Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning



Relevanta dokument
SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

Strategier för staden Ystad Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.

Hållbar utveckling av strandnära områden

Vackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det?

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Stranderosion och kustskydd

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Kustdialog. Del 1. Uppstartsmöte för kustdialog. Information till föreningar med kustkoppling Geraldine Thiere Anders Lundin

Hållbar utveckling av strandnära områden

RAPPORT. Strandfodringen i Ystad bakgrund, uppföljning, framtid YSTADS KOMMUN. Sweco Environment AB Kust och Vattendrag.

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Utredning om erosion och stigande havsnivåers påverkan på byggrätter längs kusten i Skurups kommun

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PROFILMÄTNINGAR VID YSTAD SANDSKOG OCH LÖDERUPS STRANDBAND

Naturanpassade erosionsskydd

SGI

Sårbarhetskartering vattendrag

EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN

Skånes kust i omvandling - anpassning till ett förändrat klimat

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Klimatanpassning av transportinfrastruktur. olika klimatscenarier. Eva Liljegren. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Inventering av nuvarande förhållande och rekommendationer för framtiden

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Bakgrundsmaterial Policy för förvaltning och skydd av kusten

Havet hot och möjligheter? Klimatanpassning av strandnära områden VARIA 615. Kustmöte 2010, Färjestaden september

TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN Antagen av kommunfullmäktige i Ystad , 23

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Hotet från havet hur kan vi hantera högre havsnivåer? Klimatanpassning av strandnära områden VARIA 606. Kustmöte 2009, Åhus november

Att planera och förvalta kustområden Klimatanpassning i praktiken

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Malmö Högskola Kultur och Samhälle Miljövetenskap 61-90hp. Kandidatuppsats Maria Sjögren

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Minnesanteckningar från Erosionsskadecentrums medlems- och styrelsemöte den 27 januari i Malmö.

Figur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor.

PM Trelleborgs Hamn rådgivning

Naturanpassade erosionsskydd

RAPPORT YSTADS KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB KUST OCH VATTENDRAG MALMÖ UPPDRAGSNUMMER SLUTRAPPORT

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Kustskydd för ett framtida klimat planeringsunderlag och anpassningsåtgärder VARIA 585. Kustmöte 2007, Malmö den 25 oktober

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012

Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet

Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Klimatanpassning Sverige 2017

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Prioritering av stormskadade områden längs Ängelholms kustremsa

Remiss Klimatutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?


Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Detaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen

Klimatförändring och försäkring

REMISSVERSION 2. Underlag till Översiktsplan i Ystads kommun

Sverige inför inför klimatförändringarna

Välkommen till samrådsmöte!

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Löderups Strandbad. Projekt Rädda Sandstranden. Fotot är från 1940-talet. Det ljusa är sandstrand! Röda linjen ovan är 2005 års strandlinje.

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Vad är en översvämning?

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Hållbar kustplanering i förhållande till stigande havsnivåer

Dagvattenutredning Sparsör

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering

SKYFALLSUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID- GITARRGATAN, EN DEL AV JUBILEUMSSATSNINGEN

Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Klimatsäkring -P104 samt P105

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

VARIA 532. Stranderosionsskydd Typer Dimensionering Modellering. Lars Johansson

SGI:s arbete inom klimatområdet

Klimatanpassning - Från ord till handling

Klimatsmart samhällsbyggnad

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Riskområden för skred, ras och erosion i Stockholms län. Ann-Christine Hågeryd och Bengt Rydell, SGI

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Designkatalog för att skydda mot stormfloder Idéuppslag

Samrådsredogörelse. Kommunomfattande översiktsplan. Ockelbo, Lingbo, Jädraås och Åmot. 7 september Ockelbo i februari 2012

BEHOVSBEDÖMNING DA 103. Ändring av detaljplan genom tillägg för Sörvik 2:42 mfl fastigheter

Trelleborg2000, v 1.0,

Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Yngsjö 3:36 och Yngsjö 3:154 utmed Björkstigen i Åhus, Kristianstads kommun

Transkript:

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg mona.skoog@ystad.se Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella inställningen naturen ska ha sin gång Speciella områden med bostäder, infrastruktur och byggnader kan skyddas I första hand mjuka skydd eller en kombination av hårda och mjuka skydd. Handlingsplan för förvaltning och skydd av kusten 2011 Kusten har delats in i mindre delar med hänsyn till Geologi Morfologi Detaljplan eller ej Erosionspotential Revideras vart fjärde år Regionala och lokala klimatutredningar som underlag 1

Strandbad Foto: Ystads kommun 2

Foto: Ystads kommun 100m 250m Strandlinjens förskjutning i Löderups Strandbad 1973-2008. Figur från SGI:s Varia 616. CoastSat, fjärranalys med satellitbilder för uppföljning av erosion i Kustområden (2010). 3

Förändringar av kusten vid Löderups Strandbad och Sandhammaren mellan 1989 och 1999. Figur från SGI:s Varia 616. CoastSat, fjärranalys med satellitbilder för uppföljning av erosion i Kustområden (2010) Ett förändrat klimat Erosionen kommer att fortgå och eskalera p.g.a. stigande havsnivåer. Översvämning kommer bli ett större problem, även i områden som inte är drabbade av erosion. Stigande havsnivåer betyder stigande grundvattennivåer. Hur kommer vattendragen att påverkas? Kommunens mark kommunens ansvar? Förbjudet att skydda enskilda intressen kommunallagen 4

Vilka problem står Ystad inför? Studier har visat att risken för översvämningar i Ystad är större när kusten exponeras för höga vågor än vid högvatten. Våguppspolningshöjden med 100 års återkomsttid idag är ca 5 m och 2100 har den beräknats till 6,3 m. Våguppspolningshöjden med 100 års återkomsttid idag kommer få en återkomsttid på mellan 8 och 20 år år 2100. Stor skillnad när kusten hotas av översvämning vid högvatten och att hotas av erosion. Medför olika problem som ofta kräver olika lösningar. Höga flöden i vattendrag, kraftig markavrinning vid skyfall, höga grundvattennivåer och föroreningstransport måste också vägas in. Utöver uppenbara ekonomiska värden, så måste även de ekosystemtjänster och naturvärden som finns beaktas och vägas in. 5

Kustskyddsstrategier Kusterosion tänkbara åtgärder? 6

Hårda kustskydd - Erosionen flyttar nedströms + - Erosionen stoppas! Stranden försvinner? Erosionen stoppas! Stranden försvinner? + - Erosionen flyttar nedströms Nollsummespel?? + - Slutsats: Hårda konstruktioner LÖSER inte erosionsproblem. De FLYTTAR dem! Mjuka kustskydd Byggande, Strandfodring förstärkning Vegeterade & vegetering jordvallar av klitter Plan Profil 7

Strandfodring Ett mjukt skydd som syftar till att tillåta de naturliga processerna att fortgå arbeta med naturen Den kustskyddsmetod som används mest internationellt sett. Innebär att sand, på konstgjord väg, återförs till stranden Bevarar strandens natur och rekreationsvärden Kräver underhåll Strandfodringens vara eller icke vara Förhållanden 2008 utan strandfodring Eroderad volym Förhållanden 2018 utan strandfodring Förhållanden 2008 med strandfodring Eroderad volym Förhållanden 2018 med strandfodring 8

Strandfodring vid höjda havsnivåer s L ~ 450 M S = 0.33 m år 2050 Strandfodring vid höjda havsnivåer Sandtillförsel V = S*L m 3 /m strand s s L ~ 450 M S = 0.33 m år 2050 V ~ 150 000 m 3 /km ~ 3 000 m 3 /km per år ~ 300 000 kr/km/år i 50 år! 9

Strandfodringen i Ystad hur går det till? Genomförs av en dansk entreprenör med mångårig erfarenhet Sanden hämtas i en täkt till havs, på Sandhammar bank På ca 20 25 meters djup Sluter ett kretslopp sanden som finns på täkten har sitt ursprung vid stränderna. Ett flertal olika undersökningar har genomförts för att få tillstånd för strandfodringen. Tillstånd och skyldigheter Ny miljödom meddelades hösten 2013. Tillstånd enligt kontinentalsockellagen har beslutas av SGU 340 000 m 3 under en 10 års period detta har försvunnit från stränderna sedan 2001 Utläggning vid fyra tillfällen. Omfattande miljökontrollprogram 10

Bilder: Kystdirektoratet.dk Foto: Björn Almström, Sweco 11

Brygga 0, mars 2014 Foto: Mona Ohlsson Skoog Brygga 0, september 2014 Foto: Mona Ohlsson Skoog 12

Tack för uppmärksamheten! Frågor? 13