Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn: Fredrik Rosengren, Chef Ekonomistaben Telefon: 010-574 87 30 E-postadress: fredrik.rosengren@skatteverket.se 2. En kort sammanfattning av arbetet med jämställdhetsintegrering 2014 Skatteverket har valt att styra mot en jämställd verksamhet via ett av våra egna långa mål. Den aktuella handlingsplanen för jämställdhetsintegrering vilar på två ben. 1. Skatteverket behöver öka medvetandegraden hos chefer och medarbetare i vad jämställdhetsintegrering innebär kopplat till vår verksamhet, vilka de jämställdhetspolitiska målen är samt hur Skatteverket kan bidra till att de uppnås. 2. Skatteverket behöver säkerställa att verksamheten har ett jämställt bemötande. 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning Skatteverket har vid ett flertal tillfällen, på eget initiativ samt på uppdrag av Regeringen, analyserat olika aspekter av jämställdhet kopplat till beskattningsområdet generellt samt Skatteverkets verksamhet specifikt. Dessa analyser har resulterat i ett antal rapporter, vilka presenteras i korthet nedan. I regleringsbrevet för 2006 gav Regeringen Skatteverket i uppdrag att utreda förhållandet mellan beskattningen och de jämställdhetspolitiska målen. Detta uppdrag resulterade i rapporten Enklare skatter för ökad jämställdhet? Beskattningen och de jämställdhetspolitiska målen (Skatteverket 2007). Av rapporten framgår bl.a. att skattereglerna är könsneutrala i Sverige, men att skillnader i inkomst- och förmögenhetsstrukturen mellan könen ändå medför att beskattningen får olika effekt på kvinnor respektive män i vissa avseenden. Vidare tar rapporten upp att män står för hela 83 procent av de felaktigheter, i kronor räknat, som Skatteverket upptäcker och rättar i deklarationsgranskningen. Till viss del beror detta på att män har mer komplicerade inkomst- och tillgångsförhållanden än kvinnor vilket 1
medför att fler män än kvinnor gör fel i sina deklarationer. Men, till viss del beror det också på att män i högre utsträckning än kvinnor chansar och gör avdrag som de inte är berättigade till (Skatteverket 2007, s. 68). Under 2007 anlitade Skatteverkets Mälardalsregion en extern forskare som undersökte Skatteverkets bemötande gentemot medborgarna ur ett jämställdhetsperspektiv. Både det fysiska bemötandet på Skatteverkets expeditioner och det skriftliga bemötandet i korrespondensen med medborgarna undersöktes. Undersökningen resulterade i rapporten Jämställt bemötande Faktainsamling för att ge förutsättningar att skapa en mer jämställd verksamhet (Stenman 2007). I Stenmans rapport konstateras att Skatteverket bemöter kvinnor och män olika. I liknande behovssituationer får män generellt mer service än kvinnor, t.ex. får de mer guidning bland blanketter och broschyrer samt mer hjälp att fylla i blanketter (Stenman 2007, s. 13-14). Det är med andra ord inte behovet hos den enskilde individen som avgör graden av service, utan att Skatteverket förväntar sig att kvinnor och män har olika behov. Följande år, 2008, fick Skatteverket ett nytt uppdrag av regeringen med koppling till de jämställdhetspolitiska målen. Denna gång skulle Skatteverket närmare undersöka myndighetens bemötande av kvinnor respektive män och analysera i vilken utsträckning eventuella skillnader är motiverade av olikheter i individens behov (Regeringen 2007). Med anledning av detta skrev Skatteverket rapporten Det jämställda bemötandet En genomlysning av hur Skatteverket bemöter kvinnor och män (Skatteverket 2008). Rapporten tog sin utgångspunkt i Stenmans rapport från 2007, men jämförde med de enkätundersökningar som Skatteverket traditionellt sett mäter sitt bemötande på. Man kunde här konstatera att Skatteverket inte förmådde fånga upp ojämställdheter i bemötandesituationer via sin ordinarie uppföljning. Slutsatsen blev att även om Skatteverket har en hög rapporterad nöjdhet i sina enkätundersökningar, så är detta ingen garanti för att Skatteverket ger alla medborgare ett likvärdigt bemötande (Skatteverket 2008). 