfattning: Verksamheten omfattar Bostad med stöd och service, Korttidsverksamhet för barn/ungdom, Sysselsättning och stöd till funktionshindrade, såsom Personlig assistans, Avlösning, Ledsagning, Boendestöd, Anhörigvårdare och Kontaktpersoner. Hemsjukvård, Rehabilitering/habilitering, Arbetsterapi, Sjukgymnastik och Hjälpmedelsutprovning. Verksamhetens inriktning: Människor med funktionshinder skall erbjudas individuellt anpassat stöd som ger möjlighet att leva ett liv med god livskvalitet. Det innebär Den enskilde skall bemötas av personal med hög kompetens och ett utvecklat socialpedagogiskt förhållningssätt. En utveckling mot ökat självbestämmande och valfrihet för individen genom nya samarbetsformer. En öppen och engagerad dialog mellan verksamheten och omsorgstagare, anhöriga, politiker och andra intressenter skall utgöra en viktig utgångspunkt för hur arbetet skall bedrivas. Nya möjligheter skall sökas för att kompensera funktionshinder med hjälpmedel och arbeta med möjligheter och hinder i miljön. Årets verksamhet: Samordning av stödinsatser och helhetssyn på individens behov skall vara vägledande. Av den Verksamheten detaljerade verksamhetsredogörelsen skall ha ett hälsofrämjande i bilaga synsätt, 1 framgår stimulera vad som till egenvård varit utmärkande och ge för en god årets verksamhet. och säker Nedan hälso- följer och ett sjukvård urval av viktiga i samverkan händelser med och Västragötalandsregionen. utvecklingsprojekt. Verksamhetens Programförslag hushållning finns för planering med resurser av nytt gruppboende skall noggrant på följas Hälltorp över för tid ungdomar och jämföras med med neuropsykiatriska kommuner. funktionshinder. Medel för fortsatt planering saknas andra dock. 24
107 Driftredovisning Intäktsfinansierad verksamhet Funktionsnedsatta Ekonomi (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget Intäkt Kostnad Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto 770 Gemensamma verksamheter -13 608-14 076-15 415 7 14 903-14 896 519 773 Gruppbostäder -113 282-121 736-122 055 18 063 142 611-124 547-2 492 774 Korttid/Växelvård 10 0 776 Kontaktpersoner -4 839-5 536-5 631 6 076-6 076-445 777 Korttidsverksamhet OFF -15 906-15 598-15 172 6 224 22 246-16 022-850 778 Utskrivningsklara, psyk -169-11 -300 207-207 93 780 Gemensamma verksamheter -1 568-1 565-1 595 353 1 514-1 162 433 782 Sysselsättning/dagvård -22 950-24 614-24 564 3 298 28 136-24 838-274 783 Hemvård, boendest persass -55 151-59 574-62 372 65 671 133 439-67 768-5 396 784 Sjukvård -2 046-1 893-2 212 1 1 963-1 962 250 786 Sysselsättning psyk -200-219 -269 212-212 57 789 Övriga verksamheter -62-273 -303 406 584-178 125 SUMMA -229 774-245 094-249 888 94 022 351 891-257 870-7 981 Årets verksamhet: Projekt Frida, brukare inom OFF erbjuds sedan ett par år utbildning angående våld i nära relationer. Projektet belönades med utmärkelsen Årets verksamhetsutvecklare. Samverkan med Högskolan Väst och gymnasieskolorna. Flera praktikanter har tagits emot och mentorer finns för flera av Högskolans program. Utveckling av frivilligsamarbete inom EU-satsningarna WEPA. Satsning på kost och hälsa med bl.a. Friskis och Svettis inom OFF. Arbetet med externa praktikplatser har fortsatt och uppgår idag till 20 st. Nyanställda och vikarier får som en del av introduktionen, utbildning i social dokumentation. Deltagande i arbete med FoUForum Funktionshinder inom Fyrbodals Kommunalförbund. Uppföljning av verksamhetens kvalitet har fortsatt med anledning av resultaten från enkät- och intervjuundersökningar. Arbete med utvärdering av boenden i syfte att se om platserna kan användas mer effektivt har gjorts. En tjänst som anhörigsamordnare har inrättats för att i samverkan med Äldreomsorgen utveckla detta arbete. Arbetet med att omsätta den tidigare utbildningssatsningen Motiverande samtal (MI) i praktiken har fortsatt. 4 personer har väntat mer än tre månader innan beslut om boende med särskild service enligt LSS har kunnat verkställas. Inom socialpsykiatrin har 1 person väntat mer än tre månader innan beslut har kunnat verkställas. 25
108 Ekonomi: Totalt ökades ramen för Omsorg för funktionshindrade med 10 000 tkr för budgetbalans och samtidigt har effektiviserings/besparingskrav lagts med 2 000 tkr. Totalt redovisas ett underskott på nära 8 000 tkr. Tilläggsanslag på 2 800 tkr har tillförts budgeten för att finansiera ökade kostnader för köpta platser. Nämndsanslag Nämndsanslagen inklusive Biståndsenheten visar ett underskott på drygt 6 800 tkr. För gruppbostäder redovisas ett underskott på 700 tkr, vilket avser köpta platser. Totalt köper nämnden 14 platser i olika boenden. Anslagen för korttidsverksamheten visar ett underskott på 1 300 tkr, även här beror det på att platser hos andra utförare köpts in för att tillgodose brukarnas behov. Anslagen för personlig assistans mm. redovisar ett underskott på 4 800 tkr. Verksamhetsersättningarna till egna utförare ger ett mindre underskott på 300 tkr medan ersättningarna till privata assistansbolag ger ett underskott på brutto 3 100 tkr. Ersättningarna till försäkringskassan för de första 20 timmarna visar underskott med 800 tkr. Assistansersättningarna från Försäkringskassan ger ett överskott på 1 500 tkr, överskottet avser enbart aktuella ärenden och någon uppräkning av intäkter p.g.a. av att LSS-ärenden övergår till Försäkringskassan har inte gjorts. En alltför optimistisk uppbokning 2011 innebar ett underskott på drygt 6 000 tkr, vilket reducerats av ökade intäkter från Migrationsverket med 4 000 tkr. Antalet ersatta timmar ökade mellan 2011 och 2012 med 45 000. Enheter Totalt för enheterna redovisas ett underskott på 1 100 tkr. Anslagen för gruppbostäder visar ett underskott på 1 700 tkr. Ökade personalresurser har krävts p.g.a. hot- och våldssituationer, ökad vårdtyngd och då brukare av olika skäl inte är på daglig verksamhet. Anslaget för kontaktpersoner visar ett underskott på 400 tkr. Korttidsverksamheten redovisar ett överskott trots reviderade budgetar p.g.a sparbeting. Personlig assistans redovisar ett överskott på 1 100 tkr. Mycket arbete har lagts ner på att få en bättre logistik. Resursenheten för personlig assistans mm. är den enhet som har flest ungdomar under 26 år vilket har inneburit lägre arbetsgivaravgifter. Boendestödet redovisar ett underskott på 1 600 tkr. Anslaget var underbudgeterat med 600 tkr. Omsättning på tjänster som chef och pedagog har inneburit bristande kontinuitet och en total översyn av verksamheten har påbörjats. 26
109 Beviljade timmar boende stöd per år 70 000 60 000 50 000 40 000 39 573 49 808 56 187 62 131 65 337 30 000 24 145 20 000 10 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antalet personer vid årets slut var 143, under året har 53 nya brukare tillkommit och 41 brukare har avslutat stödet. Ökningen av antalet beviljade timmar var betydligt mindre än tidigare år. 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Timmar personlig ass enl LSS 94824 71952 59268 48156 35136 36108 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Personlig assistans enligt LSS är ett kommunalt ansvar. Antalet beviljade timmar har fördubblats under fyra år. 27
110 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ärenden assistans ers, snitt/mån 84 80 76 63 67 68 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal ärenden där det kommunala ansvaret avser de första 20 timmarna. 28
111 Fullmäktiges uppdrag: Uppdrag Brukare och anhöriga skall känna sig nöjda och trygga med stödet. Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Andelen som känner sig nöjda med stödet, korttids(föräldraenkät) 2. Andel som känner sig nöjda med stödet, gruppboende(brukar-/anhörigenkät) 3. Andel som känner sig nöjda med daglig verksamhet 4. Andel som känner sig nöjda med personlig assistans Mål 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Utfall 0,0 86,0 Mål 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Utfall 0,0 89,0 Mål 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Utfall 93,0 Mål 95,0 95,0 95,0 95,0 Utfall 94,0 Resultat Enligt tidigare brukareundersökningar är brukarna mycket nöjda generellt. Målen gällande brukarnöjdhet är mycket högt satta och därmed svåra att uppnå. Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete inom hela verksamheten. Arbetet med social dokumentation och individuell målplan och samverkan bidrar till en god kvalitet. Nya brukarundersökningar planeras 2013. Analys Området funktionshinder kommer framgent att belysas mer i nationella jämförelser vilket ökar jämförbarheten. Åtgärder Fortsatt arbete pågår enligt områdesvisa handlingsplaner och kompetensutvecklingsplaner. Satsning på verksamhetsutveckling, kvalitetssystem, ökad delaktighet, kontaktmannaskap, servicedeklarationer. 29
112 Uppdrag Verksamheten skall tillgodose behoven genom god tillgänglighet och korta väntetider. Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1a. Antal gynnande beslut om bostad med särskild service(lss) som ej verkställts inom tre månader, den 31/12 1b. Antal gynnande beslut som ej verkställts inom 3 mån den 31/12 psykiatri SoL. 2. Betalningsdagar per år för utskrivningsklara (psyk). 3. Antal gruppboende (SoL, LSS) Mål 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utfall 14,0 5,0 4,0 Mål 0,0 0,0 0,0 0,0 Utfall 4,0 2,0 1,0 Mål 200,0 85,0 85,0 85,0 85,0 Utfall 49,0 3,0 58,0 Mål 180,0 197,0 188,0 Utfall 196,0 197,0 188,0 Resultat I dec 2012 väntade 2 personer på LSS-boende och 1 person på SoL boende. Flera befintliga boenden uppfyller inte kraven på tillgänglighet och vissa är inte att betrakta som fullvärdiga bostäder. Tillgängligheten inom daglig verksamhet är tillfredsställande med dagens nivå. Tillgängligheten till korttids för avlastning av föräldrar och miljöombyte för barn med funktionsnedsättningar har minskat. Analys Minskningen av antal platser inom korttids innebär att föräldrars valmöjligheter har för avlastning minskat, å andra sidan är nyttjandegraden inom verksamheten större. Enkät inom korttids visar att fler är missnöjda med möjligheten att välja tid för sitt barn på korttids. Upplevelsen av tillgänglighet och väntetider bör sättas i relation till kundens förväntningar. I informationsblad och servicedeklarationer är detta därför en viktig fråga. Åtgärder Fortsatt arbetet enligt plan att tillgodose behov. Väntetider ifråga om verkställande av beslut kommer även fortsättningsvis ha hög prioritet i dialog mellan Biståndsenhet och OFF/SPs. Arbete med framtidsstrategi pågår gällande efterfrågan på boende och det utbud som finns idag. 30
113 Uppdrag Verksamheten skall samverka för en god hushållning med resurser. Kostnaden för insatserna skall inte ligga högre än genomsnittet för jämförbara kommuner. Gul Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Kr per inv 0-64 år för Omsorg för funktionshindrade. 2a. Nettokostnad per invånare 0-64 år, tkr, gruppboende jfr kommun 2b. Nettokostnad per invånare 0-64 år, tkr, personlig assistans jfr kommun 2c. Nettokostnad per invånare 0-64 år, tkr, dagverksamhet jfr kommun Mål 4414,0 4659,0 4659,0 Utfall 4085,0 4391,0 Mål 2080,0 2316,0 2316,0 Utfall 2066,0 2020,0 Mål 969,0 930,0 930,0 Utfall 1025,0 1132,0 Mål 798,0 876,0 876,0 Utfall 335,0 362,0 Resultat Jämförelser av LSS-kostnader 2011 visade att Trollhättan hade lägre kostnader för både gruppboende och daglig verksamhet än liknande kommuner. Kostnader för personlig assistans ligger något högre än jämförbara kommuner inom LSS-området. Uppgifter för 2012 är ej tillgängliga ännu. Analys Under året har arbetet med att minska kostnaderna i verksamheten pågår fortlöpande. Indikatorn "kostnad per inv." säger dock inte något om kostnadseffektiviteten. Åtgärder Fokus på den enskildes behov och ökad grad av självständighet/autonomi, öka möjlighet att delta i samhällslivet och ta del av kultur o fritid utanför hemmet. Ökad självständighet kan ev minska behov av särskilt boende. Utflyttning till egen bostad minskar behovet av att bygga nytt. Inom personlig assistans diskuteras kostnadsfördelning mellan försäkringskassa och kommun. Det växande boendestödet påkallar en översyn rörande resursplanering, schemaläggning och översyn av organisationen. Arbete med I Tydlig verksamhetsidé, ändamålsenlig organisation, II Utveckla och förbättra tjänster, III Effektivitet i processer, öka värdeskapande tid, IV Ändamålsenlig struktur och utbudspunkter, V. Bra styrsystem, uppföljning och planering. 31
114 Andel nöjda med LSS-verksamheten i sin helhet. Enkät-/intervjuundersökningar genomförda hösten 2011 med brukare och anhöriga/godemän samt föräldrar i korttids. 100 90 81 85 90 94 93 80 70 Andel i % 60 50 40 30 20 10 0 Nöjd med korttids (föräldrar) Nöjd med gruppbostaden (anhöriga, gode män) Nöjd med gruppbostaden (brukare) Nöjd med personlig assistans (brukare) Nöjd med daglig verksamhet (brukare) Inom Omsorg för funktionshindrade har man genomfört en rad enkät- och intervjuundersökningar till brukare, anhöriga och gode män under 2011. Undersökningarna har genomförts med hjälp av enkät och med hälp av intervjustöd och pictogrambilder. Resultatet visar att både korttidsföräldrar, personer i gruppboende och personlig assistans i stort sett är nöjda med insatserna. Dock är målet 95 % nöjda inte uppnått. 32
115 Nyckeltal: Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse HN 2009 2010 2011 2012 2012 2012 Ekonomi: Nettokostnad OFF, tkr 208 602 229 774 239 654 249 888 257 870-7 982 Nettokostnad /innevånare, kr 1) 3 803 4 161 4 142 4 490 4 633-143 Kostnad/boende, kr 2) 545 000 525 420 533 365 558 869 571 267-12 398 Kostnad/plats i sysselsättning, kr 92 399 89 047 93 552 98 056 97 261 795 Kostnad/barn korttid, kr 246 969 256 548 225 550 243 200 240 390 2 810 Kostnad/ärende pers.ass./boendestöd, kr 263 786 274 383 304 435 259 883 263 689-3 806 Antal dygn, utskrivningsklara 38 49 86 84 58 26 Volym: Antal ÅA-totalt 478 501 501 501 486 15 Antal gruppbostäder 155 188 197 191 191 0 Antal i sysselsättning 243 255 250 250 253-3 Antal i korttidsverksamhet (snitt) 3) 64 62 60 60 59 1 Antal ärenden, pers.ass./boendestöd (snitt) 187 201 232 240 257-17 1) Invånare: i nov 2009 54 854. 55 220 i nov 2010, 55 490 i nov 2011, 55 659 i nov 2012 2) Exkl. köpta platser 3) Ca 20 barn har haft fritidsverksamhet Framtiden: Omsorg för funktionshindrade får ett ramtillskott på 5 800 tkr för 2013, 3 000 tkr för målgruppsuppräkning och 2 800 tkr för köpta platser. Anslaget för interna verksamhetsersättningar inom personlig assistans och boendestöd medger ingen volymökning. 21 personer anlitar idag privata assistansbolag och här saknas ca 1 000 tkr mot budgetramen, då är hänsyn tagen till att ersättningen sänkts från schablonersättningen till 235 kr per timme. 3 ärenden ersätts av Migrationsverket så länge personerna har utländskt medborgarskap. Antalet köpta platser fortsätter att öka, alltmer specilella och/eller komplicerade diagnoser på brukare gör att kompentens saknas inom verksamheten. Alltfler ungdomar väljer skolgång på annan ort och förvaltningen måste bekosta boendet där. I dagsläget saknas ca 8 000 tkr i budget. Antalet arbetstagare inom sysselsättningen beräknas öka med 10-15 per år. Nya målgrupper tillkommer vilket kräver ökade resurser. 33
116 Investeringsredovisning Belopp i tkr. Projektkod och benämning Budget 2012 Redovisn Budgetavvikelse Ombudgeteras Slutredovisas Motivering Äldre och handikappomsorg 1531-32Område Söder 0 115-115 -115 1533-34Område Öster 0 315-315 -315 1535-36Område Väster 0 103-103 -103 1539-41Spec enhet 99 198-99 -99 1544 Trygghetslarm, 5 år 250 269-19 -19 1545 Larm ÄO, 10 år 500 395 105 105 1557 Lyftar, sängar 250 246 4 4 1561 Renov omb hyrda lokaler 0 0 0 0 1562 Nyckelgömmor avskr 10 år 4 200 4 750-550 -550 Summa 5 299 6 390-1 091 0-1 091 Funktionsnedsatta 1542-43OFF 200 255-55 -55 1546 Larm OFF, 10 år 100 53 47 47 1552-53Nyutr OFF 0 11-11 -11 Summa 300 318-18 0-18 Lednings och stödverksamhet On 1501 OF IT, 3 år 900 802 98 98 1505 OF IT, 5 år 500 229 271 271 1506 OF IT, 10 år 0 63-63 -63 1510 Stab, 10 år 100 0 100 100 Summa 1 500 1 094 406 0 406 SUMMA 7 099 7 802-703 0-703 Powered by Navigator xlreport TM
117
118
119 Verksamhetsredogörelse 2012 Arbetsmarknads- och socialnämnden Nämndens presidium Ordförande: Lars-Gunnar Andersson (s) 1:e vice ordförande: Maud Bengtsson (s) 2:e vice ordförande: Marie-Louise Coon (m) Antal ledamöter och ersättare: 15 ordinarie, 7 ersättare Nämndens ansvarsområde: Arbetsmarknad och sysselsättning, Socialtjänst/individ- och familjeomsorg, Integration, Konsumentvägledning Arbetsmarknads- och socialnämndens andel av kommunens nettokostnad 11,1% Arbetsmarknads- och socialnämndens ordförande Lars-Gunnar Andersson. ' Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen Arbetsmarknads- och socialnämnden kommer under mandatperioden att särskilt prioritera följande områden: Rätten till ett eget arbete och självförsörjning skall utgöra utgångspunkten för alla insatser inom verksamheten. Barn och ungas behov skall uppmärksammas tidigt genom förebyggande åtgärder samt råd och stöd med barnperspektivet i fokus inom allt arbete. Arbetet med våld i nära relationer skall fortsätta att utvecklas. Vi ska arbeta för ett samhälle fritt från missbruk. Barn och ungdomar under 18 år skall vara drogfria. Målsättningen är ett narkotikafritt Trollhättan Samverkan med frivilligorganisationer skall vara ett aktivt inslag i nämndens arbete. Vi skall värna trygghetsfrågorna ur ett folkhälsoperspektiv så att de som bor i kommunen är trygga med att leva i Trollhättan. Satsning på verksamhetsutveckling i ett internationellt perspektiv ska fortsätta med fokus på ömsesidigt lärande och erfarenhetsutbyte. Konsumentinsatser skall vara en aktiv del av nämndens arbete. Nämnden skall tillsammans med andra nämnder arbeta för ökad integration för invandrare och flyktingar som flyttar till Trollhättan. Nämndens tillsynsverksamhet skall leda till en ansvarsfull alkoholservering samt minskad tillgänglighet av tobak och folköl hos minderåriga. 1
120 Driftsammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Ingående Netto Netto netto netto fond Arbetsmarknad/integration 33 764 34 223 110 698 73 455 37 248 1 810 Socialtjänst 216 966 230 348 248 442 13 633 234 810-3 003 Konsumentvägledning 1 807 1 868 1 754 4 1 750 196 Lednings och stödverksamhet Asn 14 957 14 708 15 267 801 14 467 542 Summa 267 494 281 147 376 161 87 893 288 275-455 -1 234 Investeringssammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Viktiga händelser Bokslut Bokslut Utgift Inkomst Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto Arbetsmarknad/integration 619 512 164 8 156-6 Socialtjänst 1 073 429 95 95-95 Konsumentvägledning Lednings och stödverksamhet Asn 257 316 639 639 211 Summa 1 948 1 258 898 8 890 110 Den höga arbetslöshet som råder i Staden har påverkat nämndens verksamhetsområden väsentligt. Arbetslösheten är den uteslutande största orsaken till att människor söker försörjningsstöd och därmed också den största orsaken till den kraftiga ökningen av utbetalt försörjningsstöd de senaste åren. Saabs konkurs innebar att den totala arbetslösheten i Staden steg kraftigt. Under året har många av de uppsagda från Saab kunnat gå vidare till andra arbeten eller studier, samtidigt innebär detta att de som redan stod utanför arbetsmarknaden haft ännu större svårigheter att komma ut i arbete. Arbetet med att få ut människor i olika typer av sysselsättning har pågått intensivt under året. Arbetsmarknadsenheten har arbetat med olika programinsatser i syfte att få ut människor i arbete/praktik och för att rusta människor för olika typer av sysselsättning. Två större projekt finansierade med medel från Europeiska socialfonden (ESF) har bedrivits under året. Göra Skillnad riktat till arbetslösa ungdomar samt Vägen till arbete. Stort fokus under året har varit insatser riktade till ungdomar. Det minskade uppdraget för kommunerna gällande nyanlända flyktingar har inneburit att en budgetanpassning av integrationsenheten varit nödvändig. Detta har resulterat i uppsägning av ett antal medarbetare. För socialtjänsten har året fortsatt inneburit en mycket hög arbetsbelastning för personalen inom samtliga verksamhetsområden, då både mängden och tyngden i antalet ärenden har legat på en mycket hög nivå. 2
121 Ekonomi Nämnden redovisar kostnader över budget med 455 tkr. I detta resultat finns ett överskott relaterat till ungdomsanställningar med 1,6 mkr (tilläggsanslag har under året utgått för detta anslag med 3,5 mkr). Överskottet föreslås ombudgeteras till 2013, exkluderat denna post uppgår årets resultat till -2,0 mkr. Nämnden har vid samtliga rapporteringstillfällen under året redovisat en budget i obalans, (prognos nov -2,8, okt-3,7, aug-6,1,mars-7,1). Första halvåret visade på en oroväckande kostnadsökning både gällande försörjningsstöd och intistituionsplaceringar varpå nämnden beviljades ett tilläggsanslag på 12 mkr. Under andra halvåret har nämnden lyckats sänka kostnaderna för instituitionsplaceringar och socialtjänstens verksamheter har sedan sommaren i stort redovisat kostnader i budgetnivå. Minskningen gällande institutionsplaceringar är inte ett tecken på ett minskat ärendeinflöde, snarare tvärtom. Det är resultatet av ett målmedvetet arbete att sänka kostnaderna, genom utvecklandet av kvalitativa hemmaplanslösningar samt nogsam uppföljning av samtliga individer placerade på institution. Minskningen syns för barn och ungdomar, gällande vuxna är problemtiken kring ett antal individer fortsatt så stor att en placering är nödvändig, varpå kostnaderna jämfört med tidigare år ökat kraftigt. Gällande försörjningsstödet är bilden dessvärre fortsatt dyster. Netto uppgick kostnaderna till 94,3 mkr (2011 85,8 mkr) vilket ger en ökningstakt med 10 %. Antalet registerledare per månad ökade i snitt med 65 hushåll, vilket ger en ökning med 6 %, antalet individer som månatligen uppbär försörjningsstöd ökade i snitt med 4 %. Kostnadsökningen relateras utöver ett ökat ärendeinflöde även till den kraftiga ökning av riksnormen som gjordes inför 2012. procentuell ökning riksnorm försörjningsstöd Ålder 0 år 1-2 år 3 år 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19-20 år Ensamstående Sambo 2010 till 2011 1,2% 1,1% 1,3% 1,1% 1,4% 1,2% 1,1% 1,1% 1,1% 1,2% 2011 till 2012 3,0% 3,2% 9,6% 3,2% 12,2% 15,2% 17,5% 17,3% 3,2% 2,9% Socialtjänsten redovisar kostnader över budget med 3 mkr. Förutom för institutionsplaceringar (-0,2 mkr) och försörjningsstöd (-0,9 mkr) uppvisas underskott för verksamheterna kring boende och öppenvårdinsatser (-3,7 mkr) varav personalkostnader för hemmalagen 1,8 mkr samt skyddat boende 0,4 mkr(båda poster obudgeterade). Underskottet i övrigt beror på ett ökat behov av insatser för kontaktpersoner och kontaktfamiljer samt kostnader för tomhyror, obetalda hyror samt driftkostnader av träningslägenheter och andra handskontrakt. För gemensam verksamhet och övrig öppenvård redovisas ett överskott på 1,5 mkr till följs av personalvakanser samt återhållsamhet. Arbetsmarknad/integration redovisar ett överskott på 0,2 mkr (exkluderat 1,6 mkr ungdomsanställning), konsument 0,2 mkr samt gemensam ledning och ASN +0,6 mkr. Inkluderat årets underskott uppgår utgående fond till -3,3 mkr. Enligt Trollhättans stads budget- och resultatuppföljningsreglemente skall ett underskott av fond återställas inom två år. Budget 2013 innehåller ett tilläggsanslag på 6,4 mkr som inte är förknippade med nya åtaganden, i förhållande till årets budgetram innebär det en sänkning med 5,6 mkr. Utifrån årets kostnadsnivå innebär det en underfinansiering med 7,7 mkr. En fortsatt hög arbetslöshet gör att förvaltningen befarar att 3
122 kostnaderna för försörjningsstöd kommer att fortsätta öka. Positivt är att kostnaderna för institutionsplaceringar minskat kraftigt under året och kan förbättra utgångsläget. Nämnden har ingen möjlighet att under nuvarande förhållande återställa fonden de kommande åren. Förvaltningen föreslår därför nämnden att hos kommunstyrelsen äska om att nollställa fonden. Kostnadsutveckling ASN (mkr) 350,0 300,0 16,5 16,2 250,0 16,8 16,3 83,2 84,6 79,2 200,0 14,6 76,6 24,3 24,6 77,2 150,0 25,8 22,7 32,8 37,0 31,4 21,1 30,9 100,0 24,3 65,1 79,2 85,8 94,3 50,0 44,7 0,0 32,5 35,3 33,8 34,2 37,2 2008 2009 2010 2011 2012 AME/Integration Försörjningsstöd Institutionsplaceringar Familjehem Öppenvård/övrig öppenvård/boende/gemensam vht soc.tj Gem.ledning/nämnd/konsument Resultat ASN 2009 2010 2011 2012 Arbetsmarknad* 1 931 3 151 943 224 Integration -546 59-104 Socialtjänst -10 956-11 324-3 290-3 003 Konsument 138 65 39 196 Gem. led./nämnd 1 058 1 284 988 542 Årets resultat -8 375-6 765-1 424-2 041 Utgående fond 5 862-1 186-1 234-3 275 * Arbetsmarknad/integration redovisas som ett programområde 2012, Överskott gällande ungdomsanställningar, 1 586 tkr är exkluderat ur resultatet. Måluppfyllelse: Av nämndens totalt 9 verksamhetsuppdrag redovisas sju st. med full måluppfyllelse (grön) Två av uppdragen har inte uppnåtts (röd). Det ena som säger att väntetiden för skuldsanering inte skall öka under perioden med ett målvärde på 10 veckor har inte uppnåtts pga. vakant tjänst under året. Väntetiden har varit mellan 12-16 veckor. Det andra uppdraget som inte uppnåtts gäller att SFI-undervisning ska erbjudas alla nyanlända flyktingar efter varje persons förutsättning, detta har uppfyllts, samtliga nyanlända erbjuds SFI undervisning. Indikatorn som anger att minst 60% skall ha uppnått godkänt nivå inom respektive spår har däremot inte uppnåtts. Inkomna beröm/synpunkter och klagomål Sammanlagt har under 2012 sjutton klagomål inkommit per brev/mail. Av dessa var fyra anonyma och således obesvarbara. Ett inkommet klagomål var av arten personalärende vilket överfördes till chefen att hantera. Två av klagomålen var av arten allmänt tyckande och konstaterande av hur samhället fungerade och vilka därför var för stora för att kunna besvaras. Resterande tio klagomål har i några fall besvarats muntligt av berörd chef och i några fall skriftligt. Klagomålen har varit av arten missnöje med bemötande, utebliven ekonomisk ersättning och missnöje med utebliven sommaranställning. I ett fall var kritiken av arten att den föranledde översyn och samtal med personal om kursupplägg och innehåll. Utöver ovan har två anmälningar från brukare gjorts till socialstyrelsen. Båda dessa har åtgärdats och förvaltningen har redovisat sina insatser till Socialstyrelsen. I ett av fallet riktades kritik mot oss. En förfrågan har besvarats från Socialstyrelsen och en egen anmälan (Pilen) har gjorts. I båda fallen har insatser gjorts för att komma tillrätta med kritiken/problemen. I övrigt har förvaltningen genomfört brukarundersökningar både på Pilen och Familjerådgivningen. Resultaten uppvisar mycket stor andel positiva synpunkter. 4
