Yrkesvux i halvtid Delrapport Yrkesvux 2009-2011 BoråsRegionens Vuxenutbildning
Innehåll Inledning... 4 Uppföljning av yrkesvux... 5 Begränsningar... 6 Organisation... 7 Ekonomisk redovisning... 8 Sammanfattning yrkesvux (inkl teoretisk) 2009-2011... 9 Elevunderlag i delrapporten... 9 Åldersfördelning yrkesvuxstuderande... 10 Geografiskt område... 11 Sysselsättning före studierna... 11 Finansiering av studierna... 12 Yrkes- och ämnesområden... 12 Orienteringskurser... 13 Resultat Efter yrkesutbildningen (ej teoretiska studier)... 14 Sysselsättning relaterad till utbildningen... 17 Annan sysselsättning före yrkesutbildningen... 18 Sammanfattning... 20 Bilaga 1 Statsbidrag för yrkesvux... 21 Bilaga 2:1 Uppföljning med enkät vid utbildningens början... 22 Bilaga 2:2 Uppföljning med enkät efter 6-18 månader... 23
Tabeller Tabell 1 Statsbidrag och tilldelade platser Yrkesvux Sjuhärad 2009-2011... 8 Tabell 2 Studiestatus för de före detta studerande som ingår i enkäten... 9 Tabell 3 Folkbokföringskommun för de personer som ingår i enkäten... 10 Tabell 4 I vilket geografiskt område är de studerande är födda??... 11 Tabell 5 Vilken sysselsättning hade du före studierna?... 11 Tabell 6 Hur finansierade du dina studier huvudsakligen?... 12 Tabell 7 Yrkes- och ämnesområden... 12 Tabell 8 Sysselsättning efter yrkesutbildning... 15 Figurer Figur 1 Åldersfördelning yrkesvuxstuderande 2009-2011... 10 Figur 2 Yrkesvuxelever 2009-2011 - efter utbildningen... 14 Figur 3 Sysselsättning efter utbildningen... 16 Figur 4 Sysselsättning relaterad till utbildningen... 17 Figur 5 Sysselsättning efter yrkesutbildning för de med annan sysselsättning före... 18 Figur 6 Sysselsättning före och efter yrkesutbildning... 20
Inledning Yrkesvux är en statlig satsning mellan år 2009-2013 på yrkesinriktad vuxenutbildning. Syftet är att motverka brist på yrkesutbildad arbetskraft och att nå grupper som saknar gymnasieutbildning eller behöver komplettera sin gymnasiala utbildning. Satsningen innebär att kommunerna kan få statsbidrag för utbildning till dessa grupper. Om samtliga sökande inte kan tas emot till utbildningen ska företräde ges till den som har en svag ställning på arbetsmarknaden, oavsett tidigare utbildning, enligt förordning (2009:431). Kommunen måste inte själv anordna utbildningen utan kan upphandla den av annan anordnare. Statsbidrag kan lämnas för orienteringskurser och nationella kurser inom ämnen som i gymnasieskolan utgör yrkesämnen inom yrkesprogram. teoretisk utbildning som omfattas är nationella kurser som kan ge grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå eller behörighet till yrkeshögskoleutbildning. Kommunerna inom Sjuhäradsregionen hade sedan tidigare ett visst samarbete genom Sjuhärads Kommunalförbund och i början av 2009, när yrkesvuxsatsningen startade, fattade åtta kommuner beslut att tillsammans söka statsbidrag för utökad yrkesutbildning för vuxna under namnet Yrkesvux Sjuhärad 2. Borås är den största kommunen, ungefär lika stor som de övriga sju tillsammans och det föll sig ganska naturligt att Vuxenutbildningen Borås skulle stå för administration av tilldelade medel och de flesta yrkesvuxutbildningarna. Systemet med interkommunal ersättning användes fortfarande för studerande folkbokförda i kommuner utanför BoråsRegionen 3. 1 Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå 2 Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda 3 2012 utökades samarbetet till BoråsRegionens Vuxenutbildning med gemensam ansökan/antagning till yrkesutbildningar i regionen. 4 (23)
Uppföljning av yrkesvux Förordning om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning: Den som har tagit emot statsbidrag... ska dessutom medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningsverksamheten som bestäms av Statens skolverk samt till Skolverket lämna de uppgifter som verket begär. Skolverket begär in flera olika uppföljningar av yrkesvuxelever. Organisationsuppföljning lämnas av respektive kommun två gånger per år Ekonomisk redovisning för yrkesvux lämnas varje halvår av Yrkesvux Sjuhärad. Här redovisas poäng per ämne och antal platser som genomförts och jämförs med tilldelade medel. Ekonomisk slutredovisning lämnas av Yrkesvux Sjuhärad en gång per år Studerandeuppföljning yrkesvux lämnas per halvår av Yrkesvux Sjuhärad. Här redovisas eleverna som personer : Det mesta av den statistik som efterfrågas för uppföljning kan tas fram genom de administrativa system vi använder för registrering av elever och deras studier. Men när det gäller studerandeuppföljning så finns inte svaren på frågorna i statistiken (och vissa får inte heller registreras). Uppföljningen utgörs av följande frågor: I vilket geografiskt område eleven är född Vilket yrkes-/ämnesområde har eleven studerat Sysselsättning före yrkesvuxutbildningen Finansiering av studierna Sysselsättning efter yrkesvuxutbildningen Är denna sysselsättning relaterad till utbildningen Inom Yrkesvux Sjuhärad har vi genomfört uppföljningarna på olika sätt och