DOKUMENTATION 2008-04-03 Nationellt nätverk mot korruption, mutor och jäv Dokumentation från nätverksträff den 3 april 2008 Närmare ett sextiotal deltagare från drygt fyrtio myndigheter samlades torsdagen den 3 april på Piperska Muren i Stockholm för den andra nätverksträffen i Nationellt nätverk mot korruption, mutor och jäv. Temat för denna träff var Pro-aktivt arbete mot korruption med stöd av internkontroll. Inledning Nätverksträffen inleddes med att Vervas generaldirektör Lena Jönsson hälsade välkommen. Därefter lämnades ordet över till Margaretha Dahlin Blohm, enhetschef för Kompetensstödsenheten på Verva och ansvarig för nätverket. Margaretha gladdes åt den välfyllda salen och att intresset för frågan varit fortsatt stort även inför denna träff. Margaretha berättade att nätverkets aktiviteter just nu består av den här typen av seminarier. Under nätverksträffarna ges tillfälle att resonera kring frågeställningar som fångats upp bland nätverkets medlemmar vid tidigare träffar. Denna gång resulterade det i temat internkontroll. Margaretha presenterade programmet: De nya reglerna om intern styrning och kontroll för myndigheter som införts kommer att presenteras. Regeringskansliet kommer att berätta om sitt arbete med gåvoriktlinjer och Öhrlings PricewaterhouseCoopers delar med sig av sina erfarenheter kring att utreda och förebygga interna oegentligheter. Det blir tillfälle för ytterligare erfarenhetsutbyte under eftermiddagen då arbetet går vidare i mindre grupper kring ett par frågeställningar. Vi har försökt att dela in grupperna så att myndigheter med liknande problematik, förutsättningar är i samma grupp, berättade Margaretha. Därefter lämnades ordet över till Björn Blomquist från Riksenheten mot korruption. Vad har hänt sen sist? Inledningsanförande av Björn Blomqvist, Riksenheten mot korruption Björn Blomqvist, vice överåklagare vid Riksenheten mot korruption, inledde med att redogöra för vad som har hänt sedan de drygt åtta månader sedan nätverket sist träffades och konstaterade att det är mycket som har hänt sedan dess.
DOKUMENTATION 2 (10) På den kriminalpolitiska sidan har nya regler om intern styrning och kontroll för myndigheter införts. När det gäller själva regelverket kring mutor och bestickning sker överväganden om en översyn inom regeringskansliet. Inom regeringskansliet pågår ett arbete med nya riktlinjer bl.a. för gåvor. Myndigheterna har även lagt ner mycket möda på att utforma policys och riktlinjer setts över och en mängd utbildningar har genomförts. Björn tycker sig också se att man är mer medveten och alert på olika riskområden. Det är viktigt att det proaktiva arbetet åtföljs av en reaktionsmodell när oegentligheter upptäcks. Det är en förutsättning för att det proaktiva arbetet ska vara trovärdigt, poängterade Björn. Här fyller internkontrollen en viktig funktion. Det sker inga dramatiska förändringar av antalet inkomna ärenden till riksenheten. Prognosen ligger på mellan 70 100 nya ärenden per år. För närvarande pågår ca 95 ärenden hos riksenheten i olika stadier. Ett par ärenden ligger i Högsta domstolen. Fortfarande avser ungefär hälften av riksenhetens ärenden privat respektive statlig verksamhet. Det handlar om komplexa korruptionsärenden, från det stora till det lilla. En viktig del av det arbetet handlar om att hitta gränserna. Här har det skett en utveckling hos rättsväsendet. Både friande och fällande domar på ett tydligare sätt markerat gränslinjerna för vad som är tillåtet och vad som leder till straff. Det kräver envishet att driva detta och riksenheten kommer att fortsätta det arbetet. Myndigheternas möjligheter att hantera misstankar och påståenden om korruption har utvecklats. SIDA, som tidigare utsatts för kritik, kan tas som ett exempel på hur man kan hantera dessa frågor. De har visat på stor öppenhet och arbetat i nära samverkan med riksenheten med fortlöpande avstämningar att ta tag i felaktigheter och återskapa förtroendet. Att utarbeta gåvoriktlinjer är en viktig hörnsten av myndigheternas arbete mot korruption. Det är viktigt att se till att de följs och att de följs upp. Här upplever Björn att det finns arbete kvar att göra för att de ska vara så tydliga som möjligt. Det är viktigt för personalen, för förtroendet och för ett eventuellt utredningsarbete. Varje tveksamhet är till nackdel för alla parter, utom de ohederliga, menade Björn. Sverige är kanske inte ett land som förknippas med mutor och bestickning men Björns personliga reflektion är att det förekommer mycket mer korruption än vad vi tror. Vid det förra mötet lyftes bl.a. riskerna för olika former av korruptionsbrott fram och behovet att finna motmedel. Björn avslutade med att kommentera något om utvecklingen inom området. Några klara tendenser finns inte, men från riksenhetens arbete noteras att man fortfarande inte kan se att den organiserade brottsligheten har ökat
DOKUMENTATION 3 (10) användningen av mutor. Å andra sidan speglas vissa uttalanden i media att den organiserade brottsligheten upplever mutor som ett effektivt påverkansmedel. Det kan med andra ord finnas ett mörkertal här. Informationshantering är ett ökande riskområde. Med tillräcklig kunskap kan man göra rejäl skada innan man blir upptäckt. I dagens samhälle är det inte längre tjänstemän som hanterar dessa frågor i sin yrkesutövning utan unga killar och tjejer med IT-kunskaper, med en vardag och ett umgänge som ser annorlunda ut än tidigare tjänstemäns. Det har förekommit försök att avlyssna åklagare osv. Detta område är svåröverblickbart. Det krävs tålmodighet och uthållighet från myndigheternas ledningar för att motverka olika former av korruptionsbrott. Utbyte av erfarenheter och kunskap ökar påtagligt möjligheten att hantera olika frågor när olyckan är framme. Utvecklandet av nätverket är ett viktigt steg i detta arbete. Det som vi gör under dagens konferens utgör ytterligare en plattform i arbetet. Det är också en resurs i sig för alla de myndigheter som idag finns representerade här. Nätverket har kommit till i rätt tid för att få perfekt vind under vingarna. Intern styrning och kontroll samt internrevision i staten Thomas Küchen och Per Johansson, Finansdepartementet Anförandet inleddes med att Thomas och Per berättade om bakgrunden till att regeringen valt att tafram det nya ramverket. Inledningsvis konstaterades att frågor om internkontroll i vid mening rönt stort intresse såväl internationellt som nationellt i o m exempel såsom Enron, Skandia och Systembolaget. Vidare noterades att även resultatet av Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna indikerat ett behov ett sådant ramverk inom staten. Därtill kommer att något som gör Sverige unikt i jämförelse med många andra länder är den svenska välfärdsmodellen. Den karaktäriseras bl.a. av ett generellt, skattefinansierat, välfärdssystem. Ur ett legitimitetsperspektiv är det helt avgörande att våra gemensamma medel används klokt och effektivt. Det finns ingen anledning att ställa lägre krav på ordning och reda i svensk statsförvaltning än i andra länders förvaltningar eller än vad som gäller inom det privata näringslivet. Det finns även en poäng med att de krav och regler som gäller för statliga myndigheter är likartade de som gäller i övrigt såväl nationellt som internationellt. Det är motivet till att regeringen valt att utforma regelverket för statliga myndigheter gällande intern styrning och kontroll samt internrevision utifrån vedertagna modeller. Motiven har således varit att skapa förutsättningar för ansvarsutkrävande, att skapa förutsättningar för bättre uppföljning samt att bibehålla och stärka förtroendet för förvaltningen och i förlängningen hela välfärdssystemet.
