Kommunstyrelsen 26 januari 2005 1 (21) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl. 13.30-15.00 Ajournering mellan 14.15-14.45 Beslutande: Ersättare: Per Gruvberger, ordf Sune Carlsson Sune Frisk Bengt-Olov Persson Solveig Andersson Anders Nilsson Hans Nahlbom Patrik Fornander från kl. 13.55 Harry Johansson Kjell Tellin Michael Helmersson Einar Örnberg Övriga deltagande:claes Hultgren, kommunchef Bo Forsberg, sekreterare Utses att justera: Sune Frisk Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 2 februari 2005 Underskrifter Sekreterare Bo Forsberg Paragrafer 1-12 Ordförande Per Gruvberger Justerande Sune Frisk ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen 26 januari 2005 Anslagsdatum: 2 februari 2005 Datum för anslags nedtagande: 22 februari 2005 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 november 2004/ 17 januari 2005 2/16 Kommunstyrelsens arbetsutskott 23 augusti 2004 9 Kommunfullmäktige 22 juni 2004 3 Ks 1 Au 8 Au 86 Au 56 Kf 48 Dnr/ 116/2004 Motion ang. reformerad hemtjänst I motion inkommen till kommunkansliet 18 juni 2004 anför Michael Helmersson följande: I Nacka kommun har man arbetat med att reformera arbetet inom hemtjänsten. Utgångsläget för dem skiljer sig från Filipstad, bland annat beroende på det kundvalssystem de hjälpberoende har tillgång till. man har 26 auktoriserade utförande organisationer att välja mellan. Den kommunalt utförda hemtjänsten står ändå för en betydande del av valen. Konkurrenssituationen man upplevde där ledde till ett kreativt nytänkande som också vi skulle kunna ha nytta av i Filipstad, oavsett om vi föredrar ett konkurrensutsatt system eller ej. I Nacka har man reformerat sitt sätt att arbeta och kunnat frigöra mer av tid som tidigare använts till planering och personalförflyttning till arbetstid hos de gamla. Man har ökat produktiviteten i hemtjänsten med 65 procent. Andelen arbetad tid som faktiskt kan användas till omsorg ökade från 45 till 75 procent. Antalet biträden per omsorgstagare har minskats. Man jobbar med datorstöd för schemaläggning av arbetet och har målsättningen att göra arbetsdagen mer förutsebar. Nackas kostnadsindexvärde för hela äldreomsorgen är 51 jämfört med riksgenomsnittet 100. Även då hänsyn tagits till strukturella skillnader, som ålderstruktur och invånarnas sociala bakgrund, är Nackas kostnadsindexvärde lågt. Motsvarande indexvärde är 58. Mer om resultaten i Nacka finns i den bilaga motionen bifogats. Även om utgångsläget är annorlunda i Filipstad är exemplet Nacka tillräckligt intressant för att lyfta upp deras exempel till granskning av vad vi kan ta efter här. Yrkande: Att socialnämnden och förvaltningen ges i uppdrag analysera vad i exemplet Nacka som är möjligt och lämpligt att överföra på Filipstads hemtjänst och införa detta i verksamheten.
FILIPSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen 26 januari 2005 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 17 Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 november 2004 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott 23 augusti 2004 10 Kommunfullmäktige beslutar KS att remittera motionen till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till socialnämnden. Soc. Det framgår av socialnämndens arbetsutskotts protokoll 26 oktober 2004, 127, att verksamhetsledarna Charlotte Sjöberg, Eva-Lena Svensson, Katrin Marsell och Siv Granborg utrett ärendet och sammanställt en analys av förutsättningar för Filipstads kommun utifrån rapporten Äldre kan få mycket hjälp till lägre konstnad-ett exempel från Nacka kommun. Utredningsuppdraget har daterats 11 oktober 2004. Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden besluta att avge yttrande till kommunstyrelsen i form av den utredning/analys som sammanställt berörda verksamhetsledare. Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Patrik Fornander att ärendet bordlägges. Arbetsutskottet beslutar att bordlägga ärendet Socialnämnden har vid sammanträdet 14 december 2004, 81, beslutat att godkänna förvaltningens utredning gällande jämförelse av äldreomsorg i Filipstad och Nacka, samt att avge yttrande till kommunstyrelsen att med hänvisning till vidtagen utredning finner socialnämnden för närvarande inte någon anledning till ytterligare upphandling inom äldreomsorgen än vad som nu förekommer i kommunen i form av inhandling av dagligvaror, matdistrubition, städning och tvätt, färdtjänst, riksfärdtjänst och snöröjning. Mot beslutet föreligger reservation.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 4 Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 18 Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Per Gruvberger med instämmande av Sune Frisk att motionen med socialnämndens yttrande och verkställda utredning får anses besvarad. Häremot yrkar Patrik Fornander avslag på socialnämndens förslag i sin helhet. Sedan överläggningen förklaras avslutad framställer ordförande propositioner om bifall dels till Per Gruvbergers förslag och dels till Patrik Fornanders förslag. Sedan propositionerna besvarats förklarar sig ordförande anse Per Gruvbergers förslag med övervägande Ja antaget. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att med socialnämndens yttrande och verkställda utredning anse motionen besvarad. Patrik Fornander och Harry Johansson reserverar sig mot beslutet. Efter föredragning av ärendet yrkar under den på följande överläggningen Sune Frisk bifall till arbetsutskottets förslag. Michael Helmersson yrkar med instämmande av Patrik Fornander avslag på arbetsutskottets förslag. Sedan överläggningen förklarats avslutad framställer ordförande propositioner dels till arbetsutskottets förslag och dels till Michael Helmerssons förslag. Sedan propositionerna besvarats förklarar sig ordförande anse arbetsutskottets förslag med övervägande Ja antaget. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottet. Michael Helmersson, Harry Johansson, Kjell Tellin och Patrik Fornander reserverar sig mot beslutet enligt följande: Au-majoritetens förslag till svar besvarar inte motionens kärnfråga, produktiviteten. I Nacka har kommunen gått från 45 till 75 % av arbetad tid hos omsorgstagarna. I Filipstad vet man inte hur stor del av arbetad tid som läggs hos omsorgstagarna. Ändå utgår man från att produktiviteten
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 5 motsvarar Nackas, som har utfört mätningar av produktivitet. Därför yrkar vi avslag på motionssvaret.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 6 Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 7 Ks 2 Au 2 Dnr 83/04 Ändring av förbundsordningen för Värmlands läns Kalkningsförbund Direktionen för Värmlands läns Kalkningsförbund har beslutat att anta vissa ändringar i förbundsordningen. 