Designkatalog för att skydda mot stormfloder Idéuppslag
|
|
- Åke Olofsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Designkatalog för att skydda mot stormfloder Idéuppslag
2 Stormfloder bryr sig inte om kommungränser. Skadorna har bred omfattning och kan påverka exempelvis viktig infrastruktur som hamnar, vägar, järnvägar, tunnelbana eller hus och sätta människoliv i fara. Köpenhamns kommun Idéuppslaget till katalogen med designlösningar för att skydda mot stormfloder är utarbetad av Köpehamn kommuns teknik- och miljöförvaltning, klimatanpassning, i samarbete med RUBOW arkitekter.
3 Innehåll 1 Syfte 2 Stadsområden/hamnar 3 Rekreativa 4 Naturkuster 5 Tilfälliga och bakgrund 4 12 områden lösningar 30 3
4 1 Syfte och bakgrund FAKTA: Kustlinjen är km. Nästan alla områden ligger nära kusten och inget område ligger mer än 52 km från havet. KUSTTYPER I ÖRESUNDSREGIONEN: Lila = förstärkt kystrema, Ljusblå = låga kanter, Gul = sandstrand, Blå = stenkust, Neongrön = Strandäng
5 1 Syfte och principer PRINCIPER På de följande sidorna beskrivs 5 principer: 1. Val av placering 2. Val av skyddsnivå 3. Bedömning av värdenr 4. Vatten från alla håll 5. Val av delsträckor Syftet med idéuppslaget är: Att skapa ett idéunderlag till en mer omfattande designkatalog för att skydda mot stormfloder Att förmedla viktiga principer som ligger till grund för utformningen av stormflodsprojekt Att inspirera till mer kreativa lösningar för stormflodsskydd Att skapa mervärde genom nya rekreativa lösningar Att uppmana till en bred, offentlig debatt vid valet av lokala lösningar 5
6 1 Syfte och principer HAVSNIVÅN STIGER! Vattenståndet stiger på grund av den globala uppvärmningen. Uppvärmningen har två viktiga effekter: Dels utvidgar sig vattnet när havstemperaturen stiger, och dels smälter iskappor på Grönland och Antarktis samt glaciärer över hela jorden och tillför därmed ytterligare vatten till oceanerna. Det råder en stor osäkerhet kring storleken på dessa bidrag, bland annat eftersom forskarna inte i detalj kan förutse konsekvenserna. Kommer havsnivån/vattenståndet att stiga under åren som kommer med 40 cm, 60 cm eller 1,2 meter? Just nu räknar forskarna med en ökning på cm fram till år
7 1 Syfte och principer PRINCIP 1 VAL AV PLACERING Placeringen av designlösningar för stormfloder görs utifrån en helhetsbedömning av de natur- och kulturvärden, den infrastruktur och de stadsmiljöer som en stormflod kan skada samtidigt som man tar hänsyn till den visuella påverkan och den ekonomi som är förknippad med att skapa stormflodsskydd i kustnära områden. Väg Stad Ny mur/dike Strandväg Kiosk/skjul Hav Bedömningar som måste göras kan vara huruvida exempelvis mindre och provisoriska kustnära byggnader och strandvägar måste flyttas eller överges, satt i relation till den landskapspåverkan och stora ekonomiska utgift som ett kustskydd av dessa medför. 7
8 1 Syfte och principer PRINCIP 2 VAL AV SKYDDSNIVÅ Vid utformningen av stormflodslösningar måste den framtida skyddsnivån övervägas, exempelvis hur lösningarna ska kunna replikeras i de enskilda projekten. Anpassning 2100 Anpassning 2050 Brygga Kommande vattenstånd, stormflod med vågskydd Kommande vattenstånd, stormflod Nuvvarande vattenstånd, stormflod Nuvarande normalt vattenstånd 8
9 1 Syfte och principer Antal skydd PRINCIP 3 BEDÖMNING AV VÄRDEN Designlösningar för stormfloder utvecklas utifrån en övergripande helhetssyn där många faktorer bedöms. Inland Infrastruktur Tillgång till vattnet Kustland Naturvärden De konkreta lösningarna skapas så att de är ändamålsenliga med tanke på den lokala sträckans egenskaper och så att det skapas variation på vägarna längs vattnet. Våghöjder I de konkreta lösningarna kan det finnas motstridiga faktorer som skydd av kulturvärden och infrastruktur kontra havsutsikt. Kulturvärden Kusttyp Vattenstånd Skyddsnivå 500- års-/1000- årshändelse 9
