Om framtiden och folkbildningens demokratiska utmaningar

Om framtiden och folkbildningens demokratiska utmaningar 80 Röster om folkbildning och demokrati

Några röster Det är samtalet som är det bärande och driver processen. Därför är det viktigt att ge tid åt dialogen som arbetssätt. Idag formas utbudet mycket efter vad vi tycker att människor ska kunna i stället för att fråga dem vad de vill ha och sedan hjälpa dem med det. Framtidens demokratiarbetare i folkbildningen måste vara flexibel och påhittig, med stort intresse för människor och omvärlden. Det gäller för folkbildningen att vara hundnosen som befinner sig längst fram och nosar sig fram till vad som är på gång och fångar upp olika nya uttryck för folkligt engagemang. Röster om folkbildning och demokrati 81

De lokala och nationella folkbildande verksamheterna står inför stora utmaningar under 2000-talet. Inom de folkbildande verksamheterna runt om i landet finns en rad olika aspekter som lyfts fram både på det lokala eller nationella planet. I detta avsnitt delger oss projektledarna sin syn på demokratiska utmaningar i det lokala såväl som det nationella demokratiarbetet. Lokalt demokratiarbete Från ord till handling Det är avgörande att verksamheterna hittar en balans mellan att prata om demokrati och att praktisera demokrati i verkliga beslut och i handling: Vi ville genom vårt projekt framkalla ett behov av demokratiska insikter. Genom att vi släppte till områden till eleverna skulle de märka att hoppsan här är det risk att någon kör över någon annan... Nästa steg för vår folkhögskola skulle kunna vara att klart avgränsa vilka områden som eleverna kan få verklig suveränitet över. Det innebär också att ta ansvar för konsekvenserna av beslut och att själva korrigera felaktiga beslut. Alf Rikner Det är viktigt att få uppleva att demokratiarbetet går vidare från diskussion till handling: Jag har upptäckt, att det är först då man visar på demokratin genom det man gör, som det blir medvetandegjort. Och det är nog där vi brister. Vi borde mycket mer involvera demokratin i alla ämnen och verksamheter i folkbildningen. Jag 82 Röster om folkbildning och demokrati

tror också på IT som ett verktyg för demokratin. Dels för distansstudier, dels för distansutveckling av församlingar utifrån frågeställningar. Ola Osbeck Viss folkbildande verksamhet är knuten till lokalt föreningsarbete och det innebär att förändringar i den ena verksamheten påverkar den andra, inte minst då det gäller hur demokratin ska utformas. Tron att föreningsteknik i sig ger demokrati behöver modifieras: Hos ungdomarna ser vi tydliga värderingsförskjutningar. De vill bli delaktiga på sina egna villkor, bli lyssnade till, vill kunna påverka. Många vill ha ledar- eller tränaruppdrag när de själva inte längre är aktiva. Detta leder till att vi måste fundera över hur föreningslivet ska utvecklas för att svara mot ungdomarnas behov. Värderingsförskjutningarna sker ju inte bara hos ungdomar utan även hos äldre. Därför måste vi rent allmänt se över föreningslivets utveckling. Styrelseoch årsmöten måste ju vara kvar, men kanske ska man minska antalet åtaganden för styrelsen och i stället lägga ut uppgifter på arbetsgrupper, projektgrupper etc. Mötesverksamheten i övrigt kommer nog att utvecklas och spela en större roll. Jan Byström Hos ungdomarna ser vi tydliga värderingsförskjutningar. De vill bli delaktiga på sina egna villkor. Nya former och nytt innehåll? Demokratins gamla färdigheter behöver även kompletteras med nya : Man kan arbeta med demokratifrågor utan att det måste handla om att rösta. Det ger en mer modern vinkel på vad demokrati kan innebära och det behövs mer av det slaget. Vi skulle kunna fundera mer kring hur man kan använda Internet till att påverka e-demokrati att kommunicera via nätet, delta i diskussionsgrupper, e-rösta med mera. En del kommuner lägger ut material på Internet, inbjuder till omröstningar via nätet och så vidare och blir därmed mer synliga för medborgarna. Mats Lilienberg Röster om folkbildning och demokrati 83

