Barnavård s vett. 33:e årgången Nr 4, 2013 December. Centrala B arnhälsovårdsteam et!



Relevanta dokument
Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Dags att välja Barnavårdscentral

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Infektioner hos barn i förskolan

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan Plats: Residenset Mariestad

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Amning/rådgivning på BVC

Vaccinationer på BVC

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Infektioner hos barn i förskolan

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

BHV-Nytt. Nr 2, juni Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Infektioner hos barn i förskolan

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:

Barn, infektioner och antibiotika

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Streptokockinfektioner

Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp

Barnvaccinationsprogrammet

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

BVC-rådgivning om sömnproblem

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Välkommen till Björkhyddans förskola

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

Insatser från Barnhälsovården

Till dig som inte ammar

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015

Barn. Vinjett SIP Vera

Barns psykosociala ohälsa

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Lenas mamma får en depression

Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp

Om infektioner och smitta i förskolan

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Efter en förlossning 1

Till dig som inte ammar

Välkommen Till Kyrkenorums förskola

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Välkommen till Kluringens förskola avd. Månen!

Välkommen till Bryggans förskola

Barnomsorg. Information till dig som är nyanländ i Avesta kommun. och har barn som är 1 till 6 år

Välkommen till Galjonens förskola

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Välkommen till BUP Kärnan

Föräldrar är viktiga

Årsstatistik 2014, Verksamhetsuppföljning FyrBoDal Inskr BVC Födda Födda Födda Födda Födda Födda Födda Erbjudits BCG-vacc

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet!

Tillhör du en riskgrupp?

STOCKHOLM JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Malmö stad Förskoleförvaltningen. Välkommen till Bryggans förskola

FRISK i förskolan - en förskola för alla 8 maj 2018

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Frågeformulär 3 månader

Mål för förskolans arbete Det finns mål för förskolans arbete, till exempel att förskolan ska sträva efter att:

Regler för Misterhults förskola 2012/2013

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Välkommen till Skogslyckans förskola

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Transkript:

Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: Tfn: 010-441 64 80 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 33:e årgången Nr 4, 2013 December Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Kalendarium sid 2 Julkrönika sid 3 Nytt på psykologfronten sid 4 Nationella BHV-dagar i Stockholm sid 5 HYFS sid 6 Amningsrutan sid 8 Svampinfektioner i hårbotten sid 9 Depression under graviditet går i arv sid 9 Vaccinationer av prematura sid 10 Remiss till BVC sid 10 Angående råd till föräldrar sid 11 Fortlöpande uppföljning av EPDS-screening sid 12 Förstärkt hembesök sid 13 Frågor & Svar sid 14 Komjölksallergiträffar sid 15 E n G od Jul och ett G ott N ytt Å r önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!

1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus 451 80 Uddevalla 010-441 64 80 www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se 010-441 64 82 verksamhetschef samt mobil 070-657 22 78 barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se 010-441 64 84 verksamhetsutvecklare mobil 070-082 32 59 Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se 010-441 64 83 dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se 010-441 64 85 psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se 010-441 64 80 teamassistent fax 010-435 73 12

2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 2014 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal Datum Ämne Plats Arrangör 22 jan Kvinnlig könsstympning Aulan, gamla vårdskolan CBHV Uddevalla sjukhusområde 13 feb Kvinnling könsstympning Ägget, NÄL CBHV Blänkare 2014! Sista anmälningsdag är ändrat till måndag 16/12, Amning i teori och praktik 7,5hp: Inbjudan och anmälningsblankett finns på hemsidan under kalendarium/utbildningar. Pediatrisk nutrition 1,5 dags utbildning troligen i april månad.