123 Vidare har under året en förvaltningsövergripande brukarundersökning genomförts även den uppvisande mycket stor brukarnöjdhet. Områdenas resultat: Resultatenhet/Områden Budget Bokslut Resultat i % Ing fond Utg fond Utgående Investeringar: Nämndens totala investeringar uppgår till 890 tkr, vilket innebär ett överskott på investeringsbudgeten med 110 tkr. Samtliga planerade investeringar 2012 har genomförts. (Se även bilaga 1) Framtiden 2012 av budget- 2012-01-01 2012-12-13 fond i % omslutning 72 Familjestöd 94 167 806 0,9% 73 Råd och stöd beroendep. 26 023-2 087-8,0% 74 Socialt stöd och försörjning 108 678-1 386-1,3% 78 Arbetsmarknad/Integration 39 059 1 810 4,6% 79 Gemensam lednings/stöd vht 19 893 397 2,0% av budget- 2012 omslutning 0,0% -1 234-3 275 Summa 287 820-460 -0,2% -1 234-3 275-1,1% Inget i samhällsutvecklingen tyder på att de ärenden som handläggs av nämndens verksamheter kommer att minska. Utmaningen blir att med befintliga resurser möta det ökade behov som syns i samhället. Vikten av att fortsatt utveckla det förebyggande arbetet för att på så vis långsiktigt nå positiva samhällsekonomiska effekter är stor. Dessvärre kan det konstateras att behoven är större än de ekonomiska resurserna och att kostnaderna troligen kommer att överstiga budget även kommande år. Det ökade trycket på verksamheterna kommer även att innebära en fortsatt hög arbetsbelastning för nämndens personal. Nämnden står fortsatt inför de utmaningar den höga arbetslösheten innebär. Kopplat till hög arbetslöshet kommer försörjningsstödet att fortsatt ligga på en hög nivå. Utbetalningarna i januari 2013 visade på högsta siffran någonsin med 8,5 mkr. Positivt är att kostnaderna i januari gällande institutionsplaceringar visar på den lägsta månatliga kostnaden sedan 2008. Vad detta innebär för resterande del är året är svårt att förutspå då ett fåtal ytterligare placeringar får stor påverkan på kostnadssidan. 5
124 Personalredovisning: Period 2010 2011 2012 01-11 01-11 01-11 Personalstatistik Antal anställda (månadsavlönade) 322 318 319 -varav tillsvidareanställda 271 267 268 -varav visstidsanställda 51 51 51 Tillsvidareanställda omräknat i heltidsarbeten 1) 254 245 248 Personalomsättning (tillsvidareanställda) 8,5% 7,1% 8,9% Genomsnittsålder (tillsvidareanställda) 50 50 51 Timavlönade, antal arbetade timmar/årsarb. 2) 19 12 9 Sjukstatistik Total sjukfrånvarodagar, snitt per anställd 12 10 10 -varav korttid 1-14 sjuk dagar 5 5 5 Frisktal - andel friska: 44 46 44 Frisktal - andel friska <= 5 dagar: 3 67 År 2010 2011 2012 Period 01-12 01-12 01-12 Kostnadsstatistik, tkr Sjuklön inkl PO 1 090 1 256 1 317 Övertid inkl PO 429 304 340 Fyllnadstid inkl PO 36 106 42 Timlön inkl PO 4 865 3 521 4 199 Tillfälligt inhyrd personal 8 223 Summa övriga personalkostnader 6 429 5 187 6 121 Konsulter övrigt 4 208 3 915 5 359 Representation 127 104 104 Avg kompetensutveckling 862 758 951 Summa diverse övriga omkostnader 5 197 4 777 6 414 1) Summerad överensk ommen syselsättningsgrad, tjänstledighet frånräk nas inte. 2) Årsabetarebegreppet mäter summa av arbetade timmar dividerat med 1 700 timmar. 3) Nytt nyckeltal, ej krav på historik Personalstatistiken visar att antalet anställda är i nivå med föregående år. Likaså är genomsnittssiffran sjukfrånvarodag/per anställd i samma nivå som föregående år. Frisktalet dvs. antalet anställda utan någon sjukfrånvaro har minskat något. Från och med 2012 mäts även ett mjukare frisktal där antalet anställda med högst 5 dagars frånvaro mäts, siffran uppgick för året till 67 %. Kostnaderna för sjuklön liksom de sammantagna kostnaderna för övertid och fyllnadslön är i nivå med 2011. Kostnaderna för timlön har däremot ökat kraftigt vilken till stor del kan relateras till sjukfrånvaro av ordinarie personal som ersätts med timvikarier. På grund av personalvakanser för utredningsgruppen barn och unga och Pilen har konsulttjänster köpts in under hösten för att klara hanteringen av antal ärenden samt för att hålla utredningstider. I kostnader för konsulter ingår som största post extern inköpt SFI samt kostnader för handledning. Kostnadsökningen är främst relaterad till kostnader i projektet Vägen till arbete ( 1 mkr) som bedrivs med medel från Europeiska socialfonden. 6
125 Arbetsmarknad/Integration Verksamhetens omfattning: Verksamheten omfattar samordning och genomförande av arbetsmarknadsåtgärder genom olika praktikerbjudanden och andra insatser samt i särskilda verksamheter och projekt inom stadens organisation. Integrationsverksamheten omfattar introduktion av flyktingar som anlänt före 1 december 2010, med språkservice till enskilda, socialt stöd och information/rådgivning/handledning. Staden deltar i olika grad även i senare anländas introduktion men huvudansvaret ligger hos staten. Dessutom utförs tolkförmedling och service till invandrarrådet. Verksamhetens inriktning: Förutsättningar skall skapas för långtidsarbetslösa, personer med arbetshinder, invandrare och ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och därigenom skall det övergripande målet Trygghet genom full sysselsättning nås. Skapa trygghet genom att eftersträva ett jämställt och jämlikt samhälle, där valfrihet och samverkan leder till att alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund ges bra förutsättningar för en framtid i Trollhättan. Det innebär Långtidsarbetslösa skall prioriteras och målet är etablering på arbetsmarknaden. Personer i behov av försörjningsstöd ska snarast erbjudas aktiviteter som stärker deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden och leva ett självständigt liv. Alla människor har lika värde med samma rättigheter och skyldigheter. Verksamheten skall delta i stadens insatser av information till kommuninvånare ur integrationsperspektiv. Samverkan skall stärkas med myndigheter, folkrörelser, frivilliga organisationer och näringsliv. Staden ansvarar för att nyanlända flyktingar erbjuds SFI-undervisning och samhällsorientering. Barnperspektivets principer ska beaktas i arbetet med flyktingfamiljer med barn. Samverkan ska ske med Utbildningsförvaltningen m fl. 7
126 Driftsammandrag Ekonomi (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Ingående Netto Netto netto netto fond 131 Gemensam verksamhet AME 3 975 3 471 3 105 6 352 2 388 3 964-858 132 Ungdomsprogram AME 2 558 1 780 5 482 6 701 3 135 3 572 1 911 133 Allmänna program AME 992 1 263 1 290 14 425 13 002 1 423-133 134 Egna verksamheter AME 6 905 7 263 8 015 21 358 14 048 7 310 705 135 Arbetshandikappade progr 15 101 15 866 16 255 35 452 18 875 16 577-322 136 Helkommunala program AME 3 245 3 141 3 550 4 169 982 3 187 363 758 Introduktion -167 696 10 797 10 797 759 Etableringsersättning 4 722 9 765 9 042 722 760 Tolkförmedling 23 62 1 112 1 186-74 74 767 Övrig invandrarverksamhet 1 128 682 639 568 568 71 SUMMA 33 764 34 223 39 059 110 698 73 455 37 248 1 810 Årets verksamhet År 2012 har dominerats av Saabs konkurs. Denna har gett återklang i allt arbete på Arbetsförmedlingen. För Arbetsmarknadsstöd har inte Saab varslet synts ännu. Det blir senare när dessa människor blivit långtidsarbetslösa. Däremot har en storsatsning gjorts för att få arbetslösa ungdomar i aktivitet. Denna insats med introduktion, praktik och anställning i vissa fall har varit framgångsrik. De viktigaste händelserna för verksamhetsområde Arbetsmarknadsstöd under 2012 har varit dels att introduktionen/etableringen av nyanlända flyktingar nu helt ligger hos Arbetsförmedlingen och dels kommunledningens bestämda satsning på att de negativa effekterna av ungdomsarbetslösheten måste motverkas. Den nu helt utbyggda Etableringsreformen har inneburit att Integrationsenheten reducerats kraftigt med uppsägning av fem medarbetare som resultat. Satsningen på insatser för arbetslösa ungdomar har inneburit en bred samverkan med Arbetsförmedlingen men även med Trollhättans näringsliv. Praktikplatser tas fram såväl i privata som i kommunala bolag och naturligtvis inom stadens verksamheter. Stadens satsning har inneburit att ungdomar som anvisas från Arbetsförmedlingen först får en introduktion i fyra veckor. Därefter får man praktik under tre månader i stadens olika verksamheter. Dessutom har möjlighet funnits att anställa ett antal ungdomar i sex månader efter praktikperioden. Verksamhetsområde Försörjningsstöd är påtagligt involverade i denna process genom att en socialsekreterare nu har sin placering på Arbetsförmedlingen. Under 2012 har 232 ungdomar från Arbetsförmedlingen haft praktik i staden. 35 av dessa hade vid årsskiftet fått anställning under sex månader. Dessutom hade 105 ungdomar praktik med försörjningsstöd under året. Ungefär hälften av dessa ingick i projektet Göra Skillnad. Under året har två EU-stödda projekt bedrivits. Dels Göra Skillnad, som dock upphörde som EU projekt vid årsskiftet, och dels det nya projektet Vägen till Arbete som vänder sig i första hand till arbetsslösa människor med invandrarbakgrund. Göra Skillnad lever dock vidare under två år tack vare medel från Samordningsförbundet. 8
127 Antalet arbetssökande som anvisas till staden inom den sk Jobb och Utvecklingsgarantin har sjunkit något under 2012 jämfört med året innan. Detta har inneburit att de ekonomiska förutsättningarna förändrats negativt. Flera projekt som finansierades med medel från JOB har lagts ner såsom Vuxna i Skolan, Lokalvårdsprojektet på Omsorgsförvaltningen, Idrottsplatslaget hos Kultur/Fritid och Lokal-TV projektet Mixat som pågick under drygt ett år med en mängd olika informationsreportage såväl på Weben som i den lokala TV-kanalen. Ekonomi Verksamhetsområdet har under året tilldelats tilläggsanslag på 3 470 tkr gällande ungdomsanställningar, vid årsskiftet återstår 1 586 tkr av detta anslag vilket föreslås ombudgeteras till 2013. Borträknat detta överskott uppgår årets resultat för området till 224 tkr. Gemensam verksamhet Ett underskott redovisas med 858 tkr. Underskottet beror dels av underskott av lokalkostnader, 125 tkr för lokalkostnader i statshuset samt 115 tkr för lokalen vid Kronogårdstorg där Kraftcentrum tidigare bedrivit sin verksamhet. Lokalen är uppsagt och kostnaden 115 tkr avser hyra under uppsägningstiden. Övrigt underskott berodde på mindre intäkter än beräknat. Dessa utgjordes främst av statsbidragen för framför allt Jobb och Utvecklingsgarantin, drygt 500 tkr fattades gentemot budget. Ytterligare ca 60 tkr mindre intäkt än budgeterat kom från Samordningsförbundet. Ungdomsprogram Här redovisas kostnader för insatser riktade mot ungdomar. Vilka utgörs bland annat av sommarjobb, det kommunala informationsansvaret, sommarpraktik, ungdomsanställningar samt projektet Göra skillnad. Överskottet (exkl. ungdomsanställningar) uppgick till 325 tkr. 160 tkr är överskott på projekt Göra skillnad, projektet som bedrivits med medel från Europeiska socialfonden avslutades vid årsskiftet. Övrigt överskott härrör av mindre överskott på de olika verksamheterna. Allmänna program Här redovisas kostnader för bland annat anställningsstöd, instegsjobb, projektet Vägen till arbete, Deltahuset och AME resurs. Totalt redovisas ett underskott med 133 tkr. Anställningsstödet uppvisar ett underskott på 180 tkr, ökade kostnader i samband med den årliga löneöversynen samt någon överanställning är orsaken till underskottet. Det förra året avslutade projektet KAFU (bedrevs under 2009-2011 med medel från ESF) avslutades ekonomiskt vilket innebar ett överskott på 130 tkr. Projektet Vägen till arbete kommer att bedrivas under ytterligare ett år varpå resultatet i bokslutet är noll. Instegsjobben regleras mot försörjningsstöd och integrationsenheten. Egna verksamheter Ett överskott på ca 700 tkr där den största verksamheten Returen svarar för ca 500 tkr. Överskottet beror främst av högre intäkter än beräknat. Överskott finns även för servicelaget (117 tkr), Inforum (80 tkr) till följd av partiell ledighet hos en av arbetsledarna. Västra enheten och Vårviks gård uppvisar mindre överskott. Arbetshandikappade program 9
128 Kostnader för offentligt skyddad anställning samt lönebidragsanställningar. Budgeten uppgår till totalt 16,3 mkr. Kostnaderna för året uppgick till 320 tkr över budget. Lönebidragsanställningar svarar för 120 tkr av underskottet vilket främst beror på att kompensation ej utdelas för visstidsanställd personal i den årliga löneöversynen. Lönebidragsteckning till förening står för resterande underskott på 180 tkr Trollhättans Stad lämnar ett bidrag till föreningar och organisationer som anställer arbetslösa som har ett funktionshinder. Bidraget är på 10 procent av lönekostnaden inkl PO. Inga nya beslut har fattats under 2012 men inga av de som beslut fattas för tidigare har slutat medan lönerna i föreningarna ökat som vanligt. Totalt under året har 81 personer varit aktuella för en lönebidragsanställning. Bidrag till föreningar lämnades för 64 personer och 54 personer har under året varit aktuella för en OSA anställning. Kommunala Arbetsmarknadspolitiska anställningar KAM Detta är den enda arbetsmarknadspolitiska anställningsformen där det inte utgår något statsbidrag. Anställningen bygger på att man tidigare uppburit försörjningsstöd och varit i praktik under lång tid. Arbetsplatsen kan vara var som helst i den kommunala organisationen och avtalsmässigt går man på BEA Beredskapsavtalet. Anställningarna är i grunden på sex månader men de flesta aktuella personerna anställs upp till ett år. Eftersom anställningen är A-kassegrundande så jobbar man upp ett nytt villkor under denna tid. Totalt har 21 personer varit anställda inom anslaget under året. 13 av dessa var anställda vid årsskiftet. Det stora överskottet (360 tkr)har uppkommit genom att vi haft möjlighet att söka statsbidrag för många av dessa personer under året eftersom de varit aktuella länge på Arbetsförmedlingen. Därför har vi kunnat få ersättning för nystartsjobb. En stor återhållsamhet under andra halvan av året är också ett skäl. Detta för att inte spräcka den totala budgeten. Integration Integrationsverksamheterna har reglerats mot fonder vid bokslutet och resultatet är därmed +-0. Ett överskott på 74 tkr redovisas för tolkförmedlingen. Även medborgarservice uppvisar ett överskott på ca 70 tkr härlett till överskott av personalkostnader. Inför budgetåret 2013 har en neddragning gjorts av verksamheterna kring integration vilket resulterat i ett antal uppsägningar. Från 1 april 2013 kommer tolkförmedlingen att övergå till ett kommunalförbund tillsammans med VG Regionen och fyra andra kommuner. Verksamhetsuppdrag Uppdrag Staden ska aktivt erbjuda insatser för arbetslösa som behöver praktik, arbetsträning eller skyddad anställning. Detta ska ske genom insatser som rustar för inträde på arbetsmarknaden. I första hand ska samverkan ske med Arbetsförmedlingen och verksamhetsområde Socialt Stöd och Försörjning Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Mål 1500,0 1500,0 1500,0 1500,0 1500,0 Totalt antal personer i insats Utfall 1862,0 1606,0 1530,0 Mål 900,0 900,0 1000,0 950,0 900,0 Därav från Arbetsförmedlingen Utfall 925,0 846,0 949,0 Därav i samverkan med verksamhetsområde Mål 350,0 350,0 400,0 450,0 500,0 10
129 Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Försörjningsstöd Utfall 409,0 372,0 363,0 Därav från andra aktörer Platser inom egna verksamheter Platser inom stadens övriga verksamheter Platser hos andra arbetsgivare Antal anställda med samhällsstöd Andel av stadens total anställda (%) Mål 30,0 30,0 100,0 100,0 100,0 Utfall 65,0 35,0 28,0 Mål 350,0 500,0 800,0 800,0 800,0 Utfall 863,0 790,0 1108,0 Mål 950,0 800,0 600,0 600,0 600,0 Utfall 661,0 448,0 327,0 Mål 200,0 200,0 100,0 100,0 100,0 Utfall 338,0 368,0 95,0 Mål 125,0 125,0 125,0 Utfall 128,0 138,0 247,0 Mål 2,5 2,5 2,5 Utfall 3,1 3,2 5,2 Resultat: 1530 deltagare passerade Arbetsmarknadskonsulenterna under året. Målet är uppfyllt även om antalet var lägre än rekordåret 2010 Analys : Två fakta kännetecknar årets resultat. Betydligt fler ungdomar än tidigare tack vare den gemensamma satsningen från staden och Arbetsförmedlingen. Något färre deltagare från Försörjningsstöd vilket delvis förklaras med att ungdomar med försörjningsstöd har anvisats från Arbetsförmedlingen. Åtgärder : 232 ungdomar har anvisats från Arbetsförmedlingen. Av dessa har 122 deltagit i introduktionen i AME Resurs. Uppdrag Staden ska vara en aktiv samarbetspartner till Arbetsförmedlingen i insatser som riktar sig till långtidsarbetslösa. (Nu 3 mån för ungdomar och 6 mån för vuxna över 25 år) Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Antal tillsatta platser Andel per 31/12 av aktuella program Mål 300,0 300,0 300,0 Utfall 290,0 490,0 Mål 25,0 25,0 16,0 18,0 19,0 Utfall 15,0 12,0 Resultat : 490 personer har anvisats till staden inom Jobb och Utvecklingsgarantin och Ungdomsgarantin. Analys : Antalet deltagare från JoB har minskat under 2012. Sannolikt har man från AF:s sida anvisat till andra aktörer eller också är man inte i någon aktivitet över huvud taget. Åtgärder : En öppen dialog förekommer åter kontinuerligt mellan staden och AF. 11
130 Uppdrag Staden ska aktivt verka för, och delta i, insatser för arbetslösa ungdomar. Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Antal ungdomar från AF Antal ungdomar från försörjningsstöd Mål 100,0 100,0 150,0 150,0 125,0 Utfall 39,0 115,0 232,0 Mål 150,0 150,0 125,0 125,0 150,0 Utfall 148,0 132,0 136,0 Resultat :Som nämnts ovan satsade vi på ungdomar under 2012. Totalt 232 ungdomar inom ungdomsgarantin blev det. Målet uppnåddes. Även anvisade från Försörjningsstöd nådde målet. Uppdrag SFI-undervisning ska erbjudas alla nyanlända flyktingar efter varje persons förutsättningar Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 SFI studerande som uppnått godkänd nivå inom respektive spår Resultat Röd Mål 60,0 60,0 60,0 Utfall <60 <60 <60 SFI undervisning erbjuds alla nyanlända flyktingar. Målet att 60% skall uppnått godkänd nivå inom respektive spår är inte uppfyllt. Exakt utfall har inte kunnat mätas utan resultatet bygger på en gemensam uppskattning av enheten. Nyckeltal: Bokslut Bokslut Bokslut Arbetsmarknad 2010 2011 2012 Ekonomi: Nettokost/inv (kr) 594 591 647 Bruttokostnad per person i åtgärd 41 988 50 939 52 094 Nettokostnad per person i åtgärd 17 602 20 413 21 220 Bruttokostnad per arbetslös i Thn (31/12) 20 456 17 738 19 043 Nettokostnad per arbetslös i Thn (31/12) 8 575 7 108 7 757 Bokslut Bokslut Bokslut HN 2010 2011 2012 Volym: Antal öppet arbetslösa i Thn (31/12) 1 581 2 383 2 113 Antal arbetslösa totalt i Thn (31/12) 3 822 4 612 4 645 Antal arbetslösa totalt ungdomar 18-24 år 1 106 1 138 1 142 Arbetslösa i Thn, totalt i % av arbetskraften 16-64 år (31/12) 14,2% 17,0% 16,5% Integration Bruttokostnad Integration 42 717 37 651 21 130 Antal nyanlända 227 140 162 12
131 Socialtjänst Verksamhetens omfattning: Stödet inom individ och familjeomsorgen omfattar: förebyggande arbete, råd och stöd, ekonomiskt bistånd, samtalsbehandling, behandlingsinsatser i öppna former och i boende, utredningsärenden, familjerättsliga ärenden, placeringar utanför hemmet, familjerådgivning mm. Stödet riktas till barn och familjer, ungdomar samt vuxna. Verksamhetens inriktning: Kommunens invånare skall få stöd och ges förutsättningar, så att de själva kan växa som människor och på så sätt ta ansvar för sin egen framtid. Det innebär Människor i behov av stöd skall ges sådant på ett individuellt anpassat, sakkunnigt, rättssäkert och effektivt sätt. Huvudinriktningen skall vara samförståndslösningar med individen. Insatser för barn och unga skall primärt ske med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser. Institutionsplaceringar för barn, unga och vuxna skall endast ske om starka skäl talar för det. Fortsatt prioritering av både förebyggande och behandlande insatser med målet att kraftigt minska missbruk i samhället. Samverka för ett effektivt drogförebyggande arbete utifrån Folkhälsorådets handlingsplan. Utveckla förebyggande åtgärder för barn, ungdomar och vuxna. Effektiv samverkan med myndigheter, folkrörelser, frivilliga organisationer, företag och andra externa intressenter. Samverkan med andra kommunala förvaltningar, särskilt inom förskola, skola, samt kultur och fritid. Aktiva åtgärder skall alltid prioriteras före passivt föresörjningsstöd. Särskild fokus skall läggas på ungdomar. Barnkonventionens grundläggande principer skall genomsyra alla verksamheter som kommer i kontakt med barn och ungdomar. Arbetet med våld i nåra relationer är en viktig trygghetsfråga ur ett folkhälsoperspektiv och skall fortsätta utvecklas. 13
132 Driftsammandrag Ekonomi (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Ingående Netto Netto netto netto fond 750 Gemensam verksamhet 40 481 42 258 44 685 45 319 1 178 44 141 544 751 Försörjningsstöd 79 207 85 844 93 297 97 010 2 764 94 246-949 752 Institutionsvård 32 786 37 021 31 137 34 171 2 806 31 365-228 753 Familjehem 25 777 24 269 24 954 25 207 613 24 594 360 754 Särskild tillf. vårdnadsh 15 7-1 756 Öppenvård 19 669 20 428 18 402 21 061 33 21 027-2 625 757 Boende 9 578 10 392 8 274 13 717 4 376 9 341-1 066 761 Övrig öppenvård 9 454 10 128 11 058 11 959 1 864 10 096 962 SUMMA 216 966 230 348 231 807 248 442 13 633 234 810-3 003 Årets verksamhet: Det gångna året har åter inneburit ett intensivt arbete för socialtjänsten då många av stadens invånare fortsatt varit i stort behov av stöd. Totalt under året har 12,7 % (2011 12,1%) av invånarna någon gång under året haft kontakt med socialtjänstens verksamheter (samtliga förebyggande insatser ej inräknade). Socialt stöd och försörjning har under året beviljats ytterligare personalförstärkning. Utöver personalförstärkningen har man gjort en mindre omorganiserat inom avdelningen så att samtliga grupper tar emot nybesök. Detta för att kunna möta det ökade behovet samt hålla nere väntetiderna. För att intensifiera samarbetet med arbetsförmedlingen har en socialsekreterare varit placerad på arbetsförmedlingen. Denna insats har visat sig vara mycket lyckad då 81 % av ärendena man arbetat med gått vidare till någon form av sysselsättning. Ett nära samarbete bedrivs även med nämndens övriga verksamhetsområden samt med externa aktörer såsom vårdcentraler och försäkringskassan. För socialtjänstens största verksamhetsområde, familjestöd har året präglats av den omorganisation som sjösattes under 2011. Viktiga utmaningar under året har varit tidiga, förebyggande och samordnande insatser på alla nivåer. Stort fokus har varit att förbättra arbetet avseende kvalitet och rättssäkerhet. Arbetet med projektering och planering för att finna en lämplig lokal för att samla resursforums verksameter under ett tak har pågått under året. Förhoppning är att en flytt till Oscarskolans tidigare lokaler är möjlig under 2013. För råd och stöd beroendeproblematik har året inneburit en ökning av antalet ärenden. För ett större antal individer än tidigare har problematiken var så stor att en placering på institution varit nödvändig, vilket inneburit en kraftig ökning av kostnaderna. En omorganisation under året innebar att Pilen, drogförebyggande samordnare samt tillståndsenheten nu tillhör verksamhetsområdet. Under året har även kriscentrum för kvinnor samt barnahus tillfälligt tillhört området. Från och med 1 februari 2013 kommer enheten att organisatoriskt tillhöra område familjestöd. 14
133 Ekonomi: Kostnaderna för socialtjänstens verksamheter uppgick till 3 mkr över budget. Tilläggsanslag beviljades under året med 5 mkr till försörjningsstöd samt 7 mkr till institutionsplaceringar. Kostnaderna ökade med 2%, vilket är en betydligt lägre ökningstakt jämfört med tidigare år. Försörjningsstödet ökade likt året innan med ca 10%. Kostnaderna för institutionsplaceringar minskade med 15%, likaså minskade kostnaderna för boende med 10%. Gällande båda verksamheter är det ett resultat av ett intensivt arbete och nogsam uppföljning i syfte att minska kostnaderna. Kostnadsökning socialtjänst (mkr) 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 10,4 9,3 10,1 10,1 9,6 9,5 20,4 21,0 10,7 19,7 9,7 24,3 24,6 8,6 17,8 25,8 8,7 37,0 31,4 19,5 22,7 32,8 21,1 30,9 24,3 79,2 85,8 94,3 65,1 44,7 40,4 38,5 40,5 42,3 44,1 2008 2009 2010 2011 2012 Gemensam verksamhet Försörjningsstöd Institutionsvård Familjehem Öppenvård Övrig öppenvård Boende Gemensam verksamhet, Under gemensam, verksamhet redovisas som största post personalkostnader inom socialtjänsten. Av totala bruttokostnader på 45 mkr uppgår personalkostnader till 42 mkr. Verksamheten redovisar för året ett överskott med 545 tkr vilket beror på personalvakanser under året. Försörjningsstöd, Kostnaderna för försörjningsstöd uppgick till 94,2 mkr (85,8 mkr 2011), vilket ger en ökning med 9,7 %. Den uteslutande största orsaken till utbetalt försörjningsstöd är arbetslöshet, 65,3 %, Sjukskriven med läkarintyg, sjuk- eller aktivitetsersättning eller föräldrapenning utgör 16,7 % och arbetshinder utgör 11,4 %. Antalet registerledare ökade i snitt med ca 6% och antalet individer som någon gång under året uppburit försörjningsstöd var 200 fler än tidigare år (4 529 st. motsvarande 8,1 %av invånarna). Nettokostnader försörjningsstöd Nettokostnader/budget 2007-2012 sep-dec 2012 jan-april 2012 maj-aug 2011 100000 90000 80000 70000 65056 79207 85844 94245 sep-dec 2010 jan-april 2010 maj-aug 2009 60000 50000 40000 30000 39336 44570 Nettokostnader Budget sep-dec 2008 jan-april 2008 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 20000 10000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Institutionsplaceringar, Kostnaderna ökade oroväckande under årets första månader. Ett intensivt arbete i syfte att sänka kostnaderna har resulterat i en kostnadsminskning med totalt 5,6 mkr (15 %) jämfört med 2011. Sedan sommaren har kostnaderna legat i budgetnivå och till och med vissa månader under budget. 15
134 Minskningen syns gällande LVU och SoL barn och unga. För vuxna har behovet av placeringar dessvärre ökat under året. En ökning av både LVM och SoL placeringar har resulterat en rejäl kostnadsökning. Nettokostnad institutionsplaceringar Nettokostnad/budget 2003-2012 sep-dec 2012 40000 maj-aug 2012 jan-april 2012 sep-dec 2011 maj-aug 2011 jan-april 2011 sep-dec 2010 maj-aug 2010 jan-april 2010 sep-dec 2009 maj-aug 2009 jan-april 2009 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2003200420052006200720082009201020112012 Nettokostnader Budget Antal vårddygn LVU/SoL/LVM 700 600 500 400 300 200 100 0 LVU SoL B&U LVM SoL Vuxen Familjehem, Kostnaderna är i nivå med föregående år och uppgår till 24,6 mkr. Under senare del av året har tendensen visat på ökade kostnader, vilket är positivt då behovet varit stort av familjehemsplaceringar. Ett antal ungdomar har kunnat omplaceras från en institution till ett familjehem vilket både ur ekonomisk synvinkel men också för den unges behov är att föredra. Öppenvård/övrig öppenvård, Verksamheterna för öppenvård dvs. insatser beviljade via bistånd redovisar kostnader över budget med 2,6 mkr (2011:-2,4 mkr). Personalkostnader för hemmalagen svarar för 1,8 mkr av underskottet. Det ökade behovet av kontaktpersoner, kontaktfamiljer och individuell resurs gör att kostnaderna överskrider budget med 850 tkr. Gällande övrig öppenvård redovisas ett överskott på totalt 960 tkr (2011: +0,7 tkr) vilket beror på tillfälliga personalvakanser under året samt återhållsamhet. Boende, här redovisas nämndens verksamheter kring boende. Nämnden har totalt ca 100 träningslägenheter, budgetmässigt skall detta vara näst intill ett nollsummespel, utfallet visar dock att så inte är fallet. Obetalda hyror, tomma lägenheter samt kostnader för sanering, reparationer mm gör att denna typ av kostnader uppgår till 760 tkr över budget. Här redovisas även kostnader för skyddat boende dvs. den typ av boende nämndens tvingats anordna för ett antal individer i behov av skydd på annan ort. Budget saknas helt för dessa kostnader och underskottet uppgår till 415 tkr. Utöver detta redovisas även överskott för stödteam vuxen med 115 tkr vilket relateras till personalvakanser. Totalt för verksamheten redovisas därmed ett underskott på 1,1mkr (2011:-1,8mkr). 16
135 Verksamhetsuppdrag: Uppdrag 1 Nämnden skall arbeta aktivt med förebyggande insatser till vuxna, barn och ungdomar. Speciellt fokus skall riktas på samverkan kring barn med särskilda behov. Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Antalet förebyggande insatser, varav a) generellt (barn, unga och vuxna) Antalet förebyggande insatser, varav b) Barn med särskilda behov. Antalet individer som nås av programverksamhet Insatser utifrån folkhälsorådets drogvaneundersökning Mål Utfall 47,0 52,0 88,0 Mål Utfall 149,0 182,0 164,0 Mål Utfall 276,0 317,0 607,0 Mål Utfall 165,0 224,0 * * Folkhälsorådets drogvaneundersökning är ej genomförd 2012 varpå utfall ej kan anges, insatser har gjorts utifrån tidigare drogvaneundersökning. Resultat Verksamhetsområdena arbetar målmedvetet och aktivt med förebyggande insatser och antalet förebyggande insatser ökar. Samverkan kring barn med särskilda behov har utvecklats genom ett intensifierat Västbusarbete (målgrupp; barn med sammansatt social och psykiatrisk problematik). Drogförebyggande samordnaren arbetar aktivt även för att stötta andra nämnder i deras förebyggande arbete. Analys Utvecklandet och synliggörandet av förebyggande insatser är ett viktigt och prioriterat område. De behandlande verksamheterna strävar efter att nå ut till medborgarna innan problematiken blivit för manifest. Fortsatt samordning med andra huvudmän av insatser kring barn och unga med särskilda behov är en förutsättning för att i ett tidigt skede kunna möta de stora behov som finns Drogförebyggande samordnaren arbetar förebyggande mot alla medborgare i staden. Åtgärder Fortsatt utveckling av samarbetet med vårdgrannar och andra för att nå än fler i det förebyggande arbetet samt fortsatt utveckling av påbörjade åtgärder. Ny åtgärd 2013 i form av riktade insatser inom området psykisk ohälsa via beviljade medel av Regeringen (överenskommelse mellan staten och SKL). Uppdrag 2 Arbetsmarknads- och socialnämnden ska verka för att försörjningsstöd endast ska beviljas till de som inte kan klara sin försörjning på annat sätt. Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Utbetalt försörjningsstöd, mkr. Andel av stadens befolkning som någon gång under året uppburit försörjningsstöd Mål 45,0 54,0 Utfall 80,3 87,8 95,6 Mål Utfall 7,7 7,8 8,1 17
136 Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Väntetid från kontakt till beslut, snitt veckor under året Hushållens tid med försörjningsstöd i %, 0-3 mån Hushållens tid med försörjningsstöd i %, 4-12 mån Hushållens tid med försörjningsstöd i %,1-3 år Hushållens tid med försörjningsstöd i %, 4- Antal bidragsmånader/hushåll i genomsnitt Mål 4,0 4,0 4,0 Utfall 3,2 3,4 2,9 Mål Utfall 31,0 29,0 36,0 Mål Utfall 29,0 28,0 26,0 Mål Utfall 34,0 32,0 26,0 Mål Utfall 6,0 11,0 12,0 Mål Utfall 4,9 5,0 5,2 Resultat Utbetalt försörjningsstöd 2012 har ökat med 9 % jämfört med 2011. Väntetid för nybesök har minskat till under 3 veckor. Kortvarigt behov av försörjningsstöd, 0-3 mån. har ökat med 7 % medan bistånd 4-12 mån. har minskat med 2 % och 1-3 år har minskat med 6 %. 4 år och mer har tyvärr ökat med 1 %. Antal bidragsmånader/hushåll har ökat något, +0,2 %. Genom fortsatt strikt bedömning beviljas endast ekonomiskt bistånd till de som har rätt till det. Målet får anses uppfyllt. Analys Utbetalt försörjningsstöd har ökat pga fler sökande och höjd norm under 2012. Via en mindre omorganisation har väntetiden för nybesök kunnat minska till max 3 veckor. Intensivare samarbete med AF och AME har gjort att vi kunnat minska tiden med försörjningsstöd. 2011 var det vanligast att sökande fick försörjningsstöd 1-3 år. Under 2012 var det vanligast 0-3 månader. De som haft bistånd mer än 4 år har ofta stor problematik och står långt från arbetsmarknaden. Åtgärder Personalen på Socialt stöd och försörjning fortsätter att ha en restriktiv bedömning gällande försörjningsstöd och samarbetet med andra myndigheter kommer att fortsätta utvecklas för att minska den sökandes tid med ekonomiskt bistånd. Uppdrag 3 Insatser för barn, unga och vuxna skall i första hand ges med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser på hemmaplan Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Andel ej återaktualiserade individer ett år efter avslutad insats. % a) Vuxna Andel ej återaktualiserade individer ett år efter avslutad insats. % b) Barn Andel ej återaktualiserade individer ett år efter avslutad insats. % c) Ungdomar Placeringstid på institution, andel individer som varit placerade 0-12 mån, andel individer som varit placerade, % a) Vuxna 12- mån 18 Mål Utfall 91,0 81,0 75,0 Mål Utfall 100,0 100,0 95,0 Mål Utfall 88,0 77,0 94,0 Mål Utfall 100,0 100,0 98,0 Mål
137 Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 2.Placeringstid på institution, andel individer som varit placerade, % b) Barn 0-12 mån andel individer som varit placerade, % b) Barn 12- mån andel individer som varit placerade, % c) Ungdomar 0-12 mån andel individer som varit placerade, % c) Ungdomar 12- mån 3.Andelen individer på hemmaplan, institution samt kombination hemmaplan/institution. % a) Vuxna -andel individer som endast varit på hemmaplan a) Vuxna - andel individer som endast varit på institution a) Vuxna - andel individer kombination hemmaplan/hvb b) Barn -andel individer som endast varit på hemmaplan b) Barn - andel individer som endast varit på institution b) Barn - andel individer kombination hemmaplan/hvb c) Ungdomar -andel individer som endast varit på hemmaplan c) Ungdomar - andel individer som endast varit på institution c) Ungdomar - andel individer kombination hemmaplan/hvb Utfall 0,0 0,0 2,0 Mål Utfall 100,0 100,0 100,0 Mål Utfall 0,0 0,0 0,0 Mål Utfall 94,0 87,0 96,0 Mål Utfall 6,0 13,0 6,0 Mål Utfall 73,0 85,0 72,0 Mål Utfall 5,0 6,0 2,0 Mål Utfall 22,0 9,0 26,0 Mål Utfall 93,0 91,0 93,0 Mål Utfall 2,0 5,0 1,0 Mål Utfall 5,0 4,0 6,0 Mål Utfall 76,0 87,0 84,0 Mål Utfall 8,0 2,0 2,0 Mål Utfall 16,0 11,0 14,0 Resultat Verksamhetsområdena arbetar aktivt med Hemmaplanslösningar samt utvecklandet av dessa. Alla insatser för barn, unga och vuxna ges i första hand med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser på hemmaplan. Majoriteten av de som erhåller vård för sitt missbruk erhåller vården på hemmaplan. Andel barn och unga som vårdas på HVB har drastiskt minskat under året såväl sett till antal, vårddygn och kostnad. Analys Genom ett aktivt metodutvecklingsarbete samt systematisk uppföljning av den köpta vården klarar vi i dag i mycket hög grad att ge insatser med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser på hemmaplan. Utifrån laglighetskrav, hälsa och utveckling är institutionsvård ibland nödvändig utifrån det skydd som 19
138 en sådan placering innebär. Åtgärder Fortsatt utveckling av arbetet med att stötta befintliga nätverk och resurser på hemmaplan. Genom att stötta olika frivilligorganisationer och brukarinflytande kan fler hitta tillbaka till stabila nätverk eller nyktra nya nätverk på hemmaplan. För att kunna möta behoven hos en allt större resurskrävande ungdomsgrupp samt unga vuxna är det nödvändigt att fortsätta utveckla det förebyggande arbetet samt vården på hemmaplan. 20
139 Nyckeltal Bokslut Bokslut Bokslut Noter HN 2010 2011 2012 Ekonomi: Nettokostnad socialtjänst 216 966 230 348 234 810 Nettokost/inv (kr) 3 929 4 151 4 216 Försörjningsstöd Utbetalt försörjningsstöd, tkr 80 282 87 790 95 633 % förändr mot f.å. 20,5% 9,4% 8,9% Barn/Ungdom Kostnad institutionsplacering, tkr brutto 29 606 34 139 23 185 Kostnad/vårddygn, kr 3 891 3 596 4 251 Kostnad familjehem, tkr brutto 26 422 24 863 25 070 Kostnad/vårddygn, kr 714 688 744 Vuxen Kostnad institutionsplacering, tkr brutto 6 124 6 474 11 076 Kostnad/vårddygn, kr 1 572 1 613 1 733 Kostnad familjehem, tkr brutto 568 180 136 Kostnad/vårddygn, kr 1 103 984 1 333 Bokslut Bokslut Bokslut HN 2010 2011 2012 Volym: Försörjningsstöd Antal bidragshushåll, snitt 1 059 1 146 1 211 Antal individer som någon gång under året uppburit försörjningsstöd 4 254 4 333 4 529 Antal bidragstagare i % av befolkningen som någon gång under året uppburit försörjningsstöd 7,7% 7,8% 8,1% Andel individer i % av befolkningen som någon gång under året haft kontakt med IFO 11,7% 12,1% 12,7% Barn/Ungdom Institutionsplacering, antal vårddygn 7 609 9 485 5 454 varav SoL 2 321 3 645 1 354 varav LVU 375 013 288 5 848 4 100 Familjehem, Vuxen vårddygn 36 146 33 685 Institutionsplacering, antal vårddygn 3 895 4 013 6 393 varav SoL 3 548 3 608 5 306 varav LVM 347 405 1 087 Framtiden: Kommande år kommer fortsatt innebära ett stort behov av socialtjänstens verksamheter. Den ökade ärendemängden med också den ökade komplexiteten i många ärenden gör att arbetsbelastningen för personalen kommer att fortsatt vara ansträngd. En stor utmaning blir att med befintliga resurser möta behovet. 21
140 Samarbetet både internt inom förvaltningen, med andra förvaltningar samt med externa aktörer kommer fortsätta utvecklas. Ytterligare en socialsekreterare kommer att vara placerad på arbetsförmedlingen, detta innebär att en tjänst riktas mot ungdomar och en mot vuxna, finansiering sker med medel från samordningsförbundet. Arbetet med att fortsatt utveckla insatser på hemmaplan fortsätter. En översyn kommer att ske av missbruksvården under våren 2013. För att säkerställa att resurserna används på bästa sätt. En ny lagändring trädde i kraft 1 januari 2013 gällande stärkt skydd för barn och unga. I och med den genomförda omorganisationen bedöms område familjestöd vara väl rustat för att möta dessa lagändringar. Oroväckande är dock gällande familjerätten, där de med befintliga resurser får svårt att nå upp till socialstyrelsens kvalitetskrav. Under 2013 kommer nämnden tillsammans med Omsorgsnämnden, med hjälp av medel från regeringens överenskommelse med SKL att arbeta riktat mot gruppen med psykiska funktionshinder. 22
141 Konsumentvägledning Verksamhetens omfattning: Konsumentvägledning är ett stöd till konsumenterna. Skuldsaneringshjälp och hushållsekonomisk rådgivning ingår i stödet Verksamhetens inriktning: Verksamheten skall verka för ökad trygghet genom konsumentrådgivning och stöd för att alla i kommunen själv skall kunna styra sin egen ekonomiska situation, bl.a. genom medverkan till budgetrådgivning och skuldsanering. Det innebär Skuld-, budget-, och hushållsekonomisk rådgivning skall erbjudas personer som är i behov av denna hjälp. Samverkan med övriga verksamheter i kommunen och näringslivet är viktigt för att ge ett samlat stöd till kommuninvånarna. Information om viktiga konsumentfrågor skall vara lättillgängliga. Konsumentrådgivning skall även ges till riktade målgrupper. Driftsammandrag Ekonomi (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Ingående Netto Netto netto netto fond 171 Konsumentverksamhet 1 807 1 868 1 946 1 754 4 1 750 196 SUMMA 1 807 1 868 1 946 1 754 4 1 750 196 Årets verksamhet: Under året har många människor blivit arbetslösa. Detta har påverkat efterfrågan på budget- och skuldrådgivning. Under året har väntetiden pendlat mellan 12-16 veckor. Information till unga vuxna har prioriterats. Totalt har vi träffat 76 st. grupper och antal deltagare har varit 1777 st. Detta inkluderar även information till vuxna. Hantverkstjänster var fortsatt ett problemområde för konsumenterna. Svårigheter med telefoni- och bredbandsavtal samt fordon och transporter, är några andra problem som trollhätteborna brottas med. Många konsumenter har haft problem med bluffakturor och försändelser som de inte beställt. Det kan röra sig om vitaminer, sockar, kalsonger, rakhyvlar etc. Även enskilda företagare har kontaktat vägledningen med anledning av bluffakturor och i deras fall är det oftast bundna 23
142 avtal. Näringsidkare omfattas inte av Distansavtalslagen och har inte samma möjlighet till ångerätt som en enskild konsument. Ekonomi Verksamheten redovisar ett överskott om 196 tkr vilket till större del är föranlett av vakant tjänst under året. Verksamhetsuppdrag: Uppdrag Ge ökad kunskap och nå fler grupper i behov av konsumentvägledning. Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Antalet genomförda gruppinformationer, totalt Antalet genomförda gruppinformationer, ungdomar upp till 24 år Antalet genomförda gruppinformationer, äldre än 24 år Mål 30,0 45,0 50,0 50,0 50,0 Utfall 61,0 60,0 76,0 Mål 20,0 20,0 20,0 Utfall 22,0 33,0 38,0 Mål 30,0 30,0 30,0 Utfall 39,0 27,0 38,0 Resultat Totalt under året har 76 gruppinformationer genomförts, varav 38 riktade till ungdomsgrupper. Målvärdet 50 gör att målet är uppnått. Uppdrag Väntetider för skuldsanering skall inte öka under perioden. Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Antal veckors väntetid Resultat Röd Mål 12,0 12,0 10,0 10,0 10,0 Utfall 7,0 7,0 14,0 På grund av personalvakanser under året har väntetiden uppgått till som mest 16 veckor. Snittiden under året är ca 14 veckors väntetid. Även en ökad efterfrågan av skuldrådgivning bidrar till den ökade väntetiden. Åtgärder Den kraftiga ökningen är främst att härleda till att en tjänst varit vakant under del av året. Tjänsten är nu tillsatt och väntetiden har minskat. 24
143 Nyckeltal: Bokslut Bokslut Bokslut HN 2010 2011 2012 Ekonomi: Nettokostnad, konsument, tkr 1 805 1 868 1 750 Nettokost/inv (kr) 33 34 31 Framtiden: Under 2012 har flera varsel lagts på arbetsmarknaden. Detta har påverkat efterfrågan på budget- och skuldrådgivning. Detta gör att vi förväntar oss att antalet ekonomiärenden, såväl budget- som skuldsaneringsärenden, kommer öka under 2013. Konsument Trollhättan har liksom andra konsumentvägledningar runt om i landet uppmärksammat problematiken med ungas utsatthet i samhället, inte minst ekonomiskt. Det finns ett otroligt stort utbud av varor och tjänster och det är jättesvårt att vara en kritisk och granskande konsument. Ungdomar är en stor målgrupp för reklammakarnas kampanjer av nya produkter och nya marknadsarenor. Ungdomars kunskaper om ekonomi är bristfällig och det finns många fallgropar i dagens konsumtionssamhälle som ungdomar kan ramla i. Vi planerar att delta i ungdomsgrupper för att informera om konsumenträtt och ekonomi. 25
144 Bilaga 1. Investeringsredovisning 2013-02-04 17:19:36 Belopp i tkr. Projektkod och benämning Budget 2012 Redovi sn Budgetavvikelse Ombudgeteras Slutredovisa s Motivering Arbetsmarknad/integration 1701 Övr invent avskr tid 5 år 0 59-59 -59 1711 Fordon avskr tid 7 år 0 0 0 0 1722 IT invest avsk tid 5 år 0 0 0 0 1731 Byggnader avskr 10 år 150 97 53 53 Summa 150 156-6 0-6 Socialtjänst 1702 Övr invent avskr tid 10år 0 0 0 0 1731 Byggnader avskr 10 år 0 95-95 -95 1733 Renov. omb. hyrda lokaler 0 0 0 0 Summa 0 95-95 0-95 Lednings och stödverksamhet Asn 1702 Övr invent avskr tid 10år 190 0 190 190 1721 IT invest avsk tid 3 år 0 559-559 -559 1722 IT invest avsk tid 5 år 540 80 460 460 1723 IT invest avsk tid 7 år 120 0 120 120 Summa 850 639 211 0 211 SUMMA 1 000 890 110 0 110 Powered by Navigator xlreport TM
145 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) 2013-02-28 BTN 35 Änr SBF 2013-000204 Årsredovisning 2012 byggnads- och trafiknämnden Ärendebeskrivning Årsredovisning för byggnads- och trafiknämnden 2012 redovisas. MBLförhandling har skett. Stadsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut 1. Årsredovisningen godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. 2. Byggnads- och trafiknämndens föreslår att 2012 års driftsresultat disponeras enligt följande: 400 tkr av det tillfälliga anslaget för framtagande av nytt kulturmiljöprogram, ombudgeteras till 2013. Väghållning Parkverksamhet Övriga sbf-verks. Nämnd Fonden ökas med hela årets överskott, 1 797 tkr. 569 tkr slutredovisas. Fonden minskas med 1 193 tkr, -347 tkr slutredovisas. Fonden minskas med 3 tkr. 3. Byggnads- och trafiknämnden föreslår disponering av investeringskonton 2012 enligt följande: Projektet Resecentrum etapp 3 ombudgeteras med 3 073 tkr Projektet Resecentrum etapp 4 ombudgeteras med 34 tkr Övriga investeringskonton enligt förteckning (bilaga 1), avslutas med 268 tkr. Byggnads- och trafiknämndens beslut Enligt förvaltningens förslag. Utdrag: PA Ekström U Andersson H J-Ekholm Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande
146 Verksamhetsredogörelse 2012 Byggnads- och trafiknämnden Nämndens presidium: Ordförande: Peter Andersson (s) 1:e vice ordf: Erika Parkås (s) 2:a vice ordf: Bo Swanér (m) Ledamöter: 13 ordinarie, 7 ersättare Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen Medverka till en miljömässig, social och ekonomisk hållbar samhällsutveckling Ge goda förutsättningar för nya invånare samt etablering av företag Integrera ny teknik för att öka informationsutbytet Utveckla den offentliga miljön Tomter för fristående småhus Driftssammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Kostnad Intäkt Bokfört Budgetavv Ingående Netto Netto netto netto fond Väghållning och projektering 74 989 49 208 54 227 7 287 46 940 1 797 935 Parkverksamhet 12 894 15 093 15 051 413 14 644 569 457 Fys. plan-, bygg-, lantmäteriverks. 9 870 9 078 21 209 9 765 11 444-1 057 Nämnd 886 877 816 816-3 29 Gem lednings- o stödverksamhet 3 101 3 092 3 902 439 3 463-50 1 153 Summa 101 740 77 349 95 205 17 904 77 306 1 255 2 574
147 Investeringssammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Utgift Inkomst Bokfört Budgetavv Netto Netto netto netto Väghållning 12 209 21 745 20 387 5 077 15 310 2 710 Parkverksamhet 3 184 3 148 2 136 2 136 389 Fys. plan-, bygg-, lantmäteriverks. 591 286 562 562 345 Nämnd Gem lednings- o stödverksamhet 66 186 500 500-69 Summa 16 051 25 364 23 585 5 077 18 508 3 375 Driftsredovisning politisk verksamhet (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgetavv Ingående Netto Netto netto netto fond 070 Byggnads- o trafiknämnden 886 877 813 816 816-3 29 SUMMA 886 877 813 816 816-3 29 Viktiga händelser Fortsatt utveckling av vägnätet för oskyddade trafikanter med bl a färdigställande av gc-väg längs Von Döbelns väg samt del av Åkerssjövägen. Ombyggnaden av resecentrum fortsatte med pendelparkeringen. Arbetet kommer att färdigställas under 2013. Polhemsplatsen har iordningställts under året med bl a ny plattläggning, plantering samt armaturer. Detaljplan för nya bostäder (cirka 210 lgh) i kv Zebran antogs. Planeringen för utbyggnad av Överby västra fortsatte. Processkartläggning inom bygg påbörjades under hösten för att anpassa rutiner och resurser till den nya plan- och bygglagens krav. Nytt teknikstöd för byggärendehantering och fastighetsbildning etablerades och en ny generation mätningsteknisk utrustning anskaffades. Avtal om nationell geodatasamverkan ingicks vilket bl a innebär nya möjligheter att använda statliga myndigheters geodataprodukter i Stadens informationsförsörjning. Ekonomi Väghållning och projektering. Årets resultat för väghållning och projektering blev ett överskott på 1 797 tkr. Kostnaderna för vinterväghållning utföll enligt budget, totalt 9 insatser under året varav 7 st under november/december. Överskottet är fördelat på ett antal delprogram varav parkering bidrog med 852 tkr. Ökade intäkter i form
148 av parkeringsavgifter och felparkeringsavgifter samt lägre kostnader för övervakning är anledning till överskottet. Parkverksamheten visar ett överskott på 569 tkr. En tjänst har varit vakant del av året vilket bidrog med 370 tkr. Resterande överskott beror på att påfyllning av leksand ej kunnat ske i planerad utsträckning på grund av den blöta hösten. Delarna inom programmet visar varierande avvikelser jämfört med budget, vilket är helt naturligt för en verksamhet som är väderleksberoende. Fysisk planering, byggverksamhet. Bygglovverksamhetens resultat (-2 506 tkr) belastas av en avsättning om 3 000 tkr för befarade kostnader till följd av ett upphävt bygglov. Driftsutfallet för den ordinarie varksamheten (exklusive avsättningen) var drygt 1 500 tkr bättre än budget. Planverksamheten redovisade ett överskott på 737 tkr tkr vilket uppnåddes genom lägre personal- och konsultkostnader samt förbättrade intäkter. Av 2012 års särskilda anslag för arbete med kulturmiljöprogrammet, 500 tkr, har endast 100 tkr använts under året. Verksamheten äskar ombudgetering av 400 tkr till 2013. Fastighetsbildnings- och kart-mätningsverksamheterna visar ett sammanlagt överskott på 713 tkr. Fastighetsbildningsverksamheten hade högre intäkter än budgeterat vilket är en följd av att målet för antalet avslutade förrättningar överträffades. Kart- och mätningsverksamhetens överskott orsakades av en kombination av kostnadsbesparingar (planerad vakanshållning) och högre intäkter än planerat. Antalet uppdrag inom kategorin övriga mätningsuppdrag uppvisade en stark ökning under året. Byggnads- och trafiknämnden. Årets kostnader för förtroendevaldas ersättningar var 30% högre än budgeterat. Framförallt var det sammanträdesarvoden och ersättningar för förlorad arbetsförtjänst som steg vilket dels sammanhänger med att den inrapporterade tjänstgöringstiden för ordföranden ökade, dels att sammanträdestiden för årets 12 sammanträden (ett extramöte), var längre än normalt. Ovanligt många komplicerade ärenden (resecentrum, gator o trafik, lovärenden) bidrog till detta. Nämndens anslag för särskilda åtgärder förblev outnyttjad under året vilket medförde att budgeten ändå kunde hållas, underskottet stannade vid 3 tkr. Lednings- och stödverksamhet inkl. GIS. Verksamheten uppvisar ett sammantaget underskott jämfört med budget på 50 tkr. Oförutsedda kostnader för systemuppgraderingar inom kommungemensam GIS/-IT-verksamhet svarar för hela underskottet. Förvaltningens lednings- och stödverksamhet visar ett plusresultat.