med varierande resultat. Vi har omväxlande använt oss av klassrumsenkäter vid utbildningens start för att få svar på de första frågorna e-post med inloggning till webbenkät e-post med webbenkät telefonenkäter Det som visat sig mest effektivt är telefonenkäter och den formen har mer och mer tagit över som uppföljningsmetod. Det är också den mest tidskrävande metoden och vi har ofta varit tvungna anställa extra personal för detta. I några fall, särskilt i de mindre utbildningarna, har den tidigare läraren haft kännedom om vad eleven gör idag. Den studerandeuppföljning som Skolverket kräver in avser föregående termin/läsår och det medför att många elever precis hunnit bli klara med sin utbildning och inte hunnit få arbete ännu. Resultatet blir i många fall missvisande och vi har därför valt att göra en egen uppföljning 6-18 månader efter avslutad utbildning och frågar vilken som är den tidigare elevens sysselsättning idag. Hur lång tid efteråt har varierat beroende på vilken utbildning, när den avslutades samt, inte minst, vår egen arbetsbelastning. 5 (23)
Begränsningar I denna redovisning har tagits med alla yrkesvuxstuderande som startat en utbildning efter 2009-03-15 och som slutfört utbildning senast 2011-12-31. Samtliga studerande som slutfört yrkesutbildning under perioden har listats för uppföljning men i några fall har inte den tidigare eleven kunnat nås på grund av ändrad e-post, telefon eller liknande. Elever som gjort avbrott på utbildningen har endast i undantagsfall kontaktats. En särskild uppföljning av avbrott och avbrottsorsaker planeras våren 2013. Som den största Sjuhäradskommunen bestämdes att Borås Vuxenutbildning skulle ta ansvar för den gemensamma delen av administration av yrkesvux och när det gäller uppföljning, samla in och sammanställa uppgifter från de övriga kommunerna. I några fall har uppgifterna varit bristfälliga eller saknats på grund av tidsbrist eller andra orsaker. Yrkesvux-satsningen sjösattes i början av 2009 och ingen visste exakt hur den skulle se ut från början. Riktlinjerna för uppföljning var något mindre preciserade än idag. Därmed har de uppgifter som samlats in i vissa fall varit olika och inte direkt jämförbara. En viss jämkning har därför gjorts, så nära verkligheten som möjligt. Från 2010 utdelades statsbidrag även för vissa behörighetsgivande teoretiska kurser 4 men vid uppföljning behandlas dessa utbildningar på samma sätt som yrkesutbildningar. Det innebär att elever, som t ex läser in gymnasiekurser för att söka till högskolan, på frågan om de fått arbete efter utbildningen naturligtvis svarar nej. Ofta fortsätter de på komvux eller annan studieform utan att sysselsättningen kan anses relaterad till utbildningen. Detta ger en missvisande bild av hur bra yrkesvuxsatsningen fungerat, där man då hoppas att alla får jobb efter utbildningen. I den här rapporten har vi därför valt att räkna bort behörighetsvux från den mer detaljerade redovisningen. De elever som läst behörighetsgivande teoretiska kurser har inte var och en läst en hel utbildning. Eftersom en heltidsplats här motsvarar 1300 gymnasiepoäng kan den ha delats av 4-5 eller fler elever. Detta ställer naturligtvis till det vid uppföljning av vad den studerande gör efteråt men här har vi valt att enbart fråga elever som läst flera behörighetsgivande kurser. I ansökan om statsbidrag ansöker man om antal poäng inom olika branscher. Hur mycket utbildning man kan producera, och inte minst hur mycket som efterfrågas, är naturligtvis svårt att veta i förväg och därför förekommer alltid justeringar i efterhand, det vill säga man producerar inte exakt det man ansökt om. Yrkesvux Sjuhärad har till exempel fått omfördela tilldelade medel från teoretiska kurser till yrkesvux och från till exempel omvårdnadsutbildningar till andra branscher. I enkätuppföljningen ingår större andel svar från Borås än övriga BoråsRegionen, beroende på att till en början gjorde varje kommun sina enkäter och först bortåt 2011 började Borås för egen räkning, följa upp samtliga. 4 SFS 2009:43 Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå 6 (23)
Organisation Kommunerna inom Sjuhäradsregionen har under perioden 2009-2011 anordnat yrkesutbildning inom de flesta yrkesområden via upphandling av externa utbildningsanordnare, i egen regi eller via annan kommun inom samverkansområdet. Beroende på yrkesområde har elever kunnat studera på olika sätt: deltid eller heltid, klassrumsundervisning eller distansundervisning och inom omvårdnad även genom utbildningsinslag på arbetsplats. Som extra stöd har anordnats orienteringskurser i yrkessvenska och yrkesmatematik när dessa behov har konstaterats. För att nå ut till de prioriterade målgrupperna har stora ansträngningar gjorts. Givetvis via egna webbplatser och sociala medier (som Facebook), vägledningscentrum och uppsökande verksamhet till varierande målgrupper men också genom ett eget Nyhetsbrev, utbildningsmässor, Öppet hus och informationsmöten som har anordnats varje termin. Broschyrer