2 Medlemmar justeras med anledning av Eda kommuns begäran om utträde och 17 Arvoden där beloppsnivåer fortsättningsvis ska beslutas av direktionen. Eftersom ändringar och tillägg i förbundsordningen ska fastställas förbundets medlemmars fullmäktige hemställer Kalkningsförbundet bland annat om beslut i ärendet från Filipstads kommun. Miljö- och byggnadsnämnden har vid sammanträdet 15 december 2004, 150, beslutat uttala att inga erinringar föreligger mot de ändringar som föreslås i 2 och 17 i förbundsordningen för Värmlands läns Kalkningsförbund. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna de föreslagna ändringarna i förbundsordningen för Värmlands läns Kalkningsförbund under förutsättning att de arvoden direktionen sätter avser styrelsearbetet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottet.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 7 Ks 3 Dnr 217/04 Omprövning av avgifter och ersättningar för vissa insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) Det framgår av socialnämndens protokoll 14 december 2004, 74, att kommunfullmäktige 30 november 1995, 111, fastställt regler för avgifter och ersättningar i rubricerade ärende. Reglerna har nu setts över och socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att från och med 1 april 2005 tillämpa följande regler 1. Det särskilda lokala förbehållsbeloppet, 130 % av prisbasbeloppet, inom LSS upphör. Särskilda förbehållsbelopp för funktionshindrade bedöms inte längre vara nödvändiga efter att avgiftsreformen inom äldre- och handikapp-omsorgen har trätt i kraft den 1 juli 2002, enligt riksdagsbeslut. Samma förbehållsbelopp/minimibelopp som inom äldreoch handikappomsorgen skall gälla som grundbelopp även inom LSS. En sammanfattning av nämnda av-giftsregler bifogas. Tillägg till förbehållsbeloppet kan bli aktuella för bl.a yngre funktionshindrade efter individuell prövning enligt Socialstyrelsens rekommen-dationer i Meddelandeblad 9/02. Se bilaga. 2. Avgift för lunch vid deltagande i daglig verksamhet enligt LSS uttages med belopp motsvarande kostnad för lunch i kommunens servicehus, för när-varande 35 kr. 3. Den enskilde står för egna resor till korttidshem, daglig verksamhet och fritidstillsyn. 4. För mat vid heldygnsstillsyn debiteras 65 kr per dag (oförändrat), 35 kr för lunch eller middag och 15 kr för frukost resp. mellanmål eller kvällsmat. 5. Vid korttids- eller familjehemsvistelse skall ersättning enligt Svenska Kommunförbundets rekommendationer avseende LSS följas. 6. Habiliteringsersättningen / dagersättningen vid daglig verksamhet för psykiskt långtidssjuka höjs från 36 kr per heldag / 25 kr per halvdag till 40 kr per heldag och 28 kr per halvdag. 7. För kost och logi vid skolgång i annan kommun ska ersättning från förälder tas ut med 97 kr per dygn för mat och logi, varav 48:50 kr för mat och 48.50 kr för logi (oförändrat).
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 8 8. Hyra i gruppboende fastställs utifrån bruksvärdeskalkyl, där hänsyn tas till bostadens storlek och standard (oförändrat). 9. Bilavgift vid utnyttjande av kommunens fordon skall följa det belopp som uttages av Servicekontoret för kommunens poolbilar, f.n. 24-30 kr per mil, inklusive bensin, minimiavgift 130 kr /halvdag - 600 kr/heldag beroende på bilens storlek. Den enskilde brukaren står för bilkostnaden som kan delas med andra funktionshindrade som eventuellt följer med på resan. 10. Vid gruppboende skall målsättningen vara att varje boende skall ha egen hushållskassa. 11. Förvaltningen tar ut ersättning motsvarande självkostnadspris för fritids-verksamhet och kulturella aktiviteter. Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Sune Frisk med instämmande av Michael Helmersson och Patrik Fornander att ärendet återemitteras till socialnämnden. Kommunstyrelsen beslutar att återemittera ärendet till socialnämnden. Soc.