Folkbildande verksamhet gör att allt fler får tillgång till kunskap om hur Internet används, allt fler kan delta i elektroniska möten. Men arbetet bör inte stanna vid att träna detta moment, nästa moment är kommunikation och språkets användning: Att göra det möjligt för alla medborgare att förstå och använda informationstekniken idag, för att möta det kommunikationsbehov och den teknikutveckling som morgondagen för med sig. Ola Osbeck Den nya kommunikationstekniken ska vi ta till oss och utveckla inom folkbildningen, men jag tycker mig märka att den utarmar språket och det måste vi vara uppmärksamma på. Ett torftigt språk är också en fara för demokratin. Yvonne Strömberg Ett torftigt språk är också en fara för demokratin. Informationstekniken gör att de enskilda individerna kan informera sig och på så sätt upprätthålls en kontakt med dem som utövar makten: Att se möjligheterna som informationssamhället erbjuder och vara med och skapa nätverk för dem som står utanför, så att inte eliterna drar ifrån alltför mycket. Gör de det upphör demokratin, eftersom den förutsätter ett kontrakt mellan makten och folket. Staffan Hübinette Folkbildningens målgrupper En grundläggande tanke i folkbildande verksamheter är att vissa grupper är mer utsatta än andra och att folkbildningen kan bidra till att minska denna utsatthet. Jag skulle vilja visa att Botkyrka folkhögskola inte endast är en plats för folk i botten på hierarkin, utan även en plats där lokala politiker och tjänstemän vidareutbildar och bildar sig. Det blev tydligt i projektet att om nu de här kvinnorna ska våga ta sig ut och få respons, så måste politiker och lokala tjänstemän bilda sig i hur man möter dessa kvinnor. De 84 Röster om folkbildning och demokrati

måste förstå att det finns en stor rädsla och osäkerhet i att bara lyfta telefonluren och bestämma en tid. Att det finns en stor osäkerhet hos folk för att inte bli förstådda. Det handlar inte om att underklasserna måste höja sig till en speciell nivå. Det handlar om att olika parter måste lära sig hur demokrati byggs här, i det här sammanhanget, i den här tiden. Eric Hartig Den bild som finns av vilka grupper som är utsatta kan också behöva förändras. Utsattheten tar sig olika uttryck beroende vilken socio-ekonomisk situation personer befinner sig i: En viktig uppgift är att folkbildningen på olika sätt ser till att de människor som riskerar att ställas utanför nätverkssamhället får redskap att hantera det, att delta och att organisera sig. Folkbildningen ska skapa plattformar och utrymme för dialog, människor emellan. Staffan Hübinette Sedan decennier har vissa målgrupper definierats som särskilt angelägna att nå: Utmaningen består i att nå de grupper som idag står utanför. Om inte vi inom folkbildningen gör det, vem ska då göra det? Det handlar om att nå de grupper vi inte riktigt når idag; fler invandrade svenskar, fler människor som lever vid sidan av det etablerade samhället. Dessa människor finns och de är många fler än vi kanske vill tro och se. Björn Holm Den största utmaningen för ABF är att nå fram till de mest svårmotiverade och svårrekryterade. Att nå de grupper som är minst motiverade är en av de viktigaste utmaningarna: Den största utmaningen för ABF är att nå fram till de mest svårmotiverade och svårrekryterade, väcka deras nyfikenhet på kunskapssökande och lust till ett livslångt lärande. Sven-Åke Pettersson Bristen på motivation handlar ibland om ointresse för lärande, men ibland kan det också uppfattas som att det handlar om ointresse för gruppaktiviteter, intresset riktas mot det individuella: Röster om folkbildning och demokrati 85

Jag skulle önska att vi kunde komma åt nyckeln till folk, att hitta mekanismerna där människor känner sig motiverade att engagera sig i processen, i diskussionen med andra människor. Samhället idag är mycket mer individuellt orienterat. Jag blir lätt frustrerad idag av det njugga intresset för samhällsutvecklingen och för det gemensamma. Där måste vi lägga ner mer energi. Urban Sylvan En av de utmaningar som nämns som mest angelägen är att nå ungdomar: Att organisationerna öppnar sig, släpper in unga människor och lyssnar på dem. Projektet har gett mig insikt om att det tyvärr inte händer så mycket i organisationerna. Det var större aktivitet och mera idéer på sjuttiotalet. Även om sämre ekonomi kan spela roll, tror jag att bristen på nya och unga människor är en troligare förklaring till att det står stilla. Gunne Linder Bland ungdomar är det särskilt angeläget att nå flickor: Utbudet ska riktas mer mot den lokala efterfrågan. Ungdomarna, kanske främst tjejerna, kan bli ett av de viktigaste områdena på sikt. För att nå dem krävs insatser för att hitta nya former. Jan Byström De målgrupper som man vill nå kan identifieras både på lokal och nationell nivå, vilket också får konsekvenser för utbudet av kurser: Utbudet ska riktas mer mot den lokala efterfrågan. Så har vi inte arbetat tidigare, utan vi har haft riksrekrytering till givna linjer. Det hänger också på faktorer i omgivningen. Vad gäller bygdeutveckling är det mycket ideellt arbete av människor som redan har fullt upp och de som skulle ha tid är svåra att nå. Därför är det viktigt att vara lyhörd och arbeta långsiktigt. Vi måste skapa fler arenor för kommunikation kring aktuella frågor både med hjälp av datorer och fysiska mötesplatser. Det kan innebära att folkhögskolan ibland behöver flytta ut. Ulrika Karlsson 86 Röster om folkbildning och demokrati

