Betyg, bedömning och utvecklingssamtal

Relevanta dokument
Den nya skollagen 2010:800

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD. Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Gunnar Hyltegren Dagens program

Svensk författningssamling

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

Föräldraråd

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Elever med funktionsnedsättning. bedömning, betyg och nationella prov

Dags för betyg! INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OM BETYG REVIDERAD UPPLAGA

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn

Skollag (2010:800) kap.15-17

Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lönar det sig att plugga? Problem med den nya betygsskalan

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg

Beslut. efter kvalitetsgranskning av betygssättning på högskoleförberedande program vid Vadsbogymnasiet i Mariestads kommun.

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Sida 1 av 28. Betygssättning. Lathund Version 4

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Svensk författningssamling

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Svensk författningssamling

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Likvärdig bedömning och betygsättning 1 (40)

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb

Medborgarskolans Friskolor i Stockholm AB Dnr : Beslut

Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Beslut för förskoleklass och grundskola

Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen

1. kursens namn, poäng och kurskod samt elevens betyg efter genomgången kurs, 2. elevens betyg på gymnasiearbetet,

Insyn 18 Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Regelbunden tillsyn i Tunboskolan

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

Bedömningsunderlag gymnasieskola

Den individuella utvecklingsplanen

DEFINITIONER OCH RIKTLINJER I STYRDOKUMENTEN I skollagen regleras gymnasieskolans skyldigheter och elevers rättigheter avseende:

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms kommun. Beslut

Beslut för grundsärskola

Kort om gymnasiesärskolan

Svensk författningssamling

- fred 1 mars Sportlov (vecka 9) Tisd 2 april fred 5 april Påsklov (vecka 14)

Översikt över innehåll

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Beslut för grundsärskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Gymnasiearbetet. Anita Attestål

Beslut. efter kvalitetsgranskning av betygssättning på högskoleförberedande program vid Rosendalsgymnasiet i Uppsala kommun.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Arbetsplatsförlagt lärande

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Beslut för förskoleklass och grundskola

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Beslut för gymnasieskola

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Prövning. för grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning

Kommittédirektiv. Omprövning av betyg inom skolväsendet. Dir. 2009:102. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2009

Beslut för förskoleklass och grundskola

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola

Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan Dokumentdatum: Diarienummer: :01623

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Bedömningsunderlag gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut. efter kvalitetsgranskning av betygssättning på högskoleförberedande program vid Strömstad gymnasium i Strömstads kommun.

Svensk författningssamling

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Riktlinjer för betygssättning. Al-Salamahskolan

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Skolverket föreskriver följande med stöd av 6 kap. 19 skolförordningen (2011:185) och 8 kap. 28 och 13 kap. 29 gymnasieförordningen (2010:2039).

Beslut för gymnasieskola

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut. Kunskapsskolan i Sverige AB Dnr : Beslut

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Transkript:

Betyg, bedömning och utvecklingssamtal Forum, F-varningar, betygsregistrering och utvecklingssamtal I skollagen 15 kap. 20 står följande: Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket. För Blackebergs gymnasium innebär det följande: Skolan måste erbjuda utvecklingssamtal varje termin, där såväl studiesituation som kunskapsutveckling behandlas. Informationen om den samlade kunskapsutvecklingen registreras i Forum. För användandet av Forum och Forums roll vid utvecklingssamtalen, där även språkintroduktion inbegrips, gäller följande: 1. Ingen Forumregistrering görs under höstterminen. 2. Ett första inledande utvecklingssamtal förläggs till september eller oktober för samtliga årskurser. 3. Forumregistrering görs av eleverna i v 49-50 2015. 4. Forumregistrering görs av lärarna från och med 14 dec fram till och med fredag 15 januari 2016. Hemstudiedagen 15 januari 2016 avsätts för detta. 5. Utvecklingssamtal sker under vårterminen 2016 under perioden 25 januari- 26 februari. För avsatta randiga tider, se nedan. 6. Det inledande utvecklingssamtalet i september ska vara framåtsyftande, dvs. ta upp vilken ambition eleven har för årets kurser och hur eleven når dit. Det senare utvecklingssamtalet ska vara uppföljande se Blackepärmen. Utvecklingssamtal på avsatt randig tid Åk1 Ht 2015-7/10 och 13/10 Vt 2016 3/2 och 11/2 (E1, S1) o 19/2 (Ns1 o Na1) Åk2 Ht 2015-7/9 och 16/9 Vt 2016 29/1 och 3/2 Åk3 Ht 2015-7/9 och 16/9 Vt 2016-29/1 och 11/2 Sida 1 av 6