Julkrönika: Uppkopplad, eller avkopplad jul? 3 Då var det snart dags.den 24:e närmar sig med alltför snabba steg och listan vad som skall göras blir längre istället för kortare för var dag. De som är duktigast på att planera och strukturera kanske inte känner igen sig men jag är inte ensam. Vi har aldrig haft det bättre än i dagens Sverige när det kommer till grundläggande behov som mat, bostäder och för de allra flesta en bra trygghet runt omkring oss. Ändå ser vi att ungdomar mår sämre än på länge Entydiga studier visar att vi är det land som faller mest när det gäller hur nöjda och glada våra barn är i tonåren efter varit i topp i 10-11 årsåldern. Jag har givetvis inte svaret på varför men är allvarligt oroad över den stress som det nya 24-7 samhället erbjuder. Man sover med sin mobil, väcks av sms på natten, spelar dataspel och hänger på sociala medier nåbar 24 tim/7 dagar i veckan. Utvecklingen har gått fort. I en studie som vi gjorde inom skolhälsovården i Lysekil konstaterade vi att 75 % av fjärdeklassarna var aktiva på sociala medier och 96 % av niondeklassarna. Samtidigt hade sömnproblem, morgontrötthet, och stressrelaterade symptom som huvudvärk, muskelvärk, magont ökat i jämförelse med undersökningen 13 år tidigare. En ny fobi har fått namnet Nomophobia innebärande rädslan att vara utan fungerande mobiltelefon. Dålig täckning, urladdat batteri, inga pengar kvar på kontantkortet skapar ångest. Sedan maj 2013 finns diagnosen IAD med i DSM-5 (internationell diagnosnomenklatur) och betyder Internet Addiction Disorder och innefattar problematiskt internetanvändande ofta spelrelaterat. De bäst säljande spelen är de som innehåller mycket våld och ofta en schabloniserad bild av kvinnor underlägsna männen. Innan jag blir beskylld för att vara teknikfientlig eller bakåtsträvare så är jag helt övertygad om att det finns mycket bra med den nya tekniken och att det inte finns någon väg tillbaka. Däremot måste vi vara uppmärksamma på att våra hjärnor, som inte är färdigutvecklade förrän 25-årsåldern, behöver vara ifred och avkopplade (läs ostörd och tillräcklig sömn) för att bearbeta dagens intryck. Vi behöver träffa varandra, se varandra och lära oss kroppsspråk. Möta en blick, ett leende, flirta, bli arga på varandra och ett inlägg på ett socialt forum kan aldrig ersätta den dimensionen. Små barn älskar högläsning med sagor och det finns inget som utvecklar språket som att lyssna och läsa-låt inte mobiler och plattor konkurrera ut det utan vara möjliga komplement. Så inför julen behandla de elektroniska julklapparna med respekt, de är vanebildande för vissa med betydande biverkningar och för oss andra så bör vi åtminstone sätta en gräns och unna oss att vara avkopplade istället för uppkopplade jämt. Njut av ledigheten och umgås med varandra -God jul och Gott nytt år! / Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, verksamhetschef, centrala barnhälsovården Fyrbodal

4 Nytt på psykologfronten Nu har mödra- och barnhälsovårdens psykologer i Trollhättan flyttat från Maria Alberts vårdcentrals lokaler. Det blev nya lokaler i samma område, nämligen på Djupebäcksgatan 21, 461 32 Trollhättan. Mottagningen ligger på 1:a våningen i samma hus som ungdomsmottagningen. I Tanumshede kommer mödra- och barnhälsovårdspsykologen också flytta till nya lokaler. Denna flytt sker under december månad, adressen är Industrivägen 3B, 457 31 Tanumshede. Inbjudan till öppet hus kommer under nästa år, då vi hunnit komma i ordning på de olika mottagningarna. Under juluppehållet kommer mödra- och barnhälsovårdpsykologerna att vara lediga under vecka 52 samt vecka 1. Vi önskar Eder alla en fröjdefull jul.

Nationella BHV-dagar i Stockholm 16-17 oktober 2013 5 Denna gång samlades vi på Läkarsällskapet i Stockholm. Vi har sedan nationella mötet 2009 arbetat med att ta fram ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram. Parallellt har socialstyrelsen fått ett uppdrag att ta fram en vägledning samt en kunskapsöversikt för barnhälsovården. Nu presenterades båda dessa arbeten så långt de framskridit. Vi arbetade också i regionvisa grupper för att ta fram regionala riktlinjer för att genomföra och förverkliga förändringar och nyheter i barnhälsovårdsprogrammet. Vi diskuterade också vilka kunskaps- och utbildningsbehov som kommer att bli aktuella i samband med implementeringen. Därefter gick vi igenom barnhälsovårdsprogrammets olika delar som till exempel Hälsofrämjande möte. Genomgående i det nya är att inte tala om kontroll utan vi går in i ett möte det vill säga att vi nu talar om barnhälsovårdsprogram och hälsofrämjande möte. Den indelning som vi i Fyrbodal sedan tidigare arbetar med det vi idag kallar för Nivågrupperingen blir nu ett nationellt vedertaget system. Nivå I: Hälsoövervakning- att följa barns hälsa, utveckling och villkor dvs. det grundläggande hälsostöd alla får ta del av (ljust grön färg) Nivå II: Samtal, vägledning och insatser efter behov dvs. när familjen/barnet behöver extra stöd. Det inbegriper också kontakter och samverkan med andra professioner tex mödrabarnhälsovårdspsykolog, elevhälsa eller öppen förskola (mellan grön färg) Nivå III: Ytterligare samtal, vägledning och insatser i samverkan med specialist dvs. nu tas ytterligare kontakter i samverkan med specialister och det sker ev. en anmälan till socialtjänsten (lite mörkare grön färg) Rikshandboken följer nu denna indelning ni kan redan se den när ni läser om EPDSscreeningen. Det handlar om ett specifikt behov som finns just för tillfället och tanken är att familjen ska kunna vandra mellan de här tre nivåerna. Anna Magouli o Nina Knutsson, Barnhälsovården Fyrbodal