4. Skatteverkets uppdrag och mål kopplat till de jämställdhetspolitiska målen Skatteverkets övergripande uppdrag är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, bidra till ett välfungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet (Regeringen 2012). Detta uppdrag har flera kopplingar till de jämställdhetspolitiska målen. För att Skatteverket ska kunna säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn är det viktigt att skattefelet är så litet som möjligt. Som beskrivits ovan står män för hela 83 procent av de fel, i kronor räknat, som Skatteverket upptäcker och rättar i deklarationsgranskningen (Skatteverket 2007). Det kan därför antas att män också står för en större andel av skattefelet 1 än kvinnor, även om det av naturliga skäl är 1 Skattefelet definieras som skillnaden mellan den skatt som skulle ha blivit fastställd om alla redovisade sina verksamheter och transaktioner korrekt och den skatt som fastställs efter Skatteverkets kontroller. 2
svårt att leda i bevis. Detta är ett jämställdhetsproblem i flera aspekter. Dels bidrar inte män till finansieringen av den offentliga sektorn i den utsträckning som de borde. Dels ökar mäns ekonomiska utrymme i förhållande till kvinnors genom att de får skattelättnader som de inte är berättigade till. Skatteverket arbetar sedan länge med att minimera skattefelet bl.a. genom att förebygga och åtgärda fel och fusk. I skattekontrollen utvecklas urvalsmetoder och riskprofiler för att identifierar skattebetalare, som riskerar att göra fel eller fuska. Om män i högre grad än kvinnor gör fel eller fuskar påverkar detta liksom andra riskfaktorer utvecklingen av riksprofilerna och kontrollurvalet. Genom att bl.a. rikta kontrollen mot de som fuskar mest bidrar myndigheten redan till uppfyllelsen av det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Skatteverket är en av de största myndigheterna i Sverige och har dagliga kontakter med medborgare och företag. Genom att Skatteverket nu kommer att stärka det jämställda bemötandet kan Skatteverket lämna ett viktigt bidrag för uppfyllelsen av det övergripande jämställdhetspolitiska målet om ett jämställt samhälle, samtidigt som vi utför vårt uppdrag och bidrar till ett välfungerande samhälle för medborgare och företag. 5. Arbetet med jämställdhetsintegrering på Skatteverket Skatteverket har valt att styra arbetet mot en mer jämställd verksamhet via ett av våra egna långa mål: Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket. Hur detta mål kopplar till de jämställdhetspolitiska målen utvecklas vidare nedan (avsnitt 5.1). 5.1 Ett jämställt bemötande är ett viktigt bidrag till ett jämställt samhälle I Skatteverkets verksamhetsplan 2013 står det bl.a. att förtroendet för Skatteverket ska bygga på en strävan att alltid göra rätt saker på rätt sätt (Skatteverket 2013). En förutsättning för att kunna utföra vårt arbete på rätt sätt är att vi bemöter alla som kontaktar oss på ett likvärdigt sätt. Detta uttrycks också specifikt i verksamhetsplanen: Det är av stor vikt att alla bemöts respektfullt och på ett likabehandlande sätt (Skatteverket 2013, vår kursivering). Som beskrivits ovan har Skatteverket tidigare, med hjälp av en extern forskare (Stenman 2007), genomfört en kartläggning av bemötandet utifrån ett jämställdhetsperspektiv på några av Skatteverkets expeditioner. Kartläggningen visade att bemötandet inte var jämställt. Sedan 2010 har Skatteverket en ny bemötandeutbildning som alla nyanställda på Skatteverket förväntas ta del av. Bemötandeutbildningen berör i dagsläget endast ytligt områdena Kulturskillnader och Fördomar. De kunskaper som redan finns inom myndigheten om vikten av ett jämställt bemötande, främst ifrån 2007 års kartläggning, berörs endast med några få rader. 3