F-varningar och F i betyg på avslutad kurs F-varningar föregås av klasskonferenser i arbetslagen. F-varningar delges elev och för omyndig elev även målsman på hösten i v 43 och på våren i v 13 se bilaga 13. För F i betyg på avslutad kurs använda bilaga 12. Betygsregistrering Betygsregistrering för kurser som avslutas under höstterminen 2015 1. Betygen registreras i Hanna senast 29/1 2016. Låsta betyg visas i Fronter. Betygsregistrering för kurser som avslutas under vårterminen 2016 1. Betygen för åk 3, alla individuella valkurser där åk 2 och åk 3 läser tillsammans samt SPRI registreras i Hanna senast kl. 12.00 den 3/6 2016. 2. Betygen för åk 1 och 2 registreras i Hanna kl. 12.00 den 7/6 2016. 3. Då eleverna själva kan se sina betyg i Fronter är det möjligt för varje elev att på kansliet begära en utskrift av utdrag ur betygskatalogen. Begäran kan göras fr.o.m. 18/6 2016. Information i Forum för åk 1 och åk 2: Utifrån angivna frågor skriver eleverna in sina mål i Forum i en ruta med fritext veckorna före lärarnas registrering. Lärarna skriver in en summativ bedömning av de kunskapskrav som har gåtts igenom när omdömet sätts. För detta används betygsliknande omdömen: B-A, C-B, C, D-C, E-D, E och F. Lärarna skriver in en formativ (framåtsyftande) information. Detta görs under rubriken Utvecklingsområden, där alla kortfattat måste skriva en kommentar. Sida 2 av 6

Om bedömning och betygssättning Under hela kursen ska kontinuerlig kommunikation (skriftlig och muntlig) förekomma mellan lärare och elev om hur elevens kunskapsutveckling fortskrider och vad som behöver förbättras för att eleven ska nå så långt det är möjligt utifrån de egna förutsättningarna. Kontinuerlig dialog krävs under kursens gång så att det betyg en elev får på en kurs aldrig kommer som en överraskning för eleven. Nyare forskning (t ex Hattie, Timperley, William) visar entydigt att fortlöpande återkoppling är en av de viktigaste faktorerna för ökat lärande hos eleverna. När större enskilda prov, redovisningar, inlämningsuppgifter etc. bedöms ska det före provet, redovisningen etc. klart och tydligt ha framgått hur uppgiften kan relateras till skolverkets mål/delmål och kunskapskrav. Under kursen bör läraren sträva efter att eleven ska få mer än ett tillfälle att pröva olika kunskapskrav. Endast de betygsliknande omdömena A, C, E och F kan sättas på enskilda kunskapskrav, såvida inte andra nationella styrdokument, t.ex. nationella prov, ger stöd för omdömena B och D. Ett prov kan pröva flera kunskapskrav, vilket möjliggör att också B och D kan användas. Betyg sätts endast vid kursens slut, vilket för en del elever kan innebära en särskild prövning eller F-prövning. Kursbetygen A, C och E ska endast sättas om alla kunskapskrav för respektive kurs är uppfyllda. Kursbetygen B och D ska sättas när mer än hälften, men inte alla, av ett högre betygs kunskapskrav är uppfyllda. Kursbetyget F sätts då inte alla kunskapskraven för betyget E är uppfyllda. Om elev riskerar betyget F ska eleven få F-varning. Vårdnadshavaren för omyndig elev ska informeras. Rektor beslutar om eventuellt åtgärdsprogram. BUS (betygsunderlag saknas) sätts endast då underlag för bedömning saknas på grund av frånvaro. Kontinuerlig återkoppling är lagstadgad. Då återkoppling enligt forskningen har stor betydelsen för elevernas inlärning måste eleverna i varje kurs bli förtrogna med några återkopplingsverktyg, t.ex. kamratbedömning som föregår lärarbedömning, olika typer av bedömningsmatriser samt uppgifter med exempellösningar som uppfyller kriterier med olika kvaliteter. Sida 3 av 6

Angående upplevda hot från elever och föräldrar vid betygssättning Skolledningen ser allvarligt på de obehag som en del lärare upplever vid samtal om betyg med elever och föräldrar, och inser att det kan vara ett arbetsmiljöproblem. Om ett samtal eller ett planerat samtal kring betyg med elev och/eller vårdnadshavare upplevs som obehagligt eller hotfullt, kan respektive rektor och/eller annan personalrepresentant närvara vid samtalet. Då spontana elev- och föräldrakontakter om betyg sker, kan läraren boka in ett möte och behöver inte pressas att leverera ett svar omgående. Då elev eller vårdnadshavare vänder sig till rektor följer vi Klagomålshanteringen (se PM för personal s 28-29 i Blackepärmen). I linje med denna hänvisar vi alltid till läraren i första hand. Sida 4 av 6

Skollagen - SFS 2010:800 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Information om grunderna för betygssättningen 15 Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Information om skälen för betyget 17 Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. 15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Betygssättning 22 Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete samt vid utbildning på introduktionsprogram även i grundskolans ämnen. Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 15 om vem som beslutar om betyg. 23 Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. 24 Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg ska bestämmas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. 25 Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Om en elev har nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas. 26 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. 27 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas. Sida 5 av 6

Gymnasieförordningen - SFS 2010:2039 8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning 2 Kunskapskrav ska finnas för betygen A E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. 3 Lärarna ska använda sig av nationella prov inför betygssättningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i den högsta avslutande kursen på programmet och inriktningen i dessa ämnen med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2. Utöver de nationella prov som ska användas bör lärarna även i övrigt använda nationella prov för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet. Statens skolverk får meddela föreskrifter om de nationella proven. Läroplanen - SKOLFS 2011:144 2.5 Bedömning och betyg Mål Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Riktlinjer Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna, samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Sida 6 av 6