Inom de folkbildande verksamheterna finns en grundläggande idé att människor ska erbjudas stöd till att mötas och bilda sig, för att därefter kunna påverka samhällsuppbyggnad och samhällsförändring. Denna tanke får ibland stå tillbaka: Studieförbunden är framkomna ur medlemsorganisationerna. De ville utbilda sina medlemmar för att påverka samhället och hitta en kraftfull organisation som kunde organisera kunskapsuppbyggnaden. Men vi har kommit ifrån varandra och det förs ingen folkbildningsdiskussion i medlemsorganisationerna idag. Studieförbunden har därmed tappat en del av samhällsförankringen, och den måste vi återta. Vi behöver prata mycket om vad demokrati står för och vilka uttryck den tar sig idag. Det stannar för lättvindligt vid att alla ska ha rätt att gå och rösta. Men även mellan valperioderna ska människor ha en aktiv del i vad som händer i samhället. Göran Lind Folkbildande verksamheter är primärt riktade mot folket. Men varje organisation har också en särskild profil som dessutom i sig kan utgöra en grund för ett aktivt engagemang i samhällsdebatten: Även mellan valperioderna ska människor ha en aktiv del i vad som händer i samhället. Att vi driver ett särskilt demokratiarbete utöver det som naturligt ingår i allt folkbildningsarbete. Att vi vågar sticka ut hakan och visa att vi finns både som en kunskapsplats och en samtalsplats för kontroversiella frågor, vare sig de dyker upp i samhället, inom folkrörelserna eller i folkbildningen. Jörgen Hammarin Man slits dock mellan å ena sidan det konkreta vardagsarbetet och finansieringen av detta och å andra sidan ett mer övergripande och långsiktigt arbete med demokratifrågor: Ambitionen att bedriva demokratiarbete finns men jag tror inte man riktigt hinner med det. Man är fast i att jaga bidrag eller projekt och se till att verksamheten går runt. Där folkbildningen hakar på de nya rörelserna som växer fram, där sker en förnyelse av demokratiarbetet. Folkhälsoprojektet i Hässleholm är ett exempel. Miljonerna till Sjuhäradsbygden kan också vitalisera demokratiarbetet främst i glesbygden. Men jag skulle vilja se mer resurser till demokratiarbete i de Röster om folkbildning och demokrati 87

stora bostadsområdena, där avståndet mellan människor är allvarligare än om man råkar bo geografiskt långt från varann. Folkbildningens demokratiarbete bör framför allt bedrivas bland utsatta grupper, de som är svårast att nå. Mikael Löfgren Sammanfattningsvis när det gäller folkbildningens lokala demokratiarbete finns alltså önskemål om förnyelse av former för den lokala folkbildande verksamheten, större flexibilitet och öppenhet för nya mötesplatser önskas. Innehållet förändras ständigt i växelverkan mellan verksamheterna, huvudman/medlemsorganisationer och deltagare, det gäller dock att tänka ett steg längre. Särskilt gäller detta de nya elektroniska mötesplatserna där träning i tekniken kan överskugga nästa steg, hur kommunikationen sker. De målgrupper som traditionellt finns, behöver kontinuerligt kompletteras med de grupper som marginaliseras i takt med att samhället förändras. Folkbildande verksamheter behöver också, med sina olika ideologier som bas, engagera sig i samhällets utveckling. Endast på detta sätt kan man vara med och påverka. Nationellt demokratiarbete Det nationella demokratiarbetet kan ha likartade utmaningar som det lokala, men här finns också andra. Möten, mötesplatser och samtal Att skapa mötesplatser är en av folkbildande verksamheters centrala uppgifter: En generell utmaning är att skapa mötesplatser dit människor kan söka sig av egen fri vilja och få växa i sin egen takt, utan påverkan vare sig uppifrån eller utifrån. Det är starkt demokratibefrämjande. Sven-Åke Pettersson Ofta finns en föreställning om att mötesplatserna också ger tillfälle till diskussion och att denna diskussion i sig ska leda till något gott : 88 Röster om folkbildning och demokrati