har tryckts upp och spridits och även utskick till potentiella sökande har gjorts. I mindre skala har reklam i lokalpress och på bussar använts. Nyhetsinslag har förekommit i både lokalradio och tv. Validering har erbjudits, främst inom vård och omsorg, till de elever som har förvärvat kunskaper genom yrkeslivet men inte har papper på dessa. Lärarna gör en kartläggning och sedan kan eleven göra en prövning och studera det som behövs med förkortad studietid. Alla elever har erbjudits studie- och yrkesvägledning på plats eller på distans, enskilt och i grupp. Samtliga studerande har en egen individuell studieplan. Vid prioritering av sökande används urvalsparagrafen 5 svag ställning på arbetsmarknaden som ett av kriterierna. Vissa individers efterfrågan på yrkesvuxutbildning har inte kunnat tillgodoses, oftast beroende på att de efterfrågade utbildningen inte motsvarade arbetsmarknadens behov eller att utbildningen är särskilt attraktiv och lockar fler sökande än det finns utbildningsplatser. Inom några yrkesområden har vissa perioder resurser samnyttjats för studerande inom yrkesvux och ungdomsgymnasiets elever, t ex inom hantverks- och fordonsutbildningarna. Det har gällt lärare, lokaler och utrustning men inte direkt samläsning (i samma grupp). Samverkan med samtliga kommuner inom regionen har skett kontinuerligt inom alla relevanta områden som behovsanalys, gemensamt utbud, ansökan, administration och uppföljning. Vuxenutbildningens betydelse för regional tillväxt marknadsförs kontinuerligt vid kontakter med region-/kommunförbund, regionala kompetensplattformar, lokalt näringsliv, länsstyrelse, arbetsförmedling, branschorganisationer med flera aktörer. 5 Enligt förordningen (2009:43) ska, om platserna inte räcker till alla behöriga sökande, ett urvalsförfarande ske och urvalsparagrafen ( 3) svag ställning på arbetsmarknaden tillämpas. 7 (23)
Ekonomisk redovisning Under perioden har Yrkesvux Sjuhärad tilldelats statsbidrag på drygt 50 milj kr, vilket motsvarar cirka 1000 utbildningsplatser 6 (heltid). Större delen, ca 850 platser är yrkesutbildning och resten behörighetsgivande teoretiska kurser. Antalet personer som utnyttjat studieplatserna är betydligt högre, särskilt för de teoretiska kurserna, eftersom flera studerande ofta delar på en heltidsstudieplats. Tabell 1 Statsbidrag och tilldelade platser Yrkesvux Sjuhärad 2009-2011 2009-2011 Tilldelade platser Statsbidrag SEK 2009 Yrkesvux 124 6 200 000 2010 Yrkesvux 323 16 150 000 2011 Yrkesvux 404 20 190 000 2009-2011 Yrkesvux Summa 851 42 540 000 2010 Behörighetsgivande teoretiska kurser 78 3 900 000 2011 Behörighetsgivande teoretiska kurser 76 3 800 000 2009-2011 Teoretiska kurser Summa 154 7 700 000 2009-2011 Yrkesvux & Teoretiska Totalt 1 005 50 240 000 Yrkesvuxsatsningen började 16 mars 2009, det vill säga utbildningar som började detta datum eller senare kunde få statsbidraget och framförhållningen var inte så god så det gällde att sätta till alla resurser för att snabbt få igång nya utbildningar eller utöka befintliga för att kunna få ta del av statsbidraget. Yrkesvux Sjuhärad har lyckats bra med detta och under alla år lyckats producera utöver de tilldelade platserna och därigenom kunnat ta del av utdelning av statsbidrag till extraplatser (som andra kommuner inte lyckats göra slut på utan fått lämna tillbaka). Totalt sett har Yrkesvux Sjuhärad varje år lyckats producera mer än motsvarande tilldelade medel. Dock har mindre andel teoretiska kurser producerats och tilldelade medel motsvarande drygt 25 studieplatser har, enligt regelverket, kunnat flyttas över för att finansiera mer yrkesutbildning. 6 En heltidsstudieplats beräknas inom Yrkesvux vara mellan 800-1300 poäng, beroende på vilka de ingående kurserna är. Det finns 1300-poängskurser (orienterings- och teoretiska kurser), 1100-poängsämnen är omvårdnad, media, barn-/fritid och handel/administration. Övriga ämnen/kurser räknas som 800 poäng. 8 (23)
Sammanfattning yrkesvux (inkl teoretisk) 2009-2011 I enkätuppföljningen ingår de elever som har studerat på Vuxenutbildningen Borås Stad under perioden 7, det vill säga inte de elever som studerat yrkesvux i regionens övriga kommuner. Därmed är resultatet naturligtvis inte heltäckande. Frågor och svarsalternativ motsvarar i de flesta fall de som används i Skolverkets uppföljning av yrkesvux-studerande. Av de cirka 850 elever 8 som ingår i materialet har drygt 80 procent slutfört sina studier under perioden och knappt 20 procent har av någon anledning avbrutit studierna i förtid, Tabell 2. I första hand är det elever som slutfört sina studier som har deltagit i denna uppföljning. Totalt ligger svarsfrekvensen på cirka 60 procent. Många elever har inte gått att nå trots upprepade försök, kanske på grund av att man flyttat eller bytt telefonnummer/e-postadress. I de fall det ansetts relevant redovisas motsvarande siffror för Riket, det vill säga yrkesvux i hela Sverige, och dessa är beräknade utifrån Skolverkets sex (hittills) delrapporter Redovisning