6 HYFS nu ett permanent arbetssätt Idag finns en 50 % tjänst på Smittskydd Uddevalla HYFS Hygiensjuksköterska i förskolan för de 18 kommunerna som ligger under Smittskyddets uppdelning (se karta). Sedan starten 2006 har ca 1500 förskolor besökts och personalen har utbildats i regionen. I Fyrbodal har jag besökt de flesta förskolor, 273 stycken av 330. Det återstår några enskilda förskolor som jag upplever att det är svårare att få kontakt med och besöka, vilket kan vara bra för er att veta i till exempel en utbrottssituation. Jag har även deltagit i föräldramöten, ca två per vecka under september-november. Våra erfarenheter är att de utbildningsinsatser vi gjort har gett en ökad medvetenhet och kunskap hos personalen. Man har fått en större insikt om vilka hygienrutiner som är viktigast. Vi ser ett ökat fokus på handhygienen och snabbare effektivare insatser vid infektionsutbrott. Personalen själva upplever att man blir tryggare i föräldrakontakten när man har gemensamma riktlinjer. Några mindre roliga erfarenheter vi fått är att vi hör att sjuka barn vistas på förskolan. Barn som berättar att man kräkts eller fått medicin hemma mot feber innan man kommer till förskolan. Personal som vittnar om konflikter som uppstår med föräldrar som vägrar hämta sina barn när pedagogerna ringer och meddelar att deras barn är sjuka. Vi ser också att det finns brister i lokalerna och dess utformning så det blir svårt att göra rätt för både personal och barn. Förskolor har också många gånger olika huvudmän vilket kan försvåra information, upphandling av hygienprodukter, etc. Förskolorna uppger fortfarande att de inte vet vilken BVC/VC som är deras närområdesansvariga men det finns också förskolor som uttrycker att man inte vill ha fördjupad kontakt med BVC/VC. Detta är något vi måste hjälpas åt att förändra! Ett stort bekymmer är när vi inom sjukvården ger olika besked om när barn ej ska vistas på förskolan, eller har egna rekommendationer. Här vill jag påminna om Socialstyrelsens Smitta i förskolan. Vi som inte ser barnet i verksamheten kan inte uttala oss om barnen kan vara på förskolan. Förskolepersonalen måste få ha mandat att avgöra när barnen inte bör vara på förskolan. Men det krävs att HYFS tillsammans med BVC/VC förmedlar samma budskap så att föräldrar, pedagoger och VC får samma kunskap och lättare kan samarbeta. Jag är intresserad av ett utökat samarbete med er på BVC, hör gärna av er om vi ska/kan göra något gemensamt. Jag tar tacksamt emot tips och idéer hur jag kan fortsätta mitt arbete, mig når ni på eva.m.olsson@vgregion.se eller 0761-14 12 11. Det är viktigt att vi samarbetar så vi får friskare barn!