Det är folkbildningens uppgift att värna och stärka demokratin i samhället. Den tid vi lever i gör det alldeles nödvändigt att vi arbetar med mötesplatser och med att stärka oss själva i att ta egna beslut och inte lägga framtiden i andras händer. Vad som behövs är att tydliggöra detta. Annars riskerar vi att ramla in i en verksamhet där det är liktydigt med folkbildning att grupper möts, för det är inte alls säkert. Folkbildningens värderingar måste finnas med i mötet. Det är de processer som utvecklas i folkbildningen som är viktiga och det är samtalet som är bärande och driver processen. Därför är det viktigt att ge tid åt dialogen som arbetssätt. Ola Bojestig I denna diskussion behöver det tydliggöras att det finns ett vi : Folkbildningsorganisationerna är väldigt mycket vi. Det är uppdelning i vi och dom. Vi behöver förändras mycket för att nå nya grupper. Att bekämpa utanförskapet måste vara det första och det största. Det är så vi värnar grundvärderingarna och demokratin. Ola Bojestig Det är samtalet som är bärande och driver processen. Det är inte heller säkert att de mötesplatser som skapas ger möjlighet till de fria och nyanserade samtal som önskas: Människor behöver erbjudas mötesplatser för vad jag skulle vilja kalla det goda samtalet. Vi måste skapa ganska förutsättningslösa mötesplatser, där människor får tid och uppmuntras till att samtala litet djupare. Det saknas idag och behövs som en motvikt till den höga hastigheten och alla börsnyheter. Göran Lind Det är inte alltid som det är just möten mellan människor som ska eftersträvas: Det är en utmaning att skapa spännande möten. Inte bara möten mellan människor, vilket är nog så viktigt, utan också spännande möten med litteraturen, konsten och musiken. Att i det goda mötet få en upplevelse som förändrar en liten bit Röster om folkbildning och demokrati 89

av ens liv, som gör att man blir öppen för nya tankar och idéer det är folkbildning. Mikael Löfgren I de möten som skapas måste det finnas en balans mellan effektivitet och att låta samtalen få ta tid: Att i det goda mötet få en upplevelse som förändrar en liten bit av ens liv, som gör att man blir öppen för nya tankar och idéer det är folkbildning. Jag tror att det till en del handlar om att ta sig tid för reflektion och att lyssna på vad var och en runt bordet har att säga. Idag köper vi i stället en professionell ledare eller expert som på kortast möjliga tid kan ge oss den kunskap vi behöver. Sören Eriksson Vardagskunskap, erfarenhet och helheter Det behövs en balans mellan experters kunnande och människors egna erfarenheter och vardagskunskap: Det finns en betoning på kunskap i stället för på erfarenhet och kompetens. Vårt projekt bygger på den pedagogiska idén att den första fasen är ny kunskap, den andra erfarenhetsutbyte, den tredje reflektion och strategi. Det är traditionella delar i folkbildningen, men de tillämpas inte idag och vi vill hitta tillbaka till dem. Jan Linde Ett sådant perspektiv skulle också kunna leda till ett helhetstänkande, vilket uppfattas som ett viktigt kriterium för folkbildningsarbetet. Det finns en utmaning i att försöka ändra hur vardagserfarenhet betraktas och värderas: En utmaning rör det som handlar om kompetensutveckling för dagens människor. Den ligger på universitetsnivå. Högskolorna arbetar på studiecirkelvis, har distansstudier och så vidare. I och med att det låses fast som högskolekurs anses det värdefullt. En studiecirkel som gör exakt samma sak är inte värd något. Hur kan man åstadkomma att folkbildningen tillerkänns sitt värde också hos arbetsgivare och folk i allmänhet? Att det blir en merit att ha deltagit i studie- 90 Röster om folkbildning och demokrati