av insatser inom yrkesvux 9. Skolverket har haft svårt att få in statistik från olika kommuner av varierande orsaker. Skolverket skriver Ett problem är att kommunerna inte svarar enhetligt och har avvikelser mellan antalet studerande i de olika frågorna. Detta problem kunde delvis ha undvikits med tydligare instruktioner från början, vilket ju i efterhand är lätt att konstatera. Den har dock blivit bättre efter hand men vissa delar lämnar stort tolkningsutrymme. Kommunerna hävdar bl. a. att det inte är möjligt att registrera vissa uppgifter i de administrativa system som används, att vissa uppgifter inte får registreras eller att de inte lyckats få kontakt med studerande efter slutförd utbildning. Detta är problem som vi naturligtvis stött på även inom Yrkesvux Sjuhärad. Alla siffror får tas som indikationer som kanske inte exakt avspeglar verkligheten men är det bästa som går att åstadkomma för närvarande. Elevunderlag i delrapporten Tabell 2 redovisar grovt de yrkesvux-studerande som ingår i denna första övergripande del av rapporten. Närmare 70 procent av eleverna har besvarat enkäten, även en del som av någon anledning avbrutit sina studier. Knappt 20 procent har avbrutit, vilket är ungefär den nivå som är genomsnittlig för kommunal vuxenutbildning. Tabell 2 Studiestatus för de före detta studerande som ingår i enkäten Studiestatus Personer Andel Slutfört studier, besvarat enkät 464 55% Slutfört studier, ej besvarat enkät 234 28% Gjort avbrott i studierna, besvarat enkät 117 14% Gjort avbrott i studierna, ej besvarat enkät 34 4% Totalt 849 100% 7 För 2009 och halva 2010 ingår ej elever folkbokförda i övriga kommuner i regionen 8 I detta material ingår även teoretiska studier inom yrkesvux, s k behörighetsvux 9 Rapporter om yrkesvux 9 (23)
Av förklarliga skäl så är de flesta elever som ingår i enkäten folkbokförda i Borås kommun, närmare 90 procent, tabell 3. Bollebygds kommun har ingen egen vuxenutbildning och det är vanligt att deras vuxenstuderande studerar i Borås eller någon av de andra Sjuhäradskommunerna. Som tidigare nämnts, så ingår inte svar från de elever som studerat i de övriga kommunerna i denna redovisning. Tabell 3 Folkbokföringskommun för de personer som ingår i enkäten Folkbokföringskommun Personer Andel Borås kommun 759 89% Marks kommun 21 2% Ulricehamns kommun 18 2% Tranemo kommun 15 2% Bollebygds kommun 12 1% Herrljunga kommun 11 1% Vårgårda kommun 7 1% Svenljunga kommun 6 1% Totalt 849 100% Åldersfördelning yrkesvuxstuderande Åldersgruppen 25-29 år är den dominerande inom yrkesvux, en tredjedel av de studerande återfinns inom denna grupp och ser man på de som är under 30 år så utgör de hälften av de studerande. Cirka 12 procent är över 45 år och endast några enstaka över 55 år. För riket som helhet gäller ungefär samma åldersfördelning. Figur 1 Åldersfördelning yrkesvuxstuderande 2009-2011 10 (23)
Geografiskt område Frågan om i vilket geografiskt område man är född, har tre svarsalternativ och ger en grov indelning, Tabell 4. Majoriteten av de svarande är födda i Sverige, drygt 50 procent. Knappt en fjärdedel kommer från länder utanför Europa, drygt 10 procent är födda i Europa utanför Sverige. Jämfört med hela riket har Yrkesvux Sjuhärad en cirka tio procentenheter högre andel födda utanför Sverige. Tabell 4 I vilket geografiskt område är de studerande är födda?? Svarsalternativ Personer Andel Riket I Sverige 474 56% 56 % I Europa men inte i Sverige 100 12% 8 % I välden utan för Europa 201 24% 17 % Uppgift saknas 74 9% 19% Totalt 849 100% 100 % Sysselsättning före studierna Det är ganska stor spridning på sysselsättningen före studierna, Tabell 5. Den största gruppen, en knapp tredjedel av de tillfrågade, har angett annan sysselsättning, oftast arbetssökande, och ungefär hälften så många att de studerade på komvux, kommunal vuxenutbildning. Dessa båda grupper tillsammans utgör nästan hälften av svaren. Det råder en viss oklarhet mellan dessa grupper eftersom många studerar på komvux därför att de är arbetssökande och vilket svar man anger i enkäten kan variera. Tabell 5 Vilken sysselsättning hade du före studierna? Vad gjorde du före studierna? Personer Andel Riket Heltidsanställd 131 15 % 11 % Deltidsanställd 103 12 % 12 % Egen företagare 7 1 % 1 % Studerande inom kommunal vuxenutbildning (gr/gy) 140 16 % 17 % Studerande i annan utbildningsform (sfi, särvux, Yh, folkhögskola, yrkeshögskola, högskola) 92 11 % 5 % Annan sysselsättning (arbetssökande, föräldraledig, sjukskriven m.m.) 259 31 % 29 % Vill inte svara 3 0 % 0 Uppgift saknas 114 14 % 25% Totalt 849 100 % 100 % Mer än en fjärdedel av svaren anger att man arbetade före studierna och mer än hälften av dessa arbetade heltid. Men svarsfrekvensen för heltid är sannolikt något överdriven, då det åtminstone i några fall visat sig att den svarande tolkat före som innan man blev arbetslös. Gruppen som anger att de tidigare studerade inom annan utbildningsform är ca 10 procent och större delen av dessa kommer från Sfi, arbetsmarknadsutbildning eller folkhögskolor. Något fler var deltidsanställda eller vikarier, sju personer drev egna företag och för knappt 15 procent saknas uppgifter. Tre elever har angett att man inte vill besvara enkäten. I förhållande till hela riket fördelar sig sysselsättningen före yrkesutbildningen inom Yrkesvux Sjuhärad på ungefär samma nivåer. 11 (23)