7 När ska barnen vara hemma: Barnet ska kunna delta i de aktiviteter som förskolan erbjuder, vilket kan innebära en heldag ute. Barnet ska kunna äta normalt Ej vara på förskolan om/när de har vätskande impetigo- oavsett var de sitter på kroppen Ej vara på förskolan om de har ögoninfektion som gör att det rinner pus ur ögonen Hemma minst 48 tim efter sista diarré och/eller kräkning Har barnet varit utomlands och har lös mage. Se till att det provtas inte bara för bakterieinfektioner utan även amöbor och virus (HepA)* Källa: Socialstyrelsen Smitta i förskolan Tips att ge föräldrar i infektionstider: - Hjälp barnen att tvätta händerna även hemma- förskolorna har goda rutiner på detta idag - Påminn om att barnet ska hosta och nysa i armvecket - Ha rutin för att tvätta snuttefiltar, gosedjur. Ta hem från förskolan förslagsvis 1g/v och tvätta så varmt det går, torktumla gärna. - Byt kläder efter förskolan - Byt tandborste, koka nappar - Se till att barnen har kortklippta rena naglar Och till sist låt barnen vara hemma när de är sjuka! Källa: HYFS - Hygiensjuksköterska i förskolan

8 AMNINGSRUTAN En alldeles ny artikel om välling visavi modersmjölksersättning och deras påverkan på barnens BMI finns att läsa i sin helhet i Acta Pediatrica http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.12418/full Milk cereal drink increases BMI risk at 12 and 18 months, but formula does not. Almqvist-Tangen G, Dahlgren J, Roswall J, Bergman S, Alm B. Source Child Health Care Unit, Region Halland, Sweden; Department of Paediatrics, Institute of Clinical Sciences at the Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden. Abstract AIM: Infant feeding affects growth, obesity and life-long health. This study examined the impact of dietary patterns on body mass index (BMI) at 12 and 18 months. METHODS: We followed a cohort of 2,666 children recruited in 2007-2008. Feeding practices were obtained from parental questionnaires and anthropometric data collected by child health nurses. RESULTS: At six months, 58.3% of the infant were breastfed, but only 1.6% exclusively. Many had begun eating solids (91.8%), porridge (87.7%) or milk cereal drink (46.6%). Bottle-feeding at four months was not a risk factor for a high BMI (>1 SD) at 12 or 18 months. Milk cereal drink at six months increased the risk of a high BMI at 12 and 18 months respectively (OR 1.58, 95% CI 1.12-2.22, and 1.52, 1.07-2.17). Milk cereal drink use was increased by low parental education and maternal obesity and reduced by troubled sleep and parental group participation. CONCLUSION: Formula at four months did not predict a high BMI at 12 or 18 months. Milk cereal drink use at six months was a risk factor for a high BMI at 12 and 18 months. The choice of milk cereal drink was influenced by parental factors, especially educational levels. This article is protected by copyright. All rights reserved. Fokusgruppen Amning

9 Angående svampinfektioner i hårbotten med risk för spridning mellan barn Under senare år har man i Sverige sett smärre utbrott av svampinfektion i hårbotten i familjer och förskolor. De typiska symptomen är klåda i hårbotten, fjällning, rodnad och fläckvis håravfall. Den kliniska bilden kan variera från beskedliga symptom till ilsken inflammation. Tillståndet kan dessutom kompliceras med djup infektion, svullnad och varbildning i hårbotten med risk för permanent hårförlust. Framförallt ses infektionerna hos barn med invandrar- eller flyktingbakgrund, ofta med afrikanskt ursprung. Vi har haft flera utbrott i Västra Götaland de senaste åren. Trichophyton violaceum och Microsporum auduonii är de 2 svamparter vi sett här. Smittan är nu aktuell i Trollhättanområdet. Utredning pågår via Hudmottagningen i Uddevalla i samråd med Barn- och Ungdomskliniken och Smittskyddsenheten. /Smittskydd Västra Götaland,Eva Lindhusen Lindhé,Bitr smittskyddsläkare Intressant artikel i senaste läkartidningen -depression under graviditeten går i arv Där beskriver läkaren Anders Hansen hur individer vars mödrar varit deprimerade under graviditeten löper ökad risk att drabbas av depression som tonåringar. Studien presenteras i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskare har tittat på om depression under graviditeten (antenatalt) och efter förlossningen (postnatalt) kan kopplas till om barnet drabbas av depression som tonåring. I studien ingick 4 566 mödrar och deras barn som gjorde depressionskattningar under graviditeten, efter förlossningen samt för barnen när de var 18 år gamla. I undersökningen uppfyllde 11,6 procent av kvinnorna depressionskriterier antenatalt och 6,7 procent postnatalt. Resultatet visade visar att antenatal depression kan kopplas till ökad risk för att barnet ska ha en depression som 18-åring; risken för depression var 28 procent högre hos 18-åringar vars mödrar varit deprimerade antenatalt. För postnatal depression såg man också detta samband, med en liknande riskökning för depression hos barnen, men bara hos barn till lågutbildade mödrar. För att läsa artikeln i sin helhet följ länken nedan. Läkartidningen. 2013;110:CIEU Läkartidningen 45/2013. Läkartidningen.se 2013-10-21 Mona Bryggman, psykolog BHV och enhetschef MBHV-psykologenheten Fyrbodal