DOKUMENTATION 4 (10) Därefter redogjorde Thomas för de riktlinjer och komponenter som utgör ramverket för intern kontroll och styrning. Ramverket omfattar Myndighetsförordningen, Förordningen om intern styrning och kontroll, Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag samt Internrevisionsförordningen. Förordningen om intern styrning och kontroll tar sin utgångspunkt den s.k. COSO-modellen. I förordningen regleras några av de mera centrala momenten i arbetet med intern styrning och kontroll och som ledningen har ett odelat ansvar för. En viktig dimension som dock inte låter sig regleras är kontrollmiljön. Kontrollmiljön bärs upp av sådant som integritet och etik, personalens kompetens, organisationsstruktur, ledningsfilosofi, m.m. När det gäller det senare var det ett viktigt budskap att legitimiteten och trovärdigheten i arbetet med att värna och stärka den interna styrningen och kontrollen skapas genom ledningens agerande. En väl genomförd riskbedömning är grunden för ledningens arbete med intern styrning och kontroll. Därefter måste ledningen ta ställning till vilka risker som ska hanteras genom olika kontrollaktiviteter. Givetvis måste en avvägning ske mellan å ena sidan kostnaderna för att hantera riskerna och å andra sidan de förväntade kostnaderna som uppstår om en identifierad risk realiseras. Frågor som man behöver ställa sig är vilka risker som man kan leva med, vilka behöver vi reducera, vilka behöver vi eliminera. Minst lika viktig är uppföljningen och utvärderingen där man ställer sig frågan Fungerar nu detta, har vi hanterat riskerna? Kontrollsystemet behöver följas upp systematiskt och nya risker måste analyseras och omhändertas kontinuerligt. Thomas betonade även information och kommunikation som en viktig del av den fortlöpande processen gällande intern styrning och kontroll. Per fortsatte med att berätta att Sverige aktivt drivit frågan om en effektiv och säker hantering av EU-medel och att kandidatländerna måste uppfylla de författningskrav som EU ställer innan medlemskap kan beviljas. När det upptäcktes att Sverige var en av få medlemsstater som inte hade riggat ett ramverk för intern styrning och kontroll uppstod ett förtroendeproblem i vårt förhandlingsarbete. Det nya ramverket ger bättre förutsättningar att hitta oegentligheter. Det skapar även en helt annan arena och möjlighet att följa upp i bl.a. mål- och resultatdialogen. Inom Regeringskansliet behöver vi fortsätta arbetet för vilka myndigheter som ska följa ramverket och ett arbete med kriterier har påbörjats, berättade Per. Det handlar bedömning av väsentlighetskriterier samt risker. Dessa kriterier ska vara vägledande för vilka myndigheter som ska inrätta internrevision och således omfattas av förordningen om intern styrning och kontroll. De väsentlighetskriterier som är vägledande är bl.a. verksamhetens totala kostnad då dessa överskrider 1 mdr, antalet årsarbetskrafter överskrider tusen personer samt om balansomslutningen överskrider 5 mdr.
DOKUMENTATION 5 (10) Riskbedömningen handlar om faktorer såsom hantering av EU-medel, organisation är decentraliserad eller har långtgående delegering av ansvar och befogenheter, risk för korruption och mutor m.m. Hur kriterierna tillämpas behöver förfinas eftersom bedömningarna sker av respektive ansvarigt departement. Hur kan man använda internrevisorerna i arbetet mot korruption och oegentligheter? Internrevisionen arbetar på ledningens uppdrag. Internrevisionen förväntas inte vara någon expert men genom sin kunskap och erfarenheter kan det vara en viktig part att engagera vid misstanke om oegentligheter och bistå ledningen i att ta fram underlag för bedömning. Efter utförd utredning bör genomföra en uppföljning genomföras. En rapport måste tas fram och resultat och förbättringsåtgärder bör presenteras. Rapporten bör även föreslå om det finns behov av att ytterligare utreda. Det finns olika indikatorer som revisionen är uppmärksam. Det handlar om attribut eller faktorer i verksamheten såsom motivation, möjlighet och moraliskt rättfärdigande. Därutöver finns allmänna indikatorer såsom frånvaro av en god förvaltnings- och ledningsstruktur, ledningen motverkar en ifrågasättande kultur i organisationen, internrevisionen är ineffektiv eller ges inte rätta förutsättningar att arbeta, den interna styrningen och kontrollen är bristfällig. Det viktiga är att systemet för intern kontroll och styrning riggas efter verksamhetens behov och förutsättningar. Allt kan inte åtgärdas. Det handlar om att hitta en nivå för en rimlig ambitionsnivå för säkerheten. Dokumentation och uppföljning är också viktiga delar av systemet. Sist men inte minst är det viktigt att det bygger på tydliga roller och ansvarsområden. Detta kan inte understrykas nog, avslutade Per. Arbetet med nya gåvoriktlinjer mm inom Regeringskansliet Bengt Nordqvist, Regeringskansliets förvaltningsavdelning Bengt Nordqvist, chefsjurist vid Regeringskansliets förvaltningsavdelning, berättade om arbetet med att ta fram nya gåvoriktlinjer för Regeringskansliet. Riktlinjerna gäller i första hand statsråden, men ger även uttryck för allmänna principer som gäller för all personal inom Regeringskansliets vid gåvor och andra former av erbjudanden. Utvecklingen går mot ett mer restriktivt förhållningssätt än tidigare. Huvudregeln är att alla gåvor tas emot inom ramen för statsrådets uppdrag. Några statsråd för många gåvor. För statsråden kan det ofta vara rent oartigt att tacka nej. Det måste finnas rutiner för hur gåvor tas emot och hanteras.
DOKUMENTATION 6 (10) Gåvor ska föras in i ett register. Det enda undantaget är gåvor som saknar ekonomiskt värde. Stöldbegärliga gåvor fotograferas dessutom. Varje gåva ges ett löpnummer i registret och ges en beskrivning. Det ska även framgå vem som har tagit emot gåvan, vem som har skänkt den, när och i vilket sammanhang gåvan togs emot och var gåvan förvaras. Hovet har varit förebild för hanteringen. Det är mycket vanligt förekommande att man får gåvor i form av mat och dryck. Alkohol är inget ovanligt. Utgångspunkten är att detta ska användas i samband med representation i Regeringskansliet, Haga slott, Harpsund eller Sagerska huset. Detta gäller framför allt vin. Sprit kan vara ett problem. Det förekommer att man ibland kontaktar givaren och talar om att gåvan blir ett problem. När det gäller enklare matvaror eller färskvaror som har kort hållbarhetstid, är huvudregeln att det ställs ut i gemensamma utrymmen. Möbler prydnadsföremål, böcker m.m. försöker man placera i gemensamma utrymmen eller i tjänsterum. Här ser man en stor fördel med att ha infört ett register där man ser vad gåvan förvaras. Gåvor kan behöva utrangeras. Detta ska dock inte göras förrän tidigast efter tre år och ska ske med respekt för givaren. Gåvorna som utrangeras ska inte säljas på den öppna marknaden eller skänkas till privatpersoner som kan avyttra dem kommersiellt. Ett särskilt område för gåvoriktlinjerna är hur man hanterar inbjudningar. Man måste fundera över i vilken egenskap och i vilket syfte man deltar. Här är det viktigt att ha en levande diskussion kring problematiken. Bengt avslutade med att berätta om att man även sett över vilka förutsättningar som behöver råda för att Regeringskansliet ska kunna agera sponsor av något evenemang. Förhållningssättet är även här restriktivt och det handlar framför allt om sammanhang som främjar bilden av Sverige. Interna oegentligheter Per Storbacka och Ulf Sandlund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Huvudfrågorna för Per och Ulfs anförande var; Hur omfattande är korruption i Sverige och Hur arbetar Öhrlings PricewaterhouseCoopers med att utreda och förebygga interna oegentligheter? Som en kommentar till Björns uppfattning om att korruptionen i Sverige egentligen är mer utbredd än vad man tror menade Ulf att det enligt deras erfarenheter är förekommande i såväl den privata som den offentliga sektorn. Vartannat år genomför Öhrlings PricewaterhouseCoopers en undersökning av i vilken utsträckning svenska organisationer drabbats av ekonomiska oegentligheter. Att Sverige fortfarande ligger lite lägre menar man beror på att man inte har lika många kontroller. Var tredje fall av incident består av bestickning eller tagande av muta. Man har sett att ofta är det inte internkontrollen som leder till upptäckt utan slumpen och anonyma tips som spelar in. Det gör att man
DOKUMENTATION 7 (10) tror att mörkertalen är mycket stora. Korruption har fått en helt annan uppmärksamhet de senaste åren. Detta syns i undersökningen om vilka typer av ekonomisk brottslighet som man tror förekommer i det egna landet och den egna sektorn där man i ökande grad föreställer sig förekomsten av korruption. Vad får man för skador när man drabbas av ekonomiska oegentligheter? Det handlar om dyrare och sämre inköp, en sund konkurrens sätts ur spel, arbetsplatsmoralen urholkas, arbetsmiljön försämras och media sätter verksamheter under press. Dessutom kan det om korruptionen blir allmänt känd bli svårt att behålla och nyrekrytera nyckelkompetens till organisationen. Inom näringslivet kan det dessutom handla om bötesbelopp och stora latenta skatteproblem. Per fortsatte med att berätta om det i vissa branscher upplevs att mutor har blivit en vardag för att kunna hantera den hårda konkurrensen och kunna komma i fråga på vissa kontrakt. Det är en vardag som tär för de som arbetar där. Att utreda ekonomiska oegentligheter har blivit en allt vanligare uppdragsform för Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Det betyder inte att man agerar poliser men att man kan på uppdrag av ledningen ta fram ett underlag för utredning. Hur råder Öhrlings PricewaterhouseCoopers att man ska agera när det uppstår misstanke om ekonomisk brottslighet och hur kan man agera förebyggande. Grundbulten i det arbetet, som man kallar incidenthanteringsprogrammet, är att vara förberedd. Man måste