Finansiering av studierna De flesta tillfrågade, över 70 procent, finansierade sina studier med studiemedel, Tabell 6. Det är högre än motsvarande siffra för hela riket. För cirka 15 procent saknas uppgiften och resten hade antingen behållt lön från arbetsgivare eller hade ersättning från a-kassa eller aktivitetsstöd. Tabell 6 Hur finansierade du dina studier huvudsakligen? Svarsalternativ Antal Andel Riket Studiemedel, CSN 605 71 % 56 % Bibehållen lön från arbetsgivare 66 8 % 7 % Annan, aktivitetsstöd, a-kassa eller liknande 42 5 % 13 % Uppgift saknas 136 16 % 24 % Totalt 849 100 % 100 % Yrkes- och ämnesområden Inga riktlinjer har getts för vad som räknas in under varje yrkes- och ämnesområde utan varje kommun väljer själv kategori för sina utbildningar/kurser och man kan misstänka att en viss förvirring råder eftersom vissa utbildningar kan platsa under flera. Inom Yrkesvux Sjuhärad har ett stort utbud av utbildningar kunnat erbjudas, dock inte inom alla de yrkes- och ämnesområden som skolverket listar. Följaktligen har Yrkesvux Sjuhärad i de flesta fall en högre andel elever i de utbildningar som erbjuds än totalt i riket. Tabell 7 Yrkes- och ämnesområden Yrkes-/ämnesområde Yrkesvux 7H Riket Barn och fritid - 3 % Media - 2 % Omvårdnad 23 % 36 % Bygg - 2 % El 14 % 5 % Energi - 1 % Fordon 4 % 4 % Handel och administration 10 % 8 % Hantverk 8 % 2 % Hotell och restaurang 11 % 5 % Industri 11 % 5 % Livsmedel 4 % 2 % Naturbruk - 1 % Teoretiska kurser 14 % 23 % Totalt 100 % 100 % Så är dock inte fallet inom omvårdnad, som i riket som helhet är det klart största området med 35 procent, jämfört med knappt 25 procent inom Y7H. Här är den verkliga andelen förmodligen något högre eftersom omvårdnadsutbildning till stor del erbjudits inom respektive kommun och därför inte ingår i denna delrapport som enbart redovisar elever som studerat inom Vuxenutbildningen Borås. 12 (23)
Även när det gäller teoretiska kurser så är andelen högre för hela riket, knappt 25 procent jämfört med nästan 15 procent. Yrkesvux Sjuhärad fick från början en större tilldelning för teoretiska kurser men efterfrågan var mindre än beräknat och medlen kunde därför omdirigeras till yrkesutbildningar. Elever som läst behörighetsgivande kurser har enbart följts upp efter samma mall som de som läst yrkesutbildningar. Detta kan synas irrelevant eftersom denna grupp normalt har andra mål med studierna än att få jobb. Det skulle behövas en särskild uppföljning av dessa elever men hittills har inte någon sådan annonserats av ansvariga och inom Y7H har inte heller funnits resurser till det. Yrkes- och ämnesområden med färre än en procent deltagare ingår inte i materialet ovan. Orienteringskurser Inom yrkesvux har det varit möjligt att erbjuda orienteringskurser, dels allmänna och dels i yrkessvenska. Skolverket ger ingen komplett bild av deltagandet i hela riket i dessa kurser men det som redovisas är för en period och där deltog 15 procent i allmän orienteringskurs och 5 procent i yrkessvenska. Inom Yrkesvux Sjuhärad har en större andel elever haft möjlighet läsa orienteringskurser. Inom yrkesutbildningarna har bortåt 25 procent läst allmän och cirka 20 procent yrkessvenska orienteringskurs. Ofta har samma elever läst båda typerna av orienteringskurs. Inom t ex elutbildningarna har orienteringskurser i yrkesmatematik anordnats eftersom det ofta är matten som orsakar eleven problem på denna utbildning. 13 (23)
Resultat Efter yrkesutbildningen (ej teoretiska studier) Av de cirka 850 elever som ingår i den översiktliga uppföljningen ovan, har urvalet krympts genom att sortera bort de som enbart har studerat teoretiska behörighetsgivande kurser, eftersom deras svar på frågor angående deras arbetssituation efter yrkesutbildningen skulle ge en skev bild av resultatet Av de återstående cirka 700 eleverna har knappt 20 procent gjort avbrott under utbildningen, diagram 1. Här är elever från kommunerna utanför Borås överrepresenterade och man kan misstänka att pendling påverkar negativt. Några har avbrutit utbildningen tidigt därför att man har kommit in på en högre prioriterad utbildning och några för att de fått jobb, men anledningen till de flesta avbrott är okänd. En fjärdedel av eleverna har inte besvarat enkäten, oftast för att de varit omöjliga att nå, trots upprepade försök. I början av yrkesvux gjordes uppföljningen av respektive kommun inom Yrkesvux Sjuhärad och dessa svar har vi inte tillgång till. Ett fåtal har vägrat svara på enkätfrågorna. Över 400 elever, 57 procent, har dock kunnat följas upp efter utbildningen och dessa resultat redovisas i detta avsnitt. Figur 2 Yrkesvuxelever 2009-2011 - efter utbildningen Yrkesvuxelever 2009-2011 - efter utbildningen Ej besvarat enkät 25% Gjort avbrott 18% Besvarat enkät 57% 14 (23)
Sysselsättning efter yrkesutbildningar Antalet elever i varje utbildning varierar bland annat beroende på arbetsmarknad och hur många som söker. Vissa utbildningar är mer populära och söktrycket därmed större, t ex för bageri- och textila utbildningar. Utbildningens längd och förkunskapskrav är andra faktorer som påverkar. För de flesta yrkesutbildningar krävs kunskaper i svenska motsvarande grundskolenivå men Yrkesvux Sjuhärad har även kunnat erbjuda vissa utbildningar med enbart förkunskapskrav Sfi C och i stället har eleverna fått studera orienteringskurs i yrkessvenska jämsides med yrkesutbildningen. Detta har möjliggjort för fler elever att läsa en yrkesutbildning. Tabell 8 visar vad eleverna från de olika utbildningarna har för sysselsättning efter utbildningen. Arbetar inkluderar heltids-, deltidsarbete och i eget företag men merparten är heltidsanställning. I gruppen Studerar ingår studerande inom komvux, det vill säga grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, och inom andra studieformer t ex högskola, folkhögskola, Yrkeshögskola och Sfi. Annan sysselsättning kan vara till exempel arbetssökande, föräldraledig eller sjukskriven. Tabell 8 Sysselsättning efter yrkesutbildning Utbildning Alla svar därav Arbetar Studerar Annan sysselsättning Bagare 21 13 5 3 Butikssäljare 14 4 6 4 CNC-operatör 20 11 3 6 Elektriker 37 25 8 4 Fordon 27 20 5 2 Inredning 12 9 1 2 Lager och Logistik 10 8 2 - Lokalvårdare 11 5 5 1 Mode och konfektion 28 10 16 2 Möbelsnickare/plåtslagare 5 3 1 1 Nätverkstekniker 41 24 10 7 Restaurang 62 30 17 15 Svetsare 31 24 1 6 Vård och omsorg 31 27 3 1 Yrkesutbildning distans 52 29 11 12 Summa yrkes 402 242 94 66 Andel, procent 100% 60% 23% 16% Totalt sett arbetar cirka 60 procent efter utbildningen och knappt en fjärdedel, 23 procent, fortsätter med studier på olika nivåer. Av de resterande är ett tiotal föräldralediga, tre är sjukskrivna och övriga arbetssökande. Utbildningarna med flest elever är el-utbildning, nätverkstekniker, restaurang-, svets- och vård och omsorgsutbildning. Samtliga finns som grundutbildning och med möjlighet välja till vidareutbildning. Inom vård och omsorg ingår utbildningar med inriktning personlig assistent samt KUB, Kommunal UtBildningsenhet, där eleverna genomför större delen av sin utbildning på en enhet ute i verksamheten. Yrkesutbildning distans har ingått i Yrkesvux Sjuhärads utbud under vissa perioder. Ett antal olika utbildningar erbjuds: administratör, receptionist, ekonomiassistent, säljare med flera och de kan läsas på hel- eller halvfart. Många kombinerar dessa studier med arbete på hel- eller deltid. En uppföljninga av ekonomiassistentutbildningen planeras under våren 2013. 15 (23)
Hantverksutbildningarna Inredning och Mode och konfektion är populära men det är inte helt enkelt att få jobb inom området. Dock är den sistnämnda utbildningen en ypperlig grund för att söka textila vidareutbildningar inom yrkeshögskolan eller högskolan och en majoritet av eleverna har också fortsatt med vidareutbildning på högre nivå. Relativt nya är utbildningar inom lager och logistik samt lokalvård och möjlighet till anställning efteråt är goda. Många av lokalvårdseleverna läser också utbildning inom storkök och får på så sätt en dubbelkompetens som gör dem mer anställningsbara. Om man ser på hur stor andel av eleverna i respektive utbildning som arbetar efteråt så är det också skillnader mellan de olika utbildningarna, Figur 3. Inte oväntat är störst andel elever inom vård och omsorg i arbete efter utbildningen. Svets-, fordons-, elektriker- och nätverksutbildningarna har också en hög andel i arbete. Färre antal men hög andel i arbete är också lager och logistik-, inrednings-, möbelsnickar- och bageriutbildningarna, alla över 50 procent av eleverna i arbete efter avslutad utbildning. Om mindre andel är i arbete så är i regel fler i studier efter utbildningen, till exempel de redan nämnda utbildningarna till lokalvårdare och mode och konfektion samt butikssäljare. Med tanke på hur få individer materialet omfattar i dessa utbildningar, så kan man inte dra några långtgående slutsatser. Figur 3 Sysselsättning efter utbildningen Sysselsättning efter yrkesutbildningen per utbildning 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vård och omsorg 27 3 1 Lager och Logistik 8 2 Svetsare 24 1 6 Inredning 9 1 2 Fordon 20 5 2 Elektriker 25 8 4 Bagare 13 5 3 Möbelsnickare/plåtslagare 3 1 1 Nätverkstekniker 24 10 7 Yrkesutbildning distans 29 11 12 CNC-operatör 11 1 2 Restaurang 30 17 15 Lokalvårdare 5 5 1 Mode och konfektion 10 16 2 Butikssäljare 4 6 4 Arbetar Studerar Annan sysselsättning Om man vänder på frågan och ser till hur många som inte är i arbete eller studier efter sin yrkesutbildning så är det butikssäljare och CNC-operatör som har störst andel utan anställning/studier men återigen är det två av utbildningarna med lägst antal deltagare. I restaurangutbildningar har fler personer deltagit och här är knappt 25 procent i annan sysselsättning. Även för distans-yrkesutbildningarna är andelen i annan sysselsättning i sammanhanget relativt hög. 16 (23)