10 Vaccinationer av prematura För tidigt födda barn har ett mindre effektivt immunförsvar eftersom antikroppar från mor till barn inte hunnit överföras fullt ut. De kan också drabbas allvarligare av kikhosta och därför är det viktigt att de så tidigt som möjligt blir vaccinerade. Neonatalavdelningen, barnkliniken, NÄL har ett nytt PM som gäller för barn födda < 32 veckor och /eller födelsevikt < 1500 g. Man erbjuder nu en extra vaccination när barnet är ca 8 veckor kronologiskt (dock tidigast vid 34 grav.veckor). Barnet får sedan via BVC ordinarie vaccinationer vid cirka 3, 5 och 12 månaders ålder. Schemat kan varieras något beroende på när första dosen ges. För BVC:s del innebär detta att man blir meddelad från neonatalavdelning via en remiss att en första extra dos är given av kombinationsvaccinet Pentavac alternativt Infanrix-hexa samt Prevenar 13. Man planerar sedan in nästa vaccination (dos 2) 4-6 veckor efter vaccination 1. Vaccination 3 minst 6 veckor efter dos 2. Vaccination 4 ges tidigast 6 månader efter dos 3. Vid våra rundresor under nov/dec så går vi igenom denna rutin samt lämnar över PM från neonatal till BVC. Dessutom hittar ni PM via vår hemsida under vaccinationer. Remiss till BVC Fortsatt vaccination av prematurt barn född före <32 veckor eller med FV < 1500 g Barnets namn och födelsedata Genomförd vaccination på avd 34 (Vaccination 1) Datum Pentavac Infanrix hexa Prevenar13 Signering Pentavac/Infanrix hexa im i höger lår, Prevenar13 im i vänster lår Planering för uppföljning på BVC Ytterligare tre doser av båda vacciner ovan ges på BVC enligt nedan angivna schema. Tidpunkt Vaccination 2 4-6 veckor efter vaccination 1 Vaccination 3 Minst 6 veckor efter vaccination 2 Vaccination 4 Minst 6 månader efter vaccination 3 Datum (månad och år) Ordinerande barnläkare (signering med klartext): /Per Möllborg, BHV-överläkare

Angående råd till föräldrar under barnets första levnadsvecka 11 Under oktober 2013 publicerades råd till föräldrar om vården under barnets första levnadsvecka. Råden har framtagits i ett samarbete mellan svensk förening för Obstetrik och Gynekologi, Svensk förening för neonatologi inom Svenska barnläkarföreningen och Svenska barnmorskeförbundet. Dessa råd finns på https://www.sfog.se/start/rad-riktlinjer/patientinformation/ Förutom svenska finns råden också på sjutton andra språk. Råd till föräldrar om vården under barnets första levnadsvecka Under de första dygnen behöver barnet närhet till föräldrarna och tät tillsyn. Lämna inte barnet ensamt. Barnet bör ammas så ofta det visar tecken på att vilja suga. Kontrollera att barnet kissar och bajsar regelbundet. Titta på barnets hudfärg i klart dagsljus en till två gånger om dagen. En lätt gulfärgning av hud och ögonvitor är normalt, men om barnet är tydligt gult på kroppen och i ögonen kan det behöva hjälp. Rådfråga i så fall BB eller barnavårdscentral. Gulfärgning som kvarstår mer än 3 veckor bör alltid bedömas av läkare. Spädbarn sover tryggast på rygg och bör få vänja sig vid detta redan som nyfödda. Barnet ska ha lagom varma kläder på sig och kunna röra sig fritt. Rökning påverkar barnet negativt. Undvik därför all rökning i hemmet. Om modern röker eller om någon av föräldrarna druckit alkohol bör barnet inte sova i samma säng som sina föräldrar. Undvik att ta med det nyfödda barnet i miljöer där det finns mycket folk. I förkylningstider bör snuviga och infekterade syskon och anhöriga inte ha nära kontakt med barnet. Förkylningsvirus som hos större barn och vuxna ger lindrig snuva och hosta kan hos det nyfödda barnet ge allvarliga luftvägssymtom. Tvätta händerna innan du sköter ditt barn. Om barnet inte vill suga, inte vaknar efter sömn, verkar irriterat när du berör och försöker trösta det, inte skriker kraftfullt eller har en blekgrå hudfärg kan det vara tecken på sjukdom. Kontakta BB eller akutsjukvård oavsett tid på dygnet. Under barnets första levnadsvecka, innan du träffat sjuksköterskan på din barnavårdscentral, är det till BB du i första hand ska vända dig vid eventuella problem eller frågor om barnet. Det är BB:s ansvar att ge dig råd eller hänvisa till läkare om barnet behöver detta. Se till att få ett telefonnummer som du kan ringa om du tror att barnet behöver hjälp! Telefonnummer för rådgivning och hänvisning vid problem med det nyfödda barnet: Råden är en del i Projekt Säker Förlossningsvård som är ett samarbete mellan Svensk Förening för Neonatologi inom Svenska Barnläkarföreningen Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. Projektet stöds av Patientförsäkringen LÖF.

12 Fortlöpande uppföljning av EPDS-screening under 2014 Under våren 2013 stoppades all åtgärdsregistrering av EPDS åtgärder och den statistik vi nu tar in i slutet på året är begränsad. För att kunna följa hur metoden används och hur vårdkedjan fungerar behöver kompletterande uppgifter samlas in under 2014. EPDS-statistiken ska sparas under hela 2014 från 1 januari till och med 31 december. Det innebär att barnen kommer att vara födda från slutet av oktober eller början av november 2013 till samma period 2014. På hemsidan under nedanstående länk hittas EPDS rapportblad och anvisning (excelfil). http://www.narhalsan.se/sv/startsida/for-vardgivare/barnhalsovarden-i-vastra- Gotaland/Centrala-Barnhalsovarden/Blankettarkiv/ Filen Rapportblad och anvisning består av två delar (flikar) som du ser längst ner till vänster i dokumentet. Man kan antingen skriva ut blanketten och fyll i den för hand eller spara den på skrivbordet och fylla i den via datorn (men då måste excel finnas i din dator). Vid utskrift tryck <skriv ut< längst ner i vänstra hörnet hittar du Hela boken markera där och tryck OK. Skickas in till Centrala Barnhälsovården 31/5, och 31/12. Frågor, svara vi gärna på så ring oss. Nina Knutsson, verksamhetsutv Mona Bryggman,CBHV-psykolog

13 Kan förstärkta insatser från barnhälsovården i form av extra hembesök bidra till minskad stress och ökad trygghet hos föräldrarna? Hypotesen var att tidiga hälsofrämjande insatser för att stärka föräldrarna i föräldrarollen även kan bidra till en förbättrad psykisk hälsa hos barnet med minskat behov av framtida insatser. Liknande projekt med extra hembesök har tidigare gjorts i bland annat Finland där långtidsuppföljning visat bättre psykisk hälsa hos barnen och minskat behov av sociala insatser. Då det tidigare inte gjorts likande studier i Sverige fick Per Möllborg idén om att undersöka detta närmare varvid projektet med förstärkt hembesök utformades i en tvärprofessionell arbetsgrupp där barnläkare, ST-läkare, BVC-sköterskor, psykolog, socionom och projektledare deltog. Under 2011-2012 genomfördes projektet i Vänersborg på Vargöns BVC och Sirius familjecentral. Vartannat barn som föddes och skrevs in på BVC erbjöds två extra hembesök vid fyra respektive nio månaders ålder. Vartannat barn fick utgöra kontrollgrupp. Vid hembesöken informerade BVC sköterskan om vanliga sjukdomar hos små barn, gav egenvårdsråd och information om var och när man bör söka vård för sitt barn. Man gav även information om olycksfallsprevention. Vid hembesöken samtalade man kring barnets utveckling, samspel med föräldrarna samt sociala frågor. Uppföljning av projektet gjordes med ett frågeformulär baserat på en validerad enkät, Swedish Parenthood Stress Questionnarie (SPSQ) samt frågor utformade i arbetsgruppen. Frågeformuläret skickades ut när barnet var ett år gammalt, både till de som fått extra hembesök och kontrollgruppen. Hembesöken visade sig vara mycket uppskattade där 71 föräldrarpar av 84 tillfrågade deltog och båda föräldrarna var i stor utsträckning med vid båda hembesöken. Den totala svarsfrekvensen på enkäten var 59%. Gruppen som fått extra hembesök upplevde ett mindre behov av hjälp för att klara sitt föräldraskap jämfört med kontrollgruppen. De som fått extra hembesök kände sig även tryggare i att bedöma när och var de bör söka vård när barnet är sjukt och att förebygga olycksfall. Sammanfattningsvis är hembesöken en uppskattad del av BVC:s verksamhet och de extra hembesöken skulle kunna bidra till en minskad stress och ökad trygghet hos föräldrarna. Detta i sin tur skulle kunna bidra till en förbättrad psykisk hälsa hos barnen vilket på sikt även skulle kunna avspegla sig i minskat behov av insatser inom sjukvården, barnomsorg, skola och sociala insatser. Det behövs dock ytterligare studier för att klarlägga detta. Anja Paust, ST-läkare Allmänmedicin, Trollhättans vårdcentral Achima Care