ha en plan för vad man ska göra om något händer så att man snabbt kan ta ställning till hur stort problemet är, hur man ska gå vidare och hur omfattande utredning man behöver göra. Därefter behöver man bestämma nivå på åtgärder och genomföra en grundlig faktainsamling och analys av incidenten, för att slutligen neutralisera och läka skador. Utöver detta är det viktigt att ha en kommunikationsstrategi hur ska man informera personal och hantera media vid större händelser? Detta behöver vara på plats oavsett om man genomför utredningen själv eller som många gör anlitar Öhrlings PricewaterhouseCoopers för en opartisk utredning. Det man kan bistå med är initial riskbedömning av en incident, faktainsamling och analys, identifiering av exponering Björn Blomqvist ställde här från om det inte fanns en risk att en utredning av en misstänkt oegentlighet leder till att man väntar för länge innan man kopplar in polis, och därmed tappar tempo och riskerar att bevis går förlorade. Per svarade att de är medvetna om den risken och betonade hur viktigt det är att man jobbar nära bolaget i dessa frågor. Men ibland är det just bristen på bevis som gör att man vill få fram mer substans innan man tar det vidare till polisen. Dessutom kan man uppleva det som pinsamt att inte ha tillräckligt på fötterna innan man drar igång den processen. Ungefär 50% av fallen polisanmäls. Det är inte bara rädslan för exponering i media som påverkar benägenheten att anmäla utan ibland även frustration över att
DOKUMENTATION 8 (10) processen tar så lång tid hos myndigheterna. Det är naturligtvis en ledarskapsfråga att våga ta det steget. Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt. Det handlar om en process i tre steg. För det första, att kartlägga och analysera risker. För det andra, testa och utvärdera riskområden, sårbara processer och rutiner, samt för det tredje, förbättra och implementera förebyggande processer och rutiner. Detta är en långsiktig process som aldrig tar slut om man ska förebygga oegentligheter och möta hot utifrån, avslutade Per och Ulf. Hur arbetar de bästa inom näringslivet med korruptionsfrågor och förebyggande åtgärder? Per Storbacka och Ulf Sandlund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Efter lunch fortsatte Per och Ulf att prata om deras erfarenheter från hur de bästa inom näringslivet arbetar med korruptionsfrågor och förebyggande åtgärder. Vilka viktiga principer ligger till grund för ett framgångsrikt arbete? Återigen poängterade man att vara förberedd. Det är viktigt att få ett incidenthanteringsprogram på plats. Så är inte fallet i alla bolag, men Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med detta som målsättning. Därför har man bl.a. tagit fram en filmatisering av ett case som man kallar Risking it all. Den handlar om vad som händer när något händer och hur man agerar. Den stimulerar företagens diskussion kring hur de ska vara beredda och syftar även till att höja medvetenhet och få upp frågan på styrelsenivå. En annan otroligt viktig princip är det förebyggande arbetet. Som nämnts under förmiddagen är det fortgående process där system och rutiner och inte minst efterlevnad av rutiner ska följas upp. Det förebyggande arbetet har tre centrala åtgärdsområden. Tonen på toppen är det första. Oavsett vad man ska införa för förändring i en organisation är ägarens och ledningens engagemang jätteviktigt för framgång. Och kanske är det särskilt viktigt för trovärdigheten i dessa frågor och att man dessutom visar det. Dessutom spelar ledningen förstås en central när det gäller regelverk och ramverk. Det ska gälla för alla, oavsett nivå. Detta behöver visas i både ord och handling. Därutöver behöver man se över program för befordran och belöning. För att minska riskerna gäller det att hitta fler punkter som man utvärderar medarbetarna än bara kortsiktig prestation. Här tipsades om Agneta Syréns bok På bar gärning där författaren bl.a. menar att en grund till varför medarbetare begår ekonomisk brottslighet mot företaget helt enkelt därför att man är förbannad på företaget. Det betyder att systemet av rutiner och kontroller måste knytas samman med de mjuka faktorerna. Hur säkert systemet man än har, spelar detta ingen roll om man inte har etiska riktlinjer och en tydlig värdegrund, som alla ställer upp på. Den gemensamma värdegrunden är viktig att arbeta med.