149 Driftutfall - behandling av över-/underskott Byggnads- och trafiknämnden har 4 st separata fonder. Väghållningens överskott föreslås fonderas i sin helhet varvid fondutrymmet (sånär som på 65 tkr), kommer att vara fullt utnyttjat. Parkverksamhetens fond nådde taket efter 2011 års bokslut varvid årets överskott slutredovisas. Det negativa resultatet inom byggverksamhet (avsättning 3000 tkr) tar i anspråk hela fonden för övriga sbf-verksamheter. Resterande underskott föreslås balanseras mot överskottet inom park. Nämndens egen fond belastas med 3 tkr p g a årets driftsunderskott. Program/verksamhet Budget Bokfört Budgetavvik. Fonderas Slutredonetto netto netto visas Väghållning 48 737 46 940 1 797 1 797 0 Parkverksamhet 15 213 14 644 569 0 569 Övriga sbf-verksamheter 13 799 14 939 1) -1 540 2) -1 193-347 Byggnads- och trafiknämnden 813 816-3 -3 0 SUMMA 78 562 77 339 823 601 222 1) Intäkter p g a återbetalning av infriad borgen (32 tkr) skall i detta sammanhang avräknas från verksamhetens nettoresultat 2) Effekten av ombudgetering av 400 tkr för slutförande av kulturmiljöprogram inkluderad Investeringar För slutförandet av resecentrums deletapper behöver totalt 3 107 tkr överföras till 2013. Av den totala investeringsbudgeten 2012 (21 883 tkr) slutredovisas netto 268 tkr. Se bilaga 1. Väghållning Under året har följande större investeringar utförts: Strandgatan: Det sista kvarteret vid Kanaltorget byggdes om. Gatan stensattes och belysningsstolparna byggdes om. Offentlig belysning: Utbyte av kvicksilverarmaturer till högtrycksnatrium och LED har utförts framför allt inom Egna hemsområdet. Resecentrum etapp 1 busslinga m m: Cykelställ för sammanlagt 280 cyklar anlades i Järnvägsparken och Bergslagsparken. Resecentrum etapp 4 pendelparkeringen: Arbetet med pendelparkeringen startades under året och färdigställs under 2013. Resecentrum etapp 3 bro över spåren: Under året har förfrågningsunderlag färdigställts för upphandling. En kontaktledningsbrygga har också flyttats. Östra Älvstranden: I samband med VA-sanering har gatans vägkropp bytts ut. Busshållplatser: Två st busshållplatser tillgänglighetsanpassades. Detta finansierades till 50% med statsbidrag. Tillgänglighet i centrum: Ombyggnad av övergångsställen. Parkverksamhet Ombyggnad lekplatser: Ombyggnad och förnyelse av lekredskap har gjorts på följande lekplatser; Sandhagen, Ekparken,Dannebacksparken. Material har inköpts till Aspudden och De Laval monteras 2013.
150 Polhemsplatsen: Plattläggning, plantering och montering soffor samt belysningsstolpar och armaturer har utförts under 2012. Div. mindre parkarbeten: Plantering av födelseträd, samt nya parksoffor i Hjulkvarnelund, asfalt till Insiktens linbana, asfaltering stigar Drottninggatan, Ny dagvattenledning Eddaparken samt plantering nya träd Elviusgatan. Överskottet på på kontot beror på att dagvattenledning Eddaparken och trädplantering Elviusgatan blev lägre än kalkylerat. Centrumåtgärder: Inga projekt har genomförts 2012. Övriga verksamheter Större projekt under 2012 i kategorin övriga investeringsprojekt var reinvestering i arkivsystemet AGS och i GNSS/totalstationer för mätning. Investeringsutfall - behandling av över-/underskott Investeringsverksamheten visar ett överskott på 3375 tkr. 3107 tkr knutna till resecentrum etapp 3 och 4, föreslås ombudgeteras. Bortfall av statsbidrag för de delar av projekt resecentrum som genomfördes under 2012, innebär att netto -397 tkr inom väghållningens investeringsbudget slutredovisas. Även gemensam lednings- och stödverksamhet slutredovisar underskott. De båda underskotten uppvägs dock av överskott inom övriga delverksamheter. Program/verksamhet Budget Bokfört Budget- Ombudget- Slutredoavvikelse eras visas Väghållning 18 020 15 310 2 710 3 107-397 Parkverksamhet 2 525 2 136 389 0 389 Fys. plan-, bygg- o lantmäteriverks. 907 562 345 0 345 Gem. Lednings- o stödverks. 431 500-69 0-69 SUMMA 21 883 18 508 3 375 3 107 268 Måluppfyllelse Av nämndens totalt 29 uppdrag och verksamhetsmål var 17 helt uppfyllda (grön), 8 delvis uppfyllda (gul) och 2 st ej uppfyllda (röd). 2 st uppdrag (väghållning och park) var inte uppföljningsbara p g a att brukarundersökningarna inom dessa områden endast genomförs vart tredje år. 59 % helt uppfyllda mål är en förbättring jämfört med föregående års resultat (50%). Analysen av de ej uppfyllda målen pekar ut kapacitetsproblem, särskilt under första halvåret, som den främsta orsaken. Dels fanns kvardröjande effekter av ett stort antal långtidssjukskrivningar under 2011, dels låg omsättningen av personal på en fortsatt hög nivå vilket innebar att flera tjänster var vakanta under hela eller delar av året. Kundnöjdhet Kundnöjdhet bland sökande och uppdragsgivare inom bygg-, fastighetsbildnings-, kart- och mätningsverksamheterna mäts kontinuerligt via årliga enkäter. Målnivån 95 % nöjda har under de senaste två åren fullt ut uppnåtts inom kart- och mätnings-
151 verksamhet. Fastighetsbildnings- och byggverksamhet når med god marginal full måluppfyllelse när det gäller bemötande, tillgänglighet, kompetens, förtroende, rådgivning och information. Inom frågekategorierna handläggningstider och taxenivåer har nöjdhetsnivån sjunkit under de två senare åren vilket bedöms sammanhänga med kapacitetsproblem och verksamhetsstörningar till följd av hög personalomsättning och sjukfrånvaro. Resultaten skall tolkas med försiktighet p g a generellt låg svarsfrekvens. Det innebär risk för bristande representativitet bland de svarande. Sammanställningar av årets utfall redovisas i bilagorna 2-4. De finns även tillgängliga för allmänheten på Stadens hemsida under resp. verksamhetssida och rubriken kvalitet/resultat. Väghållnings- och parkverksamhet genomför i samverkan med SKL, större urvalsundersökning vart 3:e år. Ingen undersökning genomfördes 2012, nästa utförs 2013. Antalet registrerade förslag/synpunkter/klagomål i byggnads- och trafiknämndens diarium uppgick under året till 90 st. De vanligaste ämnesområdena var i storleksordning: vägunderhåll, trafik, parkering, parkunderhåll samt belysning. Framtiden förvaltningens syn på 2013 Det allmänna konjunkturläget påverkade byggverksamheten även under 2012. Viss nedgång på bygglovsidan kunde noteras. Glädjande nog har huvuddelen av planerade investeringsprojekt på gatu- parksidan kunnat genomföras. Invigningen av dubbelspåret och fyrfältsvägen till Göteborg kommer att ge positiva effekter i framtiden genom en tydligare koppling till Göteborgsregionen. Utbyggnaden av Resecentrum inklusive pendelparkering fortsätter under 2013. 174 lägenheter i kv Fridhem färdigställs och positiva signaler kring bostadsbyggnation på södra Innovatum, kv Mars och kv Zebran hörs. Efterfrågan på villatomter i Hälltorp är stor. Utbyggnad av gator och VA för etapp 2 pågår och ett 20-tal nya villatomter kommer att erbjudas tomtkön. Utbyggnaden av Överby köpcentrum förväntas starta under hösten. Arbetet med ny cykelplan avslutas under 2013 och ger förutsättningar för en mer strategisk satsning på utbyggnad av nya GC-vägar. Ett antal viktiga större planeringsarbeten pågår och beräknas bli avslutade under året; Överby västra, Lärketorpet etapp 1, Spikön samt nytt kulturmiljöprogram. Kulturmiljöprogrammet ska säkerställa värdefulla bebyggelsemiljöer och byggnader samt utgöra planeringsunderlag vid upprättande av detaljplaner och prövning av bygglov. Omfattande ändringar av plan- och bygglagen trädde i kraft i maj 2011 vilket medfört att arbetet med byggärenden påtagligt förändrats. Pågående arbete med processkartläggning av byggverksamheten avslutas. Sannolikt behöver verksamheten förstärkas med ytterligare administrativa resurser. Gällande handläggningsresurser har i dagsläget inte samma behov av förstärkning p.g.a. minskat ärendeinflöde.
152 Under 2013 arbetas en tillsynsplan fram och en samlad tillsynsinsats omfattande tillgänglighet, hissar och OVK genomförs. Därefter behöver en utvärdering göras av resurser och rutiner för en fortsatt tillsynsorganisation för att fullgöra nämndens tillsynsansvar inom byggområdet. Teknikutvecklingen är en del i processen för smidigare ärendehantering och kvalitetssäkrade produkter. Under 2013 prioriteras bl a: Fortsatt utveckling av e-tjänster, under 2013 framförallt inom bygglovverksamheten. Införandet av GIS-baserat ärendehanteringssystem inklusive gemensam kundtjänstfunktion för felanmälan. Systemet kommer att betjäna samtliga mark- och anläggningsförvaltande verksamheter inom Trollhättans Stad. Stadsbyggnadsförvaltningen svarar för drift och systemförvaltning. Fortsätta utvecklingen av processen att överföra registerdata från lantmäteriets databaser till Trollhättans databaser och vise versa. Nytt ortofoto 2013. Med anledning av färdigställandet av de stora infrastrukturprojekten finns behov av ett nytt kommuntäckande flygfotounderlag för kartering. Flygningarna upphandlas och genomförs under våren 2013. Fortsatt utveckling av 3D-modellen. Användningen av Trollhättan i Google Earth utvidgas och breddas. Ett urval av större investeringsprojekt som förväntas bli färdigställda under 2013 följer nedan: Resecentrum Upprustning Spikön, etapp 1 Bergtäkten GC-väg Överby Vänersborg Avslutningsvis vill förvaltningen peka på att hög kundnöjdhet, kompetens och servicenivå samt trevligt bemötande alltid ska prägla samtliga verksamheter inom vårt ansvarsområde. Personalredovisning Antalet tillsvidareanställda uppgick vid årets slut till 42 personer vilket är en minskning med 2 jämfört med föregående år. Minskningen beror på vakanta tjänster. En högre personalomsättning än normalt (12 %) innebar att förvaltningen under större delen av året var underbemannad. Bortfallet har delvis kompenseras med tillfälligt inhyrd personal vilket återspeglas i kostnadsstatistiken nedan. Den totala sjukfrånvaron återgick till normal nivå 2012, detta efter en kraftig ökning av långstidsfrånvaron under föregående år.
153 39,00 39,00 39,00 Period 2010 2011 2012 01-12 01-12 01-12 Personalstatistik Antal anställda (månadsavlönade) 47 44 42 -varav tillsvidareanställda 45 43 41 -varav visstidsanställda 2 1 1 Tillsvidareanställda omräknat i heltidsarbeten 1) 43,6 40,9 40,1 Personalomsättning (tillsvidareanställda) 4% 11% 12% Genomsnittsålder (tillsvidareanställda) 50,0 50,0 49,0 Timavlönade, antal arbetade timmar/årsarb. 2) iu 0,7 1,0 Sjukstatistik Total sjukfrånvarodagar, snitt per anställd 9 17 7 -varav korttid 1-14 sjuk dagar 6 7 5 Frisktal - andel friska: 38 35 47 Frisktal - andel friska <= 5 dagar: 3 iu iu 64 År 2010 2011 2012 Period 01-13 01-13 01-13 Kostnadsstatistik, tkr Sjuklön inkl PO 227 443 260 Övertid inkl PO 28 20 58 Fyllnadstid inkl PO Timlön inkl PO 3 52 112 Tillfälligt inhyrd personal 145 554 Summa övriga personalkostnader 259 660 984 Konsulter övrigt 525 725 794 Representation 45 21 35 Avg kompetensutveckling 220 377 314 Summa diverse övriga omkostnader 789 1 123 1 143 1) Summerad överensk ommen syselsättningsgrad, tjänstledighet frånräk nas inte. 2) Årsabetarebegreppet mäter summa av arbetade timmar dividerat med 1 700 timmar. 3) Nytt nyckeltal, ej krav på historik
154 Fysisk planering, bygg- & lantmäteriverksamhet Verksamhetens omfattning: Fysisk planering, myndighetsutövning inom bygglov och fastighetsbildning, kart-, 3D- och mätningstekniska tjänster, geodataförvaltning, rådgivning, information samt nämndadministration. Verksamhetens inriktning: En attraktiv kommun där god byggnadskultur samt goda stads- och landskapsmiljöer skall skapas. Det innebär Trollhättan ska ges ökade förutsättningar för befolkningstillväxt genom att tillskapa attraktiva och spännande bostadsmiljöer och offentliga platser där hänsyn tas till trygghets- och trivselaspekter. Genom ett ökat fokus på en miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet samt energihushållning skall miljömedvetenheten i byggandet öka. Trollhättan ska stärkas som besöksort. Hög kvalitet ska genomsyra arkitektur och byggande. Fortsatt fokus på centrumutveckling där arbetets målsättning är att skapa en trivsam, tillgänglig och trygg offentlig miljö för stadskärnan. Myndighetsuppgifterna ska utföras på ett serviceinriktat och rättssäkert sätt, samt understödjas av modern teknik. Geografisk data ska tillhandahållas via användarvänliga och lättillgängliga system och bidra till fortsatt effektivisering och kvalitetssäkring av samhällsprocesser. Driftsredovisning tkr utan dec 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgetavv Ingående Netto Netto netto netto fond 072 Byggverksamhet 2 199 2 310 2 054 8 536 3 944 4 592-2 538 073 Planverksamhet 3 121 2 471 3 662 3 273 347 2 926 737 075 Fastighetsbildningsverks. 1 390 1 523 1 779 4 182 2 542 1 640 139 0761 Kartverksamhet 1 578 1 172 1 219 2 012 1 108 904 315 0762 Mätningsversamhet 1 478 1 499 1 505 3 037 1 791 1 245 259 077 Btn-administration 157 156 168 168 168 0 289 Infriade borgensåtag. -62-53 32-32 32 SUMMA 9 861 9 078 10 387 21 208 9 765 11 443-1 057
155 Uppdrag Uppdrag Detaljplaner för bostäder och verksamheter skall inriktas på att Trollhättan har 70 000 invånare år 2030. Outnyttjade byggrätter för bostäder 1 och verksamheter skall motsvara de behov som uppkommer vid en ökad befolkningstillväxt. Gul Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Outnyttjade byggrätter för bostäder 2. Därav outnyttjade byggrätter för villor Mål 800 800 900 900 1000 Utfall 1132 1023 913 Mål 80 80 90 90 100 Utfall 281 257 251 3. Under året antagna byggrätter för bostäder 2 Mål 300 300 350 350 400 4. Antal hektar obebyggd mark för verksamheter i detaljplan Utfall 160 0 266 Mål 20 20 30 30 40 Utfall 82 82 82 Bedömningen är att uppdraget till större delen fullföljts även om under året antagna byggrätter understiger målvärdet (350 byggrätter) med cirka 25%. Uppdrag Handläggning av ärenden om lov och förhandsbesked ska göras skyndsamt. Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Andel beslut i lovärenden fattade inom 10 veckor (%). 2. Bygglovärenden. Andel nöjda uppdragskunder (%) Gul Mål 90,0 90,0 90,0 Utfall 92,0 Mål 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Utfall 93,0 92,0 85,0 Pga personalomsättning och sjukskrivningar under inledningen av 2012 förelåg viss kvarvarande arbetsanhopning från 2011. Detta har kontoret arbetat hårt med för att få bort och nått en bra ärendebalans vid årsslut. Behovet av externa resuser har på så sätt kunnat avslutas helt till årets slut. 47 % av delegationsbesluten under 2012 fattades inom 3 veckor och den genomsnittliga handläggningstiden för samtliga delegationsärenden har varit 4,7 veckor. I den lägre kundnöjdhetsandelen får verksamheten gott omdöme inom de flesta områden. Det som drar ner betyget är en ökad missnöjdhet angående handläggningstider och avgiftsnivåer. Handläggningstiderna har dock minskats kraftigt under året och ledningen har arbetat fram förslag till justerad taxa, vilket antogs av byggnads- och trafiknämnden under 2012. Noterbart är att svarsfrekvensen från kunder minskat mot tidigare år, 2012 var den 12%. 1 Avser byggrätter i samtliga laga kraftvunna detaljplaner för bostäder omräknat till antal lägenheter. 2 Avser byggrätter i under året antagna detaljplaner för bostäder omräknat till antal lägenheter.
156 Uppdrag Att för kommuninvånarna, exploatörer och Stadens förvaltningar rationellt, serviceinriktat, tydligt och rättssäkert utföra fastighetsbildningsåtgärder. Att lämna råd och upplysningar i fastighetsrättsliga frågor inom samhällsbyggnadsprocessen. Röd Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Antalet lantmäteriärenden under handläggning (ej avslutade) ska vid årskifte inte överstiga: 2. Andel (%) slutförda avstyckningar inom 6 månader från ankomstdatum 3. 3. Andel nöjda uppdragskunder (%) Mål 100 95 90 Utfall 105 122 103 Mål 90,0 90,0 90,0 Utfall 60,0 Mål 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Utfall 82,0 71,0 73,0 Ärendebalansen minskade och låg nära målnivån vid årets slut. Handläggningstiden för avstyckningsärenden har i vissa fall påverkats av att kunden vill avvakta. Kundnöjdheten ökade något jämfört med föregående år men var fortsatt låg när det gäller handläggningstider och priser. Måluppfyllelse uppnåddes i flertalet övriga frågekategorier (bemötande, tillgänglighet, kompetens, förtroende, rådgivning, blanketter och information). Åtgärder: Organisationsöversyn och nyanställning av förrättningslantmätare, fortsatt kompetensutveckling samt utveckling av nya arbetsrutiner. Under 2013 avslutas projektet med leveranser till lantmäteriets arkiv vilket frigör personal inom kontoret. Uppdrag Att tillhandahålla geodataprodukter och kart-mätningstjänster som är anpassade till beställarnas behov och önskemål samt förvalta en geodatabas som motsvarar högt ställda krav på kvalitet och flexibilitet. Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Andel (%) levererade nybyggnadskartor inom 12 arbetsdagar från beställning. 2. Andel (%) utstakningsuppdrag inom bygglovverksamhet utförda inom två arbetsdagar från beställning 3. Andel nöjda uppdragskunder % Mål 100,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Utfall 100,0 100,0 100,0 Mål 100,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Utfall 100,0 100,0 100,0 Mål 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Utfall 99,0 99,0 100,0 Målen för leveranstider och kundnöjdhet har uppnåtts trots ett större uppdragsinflöde än normalt. Årets uppdragstillväxt har framförallt skett inom kategorierna fastighetsbildning samt övriga kart- och mätningsuppdrag. 3 Avser s.k. normalärende för att bilda 1-2 nya fastigheter.
157 Byggverksamhet tkr utan dec 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgetavv Ingående Netto Netto netto netto fond 072 Byggverksamhet 2 199 2 310 2 054 8 536 3 944 4 592-2 538 077 Btn-administration 157 156 168 168 168 0 289 Infriade borgensåtag. -62-53 32-32 32 SUMMA 2 294 2 414 2 222 8 704 3 977 4 728-2 506 Årets verksamhet Myndighetsutövningen i samband med byggverksamhet utförs av stadsarkitektkontoret. Kontoret arbetar med att handlägga lov- och anmälansärenden samt utföra tillsyn. Övriga arbetsuppgifter är t.ex. administration åt byggnads- och trafiknämnden. Kontoret skall för nämndens del verka för en god byggnadskultur samt en god stadsoch landskapsmiljö och dessutom lämna råd och upplysningar i byggfrågor och frågor som berör verksamheten. Antalet beslut i lovärenden har under 2012 varit cirka 480. Flera lovärenden har haft betydande storlek och komplexitet, medan det genomsnittliga ärendet under 2012 varit förhållandevis litet. Omkring 80 % av besluten i lovärenden har varit delegationsbeslut, dvs. de har kunnat avgöras på stadsarkitektkontoret med rapportering i efterhand till byggnads- och trafiknämnden. Arbetsuppgifter av mer teknisk karaktär, d.v.s. tekniska samråd, beslut om startbesked och slutbesked, godkännande av kontrollansvarig, beslut om kontrollplan, tillsyn mm har fullgjorts av bygglovingenjörerna i enlighet med delegationsordningen. Administrationen för byggnads- och trafiknämnden har under 2012 innefattat arbete med bland annat 12 sammanträden i nämnden. Under året tillsattes ny stadsarkitekt tillika chef för stadsarkitektkontoret. Handläggningstiderna har under årets andra hälft minskats ner till att för helåret hamna på 4,7 veckor från kompletta handlingar till delegationsbeslut. Ärendeanhopningen inom bygglov och anmälan har under året i stort sett arbetats bort. Under hösten har en processkartläggning påbörjats inom bygg för att anpassa rutiner och resurser till den nya plan- och bygglagens krav ytterligare så att en god arbetsmiljö kan upprätthållas. Under året har byggavdelningen även påbörjat arbetet med att ta fram en tillsynsplan för PBL-området och avsatt resurser för en samlad tillsynsverksamhet. Under året har byggnads- och trafiknämnden godkänt reviderad taxa, antagit nya policies för uteserveringar och murar/plank. Ekonomi Årets driftutfall för bygglovverksamheten blev ca 1 500 tkr bättre än budget. Dock belastas utfallet av en avsättning om 3,0 mkr för befarade kostnader till följd av ett upphävt bygglov. Nettoavvikelsen gentemot budget blev därmed -2 506 tkr. Framtiden Tillströmningen av ärenden på byggsidan i framtiden är svår att bedöma m h t konjunkturläget. Omfattande ändringar av plan- och bygglagen trädde i kraft i maj 2011.
158 Den nya lagstiftningen har medfört att arbetet med byggärenden påtagligt förändras. Bygglovprövningen samt det administrativa arbetet har blivit mer omfattande och vår personal ska i ökad utsträckning besöka byggarbetsplatser. Det pågående arbetet med processkartläggning av byggverksamheten pekar mot att för att kunna uppfylla de förändrade kraven gällande handläggning och administration i den nya plan- och bygglagen behöver verksamheten sannolikt relativt omgående förstärkas med ytterligare administrativa resurser oaktat rådande ärendeinflöde. Gällande handläggningsresurser ses i idagläget inte samma behov av förstärkning p.g.a. minskat ärendeinflöde. Gällande det påbörjade arbetet med tillsynsplan och en samlad tillsynsverksamhet kommer detta att pågå fram t.o.m. 31 augusti 2013. Därefter behöver en utvärdering göras av resurser och rutiner för en fortsatt tillsynsorganisation. Ledningen ser dock redan i dagsläget att behovet av ytterligare tillsynsresurser sannolikt kommer att krävas för att fullgöra nämndens tillsynsansvar inom byggområdet. Nyckeltal byggverksamhet Volym Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal bygglovbeslut på nämndsnivå 22 80 Antal bygglovbeslut på delegation 484 466 397 Antal tekniska samråd 177 157 165 110 131 250 Antal startbesked 243 Antal slutbesked 213 Andel (%) tid för rådgivning & information i byggverksamheten Kvalitet 8% 8% 5% 4% 4% 5% Antal överklagade bygglovärenden 6 5 8 9 14 17 Antal återförvisade bygglovärenden från överprövande instans Produktivitet Antal arbetstimmar/bygglovärende inkl tillsyn 2 0 2 1 2 6 7 9 5 2) 7 2) 7 2) 13,3 2)3) Andel (%) overheadtid i byggverksamheten 18% 18% 17% 14% 13% 16% 1) Noter och kommentarer 1) Summa overheadtid i relation till total nettoarbetstid. Overhead = ekonomi- & personaladministration, arbetsledning & intern information, förvaltnings -, kontors- avdelningsmöten, utbildning, it-f rågor, organisations- och samordningsarbete, f riskvård, övrig interntid. 2) Tidredovisningen är inte komplett. Inhyrd personal i bygglovverksamheten ingår inte. 3) Inkluderar tid som borde ha bokförts som rådgivning och information. En justering av rutinerna har gjorts fr o m 2013. Tomma fält innebär att nyckeltalet är nytt fr o m 2012 och att historik saknas.