cirklar? Det är en utmaning för folkbildningen. Att hitta vägar för samverkan mellan studieförbund, folkhögskolor och universitet när det gäller studier som kombinerar det fysiska mötet och det virtuella mötet på distans. Ola Osbeck En annan variant av helhetstänkande är att bildningen inte ska delas upp i ämnen: Det är en utmaning att man tar fasta på helheten. Trots att folkhögskolan har en uttalad strävan att eleverna ska lära sig att läsa helheter, styckas undervisningen upp alldeles för mycket på olika ämnen. Gunne Linder Bildning utbildning Till sist blir det en balansgång mellan humanistiska värderingar och värderingar som bygger på ett nyttotänkande. Det är också en besvärlig balansgång mellan att vara en bildningsrörelse och att ibland agera som utbildningsföretag: Det är svårt att hävda folkbildningens idé i en tid när det råder ett meritokratiskt och nyttoinriktat perspektiv på utbildning. Att våga fortsätta hävda humanistiska värderingar och nödvändigheten av dialog och att fortsätta strida för att utöva det i praktiken. Staffan Hübinette En annan utmaning är att våga tro att det fortfarande håller, att man i huvudsak är en bildningsrörelse. Sedan kan man med det som utgångspunkt ibland spela rollen av utbildningsföretag också. Där tror jag att både studieförbund och folkhögskolor står inför ett vägval, och jag hoppas vi antar utmaningen att fortsätta som i huvudsak en bildningsrörelse. Jörgen Hammarin Jag hoppas vi antar utmaningen att fortsätta som i huvudsak en bildningsrörelse. Svårigheten att balansera mellan bildning och utbildning accentueras av att folkbildande verksamheter utmanas: Röster om folkbildning och demokrati 91

Vi tror i vår genomorganiserade värld att vi har monopol på begreppet folkbildning, men det har vi inte. Det visar sig nu när privata företag talar om i stora fläskiga annonser att vi är folkbildare och så agerar de på nätet. Min reaktion på det var yes! Nu fick vi någon att tävla mot. Men jag vet att andra blev skrämda och kände sig hotade. Urban Sylvan Folkbildning i medborgarnas tjänst En annan utmaning ligger i att fråga människor vad de själva uppfattar som sina behov: Att nå ut till de grupper som inte finns med i den demokratiska processen. De som inte äger språket och makten, och det är ju den stora majoriteten. Idag formas utbudet mycket efter vad vi tycker att de ska kunna i stället för att fråga dem vad de vill ha och sedan hjälpa dem med det. Vi borde ha modet att stanna upp och fundera över detta och tillåta den tid det tar för att vända på den situation vi har idag. Alla kommer att vinna på det på längre sikt. Sören Eriksson Det är fortfarande för mycket timmar, pengar, struktur, organisation. Om inte utbudet från folkbildande verksamheter anpassas till de behov som befolkningen har, då blir det andra aktörer som erbjuder sina tjänster: Folkbildning är för mig det sätt på vilket folk väljer att bilda sig. Det är inte jag eller någon annan representant för folkbildningen som bestämmer hur Nisse och Gullan ska bära sig åt för att bilda sig. De ska tala om för oss som arbetar i folkbildningen att så här vill vi göra för att skaffa oss kunskaper. Vi ska stötta Nisse och Gullan, tillhandahålla olika former av plattformar för dem och även bistå med andra resurser om det behövs. Jag tycker inte att vi jobbar så fullt ut i folkbildningen. Det är fortfarande för mycket timmar, pengar, struktur, organisation. Om vi släppte på reglementet skulle vi locka fler människor. Det är för lite lyhördhet och metodarbete. Det lämnar fältet fritt för andra aktörer. Urban Sylvan 92 Röster om folkbildning och demokrati

I stället för att rikta intresset mot särskilda målgrupper kan utmaningen ligga i att upprätthålla intresset för samhällsfrågor hos enskilda eller grupper för att undvika en situation liknande den i usa, där en stor andel av medborgarna väljer att inte rösta. Folkbildande verksamheter, som i sig utgör mötesplatser, skulle i ännu högre grad också kunna starta dialog om samhällsfrågor, oavsett ämnesinnehållet i cirkeln: Alla cirkelledare borde få utbildning i hur man startar samtal om samhällsfrågor. Vad gäller folkhögskollärarna tror jag att det kommer mer naturligt oavsett ämne de undervisar i. Många av de elever som lämnar gymnasieskolan utan betyg eller inte går vidare till högre studier finns på folkhögskolorna, och det är en gigantisk utmaning att skapa ett samhällsengagemang hos dem. Att stärka känslan av sitt värde som människa är en uppgift som folkbildningen lämpar sig väl för. Jan Linde Alla cirkelledare borde få utbildning i hur man startar samtal om samhällsfrågor. Folkbildande verksamheter rymmer inom sig en rad olika intressen och värderingar. Grundläggande är att det finns en gemensam tanke om den enskilda människans möjlighet att agera: Demokratiarbetet måste se olika ut på olika platser och miljöer. Den gemensamma utgångspunkten är att du kan vara med och påverka din vardag och din framtid och är ni flera så blir det lättare att påverka. Vilka verktyg man ska använda beror på vilka förutsättningar som råder på varje plats, men de demokratiska spelregler som gäller ska göras mycket tydliga. Man måste enas om medlen och målen i varje verksamhet. Framtidens demokratiarbetare i folkbildningen måste vara flexibel och påhittig med stort intresse för människor och omvärlden. Kenneth Johansson Sammansättningen av befolkningen ändras från decennium till decennium. Idag är medborgarnas behov mer differentierade, vilket också påverkar folkbildningen: Att folkbildningen formar sig till att bli en folkbildning i medborgarnas tjänst. Det är nästan en motsats mot folkbild- Röster om folkbildning och demokrati 93

ningens begynnelse, då man ville att medborgarna skulle bildas till att bli de medborgare samhället behövde. Idag tycker jag att samhället borde sträva efter att bli väldigt differentierat på alla möjliga sätt och då krävs att medborgarna är med och bygger det på sina egna villkor. Och villkoren skiljer sig från plats till plats, och det måste få vara så. Folkbildningen ska vara med och stödja det och inte centralisera den till vissa riktlinjer som man ger ut. Förut fanns en idé om att det finns ett folk som ska bildas eller snarare folk ska bildas till att bli ett folk. Idag bör inte målet vara det, drömmen om ett land och ett folk är inte särskilt trevlig och bra. Folkbildningen bör betona att det handlar om att bilda folk i plural. Eric Hartig För att kunna uppnå denna mångfald behöver folkbildande verksamheter hela tiden finnas i frontlinjen för att kunna identifiera de nya rörelser och perspektiv som uppstår: Det gäller för folkbildningen att vara hundnosen som befinner sig längst fram. Det gäller för folkbildningen att vara hundnosen som befinner sig längst fram och nosar sig fram till vad som är på gång och fångar upp olika nya uttryck för folkligt engagemang. Det finns ju en mängd entusiasm, kreativitet och engagemang hos många människor, men det tolkas ändå som icke-deltagande i föreningslivet eller att man inte är delaktig eller har någon uppfattning. Alf Rikner Arbetet behöver fortsätta med att tydliggöra hur maktstrukturer är uppbyggda och vilka möjligheter till påverkan som finns: Ända sedan skolan startade har eleverna fått lära sig hur man sköter en kommun. Skolans inre organisation var en spegel av kommunen med nämnder och så vidare. Det har nu trappats av. Jag tror det är viktigt att lyfta fram den kunskapen igen även om det kan ske i andra former. För att kunna påverka måste man sätta sig in i hur de demokratiska institutionerna fungerar. Men även i uppbyggnaden av nya byarörelser är det viktigt att man har kunskap så att man gör dem demokratiska. Så är det inte alltid. Berit Sisell 94 Röster om folkbildning och demokrati

Makt och maktstrukturer Kunskapen om maktstrukturerna är central och vissa grupperingar använder sig av denna kunskap på ett sätt som strider mot demokratins grundläggande värderingar. Därför är det angeläget att medborgare med andra värderingar använder sin kunskap och agerar: Jag ser många risker för vår demokrati. Det finns maffiametoder i våra rörelser, i partierna och i övriga samhället. Det finns odemokratiska rörelser som nazistorganisationer och liknande, som utnyttjar okunskapen och osäkerheten hos många ungdomar. De är så farliga eftersom de spelar på politikerförakt och kritik mot andra demokratiska institutioner i samhället, samtidigt som de försöker ta plats i dessa för att kunna verka inifrån. Och vi som företräder demokratiska åsikter förhåller oss ganska passiva och tysta. Därför måste folkbildningen ge människor grunden för hur de ska uttrycka sig för att bli tagna på allvar, kunskap om de demokratiska institutionerna och om hur man använder sig av demokratiska redskap. Berit Sisell Jag ser många risker för vår demokrati. Det finns maffiametoder i våra rörelser, i partierna och i övriga samhället. Folkbildningens särart De folkbildande verksamheternas kvaliteter är inte alltid kända, eller respekterade: Det är också viktigt att folkbildningens särart förtydligas. Där är demokratifrågan en ingång och avgörande faktor, enligt min mening. Ska man hitta profilen på folkbildningsarbetet måste man titta på människosyn, kunskapssyn och samhällssyn. För mig har de komponenterna sin förankring i folkrörelsernas demokratisyn. Jan Byström Vi behöver göra folkbildningens kvaliteter kända och respekterade. Göra den statusfylld och visa att vi finns med i tiden. Birgitta Callerud Röster om folkbildning och demokrati 95

