Minnesanteckningar från möte nr 1 med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö, torsdag

1(8) Handläggare Eva Ness 1 Minnesanteckningar från möte nr 1 med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö, torsdag Tid: torsdag, kl. 13:00 16:00 Plats: T-centralen, plan 2, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från handikapporganisationerna: Amir Amirriazi, DHR Lars Eklund, HSO/Hjärt och lungor Britt-Marie Färm, HOS Jaan Kaur, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Leif Pehrson, SRF Lasse Persson, HSO/Neuroförbundet Gunnel Skårstedt, SRF Pia Laurell, HSO/Mag och tarm Bengt Jansson, HSOs kansli Lennart Karlsson, SRFs kansli Hamaddah Mansour, Ombudsman SRFs kansli Från TF och WÅAB: Ditte Kahlström Jansson, SU/ Eva Ness, SU/ Thomas Silvander, Affärsförvaltare Intäktssäkring, Trafik TA Anna-Maria Landström, Specialist kvalitetsstöd, Trafik TA, Per Ekberg, Resenärsombudsman, Ledningsstaben och SU/Planering Åsa Tivelius, WÅAB Frånvarande: Tomas Hellström HSO TFs och WÅABs ärenden Ditte Kahlström Jansson hälsade välkommen och informerade att punkten om Försäljningskanaler utgår och ersätts av information från Per Ekberg, TFs resenärsombudsman. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(8) 1. Utvärdering enkelriktade spärrar Thomas Silvander och Anna-Maria Landström se bilaga Anna-Maria Landström visade resultatet av en undersökning, där man frågat personer i tunnelbanans- och pendeltågens entréer vad de tycker om de enkelriktade spärrarna. Novus har gjort 200 intervjuer per station samt även frågat spärrpersonalen vid Gullmarsplans tunnelbanestation och på Älvsjö pendeltågsstation. Frågorna har enbart gällt enkelriktningen. Undersökningen genomfördes under tre dagar och i tre olika tidsblock. Högtrafik morgon och kväll och ett pass mitt på dagen. Hänsyn har tagits till ålder och kön. De flesta var positiva men bättre skyltning efterlystes. Annars tyckte man att det var tydligt var man ska gå. Bättre flöden i rusningstrafik. Spärrarna närmast spärrvakten leder alltid in i tunnelbana eller mot pendeltåg. Det finns taktila stråk i golvet som visar om spärren leder ut eller in. Det finns ingen lista över vilka spärrar som enkelriktats och i vilken riktning det har gjorts. Spärrarna har enkelriktats på de stationer där det varit möjligt, enligt Thomas Silvander. DHR efterlyste bredare spärrar om systemet ska vara kvar. På samma sätt som på Centralen. Den spärr på T-centralen som tidigare var försedd med gammal öppning är numera borta, svarade Thomas på fråga från Anders. Till SRF har framkommit att synskadade har synpunkter på att spärrarna ser olika ut på olika stationer. Det vore bra att veta hur man ska gå, kanske kan man med lysrör indikera vägen. Ett bra förslag, sa Thomas. Vi arbetar för att spärrområdet ska se lika ut i möjligaste mån, svarade Thoma på fråga från Lennart. Genom bättre skyltning blir det förhoppnings lättare både för synskadade och alla andra. Vilken typ av skyltning blir det för oss som inte ser, undrade Gunnel. Det finns taktila lister, tre där man kan gå och en där man inte kan gå, enligt Lennart. När vi hittat ett enhetligare sätt att skylta, kanske vi kan lägga in det i reseplaneraren, sa Ditte. Information som alla har nytta av. Lennart efterlyser en taktil markering för hur man ska lägga SL Accesskortet. Svårt att veta när spärren öppnas, när man inte ser ordentligt. Angeläget med sådana markeringar. Vi har lämnat synpunkter på detta, sa Ditte. HSO tycker att man också kunde sätta en avläsare på framsidan av den breda spärren. Inte så ofta nya spärrar köps in, sa Ditte. De enkelriktade spärrarna är här för att stanna, svarade Thomas på fråga från Amir. De flesta tycker att det är bra. Korrigering ska ske på vissa stationer. Vi tar till oss frågan om bättre skyltning. Vilka tankar finns på förändringar när man flyttar Barkarby station, då man inte är bunden av gamla förutsättningar utan kan tänka nytt, frågade Jaan. Vid Solna station och uppgången mot Friends arena finns (eller ska möjligheterna finnas) att styra spärrarna för att styra flödena till arenan och från arenan, enligt Thomas. På mycket små entréer på pendeltågstationer finns tanken att man ska kunna växla flödena, beroende på om resenärerna ska ut eller in. Vi är inte där ännu, men tankarna finns.