159 Planverksamhet tkr utan dec 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgetavv Ingående Netto Netto netto netto fond 073 Planverksamhet 3 121 2 471 3 662 3 273 347 2 926 737 SUMMA 3 121 2 471 3 662 3 273 347 2 926 737 Årets verksamhet Den fysiska planeringen inom Trollhättans stad utförs av stadsarkitektkontoret/ planavdelningen. De dominerande uppdragen är att upprätta detaljplaner, program, utredningar m m. Under 2012 har 27 detaljplaner bearbetats, däribland flera komplexa planprojekt som Överby handelsområde, kv Zebran m m. Delar av kontorets planeringskapacitet har dessutom använts i pågående arbete med ny översiktsplan, ÖP 2013. Under året har 8 detaljplaner fullföljts fram till beslut om antagande i byggnads- och trafiknämnden. Del av Sjuntorp/Slumpån ändring av detaljplan för geotekniska åtgärder Kardan och Sländan förskolor i Sjuntorp Baljan utökat verksamhetsområde på Stallbacka Skinnmo 1:117 9 villatomter utanför Velanda Hyacinten komplettering med bostäder (14 lgh) i Karlstorp Kremlan komplettering med bostäder (16 lgh) i Karlstorp Zebran bostäder i centrum (210 lgh) Trollet bostäder i centrum (17 lgh) Arbete med nytt kulturmiljöprogram har påbörjats under året. Beroende på arbetsbelastningen inom bygg, där personal från planavdelningen täckt upp, har det inte kunnat färdigställas som tänkt. Ekonomi Det totala driftutfallet för planverksamheten under 2012 blev ett sammanlagt överskott på 737 tkr. Lägre personalkostnader och konsultkostnader samt förbättrade intäkter förklarar utfallet. Av det särskilda anslaget för arbete med kulturmiljöprogrammet, 500 tkr, har endast 100 tkr använts under året. Ombudgetering med 400 tkr till 2013 har begärts för färdigställande av kulturmiljöprogrammet. Framtiden Behovet av arbetsinsatser inom fysisk planering är fortsatt stort även om byggkonjukturen medfört att vissa planärenden inte drivs med samma hastighet som tidigare. Planavdelningen tillförs ökad kapacitet under 2013 genom att tjänsten som planchef utökas till heltid (stadsbyggnadschefen är planchef på 50% idag). Förstärkningen ökar möjligheterna att klara givna uppdrag och verksamhetsmål.
160 Arbete med detaljplanerna för Överby Västra, Spikön samt Lärketorpet, etapp 1, avslutas under 2013. Kulturmiljöprogrammet förväntas bli färdigställt under året. Förutom egen personal utnyttjas konsultkompetens från Västarvet. Arbete med framtagande av ny översiktsplan, där förvaltningen deltar aktivt, avslutas under året. Nyckeltal planverksamhet Volym Antal bearbetade detaljplaner / områdesbestämmelser Antal antagna detaljplaner / områdesbestämmelser Antal lagakraftvunna detaljplaner / områdesbestämmelser Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2007 2008 2009 2010 2011 2012 36 33 29 25 22 27 15 8 6 4 5 8 15 11 8 3 4 7 Antal godkända program / 1 3 2 3 1 0 styrdokument / riktlinjer 3) Andel (%) tid för rådgivning & information i planverksamheten 4% 4% 4% 5% 4% 3% Kvalitet Antal överklagade detaljplaner / områdesbestämmelser Antal upphävda detaljplaner / områdesbestämmelser av överprövande instans Produktivitet 5 1 0 0 0 2 0 0 1 0 0 0 Totalt antal arbetstimmar per under 324 189 353 388 257 176 resp. år antagen detaljplan 2) Andel (%) overheadtid i planverk- 28% 27% 34% 17% 34% 43% 4) samheten 1 ) Noter och kommentarer 1) Summa overheadtid i relation till total nettoarbetstid. Overhead = ekonomi- & personaladministration, arbetsledning & intern information, förvaltnings -, kontors- avdelningsmöten, utbildning, it-f rågor, organisations- och samordningsarbete, f riskvård, övrig interntid. 2) Genomsnittligt mått på den totala arbetstidsinsatsen (summerad över de år som projektet pågått) för de planer som under respektive år har antagits av btn. 3) Gäller både plan och bygg. 4) Inkluderar del av f örvaltningschef ens administrativa arbetstid
161 Fastighetsbildningsverksamhet tkr utan dec 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgetavv Ingående Netto Netto netto netto fond 075 Fastighetsbildningsverks. 1 390 1 523 1 779 4 182 2 542 1 640 139 SUMMA 1 390 1 523 1 779 4 182 2 542 1 640 139 Årets verksamhet Under året har kontoret i huvudsak arbetat med förrättningar, deltagit i samhällsbyggnadsprocessen och slutfört projektet överföring av det digitala förrättningsarkivet till LMV:s nationella arkiv. Under året har även ett nytt tekniskt stöd inarbetats för upprättande av förrättningkartor och registrering i den nationella digitala registerkartan. Under 2012 har 83 förrättningar avslutats vilket är 36 st fler än under föregående år. Ärendetillströmningen inom förrättningsverksamheten har varit större under 2012 än 2011. Ärendebalansen har ändå kunnat minskas, detta med hjälp av den ½-tids extra lantmätarresurs som kontoret har haft anställd. Arbetsbelastning är fortsatt hög p g a stor ärendebalans och kvardröjande effekter av resursborfall under 2011(långtidsskrivningar) och 2012 beroende på nedanstående. Integrering och överföring av det digitala förrättningsarkivet till LMV:s nationella arkiv har slutförts under 2012. Motsvarande drygt 1 årsarbetare har investerats i arbetetsuppgiften. Ekonomi Årets driftsutfall blev 139 tkr bättre än budgeterat. Orsaken är framförallt högre intäkter vilket är en följd av att målet för antalet avslutade förrättningar överträffades. Framtiden Lantmäterimyndigheten har ett stort antal väntande ärenden i balans. Forlöpande enkäter visar att lantmäterikontorets kunder anser att handläggningstiderna är för långa. Produktionsmålen och handläggningstiderna kan komma att påverkas negativt när kontorets extra resurs för förrättningar slutar första halvåret 2013. Lantmäterimyndighetens organistation ska därför ses över under första kvartalet 2013. Kompetenshöjning genom externa och interna utbildningar ska ske för att effektivisera arbetet med förrättningshandläggning och arbete med det nya kartstödet. Fortsätta utvecklingen av processen att överföra registerdatdata från lantmäteriets databaser till Trollhättans databaser och vise versa.
162 Forsatt samarbete med lantmäteriverket för att kvalitetssäkra de allmänna delarna i fastighetsregistret. Slutföra upprättandet av rutiner för namnsättning av gator, kvarter och allmänna platser. Överföring av skannade tomtindelningar till LMV:s nationella arkiv. Nyckeltal fastighetsbildningsverksamhet Volym Antal avslutade fastighetsbildningsärenden Antal fastigheter berörda av lantmäteribeslut Antal registrerade detaljplaner, bestämmelser och avtalsservitut Andel (%) tid för rådgivning & information inom lantmäterimyndigheten Produktivitet Antal arbetstimmar per fastighetsbildningsärende Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2007 2008 2009 2010 2011 2012 92 51 118 68 47 83 311 7% 5% 4% 4% 8% 6% 44 100 52 78 50 27 2) Andel (%) overheadtid inom lantmäterimyndigheten 19% 19% 19% 15% 21% 24% 1) Noter och kommentarer 1) Summa overheadtid i relation till total nettoarbetstid. Overhead = ekonomi- & personaladministration, arbetsledning & intern information, förvaltnings -, kontors- avdelningsmöten, utbildning, it-f rågor, organisations- och samordningsarbete, f riskvård, övrig interntid. 2) Exklusive timanställd personal Tomma f ält innebär att nyckeltalet är nytt f r o m 2012 och att historik saknas. 75
163 Kart- och mätningsverksamhet tkr utan dec 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgetavv Ingående Netto Netto netto netto fond 0761 Kartverksamhet 1 578 1 172 1 219 2 012 1 108 904 315 0762 Mätningsversamhet 1 478 1 499 1 505 3 037 1 791 1 245 259 SUMMA 3 056 2 671 2 724 5 049 2 899 2 150 574 Årets verksamhet De senaste årens tillväxt av antalet uppdrag inom kategorin övriga kart- och mätningsuppdrag (ej PBL-anknutna) fortsatte. Bland årets uppdragen kan nämnas skredriskinmätning Slumpån, projekteringsinmätning resecentrum och inmätning optokabel Assarebo-Stubbered, terrängmodell för Munkebo avfallsanläggning samt fastighetsmätningstjänster. Nybyggnadsaktiveteten i kommunen var fortsatt låg vilket innebar att inflödet av PBL-anknutna kart- och mätningsbeställningar var lägre än normalt. Dock noterades en liten ökning jämfört med 2011. Fullt kapacitetsutnyttjande uppnåddes dels genom att inflödet av andra uppdragstyper ökade, dels genom vakanshållning. 3D-verksamhetens uppdragsvolym visar fortsatt tillväxt. Bland årets uppdrag kan nämnas visualisering av detaljplanerna för Överby, kvarteren Trollet, Kremlan m fl samt översiktsplanen. 3D-modellen har utvidgats, uppdaterats och gjorts tillgänglig för allmänheten via Google Earth. GNSS/totalstationer. En ny generation mätningsintrument upphandlades. Ny uppdaterad version av den populära cykelkartan producerades och gavs ut. Avtal om s k geodatasamverkan trädde i kraft vilket bl a innebär förbättrad tillgång till statliga myndigheters geodataprodukter. Med stöd av avtalet etablerades bl a en ny geodataförsörjningsrutin för NÄRF:s ledningscentral. Ekonomi Tack vare god tillströmning av uppdrag kart- och mätningsuppdrag samt lägre kostnader än budgeterat, nåddes ett positivt budgetnetto (574 tkr). Intäktsökningarna är framförallt hänförbara till externa tjänster medan kostnadsreduceringen har uppnåtts genom vakanshållning. Framtiden Bedömningen inför 2013 är en fortsatt låg volym när det gäller bygglovanknutna uppdrag. Uppdragen från projekterings- och planverksamheterna bedöms ligga på en normal nivå och kategorin övriga uppdrag (tjänster beställda av kommunala bolag, övriga förvaltningar, företag, medborgare) bedöms fortsätta att växa.
164 I avvaktan på konjunkturförbättringar inom byggsektorn hålls 1,5 tjänster vakanta inom verksamheten. Vid sidan av uppdragsverksamheten planeras nedan listade projekt genomföras under 2013. Det finns ett kontiuerligt behov av att utveckla geodatabasen varför flera projekt förbereds som har inriktning på vidgat innehåll och datakvalité. Nytt ortofoto 2013. Med anledning av färdigställandet av de stora infrastrukturprojekten finns behov av ett nytt kommuntäckande flygfotounderlag för kartering. Flygningarna upphandlas och genomförs under våren 2013. Nytryckning av adresskartan. Implimentering av ny nationell höjdmodell (NNH). Fortsatt utveckling av 3D-modellen. Användningen av Trollhättan i Google Earth utvidgas och breddas. Nya mätningsutrustning (totalstationer och GNSS-utrustning) anskaffas vilket innebär kompetensutvecklingsinsatser och arbete med anpassning av rutiner och metoder. Ny version av den nationella handboken för mätning och kartografi (HMK) beräknas färdigställas 2013. Det medför behov av att anpassa och revidera interna standarder och rutiner.
165 Nyckeltal kart- och mätningsverksamhet Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Volym Antal levererade nybyggnadskartor 89 73 71 49 69 51 Antal levererade grundkartor 14 14 14 8 10 11 Antal övriga kart-/geodataleveranser (ej PBL-anknutna) Antal utförda 3D-visualiseringsuppdrag 166 170 126 146 150 144 2 4 11 17 25 35 Antal nya/uppdaterade kartobjekt - antal objekt 115 000 1711845 1) 94 421 117 422 97 437 224 096 - i procent av totalt antal i databas 11,0% 100,0% 2,6% 3,4% 2,8% 5,7% Antal utförda utstakningsuppdrag (PBL) 60 53 53 49 37 61 Antal utförda lägeskontroller 59 32 65 26 28 51 Antal utförda övriga MBK-uppdrag (ej myndighetsutövning 2) ) Antal adress-/lägenhetsregisterärenden Produktivitet Ant.arb. timmar per grundkarta i kartverkverksamheten Ant.arb. timmar per nybyggnadskarta i kartverkverksamheten 110 124 118 107 147 210 60 49 53 122 142 49 37 25 21 16 37 5 17 18 20 27 20 15 Andel (%) overheadtid i kartverksamheten 10% 11% 10% 12% 11% 21% 3) Ant. arb. timmar per PBL-uppdrag i 10 7 10 8 11 7 mätningsverksamheten Ant. arb. timmar per MBK-uppdrag i 16 17 19 18 13 8 mätningsverksamheten Andel (%) overheadtid i mätningsverksamheten 8% 9% 8% 7% 10% 11% Noter och kommentarer 1) Engångsef f ekt p g a transf ormering av geodatabasen till koordinatsystem SWEREF99. 2) T ex inmätning av va- f järrvärme-, el- f iberledningar, f astighetsmätning, projekterings-, arkitektuppdrag m m 3) Summa overheadtid i relation till total nettoarbetstid. Overhead = ekonomi- & personaladministration, arbetsledning & intern information, förvaltnings -, kontors- avdelningsmöten, utbildning, it-f rågor, organisations- och samordningsarbete, f riskvård, övrig interntid.
166 Väghållning och projektering Verksamhetens omfattning: Verksamheten omfattar projektering, utbyggnad, förbättring, underhåll och drift av gator och allmän platsmark som kommunen ansvarar för. Trafikärenden, parkering och samtliga myndighetsuppgifter inom området. Verksamhetens inriktning: Gaturummet skall präglas av hög trafiksäkerhet, god miljö och ett bra underhåll. Det innebär Kommunens vägar och gator skall fylla sin del i ett förbättrat kommunikationsnät. Det goda gaturummet i ett levande centrum bygger på en trygg och trivsam offentlig miljö. Planering av gaturummet skall bygga på långsiktiga lösningar. Myndighetsuppgifterna ska utföras på ett serviceinriktat och rättssäkert sätt, samt understödjas av modern teknik. Driftsredovisning tkr utan dec 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgetavv Ingående Netto Netto netto netto fond 052 Projektering 430 431 746 670 670 76 935 300 Beställaradministration 2 297 2 520 2 549 2 253 2 253 296 310 Gator och vägar 51 306 28 364 27 710 28 752 1 236 27 516 194 315 GC-vägar 5 015 2 230 2 790 2 689 2 689 101 319 Kapitalkostnader 18 531 19 294 17 358 17 358 17 358 0 320 Parkering på allmän plats -2 929-3 847-2 900 1 545 5 297-3 752 852 321 Fordonsflyttn. och skrotn. 7 30 51 55-4 4 330 Enskild väghållning 168 297 301 283 283 18 340 Övrig väghållning 148-157 83 548 699-151 234 380 Trafiksäkerhetsarbete 18 47 100 79 79 21 SUMMA 74 989 49 208 48 737 54 227 7 287 46 940 1 797 935
167 Uppdrag Uppdrag Trollhätteborna skall vara minst lika nöjda med väghållningen som genomsnittskommunens invånare 4. Ingen Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Andel nöjda i enkät, standard på gator, vägar och cykelvägar. Index. Mål 100,0 Utfall 90,0 2. Andel nöjda i enkät, vinterväghållning. Index. 5 Mål 100,0 3. Andel nöjda i enkät, renhållning av gator och vägar. Index. Utfall 94,0 Mål 100,0 Utfall 107,0 Följs upp var 3:e år, nästa gång 2013. Uppdrag Vägnätet och GC-vägar skall underhållsbeläggas årligen för att standarden skall kunna vidmakthållas 6. Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Underhållsbelagd yta, vägnät (%). Mål 4,2 4,0 4,0 4,0 4,0 Utfall 4,2 4,1 4,0 2. Underhållsbelagd yta, GC (%). Mål 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Utfall 2,6 3,1 3,6 Målnivåerna har uppfyllts. 4 Mäts i enkät vart tredje år av Sveriges Kommuner och Landsting 5 Jämförelse med övriga i enkäten deltagande kommuner. Medelvärde för nöjdhet = index 100. 6 För att uppnå en högre standard bör den årliga nivån för underhållsbeläggning på sikt öka.
168 Uppdrag Trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet ska förbättras. Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Antal km ny cykelväg i kommunal regi 7. Mål 1,5 1,5 1,5 Utfall 3,0 2,6 1,5 2. Antal trafiksäkerhetsåtgärdade passager 8. Mål 5 5 5 Utfall 5 6 6 Antal km ny cykelväg i kommunal regi motsvarar målnivån. Häri innefattas även gc-vägen vid Getingen som övertagits från Trafikverket. Trafiksäkerhetsåtgärdade passager omfattar Sandhemsvägen, Torseredsvägen, Lextorpsvägen, Lantmannavägen (refuger, övergångsställen, farthinder m m) samt Lasarettsvägen, Hults Höjd (blinkande skyltar vid övergångsställen). Väghållning Årets verksamhet Utöver den traditionella verksamheten har det under 2012 hänt följande som kan kommenteras: Efter en snöfattig vårvinter innebar höstvintern flera snöfall samt insatser med isgrusning och saltning. Sammantaget innehöll året 9 st snöröjningstillfällen. Arbete med cykelplanen startade under 2012. Arbetet slutförs under 1:a halvåret 2013. Cirka 40% av väghållningens verksamhet har upphandlats externt. Ekonomi Årets resultat för väghållning uppvisar ett överskott på 1 730 tkr. Hela överskottet fonderas i väghållningens fond som nu i stort sett är fylld. Av resultatet uppvisar parkeringsprogrammet ett överskott på 852 tkr jämfört med budget. Ökade intäkter i form av parkeringsavgifter och felparkeringsavgifter samt lägre kostnader för övervakning är anledning till överskottet. Kostnaden för vinterväghållningen är enligt budget. Framtiden Gatubelysning. Fortsätta bevaka teknikutveckling inom belysningsområdet för energieffektivisering samt ökad trygghet. Dimring samt LED bör testas i större utsträckning. Cykelvägnätet. Samråd kring cykelplanen sker under våren med ett förväntat antagande i kommunfullmäktige till sommaren. Väghållning: Uppdatera gaturegister kopplat till Tekis gata. Trafiksäkerhet: Fortsatt satsning på trafiksäkerhetshöjande åtgärder. 7 Kostnaden per anlagd km gc-väg uppvisar stora variationer p g a varierande anläggningskostnader. 8 Att trafiksäkra oskyddade trafikanters passerande över/under väg.
169 Nyckeltal väghållning Ekonomi Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Väghållningens kostnader 1), 416 452 522 1015 539 532 kr/invånare Drift- och underhållskostnader 2), kr/m 2 8,62 8,30 8,90 24,10 11,27 10,82 Kostnad för beläggningsunderhåll gator, tkr 6 551 7 700 7 344 8 304 8 711 9 279 Kostnad för beläggningsunderhåll 3,80 4,43 4,20 4,70 4,94 5,26 gator, kr/m 2 Kostnad för vinterväghållning gator, tkr 3 921 4 512 5 594 31 985 8 827 7 273 Kostnad för vinterväghållning gator, 2,27 2,60 3,20 18,20 5,00 4,10 kr/m 2 Driftkostnad för gatubelysning, tkr 4 529 4 567 4 546 4 440 4 126 4 668 Driftkostnad för gatubelysning, kr/ljuspunkt Drift- och underhållskostnader för konstbyggnader, tkr Volym 429 426 424 412 378 425 1 543 149 2 001 34 1 317 541 Väg/gatunät, km 237 238 239 239 240 240 GCM- vägnät, km 86 87 88 91 92 93 Väg/gatunät, tm 2 1 725 1 738 1 738 1 760 1 765 1 765 GCM- vägnät, tm 2 279 281 285 294 298 301 Total väghållningsyta tm 2 2 275 2 290 2 294 2 325 2 334 2 337 Signalreglerade gatukorsningar, st 13 12 12 12 12 12 Signalreglerade övergångsställen, st 7 6 6 6 6 6 Gatubelysningsarmaturer, st 10 631 10 721 10 733 10 787 10 918 10 933 Broar (inkl cykeltunnlar), st 35 35 39 39 39 39 Underhållsbelagd yta gator, m 2 67 080 69 277 71 106 74 490 72 455 70 960 Underhållsbelagd yta gator, % 3,9 4,0 4,1 4,2 4,1 4,0 Antal snöröjningsinsatser 5 10 26 4 9 Antal dödade på det kommunala vägnätet Antal svårt skadade på det kommunala vägnätet 0 2 0 1 1 5 4 5 8 4
170 Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal lokala trafikföreskrifter (LTF) 370 374 132 134 st (3 Antal parkeringskort för rörelsehindrade, st 261 294 270 273 Antal parkeringskort totalt, st (4 814 638 607 675 Antal fordonsflyttsärenden, st (5 23 82 80 39 Noter och kommentarer 1) Exklusive kapitalkostnad 2) Exklusive gatubelysning 3) Summan av samtliga LTF:er. 4) Summan av samtliga parkeringskort 5) Samtliga rödlappade f ordon
171 Projektering Årets verksamhet Avdelningen arbetar med projektledning, projektering, upphandling samt byggledning. Verksamheten är till ca 60% finansierad via interna uppdrag från väghållningen samt KS förvaltning, Hållbart samhälle. De största projekteringsarbetena under 2012 har omfattat: Magasinsgatan Resecentrum etapp 3 bro över spåren Resecentrum etapp 4 pendelparkering Cirkulationsplats Albertsvägen-Torseredsvägen Strandgatan Överby västra (på uppdrag av KSF-exploatering) Hälltorps gård, etapp 2 (på uppdrag av KSF-exploatering) Ekonomi Årets resultat för projektering uppvisar ett överskott på 67 tkr. Överskottet beror på att en tjänst varit vakant beroende på föräldraledighet. Hela överskottet fonderas i väghållningens fond som nu i stort sett är fylld. Självfinansieringen uppgick under 2012 till 51%. Underskottet beror på att gatuchefen inte kunnat delta i projekteringsarbetet i önskad omfattning. Framtiden Uppdragsnivån styrs av exploateringstakten inom Trollhättans Stad samt vilka investeringar i infrastruktur som blir aktuella. Trots minskningar i investeringsbudgeten bedöms sysselsättningsnivån kunna hållas då investeringsvolymen 2014 åter stiger.
172 Parkverksamhet Verksamhetens omfattning: Skötsel och utveckling av kommunens parker, naturområden och lekplatser inom tätorterna. Verksamhetens inriktning: Parkrummet skall ge naturupplevelse, trygghet och trivsel. Det innebär Fortsatt utveckling och förbättring av rekreations- och lekområden. Ekologisk skötsel av park- och naturområden. Det goda parkrummet skall bygga på långsiktiga lösningar. Centrum och Älvrummet har hög prioritet. Driftsredovisning (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgetavv Ingående Netto Netto netto netto fond 410 Beställaradministration 1 297 1 230 1 424 1 050 0 1 049 374 457 411 Parkunderhåll 9 487 11 161 11 331 11 543 413 11 136 195 419 Kapitalkostnader parkanl. 2 110 2 702 2 458 2 458 2 458 0 SUMMA 12 894 15 093 15 213 15 051 413 14 644 569 457 Uppdrag Uppdrag Trollhätteborna skall vara minst lika nöjda med parkverksamheten som genomsnittskommunens invånare 9. Ingen Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Andel nöjda i enkät, parkunderhåll. Index 10. 2. Andel nöjda i enkät, lekplatser. Index. Mål 116 Utfall 116 Mål 113 Utfall 113 Ingen enkätundersökning gjord 2012. Undersökningen görs vart tredje år. Nästa enkät görs 2013. 9 Mäts i enkät vart tredje år av Sveriges Kommuner och Landsting 10 Jämförelse med övriga i enkäten deltagande kommuner. Medelvärde för nöjdhet = index 100.
173 Uppdrag Skötseln av naturområden skall utföras med inriktningen att uppnå trygghet och säkerhet med bibehållna naturvärden Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Röjning och gallring, andel (%) per år av total areal (569 ha) 2. Därav slyröjning längs gator, gc- och parkvägar samt inom bostadsnära naturparksområden, andel (%) per år av total areal (97 ha). Mål 8,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Utfall 7,7 7,7 9,0 Mål 25,0 25,0 25,0 Utfall 28,0 1. Röjning och gallring i kommunens naturområden har utförts enligt gjorda skötselplaner. 2. Har utförts som arbetsmarknadsåtgärd av stadsvårdsteamet Årets verksamhet Beställarorganisationen består av parkchef och parktekniker. 20 % av parkverksamhetens drift och underhåll har upphandlats externt. Underhållet av parkytor väster om älven, Sjuntorp och Upphärad samt gräsklippning i tätorten är upphandlat av externa entreprenörer i treåriga avtal som gäller åren 2012-2014 med möjlighet till förlängning i 12 månader. Utöver den ordinarie städningen har frekventa naturområden samt grönområden i anslutning till in- och utfarter i tätorten vårstädats och därefter städats kontinuerligt med hjälp av Stadsvårdsteamet (anvisad personal från Arbetsmarknadsenheten), som även har gjort extra röjninginsatser i anslutning till GCM-vägar för att öka tryggheten. I samband med särskilda evenemang har extra städning gjorts. Årets röjnings- och gallringsarbete i naturmark har utförts som planerat. Ekonomi 2012 års verksamhet visar ett överskott på 569 tkr. Tjänsten som parktekniker har varit vakant sedan augusti vilket genererat 370 tkr av överskottet. Resterande överskott på driftbudgeten beror på att påfyllning av leksand ej kunnat ske i planerad usträckning på grund av den blöta hösten. Delarna inom programmet visar varierande avvikelser jämfört med budget, vilket är helt naturligt för en verksamhet som är väderleksberoende. Av årets intäkter på 413 tkr är 361 tkr från hållbart samhälle gällande delfinansiering Lekvallen lekplats, 30 tkr bidrag från Länsstyrelsen Kulturmiljöenheten för kommunal fornvård, 22 tkr arrendeintäkter.
174 Framtiden Stadsträden. Problematiken kring våra stadsträd behöver uppmärksammas. Sjukdoms- och skadeangrepp drabbar våra mest vanliga och använda stadsträd (t.ex. almsjukan). Eftersom växtförhållandena i våra moderna städer ändrats drastiskt sedan 1940-talet så måste långsiktiga och målmedvetna strategier utarbetas. Naturområden. Naturen har visat sig vara en viktig faktor vid val av bostad och har en stor betydelse för hälsa och livskvalitet. Ökade insatser i form av röjnings- och gallringsarbeten i välbesökta och bostadsnära naturparker är nödvändigt för att hålla områdena i ett tryggt och vårdat skick. Parker. Parkers betydelse för luftkvalité, socialt umgänge och aktiviteter men även lugn och trygghet i den centrala stadsmiljön kräver ständig förnyelse och förändring. Viktigt är att utveckla Spikön till en oas mitt i staden. Nyckeltal parkverksamhet Ekonomi Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Parkverksamhet, kostnad per 198,0 202,0 210,0 197,0 223,0 218,0 invånare, kr 1) Kostnad för underhåll av anlagd 169,0 172,0 178,0 175,0 190,0 186,0 park, kr per invånare 1) Kostnad för underhåll av naturmark, 29,0 30,0 32,0 21,0 33,0 32,0 kr per invånare 1) Underhållskostnad för rabatter, 1771,0 1710,0 1684,0 1713,0 1837,0 1894,0 tkr 1) Underhållskostnad per lekplats, 10,7 9,6 12,8 10,4 13,3 12,4 tkr 1) Volym Anlagd parkarea, hektar 109 109 110 111 111 112 Anlagd parkarea, kvm per invånare 20 20 20 21 20 20 Naturmarksarea, hektar 483 490 515 546 577 577 Naturmarksarea, kvm per invånare 89 90 94 101 104 104 Antal lekplatser 80 80 80 80 82 82 Antal invånare per lekplats 679 681 686 687 677 679 Kvalitet Antal säkerhetsåtgärdade A-fel 45 65 47 38 lekplatser 2) 1) Exklusive kapitalkostnad 2) Lekredskap kan ha A, B och C-fel A-fel = fel med risk för allvarlig skada alternativt stor risk för mindre skada. Dessa fel skall åtgärdas omedelbart. B-fel = fel med mindre risk för skada alternativt stor risk för liten skada. Dessa fel skall åtgärdas inom snar framtid. C-fel = fel med mindre risk för liten skada alternativt liten risk för mindre skada. Innefattar även fel som kan orsaka onödigt materialslitage. Dessa fel skall åtgärdas vid periodiskt underhåll eller bevakas.