Ett första steg är att samverkan ökar mellan de olika folkbildande verksamheterna: Folkbildningen måste samverka mycket mer och sluta värna sina egna revir. Inte se det enskilda studieförbundet eller folkhögskolan som det viktigaste utan själva folkbildningsidén. Staffan Hübinette Folkbildningen måste samverka mycket mer och sluta värna sina egna revir. Genom huvudmän och medlemsorganisationer finns en krets av samverkansorganisationer, men kretsen behöver utökas och breddas: Om vi ska uppnå vårt folkbildningsmål, att bilda så många människor som möjligt, måste vi rikta oss mycket mer utanför medlemsorganisationerna. Det förändrar inte vår roll gentemot dem. Urban Sylvan Utmaningen för Brunnsvik blir att fylla rollen av att vara en folkhögskola med bred verksamhet och samtidigt bli en arbetarrörelsens högskola. Den skulle på olika nivåer se till att de kniviga vägvalsfrågorna kommer upp på dagordningen och den skulle öppna sig mot grupper som ligger strax utanför arbetarrörelsen. Jörgen Hammarin Genom en utökad samverkan skulle en bättre handlingsbas uppstå inför utmaningen att tydliggöra de folkbildande verksamheternas grundläggande betydelse för demokratin. Därmed skulle anslagsgivare som stat och kommun kunna minska direktivens omfattning: Att gemensamt se till att det fria och frivilliga finns kvar. Många kommuner, och ibland även staten, försöker villkora anslagen. Det sker på bekostnad av verksamheten längst ut, människors fria kunskapssökande stryps. Att motverka att så sker är den allra största utmaningen ur demokratiperspektiv. Ett motmedel är att synliggöra och tydliggöra folkbildningen. Sven-Åke Pettersson 96 Röster om folkbildning och demokrati

Relationen till staten kan förändras, kvar blir människorna: Den största frågan är huruvida vi ska ha folkbildning eller folkbildningsorganisationer? Vad är viktigast målet eller apparaten? Väljer vi apparaten, då finns den nog inte kvar så länge. Väljer vi målet är jag också övertygad om att apparaten förändras, men folkbildningstanken lever vidare. Urban Sylvan Sammanfattningsvis finns, när det gäller folkbildningen på en mer övergripande nationell nivå, utmaningar på en rad olika områden. De finns i hur folkbildande verksamheters relationer till deltagare, andra organisationer, samhälle och stat ska utformas. Dessutom finns en utmaning i utökad samverkan inom och mellan folkbildande verksamheter och hur de grundläggande värderingarna, såsom exempelvis stöd till det demokratiska styrelseskicket, ska definieras och upprätthållas. Det finns en kontrast mellan att vända sig till den enskilde och att vända sig till gruppen, utmaningen kan då bestå av att se både det enskilda och helheten, se både den enskilda människan och gruppen, samhället. Relationen till staten blir en särskild utmaning i sig när relationen till viss del utgörs av direktiv och finansiering i utbyte mot stöd till styrelseskicket som staten grundar sig på. Definitionen av demokrati är inte entydig och här finns utrymme för agerande. Röster om folkbildning och demokrati 97

Mer om projekten Följande personer är intervjuade i rapporten. För mer information om projekten, kontakta gärna respektive studieförbund, folkhögskola eller organisation. Ola Bojestig, Frikyrkliga studieförbundet Jan Byström, sisu Birgitta Callerud, Medborgarskolan i Ängelholm Sören Eriksson, Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland Jörgen Hammarin, Brunnsviks folkhögskola Eric Hartig, Botkyrka folkhögskola Björn Holm, Stadsmissionens folkhögskola Staffan Hübinette, Tollare folkhögskola Kenneth Johansson, tbv Göteborg Ulrika Karlsson, Hållands folkhögskola Mats Lilienberg, Hjälmareds folkhögskola Göran Lind, Studieförbundet Vuxenskolan, sv Jan Linde, Wendelsbergs folkhögskola Gunne Linder, Västerås folkhögskola Mikael Löfgren, Viskadalens folkhögskola Ola Osbeck, Frikyrkliga Studieförbundet i Västmanland Sven-Åke Pettersson, abf Alf Rikner, Kävesta folkhögskola Berit Sisell, Mora folkhögskola Yvonne Strömberg, nbv Urban Sylvan, nbv Projektet Medborgaren i lokalsamhället, Mil: Laila Niklasson, Mälardalens högskola 98 Röster om folkbildning och demokrati

Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet bildades 1991 och är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). I Folkbildningsrådets uppgifter ingår bland annat att fördela statsanslag till studieförbund och folkhögskolor samt att följa upp och utvärdera folkbildningsverksamheten. Utvärderingar från Folkbildningsrådet Folkbildningsrådets sammanfattande utvärderingsrapport Utkom 1997 Rapporten innehåller beskrivningar och tematiska analyser av de utvärderingsprojekt som pågick under 1993-1997 i Folkbildningsrådets regi. Folkbildningsforskning en kunskapsöversikt av Gunnar Sundgren Utkom 1998 I denna rapport diskuteras folkbildningsforskningens historiska bakgrund, nuläge och framtid. Inventeringen avser främst den forskning som ägt rum efter 1980. I rapporten görs en fördjupad analys med hjälp av begrepp som diskurs och tankefigur som visar att de historiska innebörderna av begreppet folkbildning, folkuppfostran, folkupplysning och självbildning kan avläsas också i modern folkbildning. Lärande i studiecirkel en studie av en pedagogisk miljö av Lena Borgström, Petros Gougoulakis, Robert Höghielm Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Lärarhögskolan i Stockholm Utkom 1998 Omkring två miljoner svenskar deltar varje år i en studiecirkel men hur, vad och varför lär man i cirkeln? Dessa frågor diskuteras i den- Röster om folkbildning och demokrati 99

na rapport som utgör en sammanfattande redovisning av forskningsprojektet Lärande i studiecirkel. Folkhögskolan som kulturell mötesplats av Lisbeth Eriksson Utkom 1998 Denna studie behandlar invandrarna i den svenska folkhögskolan. Syftet är att studera hur invandrarelever relaterar till folkhögskolans värld och värderingar. Följande frågeställningar behandlas: Vilka gynnande eller diskriminerande faktorer finns och hur kommer de till uttryck i utbildningen? Vilken betydelse har folkhögskolans ideologi för invandrarelevernas upplevelse? Vilka skillnader finns mellan invandrarnas och lärarnas beskrivning av dessa faktorer? Folkbildning i ett mångfaldigt samhälle segregerad verksamhet med integrerande syfte av Lisbeth Eriksson Utkom 1999 Denna studie ger bilder från några verksamheter där invandrarkvinnor deltar. Genom intervjuer speglas deras upplevelse av att delta i folkbildande verksamheter. Funktionshindrade och folkhögskolan perspektiv på empowerment genom folkbildning av Ola Holmström Utkom 2000 I studien intervjuas funktionshindrade elever som går på folkhögskola. De ger i allmänhet en positiv bild av tiden på skolan men oroar sig samtidigt över vad som ska hända efter utbildningen. Studien innehåller även en enkätundersökning riktad till landets folkhögskolor, för att klarlägga vilka insatser de gör för att ge möjlighet för funktionshindrade att delta i verksamheten. Kunskapslyftet på folkhögskola Deltagarnas motiv för studier och för valet av folkhögskola samt deras syn på undervisningen av Eva Andersson, Monica Larson och Gun-Britt Wärvik Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik Utkom 2000 100 Röster om folkbildning och demokrati

Studien har ett deltagarperspektiv och syftar till att studera kunskapslyftsdeltagare i folkhögskolan. Särskilt av intresse är deras motiv för att studera, vilka aspekter de tagit fasta på vid valet av anordnare, hur de ser på undervisningen och vad de vill få ut av denna. Cirkelledarskapet En intervju- och enkätstudie med cirkelledare av Eva Andersson Utkom 2001 Varje år genomförs i Sverige cirka 300 000 studiecirklar i vitt skilda ämnen. Och varje cirkel har en ledare. Cirkelledarskapet är den största svenska studie som gjorts om denna engagerade men inte särskilt uppmärksammade grupp människor. Studien bygger på enkätfrågor till ett stort antal cirkelledare. Kompletterat med intervjuer med ett antal cirkelledare ger studien en bred och inträngande bild av cirkelledarnas tankar om sitt ledarskap. Samtliga rapporter kan beställas från Folkbildningsrådet. Rapporten Folkbildningsforskning en kunskapsöversikt finns även på Folkbildningsrådets hemsida på Internet. Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm Tel: 08-412 48 00 Fax 08-21 88 26 E-post: fbr@folkbildning.se Internet: www.folkbildning.se Röster om folkbildning och demokrati 101

102 Röster om folkbildning och demokrati

Att bidra till att stärka demokratin i det svenska samhälle är en central uppgift för folkbildningen. I Röster om folkbildning och demokrati får vi ta del av ett antal demokratiprojekt som pågår i folkhögskolor och studieförbund. Vi möter även några företrädare för folkbildningen som ger sin syn på de utmaningar som folkbildningen står inför när det gäller att utveckla demokratin såväl inom folkhögskolor och studieförbund som i samhället i stort. Rapporten ingår som en del i Folkbildningsrådets nationella projekt Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. f b r Folkbildningsrådet