3(8) Lennart tror att det kan bli problem med att märka spärrar som ibland går åt olika håll. Hamaddah frågade om det är möjligt att använda ljudsignaler för att det ska bli lättare att gå igenom. Det finns mycket att diskutera kring ljus- och ljudsignaler i spärrar, enligt Ditte. Man kan ha riktat ljud, så att spärrvakten inte behöver störas, tycker Lennart Vi noterar förslagen, enligt Ditte. Bra att det blir lätt för alla. I tunnelbanan använder man sig av manlig röst när tågen går söder ut och en kvinnlig röst när tågen går norr ut. Enkelriktade spärrar blev positivt även om vi trodde att det skulle kunna bli besvärligt. 2. Information från resenärsombudsmannen Per Ekberg se bilaga Det handlar om bemötande och rollen är kanske mera SL än TF. Skånetrafiken har haft resenärsombudsman i flera år. Per Ekberg ska träffa deras resenärsombudsman om några veckor och höra om deras erfarenheter. Det är tänkt att Pers arbete som resenärsombudsman ska gå igång från februari. En bättre kundrelation eftersträvas, för att p så sätt kunna upptäcka brister som kanske ingen vill prata om. Kunden kommer in via Go Excellent och kan sedan bli kopplad runt bland många handläggare. Om kunden inte blir nöjd med svaret kan ärendet eskalera. Tanken är att kunder som har sådana ärenden, ska gå via Per Ekberg. Per poängterade att han inte kommer att lösa sakfrågor åt någon annan. Förhoppningsvis ska vi hitta ett neutralt sätt att lösa ärenden som ger nöjda kunder. Ingen ska ringa RO istället för SL Kundtjänst, svarade Per på fråga från Amir. Något telefonnummer släpps inte ut. RO börjar i liten skala och bygger på vart efter. Per har mandat att fatta beslut kring sådant som ligger utanför SL Kundtjänst ramar, svarade Per på fråga från Jaan, t.ex. gränsbelopp för ersättning. En liten grupp diskuterar de speciella fallen. Om vi t.ex. har gjort fel, kanske ersättningen kan höjas. Bengt frågade hur man kan veta att RO finns när det inte kommuniceras ut. Per svarade att det finns en mejladress resenarsombudsmannen@sl.se. Bengt menade att kunderna vet ju inte att SLL finns. Hur kan man då veta? Bra fråga, sa Per. Det kommer att finnas en kort information på hemsidan. Lennart frågade vilken typ av frågor som RO kommer ta sig an. Det kunde Per inte svara på i dagsläget. Vanliga klagomål ska gå via SL Kundtjänst. Måste det vara specifika ärenden för att komma till RO, frågade Lennart. Det kommer in många synpunkter via SL kundtjänst varje dag, svarade Per. Kunderna får svar via SL Kundtjänst. Även om svaret inte är helt OK för kunden, kanske denne ändå är nöjd och då avslutas ärendet. RO kommer in om någon inte anser sig nöjd med svaret. Då ska kunden ha möjlighet att gå vidare. Enligt Kundtjänst finns det ett antal ärenden som bollas fram och tillbaka. Det är dem vi ska försöka fånga upp. Man kan då lägga in en textrad att resenären kan vända sig till RO via mejl. Kundtjänst kan också tala för resenären att det går att nå RO, men lämnar inte ut något telefonnummer. Det måste finnas ett kundtjänstärende i botten för att RO ska ta sig an ärendet. Framtiden får utvisa hur det blir. Bengt tror att det kan bli stor efterfrågan på ROs tjänster. Det är därför som vi börjar försiktigt. Annars finns risken att vi måste backa om det blir för mycket, svarade Per. Det borde finnas beredskap om det blir många frågor, tycker Bengt.

4(8) Vi har ju de som mejlar 10 gånger/dag blir RO ett bollplank i sådana fall, frågade Ditte. De kanske hamnar hos RO till slut, sa Per. RO kan tänka sig att komma till Resursgrupp Färdtjänst möte, men färdtjänsten är inte med i ROs tjänst ännu, svara Per, på fråga från Amir, men kommer nog att komma med också, tror Per. RO handlar om att hitta systemfel i vår organisation och inte att hitta fel hos Kundtjänst. Vissa typer av sakfrågor kanske hamnar hos RO. Ur det kan vi få en ny faktabas där man kan diskutera lämplig nivå på de frågor där resenärerna är uppenbart irriterade. Förvaltningschef/VD Anders Lindström vill hitta nya former att ta till sig kundernas synpunkter. Här ar vi chans att diskutera öppet. Det finns planer på att inrätta någon form av kundråd där ska RO vara med. Arbetet är litet försenat. Det finns en ny tjänst på Strategiskt utveckling, Sektion Planering, som ska utveckla kundkonceptet strategiskt. Charlotte Rosengren, som har tjänsten, är mycket ambitiös. Vi kommer troligen att få ett annat synsätt på kundfrågorna. Det vore bra om Charlotte kunde komma till resursgruppen och prata om sitt arbete i slutet på året. På fråga från Bengt om organisationerna kan skriva om RO på sidan hemsidor, svarade Per att det är bra om de väntar tills vi själva har lanserat tjänsten. Lennart refererade till taltidningen för synskadade. Han kommer att nämna för redaktören vad som är på gång. Per tycker det är bra att vi kan få ut informationen och att den information som går ut är riktig. Per kan komma tillbaka och lämna ytterligare information när RO har börjat fungera, tycker Ditte och Per. 3. Rekommendationer för hjälpmedel i SL-trafiken - Ditte Vid samverkansrådet i november var Tomas Ojala och informerade utredning som gjorts kring detta med säkerhetspersonal och hur vi ska förhålla oss till hjälpmedel i kollektivtrafiken. Man har arbetet med samtliga trafikslag under hösten 2013. Ditte har presenterat utredningen för SLs ledning och fått godkännande att arbeta vidare enligt förslag i utredningen. Det finns vissa förbehåll att resa med hjälpmedel i SLtrafiken, utifrån vad bussarna och tågen erbjuder av utrymme. Det finns ca 5700 rullstolar i Stockholms län. Om 10 15 år kommer antal hjälpmedel och människor att öka, då kan det bli utrymningsproblem. Vi vill inte gå ut och säga att man inte får ta med sitt hjälpmedel. I dagens bussar är utrymmet begränsat. Rullstolar med styre, får inte tas med på buss. Mötet protesterade mot ordvalet rullstol med styre, det heter elmoped. Regler och rekommendationer skiljer sig mellan bussar och spårfordon. Vi har gjort mätningar. Bredden mellan fönster och vältskyddet, som man har rullstolen mot är max 75 cm enligt Buss 2010. Så fungerar det redan idag. Om du har en elmoped med styre får du inte följa med av säkerhetsskäl. Jaan är bekymrad över de mått som nämns, eftersom många elrullstolar ligger mellan 126 och 140. Permobilen ligger på 850. I stora områden finns inte någon spårtrafik att tillgång, bra buss. Då fungerar inte 120, enligt Jaan. Även om det går och man får åka med, finns det alltid de som t.ex. står med måttband och vägrar ta med någon i rullstol om måtten står skrivna i något dokument. Det är en säkerhetsrisk, enligt Ditte, men vi måste titta vidare på dessa frågor. Vi tar med oss vad Jaan säger sa Ditte. Kan man inte kräva ökat utrymme, frågade Bengt. Det arbetar man med i Buss 2010, enligt Ditte. Amir tycker