BILAGA 1 Investeringsredovisning 175 Belopp i tkr. Projektkod och benämning Budget 2012 Redovisn Budgetavvikelse Ombudgeteras Slutredovisas Motivering Väghållning 1105 Projekteringskostn Proj 0 14-14 -14 1107 Projkostnad Väghållning 0 206-206 -206 1112 O-visionsåtg bostadsomr 600 401 199 199 1119 Förnyelse/uppr. off miljö 1 500 919 581 581 1128 Strandgatan 1 100 1 194-94 -94 1140 Offentlig belysning 1 300 1 237 63 63 1146 Bullersanering 300 0 300 300 1160 Elektroden Grafitvägen 0-49 49 49 1162 Resecentrum 500 710-210 -210 Högre kostnader än beräknat för cykelparkering 1166 Resecentrum etapp 3 4 650 2 287 2 363 3 073-710 Bortfall av statsbidrag på del 2012. 1167 Resecentrum etapp 4 2 500 3 116-616 34-650 Bortfall av statsbidrag på del 2012. 1189 Div mindre Gatuarbeten 1 400 1 140 260 260 1190 Östra Älvstranden gatuomb 2 200 2 164 36 36 1191 Tillg. busshållplatser 500 524-24 -24 1192 Tillg. Centrala staden 470 413 57 57 1194 Öst Älvstranden trafikåtg 1 000 1 033-33 -33 Summa 18 020 15 310 2 710 3 107-397 Parkverksamhet 1181 Centrumåtgärder 300 0 300 300 Inga projekt under året. 1182 Ombyggn. lekplatser 400 397 3 3 1184 Polhemsplatsen 1 325 1 321 4 4 1188 Div mindre Parkarbeten 500 418 82 82 Två projekt, lägre kostnad än beräknat. Summa 2 525 2 136 389 0 389
BILAGA 1 Investeringsredovisning 176 Belopp i tkr. Projektkod och benämning Budget 2012 Redovisn Budgetavvikelse Ombudgeteras Slutredovisas Motivering Fys. plan-, bygg- & lantmäteriverks 1431 Kontorsinv/arb.miljö bygg 30 22 8 8 1432 IT-investeringar, bygg 37 0 37 37 1438 Systemintegration bygg 100 0 100 100 Utgick. Systemintegration i ByggR finansierades via driftsanslag. 1441 ByggR 95 0 95 95 Utgick. Systemutveckling i ByggR finansierades via driftsanslag. 1451 Kontorsinv/arb.miljö kart 25 25 0 0 1452 Systeminteg förrättn (200 100 0 100 100 Utgick. Gem. integrationslösning via verktyget FME (projekt 1404). 1455 Plotter 4 år 245 240 5 5 1456 GPS/mätn.instr/tillbehör 250 250 0 0 1460 Kont.inv/arb.miljö förrät 25 24 1 1 Summa 907 562 345 0 345 Lednings- o stödverksamhet 1402 Kontorsinv/arb.miljö LOS 25 25 0 0 1404 Ospecifierad 70 57 13 13 Inv i förvaltningsgem. programvara för geodataadm. "FME" 1418 EDP fastighet 0 68-68 -68 Oförutsedd systemkostnad i samband med uppgradering. 1420 Solen Orbit 166 176-10 -10 1437 Digital arkivering, bygg 170 173-3 -3 Summa 431 500-69 0-69 SUMMA BTN 21 883 18 508 3 375 3 107 268
177
178 Verksamhetsredogörelse 2012 Miljönämnden Nämndens presidium: Ordförande: Ann-Christine Tornebjer Torslid (S) 1:e vice ordf.: Peter Wijkmark (S) 2:a vice ordf.: Mats Häggner (C) Antal ledamöter och ersättare: 13 ledamöter och 7 ersättare Nämndens ansvarsområde: Miljöförvaltningens verksamhet Miljönämndens andel av kommunens nettokostnad 0,3% Miljönämndens ordförande: Ann-Christine Tornebjer Torslid ' Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen I programförklaringen finns allmänna visioner om bl. a god livskvalité vilket får anses inrymma ambitioner om en god livsmiljö. Under verksamhetens inriktning nämns bl. a att Miljönämnden ska medverka i kommunens planeringsarbete så att miljön blir bra. Även verksamhetsuppdragen har samma syfte, nämligen att säkerställa en god livsmiljö. Driftsammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Ingående Netto Netto netto netto fond Nämnd Miljö 422 445 392 392 33 Miljö 6 097 6 584 10 996 4 838 6 157 377 143 Summa 6 519 7 028 11 388 4 838 6 550 410
179 Investeringsredovisning, tkr Miljö Belopp i tkr. Projektkod och benämning Budget 2012 Redovisn Budgetavvikelse Ombudgeteras Slutredovisas Motivering 1481 kontorsinv o utrustn, mil 30 34-4 -4 1482 IT-investeringar miljö 50 33 17 17 SUMMA 80 66 14 0 14 0 Viktiga händelser: Miljöförvaltningen inledde året med ett stort budgetunderskott då intäkterna för livsmedelstillsynen minskat rejält med anledning av livsmedelsverkets nya klassningssystem. För att ändå hålla budgeten i balans har tre livsmedelsinspektörer varit utlånade under några månader till kringliggande kommuner. Det är dessa åtgärder som gör att förvaltningens resultat för 2012 blir positivt. Under 2012 har vi hunnit göra fler inspektioner än någonsin tidigare. Vi försöker göra korta besök och effektivisera skrivarbetet. Vår bild är att huvuddelen av verksamheterna i Trollhättan bedriver ett bra miljöarbete. Ekonomi: Miljönämnden gör ett överskott på 33 tkr. Nämnden valde att ställa in nämndmötet i juni och har varit återhållsamma med kurser. Miljöförvaltningen gör ett överskott på 377 tkr. Av dessa är 150 tkr intäkter som egentligen skulle belastat 2011 års resultat. Eftersom våra intäkter minskade under 2012 med 950 tkr behövde vi göra stora förändringar i utgifterna. Vi har granskat alla våra utgifter. Vi har under året inte förlängt vikariat, inte ersatt föräldraledigheter, vi har haft ordinarie personal utlånad, allt för att klara av att hålla budgeten. Alla dessa förändringar har gjort att vi har klarat hålla vår budget och även fått ett överskott. Medarbetarna har gjort en fantastisk insats och ändå klarat att uppfylla MRP-uppdragen trots att bemanningen har varit låg. Måluppfyllelse: Miljöförvaltningen har inte hunnit inventera så många avloppsanläggningar som avsetts på grund av sjukskrivning och inom livsmedelssidan går vi in i år 2013 med en tillsynsskuld på 600 timmar men för övrigt har miljöförvaltningen uppnått fullmäktiges uppdrag. Inkomna beröm/synpunkter och klagomål Miljöförvaltningen får in klagomål på grannar, fastighetsägare rörande musikbuller, skällande hundar, kalla lägenheter med mera. Dessa klagomål hanteras inom verksamhetsplanen och redovisas inte här.
180 Vi får även många klagomål på sophantering, så som att sopkärl placeras fel, på fåglar som skränar och skitar ner. Dessa klagomål hänvisas vidare eller återkopplas till de klagande med information kring vad som gäller. Miljöförvaltningen har fått in två klagomål som avser vårt myndighetsutövande och båda dessa gör gällande att vår tillsynsavgift är för hög och att man inte vill få tillsynsbesök. Dessa klagomål har bemötts skriftligen. Klagomålen medför ingen förändring av verksamheten. Investeringar: Under året har miljöförvaltningen investerat i datorer och kontorsutrustning så som möbler och belysning. Under 2012 användes 66 tkr av budgeterat 80 tkr. Miljöförvaltningen har äskat om en utökad investeringsram för 2013 eftersom vi måste uppgradera vårt ärendehanteringssystem Miljöreda. Uppgraderingen kostar mer än hela vår ordinarie investeringsram. Framtiden: Miljöförvaltningen är just nu i en övergångsfas mellan en klassisk taxemodell och en tydligare riskbaserad modell. Vi försöker göra det tydligare vad som är finansierat av kommunanslag och vad som ska finansieras av den som orsakar tillsynen. Vår förhoppning är att på sikt kunna minska andelen kommunanslag. Personalredovisning: Miljöförvaltningen har en frisk och närvarande personalgrupp. Personalgruppen är ung och vi har mycket frånvaro pågrund av vård av sjuka barn och föräldraledigheter. Vi arbetar ständigt med arbetsmiljöfrågor. Vi har återkommande diskussioner kring den goda arbetsplatsen, roller, mötesformer, hot och våld m.m.
181 Nämnd: Miljönämnden Anslagsfinansierad verksamhet 39,00 39,00 Period : rullande 12 månaders 201001-201101- 201201-201012 201112 201212 Personalstatistik Antal anställda (månadsavlönade) 19 23 20 -varav tillsvidareanställda 19 20 20 -varav visstidsanställda 3 Tillsvidareanställda omräknat i heltidsarbeten 1) 19 20 20 Personalomsättning (tillsvidareanställda) 2 6 1 Genomsnittsålder (tillsvidareanställda) 42 40 42 Timavlönade, antal arbetade timmar/årsarb. 2) Sjukstatistik Total sjukfrånvarodagar, snitt per anställd 6 4 6 -varav korttid 1-14 sjuk dagar 3 3 4 Frisktal - andel friska: 36 57 25 Frisktal - andel friska <= 5 dagar: 3 80 År 2010 2011 2012 Period 13-jan 01-13 01-13 Kostnadsstatistik, tkr Sjuklön inkl PO 80 98 81 Övertid inkl PO 2 24 20 Fyllnadstid inkl PO 12 26 10 Timlön inkl PO 4 Tillfälligt inhyrd personal Summa övriga personalkostnader 97 147 111 Konsulter övrigt 271 713 631 Representation 6 6 2 Avg kompetensutveckling 77 157 58 Summa diverse övriga omkostnader 354 876 691 1) Summerad överensk ommen syselsättningsgrad, tjänstledighet frånräk nas inte. 2) Årsabetarebegreppet mäter summa av arbetade timmar dividerat med 1 700 timmar. 3) Nytt nyckeltal, ej krav på historik Bilaga Uppföljning av utförd internkontroll under 2012, Dnr 2011-1943-4; Mn 6
182 Verksamhetsredogörelse 2012 Miljöförvaltningen Denna del av verksamhetsredogörelsen lämnas inte vidare till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige hämtar information om måluppfyllelse direkt ur Stratsys. Miljö Verksamhetens omfattning; tillsyn och strategiskt förebyggande arbete rörande bl. a avlopp, industrier, jordbruk, livsmedel, naturvård, miljön i bostäder, skolor och förskolor. Verksamhetens inriktning Arbeta för att ständigt förbättra miljön för invånarna såväl fysiskt som psykiskt, samt ge goda betingelser för växter och djur. Det innebär Det övergripande målet är att ständigt flytta fram positionerna, så att hållbar utveckling mer och mer genomsyrar hela kommunen. Det skall ske genom att: Tillsyn skall bedrivas enligt Miljöbalken och Livsmedelslagen och på ett sådant sätt att Trollhättans Stad är en förebild. Information och vägledning ska ges till företag och allmänhet. All handläggning och tillsyn ska vara rättsäker, effektiv, riskbaserad och ändamålsenlig. Handläggningen ska vara lättförståelig. Återkoppling ska ske. Miljönämnden ska medverka i kommunens planeringsarbete och verka för en hållbar utveckling. Miljönämnden ska medverka till att det lokala miljömålsarbetet genomförs och ta ett särskilt ansvar för åtgärder inom Förorenad mark, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Ekonomi: Ekonomi och utfall för miljöförvaltningen redovisas gemensamt med nämnden under nämndredovisningen.
183 Uppdrag: (utdrag ut Stratsys) Uppdrag Miljönämnden ska genom tillsyn, rådgivning, information och strategiskt arbete främja en hållbar utveckling. Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1 Uppföljning med text utifrån de aktiviteter och enhetsmål som finns i Miljönämndens verksamhetsplan 2. Antal godkända enskilda avlopp sedan 2002 (målet är att 2500 ska vara godkända 2020) Mål Utfall Miljönämnden har antagit en verksamhetsplan som miljöförvaltningen följer. Ja Ja Mål 800 950 950 Utfall 408 524 614 I stort sett är alla aktiviteter genomförda. Vi har pågrund av sjukskrivningar haft problem med att hinna med avloppstillsynen, men för övrigt har verksamheten löpt på bra och vi har hunnit mer tillsyn är någonsin tidigare. 1 100 1 300 Uppdrag Företagen och allmänheten som åtnjutit miljöförvaltningens tjänster under året ska ha tilltro till miljönämndens arbete och uppleva dess arbete som värdefullt. Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Andelen nöjda företagare % Andel nöjda invånare % Mål 65,0 70,0 Utfall Mål Utfall 80,0 Under hösten 2012 har en enkät skickats ut till 100 privatpersoner som haft kontakt med miljöförvaltningen under våren 2012. 80 % av de tillfrågade är nöjda eller mycket nöjda med bemötandet från miljöförvaltningen. Uppföljning av företagens uppfattning sker via SKL:s insiktsundersökning som inte kommer genomföras förrän våren 2013. Miljöförvaltningen deltar under 2012 och 2013 i EU-finansierat projekt som berör kommunikation och bemötande. Alla medarbetare har fått i snitt fem utbildningsdagar kring bemötande, retorik och personlig effektivitet.
184
185
186 Verksamhetsredogörelse 2012 Tekniska nämnden Nämndens presidium består av Sven-Åke Strandlind (s) ordf. och Michael Meijer (m) v.ordf. Ledamöter: Leo Qvist (s), Sara Lindh (s), Anders Dahlberg (c), Följande verksamheter ingår i nämndens ansvar: Förvaltningsledning/Adm., Produktion, Sotning, Renhållning, Industrispår och Hamn. 0,4% ' 2012 2011 2010 2009 Ant. sammanträden 7 8 6 8 Prot.förda ärenden 60 59 49 68 Sven-Åke Strandlind Tekniska nämndens ordförande Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen Hög kundnöjdhet Låga taxor Serviceinriktad verksamhet med god kvalitet Behålla tätpositionen som en av de främsta miljökommunerna Ökad andel rättsorterat avfall God ekonomisk hushållning Driftsammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Ingående Netto Netto netto netto fond Nämnd Te 110 42 216 135 81 74 60 Gem lednings- o stödverksamhet Te 1 252 2 704 6 218 2 994 3 224 17 210 Produktion -2 074-1 153 114 310 113 955 355-355 5 900 Avfallshantering -7 50 494 43 504 6 990-6 990 293 Sotning 4 420 4 312 108-108 1 049 Summa -711 1 586 175 658 164 900 10 758-7 728 7 512 1
187 Investeringssammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Utgift Inkomst Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto Nämnd Te Gem lednings- o stödverksamhet Te 41 16 16 584 Produktion 4 227 3 871 774 4 770 2 830 Avfallshantering 2 555 2 608 2 524 283 2 240 891 Sotning 80 6 240 8 232 68 Summa 6 902 6 485 3 554 296 3 258 4 373 Områdenas resultat: Resultatenhet/Områden Brutto- Bokslut Resultat i % Ing fond Avsättning Slutredo- Utg fond Utgående omslutning resultat av bokslut- 2012-01-01 visas 2012-12-13 fond i % bokslut omslutning fond av bokslut- 2012 2012 omslutning Förvaltningsledning/Adm 2 766 216 7,8% 174 216 0,0% Hamn 70 140 200,0% 36 91 49 127 181,4% Järnvägs 158-339 -214,6% 0-339 0,0% Miljöfordon 0 0 Produktion 113 955-355 -0,3% 5 900-355 5 545 4,9% Tekniska nämnden 135 74 54,8% 60 74 0,0% Sotning 4 312-108 -2,5% 1 049-108 941 21,8% Renhållning 43 504 6 990 16,1% 293 454 747 1,7% Summa 164 900 6 618 4,0% 7 512 82 0 7 360 4,5% Ekonomi: Gemensam administration/förvaltningsledning redovisar netto ett överskott på 216 tkr. Avvikelsen hänför sig främst till återhållsamhet avseende kostnader för att täcka underskott i verksamheten Industrispår. Industrispåret på Stallbacka genererar ett underskott mot budget på 339 tkr. Antalet vagnar understiger budgeterad nivå. Hamnverksamheten redovisar ett överskott på 140 tkr. Produktions omsättning minskade med 3,5 % jämfört med 2011 och redovisat ett litet negativt resultat på 355 tkr. Ställt mot omsättningen som är 114 mkr så utgör underskottet 0,3 %. Organisatoriskt förändringar samt mindre arbeten i början av året (liten nederbörd samt tjäle i marken) har varit de främsta orsakerna till det negativa resultatet. Sotningen redovisar ett negativt resultat om 108 tkr. En skorstensfejare har läst utbildning på distans (lägre intäkter) och färre utförda brandskyddskontroller är orsaken till underskottet. Taxan har hållits oförändrad för 2012 p.g.a. resultatfondens storlek. 2
188 Renhållningens resultat innan bokslutsdispositioner blev ett underskott på 6,9 mkr. Ytterligare avsättning för sluttäckning av Munkebotippen har gjorts med 7,5 mkr till följd av ny kostnadsberäkning. Taxan för 2012 har varit oförändrad. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen inom Tekniska nämndens ansvar blev 3,2 mkr, en avvikelse mot fastställd budget på 4,4 mkr. De största avvikelserna återfinns på Produktion till följd av lägre fordons och maskininköp än planerat (tidsförskjutna upphandlingar). Kommentarer till genomförda investeringar redovisas på respektive verksamhetsområde. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Redovisningen har varit öppen för transaktioner på bokföringsåret 2012 fram t.o.m.14 januari 2013. Därefter har kostnader och intäkter av väsentlig betydelse hänförts till redovisningsåret fram till 16 januari då redovisningen stängdes helt. Internkontroll Vid årsskiftet 2012/2013 har större fakturor granskats för att säkerställa rätt periodisering. I något fall korrigerades bokföringsår. Internkontrollplan har antagits av nämnden och återrapporterats under 2012. Måluppfyllelse: 120% Måluppfyllelse, Tekniska nämnden % 100% 80% 60% 40% 20% 0% TN NG Avfall Sotning Produktion Produktion: Andelen lastbilar med god miljöprestanda når inte uppställt mål då inköp av en lastbil försenats. Andelen miljöbilar i förhållande till totalt antal bilar är för Produktion 70 %, Tekniska förvaltningen 70 % samt för staden som helhet 63 %. Jämförelsen grundar sig på Miljöfordons syds klassificering som har hårdare krav för vad som klassas som miljöfordon. Målet för uppdraget ligger på 75 % vilket ej nås. Renhållning: I senaste kundmätningen som gjordes 2010 så hade renhållningen 88 % nöjda kunder vilket får anses mycket bra. Kundmätningen görs vart tredje år och nästa undersökning kommer att göras våren 2013. 3
189 Avfallstaxans placering i landet har förbättrats till plats 67. Taxan har för 2012 hållits oförändrad. Den sammanvägda taxan inom det tekniska området (renhållning, VA, el och fjärrvärme) har förbättrats till plats 28 från plats 31. Sotning: Någon jämförelse med sotningstaxans placering finns inte, men med de erfarenheter och granskningar som vi gjort avseende taxenivåer så konstateras att vi har en låg sotningstaxa. Taxan har för 2012 hållits oförändrad. I senaste kundmätningen gav 85 % sotningen ett gott betyg. Ny mätning kommer att göras 2013. Inkomna beröm/synpunkter och klagomål Klagomål/synpunkter/ avseende vinterväghållningen är 98 stycken. Även beröm har framförts men merparten av dessa har framförts muntligt och är inte dokumenterade. Renhållningens klagomål/synpunkter/beröm hanteras vanligtvis av kundservice på Trollhättan Energi AB, endast 3 stycken har inkommit via Tekniska förvaltningen. Framtiden: Tekniska förvaltningens uppdrag är att sörja för teknisk service inom områdena Sotning, Renhållning, Produktion, Stallbackahamnen och Industrispåret på Stallbacka. Samtliga uppdrag ska utföras med hög effektivitet och god kvalitet. För att nå fastställda mål och lyckas med våra uppdrag är en ständigt pågående verksamhetsutveckling ett måste. Delaktighet från alla anställda, kompetensutveckling och omvärldsbevakning är viktiga faktorer i vårt förbättringsarbete. En gemensam nämnare i våra uppdrag är det engagemang som vår personal har. Ingen lämnar ett projekt ifrån sig förrän det är väl utfört. Medelåldern inom förvaltningen är hög och rekrytering av nya medarbetare pågår och kommer att ske i utökad omfattning de närmsta åren. Varumärkesarbete och samarbete med Högskolor och andra Utbildningsanordnare är ett måste om vi ska lyckas med detta rekryteringsarbete. Inom Produktion fortsätter utvecklingen av kundrelationerna genom partnering, d.v.s. dialog och delaktighet i arbetsprocessen. Utökad samverkan med beställarna i samhällsbyggandet genererar bättre kvalitet och lägre kostnader. Arbetet med att samlokalisera våra verksamheter på Grävlingen fortsätter och målet är att ha en homogen verksamhet som utgår från samma plats och i ändamålsenliga lokaler. Våra taxefinansierade verksamheter ska vara effektiva och hålla låga taxor. Renhållningen har förbättrat sin taxeplacering under 2012. Ett nytt sophanteringssystem med insamling genom två kärl kommer att införas fr. o. m.1 juni 2013. Den genomförda förändringen kommer att ge oss ytterligare möjligheter att sänka taxan och därigenom förbättra vår placering ytterligare i den nationella taxejämförelsen. För Munkebo fortsätter sluttäckningsarbetet. Tidsplanen för täckningsarbetet har försenats till följd av brist på täckmassor. Länsstyrelsen har godkänt förlängd sluttäckning t o m 2016. Under början av året kommer en ny avfallsplan att antas av kommunfullmäktige Tongivande i planen är implementeringen av EU s ramdirektiv. 4
190 Sotningen kommer under 2013 att arbeta med Sveriges Skorstensfejares Riksförbunds (SSR) besiktningskoncept: GODKÄND BESIKTNING. Syftet är att kvalitetssäkra utförandet i besiktningen samt att förebygga olyckor. Vi arbetar för närvarande med att vidareutveckla två mycket viktiga områden av vår verksamhet: arbetsmiljö och etik. Under 2013 kommer vi att ytterligare sätta fokus på dessa områden. Ett annat prioriterat område är miljöfrågorna där vi bl.a. arbetar med att öka andelen miljöklassade fordon. Vi skall fortsätta vårt arbete med att ytterligare förbättra Trollhättans stad som en kommun som vi är stolta att bo och arbeta i, en kommun som är präglad av ett långsiktigt hållbart tänkande. Vårt arbete ska präglas utav delaktighet och engagemang. Personalredovisning: Period 2010 2011 2012 01-12 01-12 01-12 Personalstatistik Antal anställda (månadsavlönade) 107 102 102 -varav tillsvidareanställda 99 97 99 -varav visstidsanställda 8 5 3 Tillsvidareanställda omräknat i heltidsarbeten 1) 91 90 91,5 Personalomsättning (tillsvidareanställda) 6 9 5 Genomsnittsålder (tillsvidareanställda) 49 49 49 Timavlönade, antal arbetade timmar/årsarb. 2) 1,5 1,9 Sjukstatistik Total sjukfrånvarodagar, snitt per anställd 7,6 8,5 12,1 -varav korttid 1-14 sjuk dagar 3,6 4,0 4,4 Frisktal - andel friska: 53 48,4 46,9 Frisktal - andel friska <= 5 dagar: 3 74 År 2010 2011 2012 Period 01-13 01-13 01-13 Kostnadsstatistik, tkr Sjuklön inkl PO 495 553 558 Övertid inkl PO 3 208 2 172 1 779 Fyllnadstid inkl PO 39 135 42 Timlön inkl PO 3 537 3 733 3 968 Tillfälligt inhyrd personal 275 28 49 Summa övriga personalkostnader 7 554 6 621 6 395 Konsulter övrigt 136 481 854 Representation 25 14 15 Avg kompetensutveckling 218 237 397 Summa diverse övriga omkostnader 379 731 1 266 1) Summerad överensk ommen syselsättningsgrad, tjänstledighet frånräk nas inte. 2) Årsabetarebegreppet mäter summa av arbetade timmar dividerat med 1 700 timmar. 3) Nytt nyckeltal, ej krav på historik 5
191 Sjukfrånvaron har ökat jämfört med samma period förra året, framförallt p.g.a. fler långtidssjukrivningar. Det totala antal sjukdagar har ökat med 42 % från 8,5 till 12,1 dagar per anställd. Andel anställda utan någon sjukfrånvaro har minskat från 48,4 % till 46,9 %. Antalet anställda (tillsvidare samt viss tid) totalt inom Tekniska förvaltningen var vid årets slut 102. Av de tillsvidareanställda är 12 kvinnor (12 %) och 87 män (88 %). 57 % (58 %) 1 av alla tillsvidareanställda är över 50 år och 98 anställda har 100 % sysselsättningsgrad. Medelåldern för de tillsvidareanställda uppgår till 49 år. Under året har 5 anställda avslutat sin anställning på Tekniska förvaltningen. Semesterlöneskulden, d.v.s. sparade semesterdagar, har minskat med 94 dagar jämfört med föregående år. Totalt uppgår den totala semesterlöneskulden till 1 436 dagar, vilket motsvarar en total skuld på 2 629 tkr. Övertidsskulden, d.v.s. innestående kompensationstimmar har minskat med 187 timmar jämfört med föregående år och uppgår vid årets slut till 1 942 timmar. Totalt så uppgår förvaltningens totala övertidsskuld till 439 tkr. Bilagor: 1. Investeringsredovisning. 2. Uppföljning handlingsplan kvalité, miljö och säkerhet 3. Uppföljning handlingsplan för verksamhetsutveckling 4. Sjukfrånvaro 5. Avtalstrohet 6. Servicedeklarationer Ett stort TACK till våra medarbetare för goda arbetsinsatser under 2012. Sven-Åke Strandlind Ordförande Inger Fredriksson Förvaltningschef Siffror inom parentes avser 2011 6
192 Produktion RESULTATRÄKNING, tkr Budget 2012, tkr Bokslut 2012, tkr Bokslut 2011, tkr RÖRELSENS INTÄKTER 89 829 113 784 117 766 RÖRELSENS KOSTNADER -85 827-110 209 112 687 RÖRELSERESULTAT FÖRE AVSKRIV- NINGAR 4 002 3 575 5 079 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -3 469-3 456-3 451 AVSKRIVNINGAR ÖVER PLAN/NEDSKRIVNING RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR 533 119 1 628 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNA- DER: INTERNRÄNTA LÅN -535-392 -585 INTERNRÄNTA RÖRELSEMEDEL -210-235 -110 INTERNRÄNTA FONDER 242 171 248 INTERNRÄNTA FÖRRÅD -30-18 -28 RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER 0-355 1 153 DISPOSITIONER: AVSKRIVNINGAR ÖVER PLAN RESULTATUTJÄMNINGSFOND 355-1 153 RESULTAT EFTER DISPOSITIONER 0 0 0 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 13 451 10 618 13 299 INTERNLÅN 13 451 10 618 13 299 RESULTATUTJÄMNINGSFOND 5 771 5 545 5 900 9
193 Produktion Verksamhetens omfattning: Utförarenhet för park- och vägunderhåll samt nyanläggning inom VA och Gata/Park. Äger och administrerar merparten av kommunens maskinoch fordonspark. Utför reparationer i fordons- och mekanisk verkstad. Verksamhetens inriktning: Verksamheten skall vara serviceinriktad och arbetet skall utföras med god kvalitet, till låg kostnad och med stor miljöhänsyn. Det innebär Verksamheten skall bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt En god och säker transportmiljö där andelen miljöfordon ökar Verksamhetsöversikt, drift Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Program, tkr Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad 080 OSA 3 335 3 267 3 795 3 795 3 321 3 284 081Administration Internoms 6 458 87 151 6 686 87 151 6 358 79 086 6 358 79 086 84 491 84 491 082 Park 18 445 18 924 17 647 17 647 16 935 18 365 083 Nyanläggning 52 741 50 112 30 626 30 626 53 394 51 991 085 Väghållning 24 323 24 199 17 663 17 663 21 284 21 158 086 Transport 31 681 31 886 23 887 23 887 32 971 32 125 Förråd 3 709 3 731 3 060 3 060 3 659 3 816 087 Verkstad 9 949 10 676 9 242 9 242 8 373 9 664 Summa 237 792 236 632 191 364 191 364 232 352 232 706 Ekonomi/ Investeringar: Produktion redovisar ett underskott med 355 tkr. Omsättningen minskade något jämfört med 2011, -3,5 % till 114 mkr. Ställt mot omsättningen är underskottet 0,3 %. Produktions negativa resultat härrör främst från årets första två månader med mindre gynnsamma väderförhållanden med tjäle i marken och liten nederbörd. Merparten av arbetet har under de här månaderna inneburit skötselarbeten på fasta åtaganden vilket inte genererar ökade inkomster på samma sätt som anläggningsarbeten eller snöröjning. Det här tillsammans med kostnader för organisatoriska förändringar har lett till Produktions negativa resultat. Snöfall i slutet av året har dock medfört att Produktion hämtat upp en stor del av det underskott man flaggat för i början av året. Kostnaden för internränta på rörelsemedel ökade från 110 tkr till 235 tkr i 10
194 jämförelse med 2011. Årets investeringar för fordon och maskiner omfattar bl.a. utrustning för asfaltsutläggning, sopmaskin och avstängningsutrustning. Några större upphandlingar som påbörjades före årsskiftet men som tyvärr inte kunde slutföras i tid var inköp av slåtteraggregat, uppsamlingsvagn, flistugg, minitraktor och en redskapsbärare. För att kunna nå våra miljömål och fortsätta satsningen för framtiden behöver investeringsanslaget för dessa maskiner (2,2 mkr) flyttas till 2013. Resultatutjämningsfonden motsvarar 4,9 % av 2012 års omsättning och uppgår till 5,5 mkr. Årets verksamhet: Resultatdisposition Följande resultatdisposition föreslås: Ianspråkstagande av resultatfond 355 tkr Förnyelsen av fordons- och maskinparken har fortsatt genom investeringar i nyare och bättre miljöklassade fordon och maskiner. Dessvärre har ett flertal upphandlingar dragit ut på tiden och resulterat i att beställningar inte kunnat läggas under 2012 enligt utbytesplanen och leveranser sker således först i början av 2013. Fem pensionsavgångar har skett. Fyra av dessa tjänster har återbesatts. Arbetsledaren för Väghållning har ersatts internt med visst överlapp under årets första hälft för att klara erfarenhetsöverföring. Krossningen av berg och återvunnen asfalt har fortsatt samt tillverkning av matjord. Upprustning av Verkstaden har fortsatt med satsning på arbetsmiljön genom bl.a. utbildningar, nya arbetsrutiner, nytt golv och vitmålade väggar för bättre arbetsljus. En långtidssjukskriven mekaniker, vilket medfört färre debiterbara timmar, samt kostnader för arbetsmiljön har bidragit till verkstadens negativa resultat. Utbildningar för att få Yrkeskompetensbevis (YKB) har fortsatt för personal med lastbilskort. Förra årets försök med tio stycken GPS-enheter för kvalitetssäkring av vinterväghållningen har permanentats och utökats till 70 enheter. Framtid: Produktion står inför en utmanande och spännande framtid med stora möj- 11
195 ligheter. Organisatoriska förändringar i och med pensionsavgångar har redan börjat och kommer också att fortsätta under de närmaste åren. Under 2013 kommer minst två nya medarbetare i arbetsledande positioner att rekryteras. I och med att både vår egen och våra kunders organisationer föryngras måste uppdrag och avtal förtydligas och nya samarbeten inledas. Genom föryngring och förnyande av utifrån rekryterad kompetens ska Produktion förbättra sin konkurrenskraft och befästa Trollhättans Stads behov av den egna utförarverksamheten. Arbetet med att samlokalisera verksamheterna fortsätter och målet är att ha en homogen verksamhet som utgår från samma plats och i ändamålsenliga lokaler. Genom att arbeta fram en affärsplan väl förankrad i organisationen ska Produktions uppdrag och mål tydliggöras för såväl våra egna medarbetare som våra kunder. Uppdrag: Uppdrag Andelen fordon med god miljöprestanda skall öka. Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 1. Andel lastbilar, % Andel miljöbilar i förhållande till totalt antal bilar (inkl lätta lastbilar) Produktion* Röd Mål 53,0 60,0 66,0 Utfall 46,0 Mål 72,0 75,0 75,0 Utfall 70,0 Antal miljöbilar i förhållande till totalt antal bilar (inkl lätta lastbilar) % - Tekniska förvaltningen Utfall 70,0 Andel miljöbilar i förhållande till totalt antal bilar (inkl lätta lastbilar) % - Trollhättans Stad Utfall 63,0 1. Målet har inte nåtts beroende av att en lastbil inte inköpts under året och därigenom skulle ersätta ett äldre fordon. 2. Enligt Miljöfordon Syds hårdare krav på vad som är miljöfordon så uppfyller vi ej målet. I tidigare klassning så ingick samtliga biogasfordon vilket ej är fallet nu. * Avser Produktions ägda och leasade fordon. Nyckeltal: Verksamhet Omsättning förrådet Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Omsättning totalt kr 7 848 7 848 6 500 8 486 varav drivmedel 4 739 4 918 5 481 12
196 Antal fördelade arbetstimmar Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Park, yrkesarbetare 24 054 26 800 23 995 Park, säsong 1 924 3 300 4 702 Park, maskiner 2 471 2 500 2 125 Nyanläggning 9 461 17 280 13 632 Nyanläggning, säsong 3 396 Väghållning, yrkesarbetare 13 382 16 825 15 838 Väghållning, säsong 2 558 500 538 Transport Transport, säsong 11 426 1 004 12 640 700 12 505 2 400 Förråd 1 655 100 27 Transport lastbilar 9 654 9 300 12 194 Transport lastbilar u.f. 4 059 3 000 4 575 Verkstad 9 318 10 150 8 317 Övertid 2 049 2 847 Intäktsfördelning beställare, % Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Teknisk förvaltning SBF 26 29 25 29 28 30 26 24 Övriga förvaltningar TEAB Tomt AB 27 10 2 22 16 2 17 20 2 16 26 2 Övriga kommunala bolag 0 0 1 0 Externa kunder 6 6 6 6 Andel nöjda i enkätundersökning inom förråd samt bilpool. Budget 2011 Bokslut 201 Budget 2012 Bokslut 2012 Andel nöjda förråd, % Andel nöjda bilpoolsanv.% 85 88 85 Timpris Timpris i relation till externa Lastbil exkl. kran, % Lastbil inkl. kran, % Anläggningsarbetare, % Parkarbetare, % Bokslut 2009 98 82 96 101 Bokslut 2010 98 82 97 100 Bokslut 2011 102 87 95 97 Bokslut 2012 96 97 95 97 Miljö Miljömål park/osa Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Flisning/m 3 191 780 1350 13
197 Taxefinansierade verksamheter Verksamhetens omfattning: Avfallshantering och Sotning är helt taxefinansierade affärsområden. Kommunen ansvarar för hushållsavfallet som sorteras i en brännbar och en rötbar fraktion. Producenterna ansvarar för sina respektive produktgrupper och verksamhetsutövare ansvarar själva för omhändertagandet av det avfall som inte är hushållsavfall. Sotningen omfattar rengöring och kontroll av brandskyddet i eldstäder med tillhörande rökkanaler. Verksamhetens inriktning: Renhållning och Sotning ska erbjuda hög kompetens och lämna en god service i sina uppdrag. Förebyggande åtgärder för ett säkert och hållbart samhälle prioriteras. God service och hög kundnöjdhet Låga taxor Kostnadseffektiv verksamhet Hög andel rättsorterat avfall God ekonomisk hushållning Det innebär Driftsammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Netto Netto netto netto Avfallshantering -7 50 494 43 504 6 990-6 990 Sotning 4 420 4 312 108-108 Summa 0-7 54 914 47 816 7 098-7 098 Ekonomisk bedömning Se kommentar under respektive verksamhet 14
198 Uppdrag/indikatorer Uppdrag Kommunens medborgare skall vara nöjda med Renhållningens och Sotningens tjänster Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Sotning, nöjda i enkätundersökning, % Avfallshantering, nöjda i enkät, % Resultat Mål 85,0 90,0 Utfall 85,0 Mål 90,0 90,0 Utfall 88,0 Senaste kundnöjdhetsenkät för renhållningen gjordes 2010 med 88 % nöjda och målet låg på 90 %. Sotningen gjorde sin mätning 2011 och målet var 85 % nöjda vilket nåddes. Analys Vi uppfyller våra mål och arbetar med att öka kundnöjdheten. Åtgärder Nästa undersökning görs för både renhållningen och sotningen under 2013. Uppdrag Renhållning och Sotning ska ha låga taxor Grön Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 Avfallstaxans placering i Trestad, enfamiljsvilla - Trollhättans placering (lägsta taxa har främst placering) Avfallstaxans placering i landet, flerbostadshus - Trollhättans placering Sotningstaxans andel av rek. Sotningsindex Mål 1,0 1,0 1,0 Utfall 2,0 1,0 Mål 89,0 87,0 85,0 Utfall 87,0 71,0 67,0 Mål 1,0 1,0 1,0 Utfall 0,9 1,0 0,0 Införandet av 2 kärlsystem under 2013 kommer vid bibehållen storlek av kärl leda till sänkt taxa som bör innebära förbättrad placering för flerbostadshus jämfört med 2012 då placeringen var 67. Fr.o.m. 2014 kommer taxan till följd av den gjorda upphandlingen att sänkas ytterligare för alla. Taxan för rengöring och brandskyddskontroller understiger rekommenderat sotningsindex. Målen är uppfyllda. 15
199 Sotning RESULTATRÄKNING, tkr Budget 2012, tkr Bokslut 2012, tkr Bokslut 2011, tkr RÖRELSENS INTÄKTER 4 371 4 282 4 543 RÖRELSENS KOSTNADER -4 174-4 236-4 032 RÖRELSERESULTAT FÖRE AVSKRIV- NINGAR 197 46 481 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -207-175 -192 RESULTAT EFTER AVSKRIVNING ENL PLAN 0-129 289 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOST- NADER: INTERNRÄNTA LÅN -21-9 -16 INTERNRÄNTA FONDER 31 30 31 RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER 0-108 304 DISPOSITIONER: RESULTATUTJÄMNINGSFOND 108-304 RESULTAT EFTER DISPOSITIONER 0 0 0 TÄCKNINGSGRADEN FÖRE DISPOSI- TIONER, PROCENT 100 98 107 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 391 364 299 INTERNLÅN 391 364 299 RESULTATUTJÄMNINGSFOND 715 941 1049 16
200 Sotning Verksamhetsöversikt, drift Program, tkr Intäkt Kostnad Resultat före disp Bokslut 2012 Bokslut 2011 Budgetavvikelse Intäkt Kostnad Resultat före disp. 886 Sotning 4 312 4 420-108 -108 4 544 4 240-304 Ekonomi: Sotning uppvisar ett negativt resultat på 108 tkr. Taxan för sotning och brandskyddskontroll har för 2012 varit oförändrad jämfört med året innan. En sotare har läst skorstensfejarutbildningen på distans (vilket genererar lägre intäkter) och mindre utförda brandskyddskontroller är de främsta orsakerna till det negativa resultatet. Utöver rengöring och brandskyddskontroller så har även ackvirerat arbete utförts. Resultatdisposition Följande resultatdisposition föreslås: Ianspråktagande av resultatfond 108 tkr Efter föreslagen resultatdisposition så uppgår resultatfonden till 941 tkr. Viktiga händelser: Revision genomfördes i maj 2012 för sotningens certifieringsprogram FR 2000 med godkänt resultat. Totalt är 46 stycken sotningsverksamheter certifierade i landet. I budgetpropositionen för 2012 framgick att regeringen avsåg att se över regleringen av sotningsverksamheten eftersom man inte anser att den överensstämmer med ansvarsfördelningen i övrigt i lag om skydd mot olyckor, LSO. Förslaget i budgetpropositionen innebär en översyn om ett förändrat huvudmannaskap med flyttat ansvar för sotning från kommunerna till de enskilda fastighetsägarna. Om förslaget skulle infö- 17
201 ras (vilket ännu inte är bestämt) innebär detta en konkurrensutsättning av verksamheten. Investeringar: Inga eldstadsrelaterade bränder (soteldar) har inträffat under året som gått, vilket är mycket glädjande. En ny biogasbil och en ny hettvätt för rengöring av imkanaler till restauranger har inköpts. Framtiden: Under hösten 2013 kommer en sotarlärling att söka till distansutbildningen som börjar under 2014. Första halvåret 2013 kommer äntligen ett nytt bokningssystem att införas. Systemet kommer att innebära en förbättring avseende förändringar av bokningstider. Under 2013 kommer sotningskontoret även att arbeta med Sveriges Skorstensfejares Riksförbunds (SSR) besiktningskoncept: GODKÄND BESIKTNING. Syftet är att kvalitetssäkra utförandet i besiktningen samt att förebygga olyckor. Vi kommer också att intensifiera vårt samarbete med Byggnads - och trafiknämnden när det gäller ny-, ombyggnadsbesiktningar m.m. Den ökade marknaden för lokaleldstäder med nya modeller och ny teknik ställer allt högre krav på att vi håller oss uppdaterade. Ständig omvärldsbevakning, information från branschförbund mm samt studiebesök hos tillverkare och återförsäljare är ett sätt för oss att möta denna utmaning. För att kunna upprätthålla en hög kompetens inom sotningsverksamheten krävs utbildningsinsatser med jämna mellanrum. Därför bevakar vi vad vår branschorganisation erbjuder. Under kommande år har SSR inriktat sig på fördjupade kunskaper inom områdena: Yrkesteknisk verksamhet, OVK, Arbetsrätt, IT och energideklarationer för byggnader. 18
202 VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Taxa År 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Sotning, kr/timma 395 395 386 375 375 361 353 Brandskyddskontroll, okulärbesiktning 636 636 621 603 603 580 567 Personal År 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Adm. chef 1 1 1 1 1 1 1 Tekniker 2 2 1 1 1 2 1 Skorstensfejare 2 2 3,5 3,5 2,5 4 5 Lärling 3 3 3 3 2-1 Verksamhet Obligatorisk sotning, antal utförda sotn. År 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Villapannor 2 620 2 945 3 127 3 261 3 271 3 299 3 324 Pannor hyreshus 187 234 292 175 175 196 206 Lokaleldstäder 4 387 4 554 3 739 4 409 3 935 2 305 3 598 Brandskyddskontroller, År Totalt antal 120101 Utförda antal 2012 Planerade antal 2012 Utförda i % av plan. antal 2012 Planerade antal 2013 2-års kontroller 1 581 916 692 133 622 4-års kontroller 580 195 174 112 140 8-års kontroller 6 479 568 661 86* *=100 % Fanns inga fler 860 År 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Antal soteldar 0 1 1 2 2 1 4 År 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Antal egensotare 115 111 110 105 93 77 41 Antal objekt 174 166 163 19
203 Avfallshantering RESULTATRÄKNING, tkr Budget 2012, tkr Bokslut 2012, tkr Bokslut 2011, tkr RÖRELSENS INTÄKTER 49 744 43 495 44 288 RÖRELSENS KOSTNADER -46 771-47 530-41 473 RÖRELSERESULTAT FÖRE AV- SKRIVNINGAR 2 973-4 035 2 815 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 521-2 594-2 493 RESULTAT EFTER AVSKRIVNING ENL PLAN 452-6 629 322 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOST- NADER: INTERNRÄNTA LÅN -452-370 -452 INTERNRÄNTA FONDER 9 282 RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER 0-6 990 152 DISPOSITIONER: EXTRAAVSKRIVNINGAR/- NERSKRIVNINGAR RESULTATUTJÄMNINGSFOND -474-152 RESULTAT EFTER DISPOSITIONER 0-7 464 0 TÄCKNINGSGRADEN I PROCENT FÖRE DISPOSITIONER 100 101* 100 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, TKR 10 715 10 730 10 216 INTERNLÅN 10 715 10 730 10 216 RESULTATUTJÄMNINGSFOND 0 767 293 FOND MUNKEBO ÅTERST., TKR 24 102 29 453 *exkl avsättning Munkebo 20
204 Avfallshantering Driftredovisning inkl interna poster Program, tkr Bokslut 2012 Bokslut 2011 Budget- Intäkt Kostnad Resultat avvikelse Intäkt Kostnad Resultat 561 Administration 4 704 4 319 385 385 5 101 4 470 630 562 Hushållsavfall 35 726 33 615 2 111 2 111 35 711 33 560 2 152 563 Munkebo ind.avfallstipp 610 8 354-7 744-7 744 610 2 173-1 563 564 Uppdrag 7 955 10 012-2 057-2 057 8 706 10 149-1 443 565 Personalpool 3 845 3 530 315 315 3 821 3 445 376 569 Bokslutsdispositioner 474-474 -474 152-152 SUMMA 52 840 60 304 7 464 7 464 53 949 53 949 0 Ekonomi: Hushållsavfall Den insamlade avfallsmängden från hushållen blev 10 916 ton, vilket är en liten ökning på 1,9 % jämfört med föregående år. Ökningen motsvarar ca 250 tkr i ökade tippavgifter. På intäktssidan ökade intäkterna för hushållsavfall med 280. Skrotmängden minskade på ÅVC med ca 70 ton samtidigt som skrotpriset i snitt minskade med 2 069 kr/ton 2011 till 1 691 kr/ton 2012 vilket innebär minskade skrotintäkter med 375 tkr jmf föregående år. Munkebo industriavfallstipp Anläggningen är sedan 31/12 2002 stängd för mottagning av avfall. Under året fortsatte sluttäckning av deletapp 2. Sluttäckning av deletapp 6, som är en asfaltplan avsedd för tillverkning av anläggningsjord av bl a avloppsslam, upphandlades under sommaren och slutfördes i november månad. Sluttäckning av en avfallsanläggning kräver stora mängder täckmassor som är en bristvara. Därför tillverkas på Munkebo anläggningsjord av avloppsslam, bioflis, hästgödsel och trädgårdsavfall. Fond återställning av Munkebo Tkr Sluttäckn.kostn enl. beräkning 2012-12-31 just för prisutveckling 60 019 Behållning fond 2012-12-31 24 102 Prisutveckling 2 % årligen t o m år 2013 samt ränta 557 Ber. framtida kostnad (2012 års nivå) Ytterligare avs.behov -24 600 59 21
205 En ny kostnadsberäkning har gjorts där kvarvarande slutkostningskostnader har uppskattats. Denna visar på en obalans om 7,5 mkr mot behållning i fond. Obalansen har kostnadsförts vilket innebär att 7 464 tkr redovisas som ett underskott. Tekniska nämnden äskar att denna kostnad skattefinansieras. Orsaken till kostnadsfördyrningen är främst att en deletapp av etapp 1, belägen längst söderut på Munkebo åt Öresjöhållet, inte har kommit med i kostnadsberäkningarna tidigare vad gäller sluttäckning av Munkebodeponin. Detta är en av de äldsta delarna ca 9 000 m2, har delvis varit skogbetäckt då den inte varit aktiv sedan 60-70 talet och bara avjämnad med ett tunt lager lera Området ansågs sedan gammalt vara sluttäckt med dåtidens krav men inte med de krav som LST ställer nuförtiden. Området är klart vad gäller underarbete, men själva sluttäckningen kvarstår. Klart är att området ingår i Munkebodeponin och ska ingå i den slutliga sluttäckningen som pågår. Ytterligare fördyrningar avser bl..a deletapp 6 Asfaltsplatta vilken i förra kostnadsberäkningen var upptagen till 4,3 mkr men efter upphandling så landade kostnaden på 7 mkr samt kostnader för transporter (tidigare förutsatt att massor skulle vara transportkostnadsfria). Totala återställningskostnaden för Munkebo har beräknats till ca 60 mkr. Under 2012 ianspråktogs fonden med 13 529 tkr. Uppdragsverksamhet Totala insamlingen av förpackningar och papper har minskat något jämfört med föregående år, drygt 1 % (167 ton). Detta beror till största delen på minskad insamling av tidningar/papper. Detta är en trend över hela landet och det finns inte något enskilt svar på detta. Vi har haft en vikande insamling av tidningar /papper sedan 2006 (-1 000 ton). Resultatdisposition Följande resultatdisposition föreslås: Avsättning till resultatfond Hemställan om skattefinansiering till följd av ny kostnadsberäkning av återställningsfond för Munkebo om 474 tkr 7 464 tkr. 22
206 VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Kostnadstäckning före disposition, % 104 100 100 101* Utveckling taxa: - flerbostadshus (kr/m 2 ) 16,57 15,91 15,91 15,91 - medelvärde i landet 19,30 19,3 19,60 - villa (kr/år, 130 L kärl) 1 358 1 304 1 304 1 304 Antal insamlade ton/person 1503 1 519 1 519 1 519 * Exkl avsättning Munkebo Sophämtning Budget 2012 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Antal hämtade säckar el. kärl (tusen) 410 410 410 413 Intäkter kr/enhet 74,39 78,40 77,89 80,14 Kostnader kr/enhet 56,18 58,02 56,68 54,59 Nettointäkt kr/enhet 18,21 20,38 21,21 25,55 Taxor - jämförelse Hämtning av 130 liters kärl eller motsvarande, kronor exkl. moms. Kommun 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2-v hämtning Trollhättan 1 304 1 304 1 358 1 372 1 372 1 372 Uddevalla 1 476 1 433 1 433 1 339 1 300 1 300 Vänersborg 1 338 1 338 1 338 1 305 1 305 1 266 Lilla Edet 1 468 1 468 1 398 1 398 1 344 1 344 23
207 MILJÖREDOVISNING Insamlade mängder hushållsavfall och förpackningar i Trollhättan Hushållsavfall 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2012 (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) Hushållssopor totalt Andel rötningsbart brännbart deponirest 10 317 2 814 5857 1 646 10 329 2 995 7 334 0 10 720 3 041 7 679 0 10 405 2 601 7 804 0 10 573 2 643 7 930 0 10 710 2 676 8 034 0 10 916 2 955 7 961 0 Trädgårdsavfall 1 300 1 400 1 420 1 450 1 470 1 483 1 510 Pappersförpackningar Plastförpackningar Metall Glas Papper Well Blandpapper 750 150 148 1 074 3 634 316 0 666 181 163 990 3 603 301 0 800 175 165 989 3 328 320 0 800 240 165 981 3 029 324 0 769 294 119 938 2 909 323 0 774 326 163 809 2 879 338 0 792 340 158 871 2 644 318 0 Deponering 1 646 0 0 0 0 0 0 Återvinning 16 043 17 633 17 917 17 394 17 395 17 482 17 549 Återvinning % 91 100 100 100 100 100 100 Köks- och trädgårdsavfall De som har månadshämtning eller längre hämtningsintervall (komposteringskrav) uppgår till 1 041 (1 076) st. Dessutom finns det några flerfamiljshus som även komposterar matavfall. Antal trädgårdsabonnemang 2012-12-31 var 3 432 (3 335) st. 24
208 Pappersinsamling Kg/inv Papper Kr/ton 80 60 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 600 500 400 300 200 100 0 Kg/inv Kr/ton Papper och tidningar insamlas vid återvinningsstationerna samt hos dem som har pappershämtningsabonnemang. Glasinsamling Kg/inv Glas Kr/ton 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 600 500 400 300 200 100 0 Kg/inv Kr/ton Allt glas som samlades in under 2012 levererades till Svensk Glasåtervinnings anläggning i Hammar, där glaset återvinns. Levererad mängd 871 (809) ton. Plastförpackningar Insamling av plastförpackningar sker huvudsakligen vid våra återvinningsstationer. Under 2012 samlades in 340 (326) ton hårdplast. Metallförpackningar Insamling sker huvudsakligen vid våra återvinningsstationer. Under året har 158 (164) ton samlats in. 25
209 Farligt avfall Kg/inv Farligt avfall Kr/ton 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 20000 15000 10000 5000 0 Kg/inv Kr/ton Hushållen har möjlighet att lämna farligt avfall på 7 miljöstationer i kommunen, varav tre finns i centralorten och de övriga i Sjuntorp, Upphärad, Velanda och Åsaka. Miljöstationen på Återvinningscentralen Returen står för drygt 95 % av den insamlade mängden. Ökningen av insamlad mängd Farligt avfall beror till stor del på den ökade tillgängligheten på Återvinningscentralen. Samlarna som är utplacerade i 4 st livsmedelsbutiker har bidragit med 2 412 kg och den nyligen införda Farligt Avfall-turen inbringade 966 kg. Kylmöbler Kyl- och frysskåp hämtas varannan fredag efter budning till Renhållning eller lämnas till vår Återvinningscentral. Under 2012 togs freon omhand ur 98 ton (87 ton) kyl- och frysskåp. Freon är skadligt för ozonskiktet men kan på detta sätt tas om hand på ett sätt som skonar miljön. Dock krävs att kylslingorna är hela så att inte freonen redan läckt ut. Efter det att freonen omhändertagits, fragmenteras kylmöbeln och återvinningsbara delar tas om hand. El- och elektronikskrotsinsamling Totalt har via återvinningscentralen samlats in 548 (557) ton el- och elektronikskrot, varav 49 ton stora vitvaror (spisar, diskmaskiner m.m.), 98 ton kyl/frys, 13 ton ljuskällor, 17 ton småbatterier och 371 ton diverse elektronik (TV, datorer, radioapparater m.m.). 26
210 Investeringsredovisning, tkr Gem lednings- o stödverksamhet Te Bilaga 1 Belopp i tkr. Projektkod och benämning Budget 2012 Redovisn Budgetavvikelse Ombudgeteras Slutredovisas Motivering 1002 IT-investeringar 100 0 100 100 Slutredovisas 1004 Iståndsättn Industrispår 500 16 484 484 0 Terminal AB.S utbyggnad har försenat igångsättning av ombyggnad Industrispåret. Upprustningen ska vara klar under maj 2013. SUMMA 600 16 584 484 100 0 Produktion Belopp i tkr. Projektkod och benämning Budget 2012 Redovisn Budgetavvikelse Ombudgeteras Slutredovisas Motivering 1001 Kontorsinventarier 100 0 100 100 Slutredovisas 1021 Maskin och Fordonsinköp 3 500 770 2 730 2 203 527 2,2 mkr ombudgetas, upphandlingar som påbörjades före 1025 5 Persontransportfordon 0 0 0 0 årsskiftet men som inte blev slutförda i tid SUMMA 3 600 770 2 830 2 203 627 Slutredovisas Avfallshantering Belopp i tkr. Projektkod och benämning Budget 2012 Redovisn Budgetavvikelse Ombudgeteras Slutredovisas Motivering 1031 Inköp Renhållningsfordon 0 0 0 0 1034 Grovsopcontainrar 300 0 300 300 1035 Återvinningscentral 1 131 777 354 354 1036 Maskinsopningsbil 1 700 1 463 237 237 SUMMA 3 131 2 240 891 0 891 Samtliga anslag slutredovisas Sotning Belopp i tkr. Projektkod och benämning Budget 2012 Redovisn Budgetavvikelse Ombudgeteras Slutredovisas Motivering 1011 Div utrustn. Sotning 0 32-32 -32 1012 Fordon Sotning 300 200 100 100 SUMMA 300 232 68 0 68 Samtliga anslag slutredovisas Totalt Tekniska nämnden 7 631 3 258 4 373 2 687 1 686 27
211
212
213 Kommunstyrelsen ' 8% Nämndens presidium: Ordförande: Paul Åkerlund (s) 1:e vice ordf: Monica Hansson (s) 2:a vice ordf: Peter Eriksson(m) Antal ledamöter och ersättare: 15 + 15 Följande verksamheter ingår i nämndens ansvarsområde: Politisk verksamhet omfattar: Kommunfullmäktige, Kommunrevision, Kommunstyrelse, Diverse Utredningar, Partistöd, Bidrag till Utbildning kommunala förtroendemän, Personalutskott, Valnämnd, Överförmyndarnämnd, Utvecklingsprojekt samt bidrag till Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp (TLEG). Ledning, Utveckling, Förvaltning omfattar: Hållbar Samhällsutveckling, Fastigheter och Tomträtter, Näringslivsutveckling & internationellt arbete, Stadsövergripande ledning och stödverksamhet, Information och kommunikation, Samordnad administration & service, Samordnad ekonomiadministration, Samordnad personaladministration, Verksamhetsfastigheter, Hälsan och KSF Administration. Avtalsbunden verksamhet omfattar: Avtalsbunden verksamhet och kollektivtrafik. 3
214 Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen Trollhättans Stads framtida utveckling och servicenivå är beroende av hur den kommunala verksamheten lyckas tillgodose medborgarnas behov och förväntningar. I sin övergripande roll som uppsikts- och tillsynsansvarig kommer kommunstyrelsen under mandatperioden att fästa särskild uppmärksamhet på följande frågor: Ekonomi och verksamhet i balans, samtliga verksamheter skall med god ekonomisk hushållning möta kommuninvånarnas behov och förväntningar. Den kommunala verksamhetens resultat utifrån ett medborgarperspektiv skall fokuseras. Regelbunden uppföljning utgör vårt viktiga instrument. En utveckling som skapar välstånd och utveckling för alla, en breddad arbetsmarknad som skapar fler arbetstillfällen och möjlighet att förverkliga det egna livsprojektet, Intensifierad satsning på företagande och dess villkor, både befintliga och nyetablerade företag ska erbjudas det stöd som är möjligt utifrån Stadens ansvarsområde. Stor fokus på kunskapsutveckling och livslångt lärande som garanterar en god och gynnsam utveckling för kommunen som helhet. Att lära av andra nationellt och internationellt, men även att förmdela våra styrkor till andra. En hållbar utveckling som värnar om framtidens generationer, alla generationer har rätt till en hållbar miljö som tar hänsyn och inte förslösar knappa resurser ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Fortsatt satsning och fokus på infrastrukturfrågor, goda bostäder och kommunikationsmöjligheter bidrar till vår tillväxt och utveckling. Varumärket Trollhättan skall värnas och stärkas. Kommunstyrelsens egna verksamheter skall vara en förebild vad gäller kundorientering, servicenivå, tillgänglighet och utvecklingsbenägenhet. Driftsammandrag, netto Verksamhet/MRP (Tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Kostnad Intäkt Bokfört Budgavv. Ingående Netto Netto netto netto fond Politisk verksamhet 18 257 19 750 18 714 3 18 711 1 070 Ledning, utveckling, förvaltning 84 346 87 297 161 298 70 392 90 906 4 050 Avtalsbunden verksamhet 116 738 116 494 95 436 1 591 93 845 2 727 Summa 219 340 223 541 275 448 71 986 203 462 253 En ramminskning med 1 % exkl kapitalkostnader sammanlagt - 1 926 Tkr, fördelades inom nämndens verksamheter för 2012 som effektiviserings- och sparbeting. Investeringssammandrag, netto Projektkod och benämning Budget 2012 Redovisning Budgetavvikelse Ombudgeteras Slutredovisas Motivering Politisk verksamhet 0 0 0 0 Ledning, utveckling, förvaltning 37 196 31 068 6 187 4 909 1 219 Ej avslutade projekt pga. tidsförskjutningar mm Avtalsbunden verksamhet 0 0 0 0 0 SUMMA 37 196 31 068 6 128 4 909 1 219 4
215 Viktiga händelser Politisk verksamhet Överförmyndare och arvode godemän Under året har utökning av personalstyrkan skett med 0,5 tjänst, vilket bland annat lett till ett bättre flöde i handläggningen av våra ärenden. Utbildning till ställföreträdare har skett genom gemensam utbildning tillsammans med Vänersborgs kommun. Ledning utveckling och förvaltning Under inledningen av 2012 präglades arbetet starkt av en ledning och samordning av ett nära samarbete mellan Trollhättans Stad inkl Innovatum och omställningsprojektet, Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen och Fyrbodals kommuner till följd av Saabs konkurs i december 2011. Det var plan B som verkställdes med ekonomiskt stöd från regeringen och Västra Götalandsregionen. En del av strategin var att förstärka pågående insatser inom näringslivsutveckling såsom stöd till eget företagande/ avknoppningar, coachning, finansieringsrådgivning, nyföretagande, etableringsservice. En annan del var att erbjuda utbildningsinsatser inom vuxenutbildning, yrkeshögskola och högskola i syfte att verifiera och komplettera kompetens. En möjlighet att studera på de reguljära utbildningarna med bibehållen aktivitetsersättning skapades genom stöd från Globaliseringsfonden. Omställningsprojektet förstärktes och samarbetet mellan 7 kommuner utvidgades till att omfatta Fyrbodals 14 kommuner samt Grästorp, Lilla Edet och Essunga kommuner. Omställningsprojektet döptes därmed om till Omställningskontoret+. Under 2012 tillkom även Vara kommun. Omställningskontoret+ är ett projekt för näringslivsutveckling under åren 2012-2014 med Trollhättans Stad som projektägare. Finansiärer är Trollhättans Stad, regeringen, Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund. Omställningskontoret+ flyttade från Högskolan Västs lokaler till Innovatum i syfte att skapa den fysiska närheten till Innovatum AB och andra samarbetsaktörer t ex Nyföretagarcentrum. Trollhättans Stads näringslivsenhet har under 2012 förstärkts med ny kompetens för att bedriva ett proaktivt etableringsarbete och klusterutveckling inom kreativ näring och e-handel i enlighet med Trollhättans Stads strategi för näringslivsutveckling. Trollhättans Stad köpte bilsamlingen på Saabs bilmuseum tillsammans med Saab AB och i mars månad kunde museet åter öppna. Trollhättans Stad och Västra Götalandsregionen finansierar gemensamt driftkostnaden och gör ett gemensamt utvecklingsarbete för framtida utformning och finansiering. Under året antogs också en strategi för besöksnäringen privatturism, mötesindustri och evenemang. Strategin sätter fokus på utvecklingsområden inom dessa tre delar. Det innebär också behov av en samordning av insatser från olika verksamheter inom Trollhättans Stad och turistbolaget Visit Trollhättan-Vänersborg. I slutet av år 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om en ny vision Trollhättan en stolt och innovativ stad för framtiden. Insatser för att implementera visionen som en ledstjärna för våra verksamheter i Trollhättans Stad har genomförts under 2012. Stadens tjänstemannaledning har under året haft fokus på integration/ungdomsarbetslöshet, folkhälsoarbetet, e-förvaltning, intern kommunikation och ekonomi. Ett antal aktiviteter inom ramen för Den Goda Arbetsplatsen har genomförts, varav de flesta fortsätter även under 2013 såsom t ex implementering av FAS-avtalet samt ledarutvecklingsprogram i samarbete med Högskolan Väst. Företagshälsovården, HÄLSAN, har under 5
216 2012 bland annat lagt kraft på att, i samverkan med personalkontoret, medverka till att minska sjukfrånvaron. HÄLSAN har vidare arbetat med utbildningsinsatser inom bland annat rehabilitering, skadligt bruk och riskbedömning. Årets lönerörelse genomfördes med ett utfall på ca 4,1 % för kommunal, ca 4,2 för lärarfacken samt ca 2,9 % för övriga tjänstemannafack. Flera större upphandlingar har genomförts inom kontorets ansvarsområde - kommunbevakning, larmförmedling, telefonväxel/teleoperatör, mobiltelefoner samt metakatalogtjänst. Upphandlingsfunktion har för övrigt rönt uppmärksamhet för sin innovation i att ställa krav vid upphandlingar, vilket gjort att man efterfrågats att medverka i nationellt anordnade seminarier. Översiktsplaneprocessen har pågått under hela året och kommunstyrelsen beslutade i december om ett samrådsförslag. Vindkraftplanesamrådet pågick i början av året och är nu den fortsatta planeringen av vindkraft inbakat i samrådet i översiktsplanen. Under 2012 fortlöpte processen med syfte att utveckla ett mer långsiktigt och strategiskt folkhälsoarbete i Trollhättan. I samband med utvecklingsarbetet har den tidigare hälsopolitiska handlingsplanen ersatts med ett nämndsgemensamt uppdrag i Trollhättans Mål- och resursplan. Under året har Energiplan 2012; beslutats, tryckts upp och förmedlingen av dess innehåll har startat. Vidare utsågs Trollhättan återigen, i Gröna bilisters ranking, till Bästa miljöbilskommun. En strategi för att minska utanförskapet har utarbetats sk strategi för ökad samhällsgemenskap med inriktningen på dels ungdomsarbetslösheten, dels förvaltningarnas insatser utifrån sitt verksamhetsansvar. När det gäller insatser för att minska ungdomsarbetslösheten har dels Trollhättans Stads insatser utökats, men framför allt har arbetet inriktats på att öka engagemanget från näringslivet/våra företag. Detta har skett genom ett samarbete med Arbetsförmedlingen och företag. Som forum för denna samverkan har Trollhättans Stads näringslivsråd använts. Ett omfattande förberedelsearbetet gjorts inför starten av Kunskapsförbundet Väst i januari 2013. Kunskapsförbundet Väst är en gemensam organisation för de frivilliga skolformerna i Trollhättan och Vänersborg. Beslutsunderlag, kommunikationsinsatser, rekrytering och uppbyggnad av ledning, anpassningar av stödsystem är några exempel. En handlingsplan för stadens utveckling som e-förvaltning har utarbetats och den innebär att prioriterade processer i verksamheten erhåller ett stöd för utveckling och digitalisering. Avtalsbunden verksamhet Västra Götalandsregionen blev från årsskiftet 2011/ 2012 ensam ägare av Västtrafik. En skatteväxling genomfördes som en följd därav och fördelas mellan kommunerna enligt skatteutjämningssystemet. Dubbelspåret Trollhättan-Göteborg invigdes i dec 2012. I samband med det har betydande förbättringar skett i utbud och restid. 2012 var tredje året för 75+, d v s fria resor för pensionärer över 75 år. Frikortet har drygt 3 000 aktiva användare. Uppdragsavtalet med Innovatum AB har reviderats då Innovatum Science Center har uppdraget att ansvar för drift och utveckling av Saabs bilmuseum. 6
217 Ekonomi Kommunstyrelsen redovisar ett underskott på 253 Tkr, vilket är lägre än prognosen i oktober. Exklusive tillkommande avsättningar, uppbokning av kostnader för utredningar av rasrisker samt slutredovisning av exploateringsområden, redovisar verksamheterna ett positivt resultat + 3,7 mkr. Det avsättningar som gjorts och kostnader som tagits upp gällande exploateringsprojekt återfinns under Kontoret för Hållbar samhällsutveckling. Politisk verksamhet Politisk verksamhet redovisar ett överskott + 1 070 Tkr, något högre än oktoberprognosen, och beror främst på överskott inom utrednings- och utvecklingsprojekt + 900 Tkr, återbetalt partistöd +156 Tkr och att sammanträdesarvoden och ersättningar till förtroendevalda varit lägre i år än vad som anslagits +100 Tkr. Ledning utveckling och förvaltning Redovisar ett underskott på 4,0 mkr. Utan de tillkommande avsättningarna, på kontoret Hållbar samhällsutveckling, hade resultatet istället blivit ett underskott på 136 Tkr. Fastigheter och Tomträtter, Samordnad personaladministration, Verksamhetsfastigheter och HÄLSAN redovisar samtliga ett underskott. Övriga verksamheter redovisar positiva resultat. Stadsövergripande lednings överskott +625 Tkr återfinns till största del på omställningskontorets anslag och där önskas en ombudgetering på 500 Tkr till 2013. Underskottet på Fastigheter och Tomträtter -746 Tkr beror i huvudsak på vakansen på Tor 2 (f d M15). Som konstaterats tidigare ser en lösning ut att vara på gång i den frågan men vad det kommer att innebära för 2013 vet vi inte i nuläget. Personalkontorets underskott på ca 640 Tkr förklaras till största del av underskott på löneavdelningen (ca 980 Tkr) samt facklig verksamhet (ca 540 Tkr). Löneavdelningens underskott härrör sig till införande av tidsredovisningssystemet Medvind. Införandet är personalkrävande och det behövs minst två personer utöver budgeterat antal som arbetar med utbildningar och support för att införandet skall kunna genomföras enligt plan. Det fackliga kontot är felbudgeterat. De fackliga kostnaderna har sin grund i rättigheter enligt lag och avtal avseende fackliga förtroendemän och kan därför inte påverkas i nämndvärd grad. Underskotten balanseras av överskott (ca 690 Tkr) på framför allt kontot för omställningsinsatser pga. kortare finansieringstider med omställningsmedel än tidigare år samt långa sjukskrivningstider på enskilda individer. Verksamhetsfastigheters negativa resultat på 300 Tkr beror på ökade energikostnader under december och ett återkallat bygglov. Privatperson överklagade till Länsstyrelsen efter att bygget av fryshus 3*2 m stått färdigt varpå bygglovet upphävdes. Hälsan redovisar ett underskott på 150 Tkr. Orsakerna är främst minskade intäkter för hälsoprofilsbedömning och minskad efterfrågan av företagssköterskemottagning. En annan förklaring är högre konsultkostnader än beräknat för att täcka glappet vid rekrytering av ergonom samt ökat behov av arbetsmiljökonsult under året. Dessa underskott kommer inte att uppstå under 2013 då bl.a. åtgärder vidtagits för att marknadsföra våra tjänster. Avtalsbunden verksamhet Det positiva resultatet för avtalsbunden verksamhet, 2 727 Tkr beror huvudsakligen på en lägre pensionsskuldsökning för NÄRF +1 150 Tkr än budgeterat och att hyresgarantin för Innovatum Teknikpark inte togs i anspråk + 650 Tkr. Anslaget för uppdragsersättning Älvhögsborg redovisar ett överskott +139 Tkr och likaså TA för Medfinansiering av Centrum för hållbarhet och underhåll + 123 Tkr. Resultatet för den allmänna kollektivtrafiken visar på ett överskott + 549 Tkr. 7
218 Behandling av överskott/underskott drift Av omställningskontoret+ överskott på 666 Tkr önskas 500 Tkr ombudgeteras till 2013. Investeringar Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på investeringsredovisningen med 6 128 Tkr. De största avvikelserna finns inom Fastigheter & Tomträtter, Stadsövergripande ledning samt inom Verksamhetsfastigheter. Av överskottet slutredovisas 1 219 Tkr och 4 909 Tkr önskas flytta med till 2013. Under året har bland annat takbyte på Munkebo genomförts. Toaletter på stadshuset har renoverats och takarmaturer har bytts ut. Portering av växeln skedde enligt plan i december. Leveransgodkännandet är inte gjort. Projektfasen beräknas fortgå till och med maj 2013. IT-verksamheten har tilldelats 3.9 mkr i investeringsmedel under 2012 för fem olika projekt, samtliga har avslutats i tid och inom budget. Planerat inköp av frankeringsmaskin kom att finansieras genom hyra då detta var mest ekonomiskt fördelaktigt. av det har investeringsmedlen om 300 Tkr inte tagits i anspråk. Begärda ombudgeteringar investeringsredovisning Fastigheter och Tomträtter Projekt 1201 Rivningar. Anslaget för rivningar har inte använts fullt ut bl.a. på grund av att rivningslov inte beviljats. Kvarstående anslag 966 Tkr bör överföras till 2013. Projektet 1227 Bro Brandsbo har inte kunnat genomföras på grund av väderleken med höga vattenflöden som följd. Kvarstående medel av anslaget 581 Tkr begärs överflyttat till 2013. Stadsövergripande ledning Projekt 1300 Div. inventarier ej IT. Försenad upphandling av digitala infoskyltar bidrog till fördröjd leverans. Leverans väntas ske i februari 2013 och av det önskas anslaget för informationsskyltar 350 Tkr överföras till 2013. Gemensam administration och service Projekt 1323Telefonväxel. Portering av växeln skedde enligt plan i december. Leveransgodkännandet är inte gjort. Projektfasen beräknas fortgå till och med maj 2013. Icke förbrukade medel om 766 Tkr önskas bli överförda till 2013. Samordnad personaladministration Projekt 1372 HR Självservice. Införandet av tidsredovisningsystemet Medvind löper på även under 2013. Inköp av terminaler slutfördes inte under 2012 utan kommer att fortsätta 2013, varför återstående anslag om 397 Tkr önskas flytta med till 2013. Verksamhetsfastigheter Projekt 1212 Grävlingen 6 har inte kunnat genomföras enligt plan på grund av försenad lokalöversyn, varför 1169 Tkr önskas flytta över till 2013 för färdigställande av planerade åtgärder. Projekt1253 Hjulkvarn Värmesystem. Fjärrvärmedragningen blev försenad och planerade åtgärder gick inte att genomföra därför önskas 680 Tkr föras över till 2013 för färdigställande av projektet. 8
219 Inkomna beröm/synpunkter och klagomål 18 stycken synpunkter/klagomål har under året diariförts på Kommunstyrelsen. 3 av dessa är fortfarande under utredning. Framtiden Politisk verksamhet Överförmyndare och arvode godemän Behov av kompetensutveckling finns och kommer att prioriteras under 2013. Utbildning kommer under året att erbjudas ställföreträdarna på ungefär samma vis som under 2012. En utredning har tillsatts som bland annat har till uppgift att se över var utredningsansvaret för nya ställföreträdarskap, som idag ligger på tingsrätterna, i framtiden ska ligga. Om utredningsansvaret överförs till överförmyndarna så kommer detta att innebära behov av utökade resurser, förmodligen tidigast aktuellt 2014. Ledning utveckling och förvaltning Under 2013 fortsätter insatserna för att stärka Trollhättans utveckling som attraktiv kommun att bo, besöka och verka i. Näringslivsutvecklingsinsatserna och kompetenutveckling/utbildningsinsatser kommer att fortsätta med stödet från regeringen och Västra Götalandsregionen. Ett genomförande i enlighet med stadens strategi för besöksnäringen fortsätter och en etablering av Convention Bureau (CVB) för utveckling av mötesindustrin planeras. Inom ramen för strategin för ökad samhällsgemenskap fortsätter samarbetet med näringslivet för att öka antalet praktikplatser, utarbeta regelverk för social investeringsfond samt att utarbeta metoder för att följa upp effekterna våra insatser. I detta arbete är samarbetet med Högskolan Väst en viktig tillgång. För kommunstyrelsens förvaltnings del kan några betydelsefulla aktiviteter 2013 särskilt nämnas. 2013 blir ett ekonomiskt spännande och utmanande år för ekonomiadministrationen i budgetoch uppföljningsarbetet utifrån de ekonomiska förutsättningarna med en budget i obalans. Verksamheten inom det personalpolitiska området 2013 följer samma inriktning som 2012. Den övergripande uppgiften blir att med olika aktiviteter bidra till att målen för Den Goda arbetsplatsen uppnås, t ex fortsatt implementering av FAS-avtalet, ledarutveckling, insatser för att förbättra hälsotalen mm. Arbete med en bred samverkan för etablering av en modern och verksamhetsstödjande informations-/dokument- och ärendehantering kommer att bedrivas under 2013. Inom förvaltningen kommer medverkan till att utveckla stadens e-tjänster att bli ett viktigt område. Detta kommer inte minst att engagera förvaltningens IT-avdelning. Översiktsplanens fastställande kommer att vara vägledande för mycket av den fortsatta inriktningen av kontoret för Hållbart Samhälles verksamhet. Det strategiska folkhälsoarbetet, miljöarbetet och energisamordningen styrs också delvis av den men strategierna för det arbetet behöver utvecklas. Flera funktioner inom förvaltningen kommer under 2013 att påbörja en samverkan med Kunskapsförbundet Väst inom vissa administrativa områden, t ex avseende ekonomisystem, drift- och support av IT samt diverse PA-funktioner. 9
220 Avtalsbunden verksamhet En översyn av stads- och lokaltrafiken i Trollhättan ska göras tillsammans med Västtrafik/Nobina och inom ramen för arbetet ny översiktsplan. Beroende på utbyggnadstakt måste goda kollektivtrafiklösningar ordnas för nya bostadsområden genom samråd med Västtrafik och Västra Götalandsregionen. Fria resor för 75+ i Trollhättan kommer att pågå. Beroende på högre administrationsersättning till Västtrafik när treåriga kort bytts ut kommer kostnaderna bli ca 250 Tkr högre än 2012. Kommande taxehöjningar och resandeutveckling kan dessutom medföra att kostnaderna stiger ytterligare under 2013. 10
221 Personalredovisning Kommunstyrelsens nyckeltal i personalredovisningen föranleder inga anmärkningsvärda noteringar. Sjukfrånvaron är statistiskt sett mycket låg i förhållande till hela staden. Det är svårt att se några generella åtgärder som ytterligare kan förbättra resultatet utöver den intensifiering av FAS-arbetet som kommer att ske under året. Mer fokus kommer att riktas mot samverkansfrågor, personalvård i vid mening samt kompetensutveckling. Period 2010 2011 2012 01-12 01-12 01-12 Personalstatistik Antal anställda (månadsavlönade) 176 179 182 -varav tillsvidareanställda 161 165 168 -varav visstidsanställda 15 14 14 Tillsvidareanställda omräknat i heltidsarbeten 1) 151 157 157 Personalomsättning (tillsvidareanställda) 12 10 14 Genomsnittsålder (tillsvidareanställda) 50 49 50 Timavlönade, antal arbetade timmar/årsarb. 2) 2 2 2 Sjukstatistik Total sjukfrånvarodagar, snitt per anställd 12 9 12 -varav korttid 1-14 sjuk dagar 5 4 5 Frisktal - andel friska utan sjukfrånvaro % 61 49 42 Frisktal - andel friska <= 5 dagar: 3 År 2010 2011 2012 Period 01-13 01-13 01-13 Kostnadsstatistik, tkr Sjuklön inkl PO 765 1 048 1 076 Övertid inkl PO 256 200 345 Fyllnadstid inkl PO 13 4 33 Timlön inkl PO 518 590 455 Tillfälligt inhyrd personal 252 237 266 Summa övriga personalkostnader 1 803 2 080 2 175 Konsulter övrigt 5 710 7 395 11 789 Representation 526 242 312 Avg kompetensutveckling 1 311 1 608 1 664 Summa diverse övriga omkostnader 7 547 9 245 13 765 1) Summerad överensk ommen syselsättningsgrad, tjänstledighet frånräk nas inte. 2) Årsabetarebegreppet mäter summa av arbetade timmar dividerat med 1 700 timmar. 3) Nytt nyckeltal, ej krav på historik Kostnader för konsulter övrigt har ökat kraftigt mellan åren 2011 och 2012 och kan härledas till omställningskontoret+. Under 2011 redovisade omställningskontoret kostnader för konsultarvoden på ca 600 Tkr. Motsvarande siffra för 2012 är 5,6 mkr. 11
222 Den serviceenkät som genomförts avseende förvaltningens verksamhet visar generellt sett ett mycket gott resultat avseende tillgänglighet, bemötande och professionalitet. Däremot är resultatet sämre avseende verksamheternas uppfattning om flera av de system vi förvaltar från förvaltningens sida. Stadens genomförda medarbetarenkät visar ett generellt sett bra resultat för förvaltningen liksom för staden som helhet. Några förbättringsområden bör dock nämnas, t ex avseende upplevelsen av uppskattning för- och återkoppling av utfört arbete. Politisk verksamhet Verksamhetens omfattning: Kommunfullmäktige, Kommunrevision, Kommunstyrelse, Diverse Utredningar, Partistöd, Bidrag till Utbildning kommunala förtroendemän, Personalutskott, Valnämnd, Överförmyndarnämnd, Utvecklingsprojekt samt bidrag till Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp (TLEG). Driftredovisning Ekonomi (Tkr) 2010 2011 2012 Bokslut Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Ingående Netto Netto netto netto fond Politisk verksamhet 18 257 19 750 19 781 18 714 3 18 711 1 070 Politisk verksamhet Ekonomi (tkr utan dec) 2010 2011 Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Budget kostnad Intäkt Bokfört Budgavv Ingående Netto Netto netto netto fond 001 Kommunfullmäktige 1 438 2 032 1 631 1 713 1 713-82 002 Kommunrevision 1 811 1 844 1 897 1 914 1 914-17 004 Kommunstyrelse 5 993 6 354 6 180 5 545 1 5 544 636 006 Partistöd 1 875 1 912 1 949 1 840 2 1 838 111 007 Utbildning kommun.förtrm 758 773 790 744 744 46 060 Personaladministration 649 1 323 1 281 1 397 1 397-116 091 Valnämnd 821 739 54 42 42 12 095 Överförmyndare 2 083 2 127 2 456 2 427 2 427 29 097 Avg till kommunförb 55 55 55 098 Annan gemensam verksamhet 420 299 364 478 478-114 130 Näringslivsaktiviteter 500 2 2 498 131 Gemensam verksamhet AME 1 874 1 878 1 888 1 888 1 888 139 Särskilda åtgärder 71-10 253 183 183 70 453 Särskilda bidrag 0 0 1 1-1 463 Museiverksamhet 231 237 242 243 243-1 694 Naturskola 231 240 242 243 243-1 SUMMA 18 257 19 750 19 781 18 714 3 18 711 1 070 Politisk verksamhet redovisar totalt ett överskott + 1 070 Tkr. Kommunfullmäktiges underskott på 82 Tkr beror i huvudsak på högre kapitalkostnader bokförda på verksamheten än vad som budgeterats. Kommunrevisionen enligt budget och Kommunstyrelsens överskott förklaras av överskott inom utrednings- och utvecklingsprojekt samt lägre kostnader beträffande sammanträdesarvoden och ersättningar till de förtroendevalda. 12