Sysselsättning relaterad till utbildningen Beroende på vilken utbildning man läst så varierar hur många som fått anställning inom det område som man har utbildat sig eller studerar vidare inom samma område. Figur 4 visar relaterad sysselsättning för de utbildningar där flest enkätsvar erhållits. Sammantaget, efter yrkesutbildningen så har drygt 60 procent av yrkesvux-eleverna sysselsättning inom det område de utbildat sig för, fördelat på knappt 50 procent som arbetar och drygt 10 procent som studerar vidare. Grundtanken med yrkesvux är ju att erbjuda utbildning inom områden där arbetsmarknaden är god och här är det vård och omsorg som har den absolut största andelen yrkesutbildningselever i ett arbete som är direkt relaterat till utbildningen. Man skulle kunna påstå att om man läst en vård och omsorgsutbildning och inte har jobb efteråt, så beror det med stor sannolikhet på att man valt bort det av någon anledning. Även el- och fordonsutbildningens elever har till stor del fått jobb inom sina yrkesområden, cirka 65 procent. Av restaurang- och svetsutbildningens elever jobbar ungefär hälften inom utbildningsområdet. Figur 4 Sysselsättning relaterad till utbildningen Sysselsättning efter - relaterad till yrkesutbildning 0% 25% 50% 75% 100% Vård och omsorg 25 2 3 Elektriker 22 4 7 Fordon 17 2 6 Restaurang 24 8 15 Yrkesutbildning distans 18 3 19 Svetsare 12 1 12 Mode och konfektion 4 9 13 Bagare 6 2 10 Nätverkstekniker 10 3 21 CNC-operatör 5 9 Arbete relaterad till utb. Studier relaterade till utb. Arbete/studier ej reaterade till utb. Cirka 50 procent av eleverna som har utbildat sig till svetsare eller läst någon yrkesutbildning på distans har antingen arbete eller studerar vidare inom yrkesområdet. För de elever som gått den textila utbildningen, Mode och konfektion, har inte så många börjat arbeta men desto fler studerar vidare på en högre utbildning inom området, totalt cirka 50 procent. För bageri-, CNC- och nätverksutbildningarna är andelen sysselsatta inom respektive yrkesområde något lägre, mellan 35-45 procent har arbete eller studerar vidare. För de båda förstnämnda yrkesområden har bara 18 respektive 14 elever besvarat enkäten så underlaget är alldeles för lite för att dra några generella slutsatser. 17 (23)
Annan sysselsättning före yrkesutbildningen En kategori av yrkesvuxelever väcker extra stort intresse. Det är de som angett sysselsättning före utbildningen till annan, det vill säga arbetssökande, sjukskriven, föräldraledig eller kort sagt, allt som inte är arbete eller studier. Denna grupp ses i många fall som en kostnad för samhället och varje individ som efter utbildning kommer i arbete är en vinst. Av de drygt 400 yrkesvux-eleverna som har besvarat enkäter, anger drygt 170 personer annan sysselsättning före utbildningen. Man kan dock misstänka att andelen är något större i verkligheten. Vid stickprovskontroller mot vuxenutbildningens administrativa system har vissa elever där angett arbetssökande medan man vid enkättillfället angivit någon annan sysselsättningsstatus. Det har också visat sig vid några tillfällen när man ställt följdfrågor att studerande som svarat att de arbetade/studerade före utbildningen, i själva verket svarat på vad de senast sysslade med innan de blev arbetslösa. Och så finns det alltid några som läser på komvux därför att de är arbetslösa I vilket fall så är de som har annan sysselsättning personer som ofta haft detta status en tid och kan ha svårigheter att komma (tillbaka) ut på arbetsmarknaden och de är yrkesvuxsatsningens främsta målgrupp. Figur 5 visar sysselsättning efter utbildningen för dem som angett annan sysselsättning före. Av dem som angett annan sysselsättning gör tre procent avbrott under utbildningen och cirka 20 procent anger även efter utbildningen annan sysselsättning, dock har flera bytt kategori inom området, t ex från arbetssökande till föräldraledig. Figur 5 Sysselsättning efter yrkesutbildning för de med annan sysselsättning före 18 (23)
Av resterande har mer än tre fjärdedelar arbete eller studerar efter utbildningen. Mer än hälften, 55 procent, arbetar och majoriteten av dessa på heltid. En person har startat eget företag, cirka 10 procent läser vidare på komvux och några fler studerar annat, oftast på högre nivå, figur 6. Figur 6 Annan sysselsättning före utbildningen och efter De utbildningar som lockade störst andel elever med annan sysselsättning före studierna är butikssäljare och lager och logistik med 70 respektive 60 procent. Av de studerande till nätverkstekniker och CNC-operatör hade cirka 55 procent annan sysselsättning före studierna medan siffran varierar mellan 20 och 45 procent för övriga yrkesområden. 19 (23)
Sammanfattning Av det något begränsade men säkrade underlag 10, som denna senare del av rapporten baserats på, kan man jämföra sysselsättning före och efter utbildningen, figur 6, som tydligt visar i vilken omfattning sysselsättningen förändrats. Framför allt är det andelen som arbetar heltid som har ökat kraftigt medan de med annan sysselsättning före yrkesutbildningen har minskat i ungefär motsvarande grad. Figur 6 Sysselsättning före och efter yrkesutbildning 100% Sysselsättning före och efter yrkesutbildning Annan sysselsättning; 16% 80% Annan sysselsättning; 40% Andra studier; 11% 60% Andra studier; 14% Komvux-studier; 12% Eget företag; 1% Arbetar deltid; 10% 40% Komvux-studier; 14% Eget företag; 1% 20% Arbetar deltid; 13% Arbetar heltid; 49% Arbetar heltid; 18% 0% FÖRE yrkesutbildning EFTER yrkesutbildning 10 Det underlag som beskrivs i avsnitt Resultat Efter yrkesutbildningen (ej teoretiska studier) 20 (23)
Bilaga 1 Statsbidrag för yrkesvux 11 Yrkesvux är en satsning mellan år 2009-2013 på yrkesinriktad vuxenutbildning. Syftet är att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning, och att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning alternativt har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Satsningen innebär att kommunerna kan få statsbidrag för utbildning till dessa grupper. Statsbidrag Statsbidrag kan sökas för yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen och inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Om samtliga sökande inte kan tas emot till utbildningen ska företräde ges till den som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden, enligt 3 förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå. Jfr 3 kap. 7 förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. För yrkesinriktad särskild utbildning för vuxna gäller 3 kap. 8 förordningen om vuxenutbildning. Statsbidrag för yrkesvux kan sökas av en enskild kommun, kommuner i samverkan eller kommunalförbund, men inte av landsting. Kommunen behöver inte själv anordna utbildningen utan kan upphandla den av annan anordnare. Statsbidrag lämnas inte till lokala kurser. Yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå För deltagare i yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå kan statsbidrag även utgå till viss teoretisk kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Från den 1 juli 2012 får den teoretiska utbildningen utgöra högst 25 procent av deltagarens utbildning, enligt 4 förordningen om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå. Statsbidrag kan lämnas för orienteringskurser och nationella kurser inom ämnen som i gymnasieskolan utgör yrkesämnen inom yrkesprogram. Den teoretiska utbildning som omfattas är nationella kurser som kan ge grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå eller behörighet till yrkeshögskoleutbildning. Yrkesinriktad särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Inom yrkesinriktad särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå lämnas statsbidrag till kurser inom ämnen som i gymnasiesärskolan utgör yrkesämnen inom nationella program. 11 http://www.skolverket.se/fortbildning-och-bidrag/statsbidrag/yrkesvux 21 (23)
Bilaga 2:1 Uppföljning med enkät vid utbildningens början Uppföljning av deltagare i yrkesvux vid utbildningens början 1. I vilket geografiskt område är du född? I Sverige Utanför Sverige men inom Europa Utanför Europa 2. Vilken sysselsättning hade du före deltagandet i yrkesvux? Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studerande inom kommunal vuxenutbildning Studerande i annan skolform Annan sysselsättning (ex. arbetssökande, sjukskriven, föräldraledig m.m.) 3. Hur finansierar du deltagandet i yrkesvux? Studiemedel Bibehållen lön från arbetsgivare Aktivitetsstöd, a-kassa eller liknande Annan finansiering 22 (23)
Bilaga 2:2 Uppföljning med enkät efter 6-18 månader Uppföljning av deltagare i yrkesvux 6-18 månader efter studierna 1. I vilket geografiskt område är du född? I Sverige Utanför Sverige men inom Europa Utanför Europa 2. Vilken sysselsättning hade du före deltagandet i yrkesvux? Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studerande inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) Studerande i annan skolform (sfi, särvux, folkhögskola, yrkeshögskola, högskola) Annan sysselsättning (ex. arbetssökande, sjukskriven, föräldraledig m.m.) 3. Hur finansierade du deltagandet i yrkesvux? Studiemedel, CSN Bibehållen lön från arbetsgivare Aktivitetsstöd, a-kassa eller liknande Annan finansiering 4. Vilken sysselsättning har du idag, efter deltagandet i yrkesvux? Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studerande inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) Studerande i annan skolform (sfi, särvux, folkhögskola, yrkeshögskola, högskola) Annan sysselsättning (ex. arbetssökande, sjukskriven, föräldraledig m.m.) 5. Är din sysselsättning idag relaterad till det yrkesområde som du studerade? Ja, relaterad till yrkesområdet Nej, inte relaterad till yrkesområdet 6. Var jobbar du idag? Vem är din arbetsgivare?...... 23 (23)
vuxenutbildningen