BILAGA 2.3. Statistiska tabeller

Relevanta dokument
Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Kapitel 2: Makroekonomisk utveckling och konkurrenskraft

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar

Globala Arbetskraftskostnader

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Kapitel 2 Ds 2003:62. Källa 2.1 och 2.2: OECD, Economic outlook database.

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018)

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Bättre utveckling i euroländerna

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Södermanlands län år 2018

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

Lägesrapport år Forskning i Sverige - investeringar och kvalitet, fokus life science

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor

Klimatpolitikens utmaningar

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. December 2014

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont de stärka varandra? 4 september Per Engström Lena Svendsen

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Svenska portföljinnehav av utländska aktier och fondandelar per 1998

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

Lönar det sig att gå före?

Bryssel den 12 september 2001

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

Innovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB

Arbetskraftens rörlighet i det

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

5b var lägre än beräknat

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Utbildningskostnader

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Spanien. Storbritannien

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Tre synpunkter på skattesänkningar

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Innovationsindikatorer semaforer på vad?

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Personalutbildning inom EU och Norge

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR

Transkript:

BILAGA 2.3 Statistiska tabeller

Tabell 1 Europa och den internationella forskningen FoU-indikatorer för de tre ledande industrigrupperna EUR15 USA JAPAN Sammanlagda FoU-utgifter (i milj. ecu) år 1994 121 882 142 047 104 069 Sammanlagda FoU-utgifter i % av BNI år 1995 1,91 2,45 2,95 Sammanlagda FoU-utgifter per invånare (ecu) år 329 545 833 1994 Procent av de sammanlagda FoU-utgifterna som 39,6 39,2 19,7 finansierades av staten år 1993 Procent av de sammanlagda FoU-utgifterna som 53,5 58,7 73,4 finansierades av näringslivet år 1993 Antal forskare år 1993 774 071 962 700 526 501 Antal forskare per 1 000 yrkesverksamma år 4,7 7,4 8,0 1993 Antal forskare i näringslivet år 1993 376 000 765 000 367 000 Antal forskare i näringslivet per 1 000 yrkesverksamma år 1993 2 6 6 Källa: Europeiska kommissionen, GD XII, på grundval av uppgifter från OECD. Tabell 2 Tendenser beträffande de privata företagens FoU-utgifter (i 1987 års USA-priser, miljarder ecu, genomsnittligt tillväxttal per år) EU -1,6 4,7 D -3,4 5 F 3,1 5,2 GB 0,7 2,2 I 1,6 6,8 E -3,9 14,4 NL -5,6 2,1 S USA 1,4 1,7 1,8 4,3 JAP -2,8 8-8 -4 0 4 8 12 16 i procent 1991-1993 1981-1991 Källa: MERIT. Uppgifter: OECD, EUROSTAT, IMF, UNIDO och UNESCO 2

Tabell 3 De tre ledande industrigruppernas ställning inom olika tekniska områden under år 1993, mätt i patent Världsandel för europeiska patent (%) Världsandel för USA-patent (%) EUROPA EU USA Japan EU USA Japan Elektronik/elektricitet 34,2 30,0 31,8 11,5 46,7 35,4 Instrument/optik 37,8 32,4 23,4 14,9 50,8 28,0 Kemi/läkemedelsprodukter 40,3 33,7 20,0 28,2 51,0 19,7 Processindustri 50,1 25,6 16,6 22,3 50,5 19,3 Mekanisk industri/transport 58,5 19,2 15,5 23,6 45,4 22,5 Konsumtionsvaror 64,0 16,9 8,0 19,1 50,1 12,5 Alla områden 46,4 27,3 20,9 16,6 48,7 25,0 Källa: USPTO. Uppgifter: OST och CHI-Research treatments, 1995. UNESCO World Science Report Tabell 4 FoU-utgifter (i procent av BNP) och utvecklingen i ett antal länder 1993 JAP USA D F UK Sydkorea Taiwan Kanada I E FoU-utgifter i % av BNP 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 89-93 Taiwan Sydkorea JAP E F D USA Kanada UK I Reell tillväxt av FoU-utgifter -5 0 5 10 15 20 Årsgenomsnitt (%) Källa: The World Competitiveness Report, World economic forum, IMD 3

Tabell 5 Nationell bruttoutgift för FoU i procent av medlemsstaternas BNP 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 D F GB DK NL B I IRL E P GR Referensår: 1991 (B), 1992 (D, F, IRL, P), 1993 (UK, DK, NL, I, E, GR) Källa: Eurostat, Forskning och utveckling, årsstatistik 1995. Tabell 6 Fördelning av innovationsutgifterna i vissa medlemsstater* under år 1992 Provtillverkning etc. Marknadsanalys Övrigt Produktkonstruktion FoU Patent * I de tolv medlemsstaterna år 1992, med undantag av Grekland, Portugal, Förenade kungariket och Frankrike. Källa: CIS Preliminära resultat 4

Tabell 7 Fördelning av innovationsutgifterna i vissa medlemsstater* under år 1992 uppdelat efter företagens storlek 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Marknadsanalys Provtillverkning etc. Övrigt Produktkonstruktion Patent FoU 20% 10% 0% Stora Medelstora Små Storlek * De tolv medlemsstaterna år 1992, med undantag av Grekland, Portugal, Förenade kungariket och Frankrike. För Tyskland har endast uppgifter om stora företag lämnats. Källa: CIS, preliminära resultat Tabell 8 Metoder för att upprätthålla konkurrenskraften beträffande produktkonstruktion i vissa medlemsstater* 60 50 40 30 20 10 0 Försprång till konkurrenter under planeringsfasen Komplex produktkonstruktion Sekretess Patent Mönsterskydd Stora Medelstora Små * De tolv medlemsstaterna år 1992, med undantag av Spanien, Frankrike, Italien, Grekland, Portugal och Förenade kungariket. Källa: CIS, preliminära resultat 5

Tabell 9 Viktiga innovationshämmande faktorer 60 50 40 30 20 10 0 Ekonomiska faktorer Faktorer inom företaget Immaterialrätt Kopiering alltför enkel Kundrespons Tidsfaktor Bristande tekn. möjligheter Icke-innovativa företag Innovativa företag* * Företag som har infört produkt/processinnovationer under perioden 1990 1992. Källa: Eurostat (CIS), preliminära resultat Tabell 10 Viktiga bakomliggande mål för nyskapande verksamhet 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Öka marknadsandel Minska kostn. för produkt. Höja produkternas kvalitet Utöka produktutbudet Skapa nya marknader Göra produkt. mer flexibel Skapa bättre arbetsvillkor Ersätta inaktuella produkter Minska miljöskador Mål Procent av företagen som anser dessa faktorer vara mycket viktiga eller avgörande (referensår: 1990 1992). Källa: CIS, preliminära resultat 6

Tabell 11 Betydelsefulla korrelationskoefficienter mellan genomsnittlig sysselsättningstillväxt och produktinnovation respektive processinnovation i olika europeiska länder (1970 1992) Produktinnovation Processinnovation År 70-90 80-90 89-92 91-92 70-90 80-90 89-92 91-92 Belgien + + + 0 + + + 0 Danmark + + + 0 + + + 0 Frankrike + + + + + + + + Förenade + + + + + + + + kungariket Italien + - - - + - - - Nederländerna + + 0 - + + - 0 Norge + + 0 0 + 0 0 0 Spanien + + + 0 + + + 0 Tyskland + + 0 0 + + 0 0 Källa: EIMS, Innovation and employment in Europe. Analys gjord på grundval av uppgifter från CIS, Licht, 1995 Tabell 12 Utveckling av sysselsättningen i mikroföretag, små, medelstora och stora företag, Eur-15, 1988 1995, bas 1988=100 110 Mikro 105 100 Medelstora Små 95 Stora 90 85 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Källa: EIM Small Business Research and Consultancy, EIM, Vol. A, nr 11/12 november 1994. 7

Tabell 13 Nyregistrerade företag per land under perioden 1988 1993 1988 1989 1990 1991 1992 1993 variation i % Belgien 100 100 95 93 97 i.u. -3 Danmark 100 117 117 143 131 i.u. +31 Finland 100 108 95 88 92 96-4 Frankrike 100 101 99 91 90 90-10 Förenade 100 109 109 91 75 67-33 kungariket Grekland 100 84 70 62 69 76-24 Irland 100 99 98 i.u. i.u. i.u. -2 Italien 100 95 94 114 103 97-3 Luxemburg 100 130 137 140 149 159 +59 Nederländerna 100 109 112 121 135 i.u. +35 Norge 100 i.u. 76 i.u 52 i.u. -48 Portugal 100 112 125 119 146 141 +41 Spanien i.u. 100 99 107 118 i.u. +18 Sverige 100 99 117 101 84 94-6 Tyskland 1 100 103 114 120 122 125 +25 Tyskland 2 i.u. i.u. 100 110 102 101 +1 Österrike 100 115 83 79 91 102 +2 Medianvärde 100 103 99 107 99,5 99-1 Tyskland 1 motsvarar det forna Östtyskland och Tyskland 2 det återförenade Tyskland. Källor: Belgien National Institute for Statistics Danmark Danish Statistical Bureau Finland Statistics Finland, handelsregistret Frankrike INSEE, fichier SIRENE, 1994 in ANCE Förenade kungariket Business Start-up estimates, National Westminster Bank Grekland National Statistical Services Greece Irland Census of Industrial Production 1987 1990 Italien Databasen Movimprese Luxemburg Handelsregistret Nederländerna Van der Hoeven, WHM and WHJ Verhoeven, Creatie en teloorgang van arbeidsplaatsen, EIM Small Business Research and Consultancy, 1994 Norge Statistiska centralbyrån Portugal INE-Monetary and Financial Statistics Spanien Industrial record office et estimation IKEI Sverige Statistics Sweden Tyskland IfM, Bonn Österrike Regional Databank of the IFG, Vienna 8

Tabell 14 Innovationens betydelse för sysselsättningen. Italien Storlek Innovationsföretag Sysselsättningstillväxt Exportandel 1992 Icke innovationsföretag Sysselsättningstillväxt 1992 Produktivitetstillväxt Sysselsättningstillväxt 1992 Produktivitetstillväxt Exportandel 1992 20 199 1,07 1,12 73,0 1,03 1,03 59,0 200 499 1,01 1,14 81,3 0,98 0,95 64,5 500+ 0,98 1,10 98,3 0,94 0,86 68,1 Källa: EIMS, The impact of Innovation on Employment in Italy. En analys på grundval av uppgifter från CIS, 1995. Tabell 15 Immateriella faktorer och konkurrenskraft Innovation Patent Kvalitet Säljfrämj. åtg. Process Försäljn.arbete -2 0 2 4 6 8 10 Inledande marknadsandel Källa: PIMS 1994 Låg Medel Hög PIMS-studien (Profit Impact of Market Strategy) har utförts av PIMS Associates Ltd (USA) och The Irish Management Institute. Undersökning av enheter inom större företag i Nordamerika (huvudsakligen USA) och Europa (varav 50 % i Förenade kungariket). 9

Tabell 16 Riskkapital Fördelning i procent av antalet investeringar i Europa* under år 1995 Expansion 52,8% Förnyelse 6,8% Förvärv 21,5% Start 2,5% Etablering 16,4 % * De 15 medlemsstaterna, förutom Luxemburg, samt Norge, Schweiz och Island. Källa: EVCA, Ernst & Young Tabell 17 Riskkapital Fördelning av investeringar i utgifter under år 1995 100% 90% 5.8 1 3.2 25.1 13.3 16.3 17.7 10.8 80% 70% 41.3 3.6 35.9 60% 50% 6.4 21.2 66.5 60.7 55.6 71.6 40% 30% 20% 10% 0% 70.3 46.5 39.7 14 3 20.2 23 12.7 14.6 Förvärv EU UK Förnyelse FR DE Expansion NL Start IT& etablering ES Källa: EVCA, Ernst & Young 10

Tabell 18 Investeringar med riskkapital i Europa och USA (1995) 1995 USA (1) EU (2) 1 000 ecu % # 1 000 ecu % # Totala 5 748 000 +50* 1.100** 5 546 000 +2 4 955 investeringar Investeringar per fas start & första verksamhet utveckling förvärv 1 475 000 3 307 000 932 000 26 58 16 445 320 000 2 300 000 2 900 000 5,7 42 52 939 Investeringar per sektor informationsteknik biovetenskap icke tekn. sektorn Genomsnittliga investeringar vid starten 2 641 000 1 398 000 1 709 000 1 Källa: VentureOne (amerikanskt företag) 2 EVCA 46 24 30 902 000 422 000 4 222 000 932 280 16 8 76 * 50 % ökning av antalet investeringar (under perioden 1994 1995) ** 1 100 investeringar i USA under 1995 Tabell 19 Skatter och sociala avgifter i Europa (1993) Land Skatt och sociala avgifter i procent av BNP Belgien 44,5 Danmark 49,0 Finland 45,9 Frankrike 43,2 Förenade kungariket 32,2* Irland 35,8** Italien 42,3 Luxemburg 43,2 Nederländerna 47,6 Norge 47.5 Portugal 33,0* Spanien 35,9** Sverige 50,6 Tyskland 41,4 Österrike 43,7 * 1991 ** 1992 Källa: Eurostat, Skatter och sociala avgifter 1982 1993 11