5(8) säkerhetsaspekterna ska tas upp när man kontaktar Hjälpmedelscentralen. Medlemmarna vill ju kunna använda kollektivtrafiken. Tillsammans med hjälpmedelscentralen bör man tänka på att den ska komma in i bussen. Jaan tycker att det finns risk för att maximerade mått kan hejda utvecklingen. För dagens bussar finns det begränsningar. Buss 2010-gruppen får ta till sig frågorna. I spårfordon har vi mätt upp 130 som max, för att man ska kunna manövrera runt. Grundliga mätningar har gjorts och på vissa fordon är det gränsfall även för 130. Rampen sätter måttet 300 kg. På hjälpmedelsinstitutet har Ditte kontakt med chefen, som funderar på vem som ska samarbeta med Ditte för att diskutera kring hur arbetet ska ske i framöver. Vi sätter inte stopp. Man kan åka med en rullstol som är 140. Kanske behövs en kompletterande rullstol för resor med kollektivtrafiken. Det är ju landstingets pengar. Hjälpmedelsförskrivarna ska utbildas och informeras. Längd och bredd ska framgå i beställningsportalen. Ditte har haft kontakt med alla rullstolsleverantörer som landstinget handlat upp, om hur breda och långa deras stolar är. Man måste kanske fatta beslut om att alla inte kan åka, men de flesta klarar 130, enligt Ditte. I kommande RiTill, som tas i juni 2014, kommer vi att försöka få in dessa förslag. Rollatorer och hundförare ska också få plats, det borde finnas mera utrymme, tycker Lennart. Ditte sa att det blir stort utrymmet på A35 t.ex. på buss är det ett problem, då man måste ta bort säten. Ylva har fått kämpa med Buss 2010-gruppen. Vi vill åt samma håll, men bussbranschen vill inte. Vi får hoppas på en bättre utveckling i framtiden. Vi har lyckats stoppa möjligheterna att ta med sig cyklar ännu så länge.frivilligt valt hjälpmedel utnyttjas av 1 %. Jaan sa att SL är ju inte bara till för Stockholmare. Vi kan inte bara titta på hjälpmedelscentralerna i Stockholms län. Vi har 50 % av landets kollektivtrafik, enligt Ditte. Först och främst ska vi jobba med våra egna centraler. Ditte tycker att hela landet borde ha samma regler. Mejla synpunkter till Ditte. Som gör så gott hon kan med begränsade utrymmen. Jaan avslutade med att säga att Ditte har gjort ett bra jobb.paus 5. Information från WÅAB Åsa Tivelius 5.1 Färdtjänstkort inom Waxholmsbolaget Från 1 maj 2014 har landstinget fattat beslut att de som har färdtjänstkort ska kunna resa fritt som i den övriga kollektivtrafiken. Det finns olika zonindelningar för färdtjänsten, enligt Bengt. Zongränsen går vid 30 km. När man reser i kollektivtrafiken finns inga begränsningar, enligt Jaan. Precis som i övriga kollektivtrafiken samma regler från 1 maj 2014 inom Waxholmsbolaget, enligt Åsa. Tekniken kan ställa till det på några fartyg, då alla kanske inte har SL Accessutrustning från 1 maj. Oavsett teknik eller vilka kortläsare som är installerade till 1 maj, åker alla med färdtjänskort tillsammans med sin ledsagare gratis. Biljetten är till för att fartygen måste räkna alla passagerare som är ombord hela tiden vid en ev. olycka el förlisning. ( Lag krav.) På båtar måste alla ha en egen biljett. Om man har ett vanligt månadskort eller reskassa får man betala som vanligt svarade Åsa på fråga från Bengt och då är det särskild taxa för WÅABs trafik. Reskassan är annorlunda i WÅAB-trafiken, som har en annan zonindelning. Det är samma fysiska kort. Man kan lägga resor för både land- och sjötrafik på samma kort.

6(8) På fråga från Anders om man kan dra två resor för två personer, på Anders kort, svarade Åsa att det är samma reskassa och samma betalsystem, men det dras olika mycket taxa vid olika resor. Alltså, du kan resa på samma reskassa, men om du först åker t.ex. en bussresa, så dras medel från din reskassa, sedan går du ombord på ett fartyg, betalar igen med reskassan och det dras åter igen från din reskassa. Kortet kan fyllas på vid terminalen och på båtarna. Vi kommer att eftersträva samma betalningssystem i hela kollektivtrafiken. Man kan även kunna fylla på Accesskortet hemifrån. I Hamntrafiken, dvs Djurgårdsfärjan, där åker man gratis+ ledsagare, om man är innehavare av färdtjänstkort, redan nu. Om man inte har färdtjänst, utan ska betala en ordinarie biljett, så åker man antingen på ett månadskort, alternativ så köper man en enkelbiljett vid färjan, 45 kr. Pendelbåtarna, d.v.s. Sjövägen, Nacka Strand - Lidingö in till Nybrokajen, där åker man gratis+ledsagare redan nu på färdtjänstkortet. Vanlig biljett är däremot, månadskort eller Zon A, d.v.s. två kuponger, eller övergång från annan SL resa om tid finns kvar för övergång. Precis som en exempelvis bussresa med byte. Åsa tror att det även kommer standardresor på WÅABs resor och en typ av rabattsystem, på fråga från Lennart. 5.2 Utflykt med Waxholm 1 (HSO) Datum för utflykten bör bokas. Efter 17 april bättre utbud. Vi reser ut med ett fartyg och hem med ett annat. Alla bör boka in, boka in 2 3 datum. Ett 20-tal personer följer med. OK att träffas kl. 09 och tillbaka vid 15 16-tiden. Åsa kollar lämpligt datum efter 17/4 och mejlar Ditte. Vi måste kolla tillgänglighetsanpassningen t.ex., enligt Ditte. 5.3 Utbildning kundtjänst (HSO) En fråga vi ska jobba med. Ditte har avstämning med Kalle från SL Kundtjänst ungefär varannan vecka. Ditte tar upp utbildning om WÅAB med Kalle när de ses nästa vecka. Personalen ska även kunna svara på WÅABs frågor, att de också lär sig tillgänglighetsfrågor för fartygen. Enligt Åsa finns det en person på Go Excellent som har arbetet på WÅAB. 5.4 Koppling fartyg, buss och färdtjänst (HSO) Åsa har pratat med reseplanerare på WÅAB, som är uppdaterad gällande försenade bussar. När han får informationen meddelar han fartyget. Ålstens brygga, som togs upp vid förra mötet, är ett problem dock. Operatören som körde bussen hade inte lämnat information, varför det inte fungerade för resenären. Om det inte stämmer mellan buss och fartyg, meddelas fartyget och båda stannar i möjligaste mån. Om det är tät trafik 30 min 1 timme, gör inget. Annars kan man komma tillbaka med taxibåt. Vår ambition är aldrig att lämna någon, vid något tillfälle. Vi löser det från tillfälle till tillfälle och undviker att situationer uppstår där det blir besvärlig väntan. Bengt berörde passning färdtjänst och båt. Bilarna kommer bara en gång i timmen och den som reser med färdtjänst kan få vänta länge. Cecilia Walldén, på WÅAB, jobbar med biljetter och Go Excellent. Vi måste eftersträva att ha samma funktion som TF, sa Åsa. Färdtjänst borde rätta sig efter båtarna, tycker Lennart. På färdtjänsten har man sagt att man ska titta över detta och synka bättre. Båtarnas ankomst till Stavsnäs skiljer sig mellan sommar och vinter, svarade Åsa på fråga från Leif. Korresponderar med bussarnas ankomst och avgång, sa Åsa. Avgångstiderna för färdtjänst behöver