Skatteverket planerar att 2014 se över innehållet i bemötandeutbildningen som bl.a. riktas mot nyanställda, så att den blir mer konkret i hur och på vilket sätt som Skatteverket kan säkerställa ett jämställt bemötande. Detta gäller såväl i våra möten i servicesituationer och på våra informationsträffar, som i olika typer av kontrollsituationer (avsnitt 6, aktivitet 2). 5.2 Kunskap och utbildning Skatteverket kommer genom artiklar på intranätet att öka medvetandegraden hos chefer och medarbetare i vad jämställdhetsintegrering betyder kopplat till vår verksamhet och hur Skatteverket kan bidra till att de uppnås (avsnitt 6, aktivitet 1). Nationella Sekretariatet för Genusforskning har informerat om att de kommer att anordna ett antal kostnadsfria utbildningar för de myndigheter som deltar i pilotsatsningen på jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Av dessa utbildningar deltar Skatteverket gärna i följande: Utbildning för controllers Utbildning kring statistik och indikatorer Utbildning kring bemötandefrågor Utbildning kring kommunikation 5.3 Uppföljning Jämställdhetsarbetet ska vara en integrerad del i verksamheten och därmed planeras och följas upp på samma sätt som övrig verksamhet. Aktiviteterna och målen kommer att följas upp inom ordinarie uppföljningsrutiner. Dessa kommer att arbetas fram i samband med verksamhetsplaneringen 2014. 5.4 Stöd av Nationella Sekretariatet för Genusforskning Skatteverket kan komma att behöva stöd av Nationella Sekretariatet för Genusforskning kring en av de planerade aktiviteterna (avsnitt 6, aktivitet 2). 4
6. Aktivitetsplan 2014 Effekt Resultat Aktivitet Resurser Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket. Genom att Skatteverket har en jämställd medborgarservice bidrar Skatteverket till uppfyllelsen av ett jämställt samhälle. (Långt mål) Aktivitet 1: Skatteverkets medarbetare ska få grundläggande information om jämställdhetsintegrering, de jämställdhetspolitiska målen samt hur Skatteverket bidrar till att uppnå dessa. Aktivitet 1: Artikelserie på Skatteverkets intranät om jämställdhetsintegrering och de jämställdhetspolitiska målen samt hur Skatteverket bidrar till att uppnå dessa. Aktivitet 1: Beräknad intern tid: Ta fram artiklar till Intranätet 80 timmar (1 person heltid i två veckor) Ansvarig för aktiviteten är chefen för Kommunikationsstaben. Aktivitet 2: Skatteverkets verksamhet genomsyras av ett jämställt bemötande. Aktivitet 2: Ett tillägg till bemötandeutbildningen tas fram som behandlar hur, och på vilket sätt, som ett jämställt bemötande säkerställs. Aktivitet 2: Hjälp ifrån Nationella Sekretariatet kan behövas med hur tillägget till bemötandeutbildningen ska utformas för att målet med utbildningsinsatsen ska uppnås. Beräknad intern tid: Ta fram tillägg till bemötandeutbildningen beställarsidan 320 timmar (1 person heltid i 1 månad + övriga inblandade 160 timmar) Ta fram tillägg till bemötandeutbildningen producentsidan ca 250 timmar. Ansvarig för aktiviteten är utbildningssamordnaren på HK/PA. 5
7. Total kostnad och totalt ansökt belopp (stimulansmedel) (se bilaga för utförlig kostnadskalkyl) Total kostnad: Totalt ansökt stimulansmedel: 430 180 kr 430 180 kr 8. Samverkan Ett samarbete med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har inletts kring utbildning av Servicekontorens medarbetare avseende jämställt bemötande, och ingår som en del i aktivitet 2 (avsnitt 6 ovan). Samarbetet kommer att genomföras inom ramen för Servicekontorens befintliga organisation och styrningsmodell. 9. Referenser Regeringen (2012) Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Skatteverket. Finansdepartementet, Regeringsbeslut, Fi2012/889 samt Fi2012/4593 (delvis). Regeringen (2007) Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Skatteverket. Finansdepartementet, Regeringsbeslut 24. Skatteverket (2013) 2013 Verksamhetsplan för Skatteverket. SKV 190, utgiven i februari 2013. Skatteverket (2008) Det jämställda bemötandet En genomlysning av hur Skatteverket bemöter kvinnor och män. Dnr 131-538171-08/113. Skatteverket (2007) Enklare skatter för ökad jämställdhet? Beskattningen och de jämställdhetspolitiska målen. Rapport 2007:2. SOU 2007:15 (2007) JämStöds Praktika: Metodbok för jämställdhetsintegrering. Stockholm: Fritzes. Stenman, Maria (2007) Jämställt bemötande Faktainsamling för att ge förutsättningar att skapa en mer jämställd verksamhet. Rapport till Skatteverket 2007-11-30. 6