DOKUMENTATION 9 (10) Björn Blomqvist undrade i samband med detta om det med den personalomsättning och de sätt man väljer att delegera arbetsuppgifter externt från företaget (sk. Outsourcing) inte leder till att det blir svårt att skapa en gemensam etik som alla ställer upp på. Ulf svarade att man faktiskt sett att det fanns ett samband mellan strukturförändringar och ökade risker. Många företag arbetar med utbildningar i hur man kan hantera olika etiska dilemman. Det har visat sig vara bra. Man kan ta upp konkreta situationer ur verksamheten och komma till rätta med det som är problematiskt. Det andra viktiga åtgärdsområdet är riskhantering. Var noga med att kartlägga riskerna och gör det med utgångspunkt från relationen mellan sannolikhet och konsekvens. Det är viktigt att det inte blir en skrivbordsprodukt från huvudkontoret där man inte har full koll på de förutsättningar som gäller i resten av organisationen. Ta ett bra grepp på detta och involvera människor som kan verksamheten och använd er av specialistkompetens där det behövs. Fokusera på de mest väsentliga riskerna. Se över kontrollmiljön det är en högst väsentlig uppgift. Se över så att man använder ändamålsenliga verktyg och för rutiner och system för uppföljning. Rådet är att använda tekniken i så lång utsträckning som möjligt. När det gäller uppföljningen är det viktigt att hela tiden vara konsekvent. Det går fort när nyheten om oegentligheter sprids internt och om man inte agerar på detta undrar alla varför. Det är viktigt att bemöta detta på ett bra sätt och kommunicera ut hur man agerar. Tre särskilda riskområden att bevaka är inköp och avrop, informationsläckage, samt olika former av tillståndsgivning. Det tredje och sista åtgärdsområdet är vikten att ha rätt informationskanaler. Det har visat sig att var tredje händelse inte kommer till styrelsen och ledningens kännedom. Detta är en allvarlig brist och därför är det av central betydelse att ha rätt informationskanaler. I vissa organisationer har man av detta skäl inrättat tipssystem för att påtala missförhållanden. Detta har visat sig vara mycket framgångsrikt och det system som driver fram flest upptäckter av korruption. Det bygger på att alla medarbetare måste veta hur och varför funktionen används och att den är avskiljd från den operativa ledningen för att tipsare ska kunna sig säkra. Det ställer stora krav på hanteringen och sekretessen. Per och Ulf avslutade med att redogöra för ett praktikfall som gällde en korruptionsincident i ett statligt bolag. Vid en flygande inspektion av skalskyddskontroll uppdagades att platsansvarig chef hade anlitat bemanningsföretag som inte var godkända av företaget. För varje timme en person var uthyrd fick chefen fem kronor som en s.k. kick-back. Detta hade pågått i 7 års tid. Företaget i fråga var förberedda, dvs. kunde agera när detta upptäcktes. Däremot hade man kunnat vara starkare i sitt förebyggande arbete. Dels genom att ha andra fakturarutiner, dels genom att ha ett whistleblower-system där man ha fångat upp detta tidigare. Det visar på ett
DOKUMENTATION 10 (10) fall där internkontrollen blivit en pappersprodukt som inte hängt med verkligheten. Det medskick Per och Ulf skulle vilja ge de samlade myndigheterna är om detta med näringslivets goda erfarenheter att inrätta tipssystem kan vara något för myndighetsvärlden att ta efter. Gruppdiskussioner Vid gruppdiskussionerna diskuterades tre frågor: 1. Skyddet mot korruption i statlig verksamhet vilka åtgärder har vidtagits/planeras inom myndigheterna? 2. Internutbildning kring policy och efterlevnad 3. Hur har myndigheterna agerat i förhållande till förordningen om uppföljning och kontroll? Vid redovisningen av gruppernas diskussioner framkom även att man ägnat en del tid åt att diskutera frågan om hur man kan inrätta ett whistleblowersystem i den statliga sfären. Det var stor samstämmighet kring att detta var en fråga man borde ägna mer tid åt vid kommande nätverksträff.