7(8) vara mera flexiblad. Ditte föreslog att Åsa träffar Kenneth Svärd och pratar igenom dessa frågor. Mejla ut till resursgruppen vad som kommer ut av det mötet. Koppling färdtjänsten/fartyg, att färdtjänsten väntar när båten kommer in. Resursgrupp Färdtjänst har möte 20 mars. Åsa kontaktar Kenneth Svärd och resonerar hur vi löser på enklast sätt. Frågan hanteras i Resursgrupp Färdtjänst, sa Ditte. Det tycker mötet vad OK. 5.5 Var hamnar WÅABs obesvarade frågor, bevakningslistan? (HSO) Dessa frågor tas upp på bevakningslistan. Lars hade en skrivelse från WÅAB från 2010 om tillgänglighet t.ex. där alla båtar finns med. Dessa skrifter finns kvar men är tyvärr inte uppdaterade, enligt Åsa. Vi ska inventera fartyg och bryggor igen. Informationen finns på hemsidan. Vi kan trycka upp distribuera ut. Samarbetet med Skärgårdsstiftelsen nämnde Pia. Vi har samarbete ibland, i olika forum, när vi har frågor som gränsar till varandra.vi skapar dokument på modernt sätt, tidanpassas så att man lätt ska kunna söka på hur det ser ut vid olika öars bryggor, hur långt det är till en bensinstation mm. Vår inriktning är att beskriva trafik. Vi kommer att få ett uppdrag från Länsstyrelsen, där vi ska beskriva bryggor ur tillgänglighetssynpunkt och även andra funktioner och service på öarna med mera turistinriktning. Pia tycker att de hade större utrymme när de var inom WÅAB. Leif frågade vilka båtar färdtjänstkortet gäller på. Enligt Åsa kommer det att gälla på alla fartyg som är upphandlade eller ägs av WÅAB. Till Landsort gäller färdtjänstkortet. För tillfället har vi inte avtal med Strömma, om vi åter igen träffar avtal med dem så är det fortfarande deras taxa som gäller och den hanteras inte av oss. De är inte entreprenörer, ingår inte i vår trafik och i vår tidtabell är det markerat att det inte är våra biljetter eller taxa ombord utan Strömmas egen taxa. Mejla frågor till Ditt. Kundtjänst kan också besvara frågor. Vi gör sammanställning på biljetter och spaltar upp hur det är med färdtjänst, hur reskassan ser ut och fungerar samt vad s0m gäller för Djurgårdstrafiken, sa Åsa. På pendelbåtarna gäller SL Accesskort. 6. Övrigt Punkter från Ditte: Påminde om träff 6 februari. En tillfällig bussterminal ska byggas i Haninge på tre år. Haninge kommun bygger. Svårt hitta en bra lösning. Det nya läget innebär både långa och vertikala förflyttningar. Vi får inget gehör från Haninge kommun för våra krav på tillgänglighet. Vi har inga ritningar. Om ni har representanter i kommunen, se till att de sätter sig in i ärendet, uppmanade Ditte. Det finns ett handikappråd i Haninge, som kan kontaktas.

8(8) SRF: Enligt Gunnel plogas cykelbanor men inte gångvägar, varför man inte känner de taktila plattorna vid busshållplatserna och vet inte var man ska stå. Det är heller inte skottat i busskurerna. Frågan har varit uppe tidigare var ligger frågan nu? Ditte sa att vi får skicka frågan vidare till TA, som har hand om den. Vi har haft frågan upp i Vallentuna också. Kommunen svarar för all snöröjning utom inne i busskurerna, som SL via entreprenören har hand om, enligt Leif, som tycker att det är orimligt att olika entreprenörer sköter detta. Vi kommer ingen vart, enligt Ditte. Skrivningen i budget lyder ungefär man ska ta hänsyn till olika årstider. Enligt Lennart borde det någonstans finnas någon liten kommun, där det fungerar, som kan användas som modell. Huddinge kommun har skrivit om sina avtal för att få bättre snöröjning, för att kvinnorna reser mera. Snöskottningen kanske fungerar bättre i Huddinge? SL har ju tjänstemän som har kontakt med kommunerna. Någon borde kunna kontakta Huddinge kommun hör efter hur det är. Ditte sa att man kanske kan höra med SL Kundtjänst hur många samtal som har kommit in till dem. Ditte har varit med på möten med kommunerna på strategisk nivå. I vår ska Ditte följa med ut på kommunmöten, där det blir mera på detaljnivå. Busstrafiken i Skarpnäck (SRF) Linjerna 180/181 är avstängda tillfälligt. Det är en kundtjänstfråga, enligt Ditte. Britt-Marie berättade att Lasse och hon suttit i juryn som utsåg Sektion Hållbar utveckling till vinnare av Stockholms stads St. Julianpriset. Det blev ett stort lyft för Ylva och Ditte. Vi fick stor uppmärksamhet på vår stora dag. Ditte avslutade mötet med att vi ses 6 februari 2014. Antecknat av Eva Ness