14 Frågor & Svar Fråga BVC-ssk En mamma som ammar sin drygt 1-åriga son och det är dags för booster TBE vaccin för henne. Är det ok? Tillägger att området familjen bor i är klassat som område där TBE förekommer. Undrar också om som jag hört att vaccinationer får ett bättre tillslag under amning. Svar BHV-öl Det går bra att mamman tar sin booster vaccination. Även om det inte finns studier vad jag vet så ser jag ingen fara med detta och dessutom så är gossen snart mogen för egen vaccination mot TBE med tanke på området de bor i. Någon extra bra tillslag av antikroppsproduktion pga amningen tror jag däremot inte. Fråga BVC-ssk En mamma på BVC med tre barn där hon och äldsta barnet har fått löss. Man har tagit Paranix och modern är nu orolig om hennes 4 veckors gamla bebis får löss och hur man i så fall kan behandla detta. Svar BHV-öl För det första har väl barnet inte så mycket hår ännu men faktum är att löss nog är extremt ovanligt hos spädbarn. Vanligast först när barnen är några år gamla och toppen är mellan 5-10 års ålder. Så lugna mamman. En kommentar om lössmedel är att det varit så stor resistensproblematik att förstahands medel nu är ett receptfritt medel som heter Hedrin. Det är en silikonolja som inte tas upp av huden och verkar mycket lovande. Räknas som medicinteknisk produkt och är inte läkemedelsklassat men säljs av apoteken. Fråga BVC-läkare Har hälsoundersökt två barn från Syrien födda -03 och -09. De har fått ordinarie vaccinationer men inga papper finns. Enligt WHO oralt polio vaccin. Räcker det med DTP nr 4 för båda samt MMR? Svar BHV-öl Bra att du gått in i WHO schemat och gjort en bedömning. För det första är syriska barn väl vaccinerade både när det gäller vilka vacciner de fått samt vaccinationstäckningen fram tills kriget ödelade allt. Med andra ord kan vi lita på schemat utifrån att det är födda innan kriget. Barnet född -03 tycker jag du ger MMR som du föreslår men också en Tetravac så kommer polio i med samt gör inget med en ACT-Hib extra. I årskurs 8 får barnen en booster med difteri-tetanus-pertussis och det anser jag att han kan få också. Det andra barnet född -09 rekommenderas Imovax polio im samt en Prevenar 13- Fått MMR enligt syriska schemat både 12 samt 18 månader så behöver inte ges men däremot tycker jag barnet få det vid 8 års ålder inom skolhälsovården med sina klasskamrater så småningom. Även om detta är en tredje dos så ser jag ingen fara med det och helt säkra på om första dosen gavs före eller efter 12 månader vet vi inte. Tetravac som svenskfödda barn vid 5 ½ år blir utmärkt.

15 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR VÅREN 2014 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Onsdag 15 januari Onsdag 12 februari Onsdag 12 mars Onsdag 9 april Onsdag 14 maj Onsdag 11 juni Samma program alla dagar Klockan: 15.00 16.30 Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Anmälan skall göras i förväg på telefon 010 43 52 034 senast dagen innan. Aktuell dag anmäler ni er på Barnmottagningen senast kl 15.00. Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Frida Hoas leg dietist Turid Osland Johansson leg dietist