10 1 Syfte och principer PRINCIP 4 VATTEN FRÅN ALLE HÅLL Skyfall Stormflodsvatten är inte det enda som ger ökad påverkan på land. Vatten från flera håll som grundvatten, vattendrag, avlopp och skyfall bidrar till de lokala vattenmängderna och vattenstånden Stormflod Ett klargörande av vattnets påverkan från flera håll kommer att bidra till att de konkreta stormflodslösningarna fungerar ändamålsenligt. Grundvattenhöjning Avloppsvatten Havnivåhöjning 10
11 1 Syfte och principer PRINCIP 5 DELSTRÄCKOR I större projekt bör man överväga att betrakta projektet som flera mindre delprojekt med olika lösningar för varje delsträcka. Läs mer i kommande avsnitt om stadsområden, rekreativa områden och naturkuster Figur från Köpenhamns stormflodsplan med exempel på delsträckor: 1. Svanemøllebukten 2. Nordhavn 3. Trekroner 4. Lynetten 5. Sundby 6. Amager Strand 7. Ullerup 8. Vestamager 9. Kalveboderne
12 2 Stadsområden/hamnar Idéer till lösningar 12
13 2 Stadsområden/hamnar Analys och idéer till lösningar Tidsskala år 2050 eller 2100? Stegvis anpassning? Skyddsnivå? 500-års- eller årshändelse Inland/värden Antal skydd Kusttyp Våghöjd Principsnitt Brygga Kustland 13
14 2 Stadsområden/hamnar Idéer till lösningar Täckt cykelparkering P Tillgång vatten Skydd 2 Skydd 1 Snitt 1 Promenadtrappa i trångt stadsrum Forhave Parken Platform Skydd 2 Skydd 1 Snitt 2 Stadsstrand 14
15 2 Stadsområden/hamnar Referensbilder Hamburg Hafencity Lemvig hamn Lemvig hamn Hamburg Hafencity Boompjes Rotterdam strandpromenad Kerteminde hamn 15
16 2 Stadsområden/hamnar Idéer till lösningar Supersti Tillgång vatten Skydd 2 Skydd 1 Snitt 3 Strand Utsikt Promenad Vattenakt. Ett skydd Snitt 4 Aktivitetsvägg 16
17 2 Stadområden/hamnar Referensbilder Middelfart Fyn Kvæsthusmolen Svanemøllebukten Västra hamnen Malmö Kvæsthusmolen Svanemøllebukten 17
18 3 Rekreativa områden Ideer til løsninger
19 3 Rekreativa områden Analys och idéer till lösningar Tidsskala år 2050 eller 2100? Stegvis anpassning? Skyddsnivå? 500-års eller årshändelse? Inland/Värden Antal skydd Kusttyp Våghöjd Brygga Kustland Principsnitt 19
20 3 Rekreativa områden Idéer till lösningar Promenad Strand Snitt 1 Promenad Däck Snitt 2 Multifunktionsanlägn. 20
21 3 Rekreativa områden Referensbilder Amager Strandpark Västra Hamnen Malmö Amager Strandpark Amager Strandpark Västra Hamnen Malmö Amagerstrand Västra Hamnen Malmö Västra Hamnen Malmö 21
22 3 Rekreativa områden Idéer till lösningar Pir Utsiktspunkt Snitt 3 Utsiktspunkt Dike Indbyggd mur Utsiktsplats Snitt 4 Uppehållspl. Snitt 5 Klitt 22
23 3 Rekreativa områden Referensbilder Strandpromenad Hjerting Strandpromenad Helsingborg Strandpromenad Hjerting Klitmøller Strandpromenad Helsingborg 23
24 4 Naturkuster Idéer till lösningar
25 4 Naturkuster Analys och idéer till lösningar Tidsskala år 2050 eller 2100? Stegvis anpassning? Skyddsnivå? 500-års eller årshändelse? Inland/värden Antal skydd Kusttyp Våghöjd Naturvärden Principsnitt Kustland-stenrev? 25
26 4 Naturkuster Idéer til lösningar Mjuk kant Havsbad Snitt 1 Havsbad Uppehållsplats Naturförmedling Våtområde Snitt 2 Bro 26
27 4 Naturkuster Referensbilder Lolland Amager Syd Vesterled, Hvide Sande Amager Syd Amager Syd 27 Vesterled, Hvide Sande
28 4 Naturkuster Idéer till lösningar Dike Förmedlingscentral Snitt 3 Lokaler Naturligt kustland Dike/Fågelobservatorium Snitt 4 Dike 28
29 4 Naturkuster Referensbilder Sandvig, Bornholm Hasmark Strandpark Havsbadet i Nørre Vorupør Leca Havbadet Porto, Alvaro Siza Utsiktsplatform Smedsvig Norge Havsbadet i Nørre Vorupør 29
30 5 Terränglösningar Tillfälliga och mobila lösningar Big bags Stendike Upphöjd terräng Vall Vattenslangar Sandsäckar Portar/staket/luckor 30
31 31
Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning
Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg mona.skoog@ystad.se Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Strategier för staden Ystad 2030. Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.