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 9 Kommunstyrelsens teknikutskott 17 januari 2005 2 Ks 4 Tu 1 Dnr 214/04 Försäljning av fastigheten Långbanshyttan 1:41 - Filipstads kommun Fastighetsenheten meddelar i skrivelse 11 januari 2005 att preliminär överenskommelse träffats med Pia Holmqvist, Filipstad och Hugo Catolino, Västerås om försäljning av vardera hälften av fastigheten Långbanshyttan 1:41, Långbans skola. Köpeskillingen uppgår till 275 tkr och övriga villkor framgår av köpekontrakt daterat 17 december 2004. Försäljningen har förmedlats av fastighetsmäklare Folke Jansson & son och förmedlingsprovisionen uppgår till 20 tkr. Fastighetsenheten föreslår att fastigheten Filipstad Långbanshyttan 1:41 försäljs till Pia Holmqvist och Hugo Catolino med vardera en ½-del och på de villkor som överenskommits i tecknat köpekontrakt. Teknikutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta enligt fastighetsenhetens förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att enligt teknikutskottets förslag försälja fastigheten Filipstad Långbanshyttan 1:41 till Pia Holmqvist och Hugo Catolino med vardera en ½ del och på de villkor som överenskommits i tecknat köpekontrakt. Fastighetsenh.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 10 Ks 5 Dnr 21/04 Ekonomisk redogörelse från förvaltningskontoren Kommunchefen redovisar vid sammanträdet den förteckning över placeringar, lån och likviditetsställning som upprättats av ekonomienheten för perioden 8 december 2004-25 januari 2005 Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga redovisningen till handlingarna.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 8 Kommunstyrelsen 6 oktober 2004/26 januari 2005 10/11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 september 2004 9 Au 3 Ks 6 Ks 95 Au 62 Dnr 142/04 Revisionsrapport-rutinen för inkommande fakturor Revisorerna i Filipstads kommun överlämnar närslutet skrivelse 18 augusti 2004 en revisionsrapport avseende rutiner för inkommande fakturor. KOMREV, inom Örlings PricewaterhouseCoopers har granskat rutinen för inkommande fakturor och upprättat rapporten. Syftet med granskningen har varit att granska säkerheten i rutinen samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen kan även delvis ses som en uppföljning av den granskning revisorerna presenterade i början av 2003. KOMREV och kommunens revisorer har kunnat konstatera att nytt attest- och utanordningsreglemente arbetats fram och antagits av kommunfullmäktige. Även anvisningar och arbetsinstruktion för faktura hantering har arbetats fram. Samtliga nämnder har nu aktuella beslut om beslutsattestanter och uppdaterade attestförteckningar med signaturprov. Revisionsrapportens sammanfattande resultat kommenteras av ekonomienheten i skrivelse 26 augusti 2004 enl. följande: Granskningsattest bör stickprovsmässigt kontrolleras. Samtliga manuellt utfärdade fakturor skall kontrollräknas (granskningsattesteras). (Ekonomienhetens notering = Enligt vårt reglemente är granskningsattest ej obligatoriskt varför vi finner stickprovskontroll icke relevant med gällande reglemente.) Stickprovskontroll på behörighetsattest bör sammanfattas och dokumenteras på blankett. Beslut om hur ofta stickprovskontroll skall ske bör finnas. (Ekonomienhetens notering = Dokumentation har införts sedan revisionen) Antalet icke ankomstregistrerade fakturor är för hög, 15 %. Bör minskas. (Ekonomienhetens notering: Bättre information till berörda leverantörer om korrekt fakturaadress bör förordas. Dock skall noteras att vissa fakturor, främst inom Socialförvaltning, är sekretessbelagda och därför ej ankomstregistrerade. Även leverantörer av engångskaraktär läggs ej upp i leverantörsregistret och kan då ej heller ankomstregistreras.) Bedömer att antalet felkonteringar är för hög, 11 av 146 st fakturor. Verksamhetsspecifika lathundar bör skapas. (Ekonomienhetens notering = I den kontoplan som utkom 1 januari 2004 framgår tydligt vilka ansvar-, verksamhets- och projektkoder som gäller för varje förvaltning. Vad gäller slag och objekt är dessa till allra största del ej förvaltningsspecifika. Bättre genomgång av gällande kontoplan bör förordas istället för att skapa ytterligare dokument.)
Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 9 Kommunstyrelsen 6 oktober 2004/26 januari 2005 11/12 Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 september 2004 10 Information behöver lämnas till attestanter och fakturahandläggare om att deltagare vid representation och kurser skall framgå av verifikationen. (Ekonomienhetens notering = Bör förbättras.) Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att ekonomienhetens skrivelse får utgöra svar till revisorerna. Kommunstyrelsen beslutar Ek. Rev. att bifalla arbetsutskottets förslag. Filipstads kommuns revisorer meddelar i skrivelse 3 november 2004 att man tagit del av kommunstyrelsens svar enligt ovan och vill med anledning härav framföra följande: Kommunstyrelsen finner att stickprovskontroller av granskningsattest inte är relevanta beroende på att attestmomentet enl. reglementet inte är obligatoriskt. Med hänsyn till att attesten enl. anvisningarna innebär skriftligt intygande om att fakturan är rätt uträknad och rätt rabatter är avdragna anser vi att någon form av kontroll av att detta attestmoment ska utförs ska finnas. Vår synpunkt kvarstår därför om att rutin för stickprovskontroll av granskningsattester ska finnas. Detta kan lämpligen arbetas in i anvisningarna till reglementet. Andelen icke ankomstregistrerade fakturor var vid granskningstillfället för hör (ca 15 %). Kan kommunen inte minska antalet genom befintlig teknik eller med annan organisering av arbetet behövs komplettering med manuellt förda förteckningar över inkomna fakturor. Om sådana förteckningar finns ska detta även framgå av kommunens dokumentation över redovisningssystemet. Vi rekommenderar dock en översyn av befintlig teknik och organisation. Andelen ofullständiga verifikationer var inte speciellt hög i vårt urval (ca 2 %). Vi vill dock lyfta fram att ofullständiga fakturor inte ska färdigställas för utbetalning. Detta ansvar åvilar respektive beslutsattestant. För att en verifikation ska anses som fullständig
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 13 Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 10 krävs ibland kompletterande information från förvaltningen. Det gäller bland annat skriftlig notering om deltagare och ändamål vid representation samt vem som deltagit i eventuella utbildningsaktiviteter. I övrigt ser vi det som positivt att kommunstyrelsen behandlar revisorernas rapporter och även överlämnar svar. Man skulle dock önska utförligare information om vilka åtgärder som vidtas när kommunstyrelsen instämmer i de åtgärdsförslag revisorerna lämnar. Med anledning av revisorernas skrivelse anför ekonomienheten i yttrande 24 november 2004 till kommunstyrelsen följande: 1. Stickprovskontroll av granskningsattest. Ekonomienheten menar att granskningsattest (aritmetisk attest) innebär att fakturan är korrekt summerad. Då de flesta fakturor idag är maskinellt utfärdade är risken för felsummering mycket liten. Enligt slumpmässigt urval har ekonomienheten granskat totalt 550 fakturor under tre olika perioder 2004 och funnit att 12 av dessa var manuellt utfärdade (ca 2 % ). Trenden är att dessa blir färre hela tiden. Attestanter bör informeras om att manuellt utställda fakturor bör kontrollräknas och granskningsattesteras. Att rabatter är korrekta kontrolleras även genom den obligatoriska mottagningsattesten. 2. Andelen ej ankomstregistrerade fakturor är för högt. Ekonomienhetens tidigare notering avs. bättre information till leverantörer vid beställning enligt den arbetsinstruktion som finns för fakturahantering skall förordas. Rätt adressering = ankomstregistrering! Förslaget om manuellt förda förteckningar finner vi svårgenomförbart då flertalet fakturor aldrig når bokföringsenheten. Som tidigare noterats är också en del fakturor sekretessbelagda och en mängd fakturor av engångskaraktär varför de ej läggs upp som leverantör. Ekonomienheten har kontrollerat alla ej ankomstregistrerade fakturor t.o.m. 2004-11-17. Vi fann att ca 780 olika leverantörer ej ankomstregistrats av olika anledningar. Av dessa är ca 530 av engångskaraktär, d.v.s. 1 2 fakturor/år. Vissa är av sekretess ej ankomstregisterade. De leverantörer där antalet fakturor överstiger 10 är 61 st. Dessa bör skriftligen eller muntligen informeras om korrekt fakturaadress.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 14 Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 11 Ankomstregisteringens främsta uppgift är att kommunen skall kunna söka hem moms i ett tidigare skede än vid direkt bokföring. Ankomstregistret måste vara nollställt vid årets slut för att momsavräkningen för året skall bli korrekt, varför en mångd fakturor under januari direktregistreras (trots ankomst året innan). 3. Deltagande vid representation och utbildning Ekonomienheten anser att information skall utgå till beslutsattestanter om vikten av fullständig information om deltagande och ändamål vid representation och utbildning för att utbetalning skall ske. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ekonomienhetens skrivelse får utgöra svar till revisorerna. Kommunstyrelsen beslutar Rev. Ek. att bifalla arbetsutskottets förslag.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 15 Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 12 Ks 7 Au 4 Dnr 1/05 Barnbokslut för 2004 kommunstyrelsens verksamhetsområde Ekonomienheten har i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 1999-02- 25, 33, sammanställt en redovisning över hur fattade beslut särskilt påverkar levnadsvillkoren för barn och ungdomar under 18 år. Sammanställningen har daterats 4 januari 2005. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna ekonomienhetens förslag till barnbokslut för år 2004. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla arbetsutskottets förslag. Ek.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 16 Ks 8 Dnr 45/04 Överlåtelse till Filipstads kommun av äganderätten till Nordmarks Hembygdsförenings anläggningar Nordmarks Hembygdsförening meddelar i skrivelse 5 mars 2004 att föreningen vid årsmöte 5 februari 2004 beslutat att föreningens samtliga anläggningar på Garvarevreten, Nordmarkshyttan 1:25, skulle erbjudas Filipstads kommun som gåva. Föreningen redogör vidare i skrivelsen för anläggningarnas historik och skötseln av de samma. I föreningens stadgar från 1938 står I händelse av föreningens upplösning skall dess tillgångar överlämnas till Nordmarks kommun som efter sitt gottfinnande äger förfoga däröver. Nordmarks kommun tillhör numera Filipstads kommun. Anledningen till föreningens erbjudande till kommunen beror på att föreningen vill undvika att komma i tidsnöd vid en eventuell framtida avveckling samt att ett kommunalt övertagande kan ge synergieffekter. Om ett kommunalt övertagande kan bli verklighet, även utan att vara omedelbart av nöden påkallat så erbjuder sig föreningen att även fortsättningsvis sköta museet i hittillsvarande omfattning. Kultur- och turismutskottet har vid sammanträdet 29 september 2004, 4, behandlat Nordmarks Hembygdsförenings skrivelse och anser att anläggningarna är av stort kulturellt värde inte bara för Filipstads kommun utan även för länet som helhet. KTU anser att ett samarbete för att se över frågan om framtiden för museet borde komma till stånd mellan exempelvis Filipstads kommun, Länsstyrelsen och Värmlands museum. Kommunen har en stor andel av länets industriminnesmärkta byggnader och övriga lämningar och har inte de ekonomiska möjligheterna att utan stöd utifrån svara för drift och underhåll av alla dessa. KTU föreslår kommunstyrelsen att arbeta efter de intentioner som angivits. Kommunstyrelsen beslutar Nordmarks Hembygdsf. KFU att i nuläget avvakta med ett övertagande av fastigheterna och att i övrigt hänvisa till kultur/föreningsutskottets förslag.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 17 Ks 9 Dnr 7/05 Avsiktsförklaring avseende utveckling av industriprogrammen i östra Värmlands gymnasieskolor Östra Värmland hyser ett flertal företag inom stål- och metallbearbetning. Dessa besitter enskilt eller i grupper världsunik kompetens. År 2001 bildades klustret för stål- och metallbearbetning i östra Värmland för att trygga och utveckla näringslivet i regionen. Klustret arbetar med för branschen strategiska frågor. En av dessa är hur man tryggar tillgången på lokalt förankrad arbetskraft, vilket i sin tur har bäring på kommunernas ungdomsgymnasium och möjligheterna till kompetensutveckling. Representanterna för klustret och gymnasieskolorna har avlagt en rapport i ämnet 2003-10-29. Den nu framtagna avsiktsförklaringen avseende utveckling av industriprogrammen i regionens gymnasieskolor och som daterats 28 juni 2004 har framtagits i samråd mellan stålklustret och kommunerna. Avsiktsförklaringen har tidigare redovisats för barn- och utbildningsnämnden vid sammanträde 16 november 2004. Kommunstyrelsen beslutar L-E Dalin att godkänna den avsiktsförklaring avseende utveckling av industriprogrammen i regionens gymnasieskolor som daterats 28 juni 2004.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 18 Ks 10 Dnr Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga följande anmälningsärenden till handlingarna. 1. Arbetsmarknadsläget i Värmland- november och december 2004 2. Delegation Personalavdelningen 3. Barn- och utbildningsnämnden, protokoll, 2004-12-14 4. Service- och tekniknämnden samt au, protokoll, 2004-12-06, 2004-12-20 5. Region Värmland, protokoll, 2004-11-18, 200412-02, 2004-12-16 6. Handikapp- och pensionärsrådet, protokoll, 2004-09-17, 2004-11-12 7. Kultur- och turismutskottet, protokoll, 2004-09- 29, 2004-11-01 8. Ang. offentlig upphandling av datorer i Filipstads kommun 9. Budget 2005 BUN 10. Revisionsrapport rutinen för debitering av barnomsorgsavgifter 11. Fråga om återställande av Bergslagens Räddningstjänsts egna kapital Hällefors kommunfullmäktige 12. Museet Kvarnen, installation av hiss ansökan om utbetalning av stöd från Boverket
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 19 Ks 11 Dnr 19/05 Förslag om vissa justeringar av avgiftsreglerna inom äldre- och handikappomsorgen Socialförvaltningen har vid sammanträde 2004-12-09 med kontaktpersoner för Kommunala Pensionärs- respektive Handikappråden (KPR och KHR) diskuterat och gjort en översyn av effekterna av avgiftsreformen inom äldre- och handikappomsorgen den 1 juli 2002. Se bilagor. Svenska Kommunförbundet har därefter i cirkulär 2004-12-15, nr 2004:99, redogjort för en kammarrättsdom i Jönköping som gäller beräkning av hem-tjänstavgift enligt 8 kap 4 socialtjänstlagen och hänsyn till kyrkoavgift. Av cirkuläret, sid 2, andra stycket, (bilaga) framgår bl a att genom att lagstiftaren hänvisar till reglerna om inkomstberäkning i lagen om bostadstillägg till pensionärer blir konsekvensen att kyrkoavgiften automatiskt skall avräknas från den enskildes inkomst när avgiftsunderlaget bestäms. I den mån som staten också hjälper andra registrerade trossamfund än Svenska kyrkan att uppbära medlemsavgifter skall kommunens beräkning av avgiftsunderlaget ta mot-svarande hänsyn i dessa fall. Från och med inkomståret 2001 kan även andra trossamfund än Svenska kyrkan få in sina medlemsavgifter via skattsedeln. En förutsättning är att de fått regeringsbeslut om det. Sju registrerade trossamfund som fått sådana regeringsbeslut anges i cirkuläret. Regeringsrätten har inte beviljat prövningstillstånd vid överklagning av domen, vilket innebär att kammarrättens avgörande står fast. Socialnämnden beslutade 2000-04-04, 19, (bilaga) föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att beakta begravningsavgift, men inte medlemsavgift till Svenska kyrkan eller andra trossamfund vid beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Kommunfullmäktige beslutade senare enligt socialnämndens förslag. Denna regel måste ändras på grund av ny rättspraxis. Socialnämnden har vid sammanträdet 18 januari 2005, 8 beslutat föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att från och med 2005-03-01 ändra avgifterna för städning och tvätt i hemtjänsten vid så kallade serviceinsatser till 300 kronor per tillfälle för 2 rum och kök, 225 per tillfälle för 1 rum och kök, 150 kronor per extra städtillfälle och för tvätt, 1 säck, 225 kronor (max 6 kilo) samt att i enlighet med ny rättspraxis beakta såväl begravningsavgift som kyrkoavgift vid beräkning av avgift inom äldre- och handikappomsorgen från och med 2005-03-01.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 20 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifall socialnämndens förslag.
Kommunstyrelsen 26 januari 2005 21 Ks 12 Dnr Yttrande över Handlingsprogram Bergslagens Räddningstjänst; Förebyggande och Räddningstjänst Bergslagens Räddningstjänst förbund har för yttrande översänt Handlingsprogram Bergslagens Räddningstjänst; Förebyggande och Räddningstjänst. Remissversionen av materialet är daterat 2004-11-30. Eventuellt yttrande ska vara Bergslagens Räddningstjänst tillhanda senast 31 januari 2005. Den korta remisstiden har gjort att det inte är möjligt att avge ett genomarbetat yttrande i den normala beslutsgången. Kommunstyrelsen beslutar att uppdraga åt presidiet och Bo Forsberg att i samråd utforma ett yttrande för kommunens räkning. Ks-pres. B Forsberg