Klimatet förändras Strategin går ut på att ta höjd för att kunna hantera de effekter som klimatförändringarna kommer att ge i framtiden. Det handlar om att titta på vår sårbarhet av förändringarna, se
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion
Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag
UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET. Rev. 2010-06-14
UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET Rev. 2010-06-14 FÖRUTSÄTTNINGAR DÅ......OCH NU Svårt vägval P grusyta Trasigt staket Vid grinden Planer Lä/lek Otydlig gräns sand/gräs Stora öppna gräsytor Lä/lek P asfalt Otydlig
Hur kommunerna kan förbereda sig på väderrelaterade händelser och klimatförändring
Hur kommunerna kan förbereda sig på väderrelaterade händelser och klimatförändring Så gör vi i Helsingborg: 20150505 MSB Stockholm Sidan 1 Klimatanpassning i Helsingborg PM Antagen av KF 2012 04 25 Handlingsplan
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen
Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
1 Anpassning till framtidens klimat FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? Framtida havsnivåer i Stockholms län Framtida havsnivåer i Stockholms län 2 Nynäshamn 25 500 invånare 357 km 2 60 km kust +
VA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Vackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det?
Vackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det? Gunnel Göransson (gunnel.goransson@swedgeo.se) Per Danielsson (per.danielsson@swedgeo.se) Statens geotekniska institut På säker grund för hållbar utveckling
Klimatanpassning av transportinfrastruktur. olika klimatscenarier. Eva Liljegren. TMALL 0141 Presentation v 1.0
Klimatanpassning av transportinfrastruktur utifrån olika klimatscenarier TMALL 0141 Presentation v 1.0 Eva Liljegren Trafikverket (Järnväg, väg, sjöfart och luftfart) 100 000 km vägar (30% är grusvägar)
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Nya platser vid havet Idéillustrationer från en designkurs
Bilaga 2 Nya platser vid havet Idéillustrationer från en designkurs Malmö stadsbyggnadskontor februari 2010 2:1 Landskapsarkitektstudenter gör om Malmös kust Malmö står inför nya problem i samband med
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Strandskyddet i Uppsala kommun
Strandskyddet i Uppsala kommun Strandpromenad vid Vårdsätra, Uppsala kommuns hemsida Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg
TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3. Detaljplan. Geoteknisk utredning
TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3 Detaljplan Geoteknisk utredning Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Göteborg 2013-07-04 Ärendenr. 13-063 Handläggare David Scherman/Mattias Magnusson GEO-gruppen i Göteborg
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?
Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september
Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015
Politiskt seminarium Torsås 25 februari 2015 Ett gott liv i en livskraftig kommun Nya politiker Ny politiskt majoritet Lära känna varandra Fortsätta samverkan mellan Torsås kommun och Kustmiljögruppen
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Badvattenprofil Vikens havsbad
Badvattenprofil Vikens havsbad Sammanfattning Kommun Län Vikens havsbad är belägen utmed Öresunds kust i Skåne län där bad är möjligt från en lång sandstrand. Badet är registrerat som EU-bad av Höganäs
Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen
Översikt Område B 13 09 09 B1 : 12 st bodar i höjdläge lika Gökboa = minhöjd mot havet B2 : 7 st bodar 34 cm högre än Gökboa B3 : 7 st bodar i höjdläge lika Gökboa B4 : 3 st bodar i höjdläge lika Gökboa
PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder
Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2
Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
CAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp
Datum 2015-08-17 PM Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Sträckan Ammenäsvägen VästVatten AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress
Nu bygger vi Nya Slottsholmen
Nu bygger vi Nya Slottsholmen En unik målpunkt Nu byggstartar Björn Ulvaeus och ALM Equity projektet Slottsholmen med restaurang och konferens i kombination med exklusiva bostadslägenheter, marina och
Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken
Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer
TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård
TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt
Gestaltningsprinciper för Prins Bertils stig Dragvägen, Slottsbron - Söderkaj
TEKNIK- & FRITIDS- FÖRVALTNINGEN Gestaltningsprinciper för Prins Bertils stig Dragvägen, Slottsbron - Söderkaj 2013-04-15 Bakgrund Prins Bertils stig är en 18 km lång vandringsled som sträcker sig längs
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera
Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden
Caroline Valen Projektledare Karin Klasa Klimatanpassningssamordnare, Värmland Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län Konferensen
Badvattenprofil Grumlan, Östanå
Badvattenprofil Grumlan, Östanå Sammanfattning Östanå badplats är en relativt liten insjö, ca 4 km2 belägen i Vetlanda kommun med ca 250 m lång sandstrand. Vid badet finns bryggor samt hopptorn. Badplatsen
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid
Ansökan Dispens från strandskyddet
MILJÖFÖRVALTNINGEN Ansökan Dispens från strandskyddet Information om vad som krävs för att få dispens från strandskyddet finns på helsingborg.se/strandskydd. Där kan du även läsa om vilka särskilda skäl
Bygglov 2014 Övriga lagändringar mm
Bygglov 2014 Övriga lagändringar mm Anna-Bie Agerberg sakkunnig planering och byggande avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Fler ändringar i PBL 1 januari Planförfarandet förändras Standardförfarande
Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Naturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar
Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet
Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Kristianstads kommun i Skåne Skånes till landyta näst största kommun 20-tal tätorter, uppåt 30 småorter 82000 invånare
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Stranderosion och kustskydd
Stranderosion och kustskydd Bengt Rydell Statens geotekniska institut Foto: SMHI Stranderosion i Sverige Översiktlig inventering av områden med - förekomst av erosion - geologiska förutsättningar för
om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige
SMHI:s havsnivåprojekt 2015-2017 Framtida havsnivåer i Sverige Signild Nerheim, SMHI, 2018-04-19. De flesta bilderna är hämtade från SMHIrapporten Klimatologi nummer 48; Framtida havsnivåer i Sverige,
Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06
Skåne till COP 21 Paris Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Therese Jephson, PhD Samordnare FoU Kommunförbundet Skåne Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Klimatanpassning i kustområdena
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,
Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret
Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen Gemensamt tjänsteutlåtande SLK Dnr 304-708/2013 EXP Dnr SBK Dnr 2013-05348 TK Dnr T2013-000-02547 MF
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Ridslinga Ytterby- Veneröd etapp 1
SLUTRAPPORT 2011-02-13 Länsstyrelsen i Västra Götaland 462 82 VÄNERSBORG Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Ridslinga Ytterby- Veneröd etapp 1 Projektets namn: Ridslinga Ytterby-Veneröd etapp
GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter
Detaljplan för FÄJÖ 1:110, Säljö udde Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 105/11 GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter VAD ÄR ETT
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Guide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Kungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Väg 560, Årsta havsbad, gång- och cykelväg
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 560, Årsta havsbad, gång- och cykelväg Haninge kommun, Stockholms län Vägplan, 2015-09-30 Uppdragsnummer: 137860 Diarienummer: TRV 2015/50829 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Vattenförvaltningen viktig del av svenskt miljömålsarbete På alla nivåer: Kommunal Regional Nationell
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Skydda dig mot översvämningar
Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro
Brf Hägern, Varvet - Analys
Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser
Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården. Remiss. Markanvisning för museum m m till AB Gröna Lund.
009--7 Sara Lundén Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 70 54 sara.lunden@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 009--7 Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården.
Guide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp
Datum 2015-08-28 PM Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp sträckan Dramsvik, Uddevalla kommun VästVatten AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg
TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3. Detaljplan. PM Geoteknik
TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3 Detaljplan PM Geoteknik Göteborg 2013-07-04 Ärendenr. 13-063 Handläggare David Scherman/Mattias Magnusson GEO-gruppen i Göteborg AB Telefon: Fax: E-mail: Hemsida: Org.nr:
ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000
VARBERG VÄSTERPORT PARALLELLUPPDRAG VARBERG MÖTER HAVET VÄXANDE VARBERG Varberg växer och vill vända sig mot havet! Staden planerar nu för en stor hamnflytt och tunnelförläggning av järnvägsspåren. Det
Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan
Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Detta görs på en grusås där eleverna kan göra en rundvandring på en del av åsen, känna och se höjdskillnaden och sedan fundera över hur formationen uppkommit.
INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN
INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN ÖVERSVÄMNING Risken för översvämningar ökar efter vintrar med stora snömängder. Under våren, när snö och isar smälter, kan den så kallade vårfloden
VINTRIEDIKET. Ett vattendrag till nytta och glädje
VINTRIEDIKET Ett vattendrag till nytta och glädje Vintriediket Ett vattendrag till nytta och glädje Malmö är just nu en stad i expansion. Detta märks allra tydligast i stadens södra delar. Här byggs nya
PM Kv Kanoten m fl. Erforderligt skydd mot översvämning. Bilaga 2. Avgränsning
Bilaga 2 Erforderligt skydd mot översvämning Avgränsning Denna bilaga beskriver placeringen av nödvändiga skyddsvallar som är tänkta att skydda kv Kanoten m fl mot översvämning. Dessutom redovisas lägen
Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2013-05-22 David Saveros Sidan 1 av 2 Planarkitekt +46 08-579 214 83 Dnr 2013/0209 KS-3 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Svar på remiss från länsstyrelsen
Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet
Strandskydd Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet Strandskydd Gäller - Samtliga stränder vid havet, insjöar
Vad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
FÖRSLAG TILL UTVECKLING AV OMRÅDET KRING LILLVIKEN
FÖRSLAG TILL UTVECKLING AV OMRÅDET KRING LILLVIKEN 2007-11-15 Sektioner - förslagsskiss 071029. 2 Illustrationsplan - förslagsskiss 071029. 3 Inledning Syfte Kalmar stad är i ett expansivt skede. Kalmars
Vattenverksamhet
Vattenverksamhet Upplägg Definitioner Prövning av vattenverksamhet Eventuella frågor Definitioner 11 kap. miljöbalken, MB Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, LSV Förordningen
Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun
Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog
LANTERNAN 3, HÄSTÖ. PM - Geoteknisk utredning KARLSKRONA KOMMUN
LANTERNAN 3, HÄSTÖ KARLSKRONA KOMMUN PM - Geoteknisk utredning 2017-04-12 LANTERNAN 3, HÄSTÖ KARLSKRONA KOMMUN PM Geoteknisk utredning KUND Resoli Aktiebolag KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box 503 391 25
Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
STRANDPROMENAD FISKSÄTRA
STRANDPROMNAD FISKSÄTRA Utredning för dragning av strandpromenad mellan Österviks station och Skutviken i Skogsö naturreservat. 2012 03 09 Landskap och plan, Stockholm innehållsförteckning inledning...
Vresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
FASTIGHETEN FREGATTEN 16 M FL RÅÅ, HELSINGBORGS STAD 1(7) Dnr 1504/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsavdelningen har ansökt om planändring för fastigheterna Fregatten 16, Råå
Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar
Rikets höjdsystem 2000 Baltic Sea Chart Datum 2000 Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) är Sveriges nationella referenssystem för höjder och djup, både
Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/12 2010
Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/12 2010 O Ca 8 000 18 000 33 300 40 000 50 000 År 1960 1975 2010 2025 2050 Befolkningsutveckling i Vellinge
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214
GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Yttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län
Länsstyrelsen Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Datum: 2013-06-25 Ersätter tidigare version, daterad 2013-06-18 Vår referens: 2013/685/10.1 Er referens: 451-3430-2013 Yttrande över remiss Rekommendationer
KVASTMOSSEN, DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, NYBYGGNAD KOMBITERMINAL. Översiktlig geoteknisk utredning
KVASTMOSSEN, DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, NYBYGGNAD KOMBITERMINAL Översiktlig geoteknisk utredning 2016-10-28 KVASTMOSSEN, DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, NYBYGGNAD KOMBITERMINAL KUND Oskarshamns kommun
PM GEOTEKNIK. Norrtälje hamn, Norrtälje. Småbåtshamn, Tälje s:30. Översiktlig geoteknisk utredning. ÅF-Infrastructure AB. Axel Lehmann Handläggare
Author Axel Lehmann Phone +46 10 505 15 28 Date 2016-03-24 Project ID 713028 E-mail axel.lehmann@afconsult.com Client Norrtälje kommun Norrtälje hamn, Norrtälje Småbåtshamn, Tälje s:30 Översiktlig geoteknisk
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning