SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (7) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Beskrivning av förstudien Förstudien har påbörjats med att information lämnas samtlig personal inom enheten för ekonomiskt bistånd samt enheten för arbetsverksamheter. Förstudien kommer under 2011 att starta med en praktikverksamhet för 4-6 sjukskrivna deltagare som erhållit försörjningsstöd under en längre period och som efterfrågar arbetslivsinriktad rehabilitering. Med den erfarenhet förstudien kommer att införskaffa under hösten 2011 - våren 2012 planerar förvaltningen tillsammans med intresserade samverkansparter att ansöka om medel till ett detaljerad projektansökan till Europeiska socialfonden, EFS, under första halvåret 2012. Samverkan Stadsdelsförvaltningen genom enheten för ekonomiskt bistånd Stadsdelsförvaltningen genom enheten för arbetsverksamheter Jobbtorg Farsta Socialförvaltningens utvecklingsenhet Farsta-Skarpnäcks psykiatriska verksamhet Vårdcentralerna inom stadsdelen Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Frivilliga organisationer Näringslivet Chefer/ansvariga för förstudien Maria Berglund, enhetschef för individ och familjeomsorgen maria.berglund@stockholm.se Telefon 08-508 15 342 Carl-Henrik Svensson, enhetschef för enheten för arbetsverksamheter carl-henrik.svensson@stockholm.se Telefon: 08-508 17 764 Johanneshov. Björkhagsplan 6 Telefon 08-508 15 000. Fax 08-508 15 099 kjell.johansson@stockholm.se www.stockholm.se
SID 2 (7) Projektledare Kibebe Tsehai, metodutvecklare enheten för ekonomiskt bistånd kibebe.tsehai@stockholm.se Telefon: 08-508 15 327 Styrning över förstudien Förstudien styrs av en styrgrupp bestående av avdelningschefen för IoF, enhetscheferna för enheten för ekonomiskt bistånd och enheten för arbetsverksamheter samt projektledaren. Styrgruppen informerar på ledningsnivå medicinskt ansvariga inom psykiatrin och vårdcentralerna samt arbetsförmedlingen och försäkringskassan om projektet. Syftet är att dessa samverkansparter kan bli aktivt delaktiga i förstudien och därmed stödja rehabiliteringsmålet. Detta kan ske t.ex. genom arbetsförmedlingen gällande aktivitet, arbetsträning, utbildning, möjlighet till ersättning för deltagarna (dagbidrag) m.m. Kontakt med arbetsförmedlingen och försäkringskassan är också viktig för att nå förstudiens målinriktning samt att de skulle kunna ingå som part i en kommande projektansökan till EFS. De medicinskt ansvariga är viktiga för samplanering för rehabilitering med klienten/patienten samt gemensamma uppföljningar av insatser. Styrgruppen bjuder regelbundet in företrädare för rehabverksamheten (aktivt delaktiga i förstudien) för uppföljning i dialogform angående - beskrivning av insatser - utvecklingen av samverkan med olika aktörer - konstaterade hinder - behov av nya insatser Styrgruppen fungerar även som ett stöd för Rehabverksamheten genom återkoppling och uppföljningar. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har bl.a. utifrån rapporterna En-dörr-in (2008) samt Gör rätt från dag ett (2011) presenterat ett förslag som sätter den enskildes bästa i centrum vilket kräver samverkan på ett tydligare sätt än i dag från berörda myndigheter; bl. a. socialtjänst, arbetsförmedling, sjukvård och försäkringskassa. Ordföranden i SKL Anders Knape presenterade 2011-04-28 i en artikel att det krävs bland annat följande för att uppnå ambitionen:
SID 3 (7) Det måste bli ett tydligare krav på samverkan mellan myndigheter när man kartlägger individens behov och förmågor. Försäkringskassan bör ta sitt ansvar för att rehabilitering sätts in för de nollplacerade. I dag har socialtjänsten ingen möjlighet att få till stånd samordnande rehabiliteringsinsatser och kan till skillnad från försäkringskassan inte ifrågasätta en läkares sjukskrivning trots att den kan ha pågått under flera år utan att kombineras med en aktiv rehabilitering. Insatserna till de enskilda måste ske parallellt. En sjukskriven arbetslös person ska samtidigt ges möjlighet till ett medicinskt stöd, sociala insatser, utbildningsinsatser och arbetsmarknadsinsatser. Först då blir insatserna effektiva. Samhället måste ägna särskild uppmärksamhet till gruppen unga sjuka. Forskningen visar entydigt att ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd får långtgående negativa effekter. Det finns ett behov av gemensamma nationella analyser mellan berörda myndigheter, framförallt försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstinget, regioner och kommuner. Det måste betonas hur viktigt det är att alla får ett gott bemötande, tydlig information, en rättsäker handläggning och en sammanhållen planering med den enskildes behov i centrum. Först då får den enskilde kraft och möjlighet till en förändring. Anders Knape menade i artikeln att med rätt insatser kan ett stort antal av de långvariga bidragstagarna klara att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en dubbel vinst; en revansch både för individen som för samhället. Knape avslutade artikeln med att informera att SKL kommer att bjuda in företrädare för regeringen, myndigheterna och civilsamhället till en hearing där samhället kan ta ett första gemensamt steg för att göra rätt från dag ett. Under augusti 2011 hade 43,6 % av samtliga personer med försörjningsstöd i Skarpnäck varit aktuella för försörjningsstöd under minst 40 månader i ett sträck. Därmed ligger stadsdelens långvariga ärenden bland de fem högsta i staden. Förvaltningen hade under augusti 179 personer inom försörjningsstöd som var sjukskrivna och nollplacerade. Under 2010-2011 har antalet sjukskrivna ökat genom den utförsäkring som skett från försäkringskassorna. Försörjningsstöd utgör ett yttersta skyddsnät för människor i tillfällig ekonomisk kris. Brister i samordningen mellan samhällets olika aktörer har föranlett till att försörjningsstödet för ett ökande antal personer blivit ett mer eller mindre permanent försörjningsskälla. Socialtjänstens erfarenheter är att det finns en grupp människor som oberoende av den ekonomiska konjunkturen av olika omständigheter inte erhåller ett permanent arbete. Detta gäller t.ex. personer som är långvarigt sjukskrivna eller som av sociala/medicinska skäl inte utan arbetsförberedande eller arbetsrehabiliterande
SID 4 (7) åtgärder kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Bland dessa finns personer med psykiska svårigheter, missbruksproblem och diffusa hinder gentemot arbetsmarknaden. Gemensamt för dessa arbetshindrade personer är att det krävs mer omfattande och individuella insatser samt aktivt samarbete med olika myndigheter och aktörer inom rehabiliteringsområdet för att hitta de rätta individuella insatserna för varje enskild person. Sjukskrivna och nollplacerade är ingen prioriterad målgrupp inom försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Detta har medfört att individer med behov av rehabiliterande insatser hamnat i en sorts gråzon mellan myndigheter. Jobbtorg Stockholms regelverk innebär att personer med försörjningsstöd ska ha minst 50 % arbetsförmåga för att kunna bli aspiranter. Jobbtorg Resurs vänder sig till personer med försörjningsstöd som varit borta en längre tid från arbetsmarknaden. En annan målgrupp är personer som aldrig tidigare arbetat samt att de är osäkra på hur många timmar klarar av att arbeta utifrån sina olika förutsättningar. För att bli aspirant inom Jobbtorg Resurs, liksom till arbetsförmedlingens arbetsrehabiliterande insatser, ska man dock kunna klara av ett arbete motsvarande 25 % av heltid för inskrivning. Inom Jobbtorg Resurs är uppdraget at tillsammans med aspiranten bygga upp en rehabiliteringskedja som leder till att denne får en egen försörjning i ett arbete eller i studier. Mot bakgrund av ovanstående planerar stadsdelsförvaltningen för att i en förprojekteringsform arbeta fram en modell för hur förvaltningen kan stödja sjukskrivna försörjningsstödstagare till att nå minst 25 % arbetsförmåga i syfte att på detta sätt nå Jobbtorg resurs eller arbetsförmedlingens resurser för arbetslivsrehabilitering. Syfte och mål Det övergripande målet är att skapa metoder för stadsdelsförvaltningen att stödja de personer med långvarigt försörjningsstöd som efterfrågar stöd till annan försörjning. Det långsiktiga målet för intresserade personer som deltar i projektet är att de ska komma i arbete eller studier och på så sätt nå självförsörjning. Denna metod kommer att integreras inom ordinarie verksamheter inom stadsdelsförvaltningen samt hos intresserade samverkansparter. Syftet med förstudien är, förutom att utveckla interna metoder för hur förvaltningen kan stödja målgruppen, även att informera och utveckla nödvändig extern samverkan med nämnda samverkansparter samt få dem delaktiga till kommande projektansökan. Genom förstudien kan förvaltningen nå nödvändiga erfarenheter som kommer att ligga till grund för en helhetlig projektbeskrivning. Målet är att en detaljerad
SID 5 (7) projektansökan, inkluderat kortsiktiga och långsiktiga mål, kan skickas till Europeiska socialfonden, EFS, till nästkommande ansökningstillfälle under 2012. Stadsdelsförvaltningens uppfattning är att om rätt insatser kan kombineras med samordnat stöd från samhället kan många av de långvariga nollplacerade bidragstagarna klara att etablera sig på arbetsmarknaden. Uppnått mål efter förstudien En samordnad modell om arbetslivsinriktad rehabilitering mellan ovan nämnda samverkansparter med målet att sjukskrivna personer med långvarigt försörjningsstöd på lång sikt kan stödjas till arbetsmarknaden och därmed nå självförsörjning eller konstateras vara i behov av annan försörjning än försörjningsstöd I överensstämmelse med arbetsmarknadsförvaltningen samt utvecklingsenheten på socialförvaltningen arbeta fram en projektansökan om fortsatt utveckling av den samordnade modellen. Målgrupp Personer med långvarigt behov av försörjningsstöd och med en komplex medicinsk och social problematik. De har av olika skäl hamnat utanför arbetsmarknaden, eller aldrig kommit in i denna. Personerna befinner sig långt från arbetsmarknaden och har svårt att på egen hand nå arbetsmarknaden. De som skrivs in i förstudien ska vara klara med sin medicinska rehabilitering och tydligt motiverade för arbetslivsrehabilitering. Förstudien inbegriper 4-6 deltagare med inte alltför lång sjukskrivningsperiod. Arbetssätt/metod Programbaserad och behovsanpassad arbetsrehabilitering. Genom kognitiv utredning kommer handläggaren tillsammans med klienten fram till de särskilda insatser som kan anpassas till varje enskild person. Handlingsplanen görs individuellt i trepartsmöten mellan motiverad person, dennes läkare samt handläggaren på förvaltningen. Stadsdelsförvaltningen kan erbjuda: - Strukturerad arbetsmetodik - Funktions -/arbetsförmågeutredning - Arbetsträning/arbetsförberedande praktik - Personlig coaching - Livscoaching/mindfulness - Individuellt anpassad friskvård Strukturerad arbetsmetodik bygger förvaltningen upp internt medan arbetsförmågeutredningar kan nås genom Jobbtorg Resurs för de som har arbetshinder eller som varit borta länge från arbetsmarknaden.
SID 6 (7) Uppföljning av insatser sker i trepartssamtal mellan enskild person, läkare och handläggare på förvaltningen. Utifrån individuella behov ska samverkan ske med andra myndigheter såsom arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Om det framkommer vid uppföljning att minst 25 % arbetsförmåga finns ska inskrivning till Jobbtorg prövas. I de fall det framkommer att inskrivning ska göras för arbetsrehabilitering på arbetsförmedlingen ska handläggaren stödja den enskilde att få kontakt med arbetsförmedlingen. Om det under längre tid mellan enskild, läkare och socialtjänsten konstaterats att arbetsförmåga saknas permanent ska medicinsk ansvarig och stadsdelsförvaltningen gemensamt lämna in en ansökan om sjukersättning till försäkringskassan. Metod Arbetsmetoden innebär: - Att göra en noggrann och kognitiv utredning med den enskilde som efterfrågar arbetslivsinriktad rehabilitering - Treparts samtal med behandlande läkare för bedömning av vilka förutsättningar klienten har att komma igång med arbetslivsinriktad rehabilitering. - Erbjuda den enskilde anpassad arbetslivsrehabilitering genom enheten för arbetsverksamheter - Uppställa en handlingsplan utgående från respektive individs behov och förutsättningar med målet 25 % arbetsförmåga - Koppla till en personlig coach/hälsocoach till handlingsplanen - Koppla till en livscoaching och individuell friskvårdsplan - Stödja arbetslivsrehabiliteringen genom kognitiva motiverande processamtal mellan klient och personlig coach en gång per vecka - Följa upp insatsen tre månader efter start på en uppföljningsträff mellan enskild, medicinskt ansvarig samt handläggare på förvaltningen. - Tillsammans med medicinsk ansvarig och klient pröva om en tre månaders förlängning av insatsen, eventuellt med reviderad handlingsplan - Efter sex månader avbryta insatsen om inte resultatet har uppnåtts enligt uppställt handlingsplan - Klient, medicinskt ansvarig samt handläggaren gör upp en ny planering gällande medicinsk rehabilitering och/eller ansökan om sjukersättning Samverkan Aktörer delaktiga i förstudien: klient, socialtjänsten, rehabverksamheten, medicinskt ansvarig läkare och behandlingsansvarig, arbetsförmedlingen, socialförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen och försäkringskassan.
SID 7 (7) Att bygga upp en fungerande samverkan med andra myndigheter är en förutsättning till att uppnå ett fullgott samordnat stöd för inskriven klient samt i syfte att nå ett effektivare användande av samhällets samlade resurser för individens bästa. Individen kan genom att erbjudas samordnade resurser - vilka lämnas samtidigt - skapa ett växande tillit till sin egen förmåga. En samordning av individuellt anpassade insatser mellan myndigheter ger motiverade klienter ökade möjligheter att kunna nå ett good enough stöd mot självförsörjning. Förvaltningen menar dock att ska man lyckas nå ännu längre krävs även samarbete med olika organisationer och näringslivet. Med stöd av ett individuellt anpassat handlingsplan i syfte att få en optimal arbetslivsinriktad rehabilitering krävs en nära samverkan mellan ovan nämnda aktörer. Det krävs även en koordinering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och individuella insatserna anpassade individens behov. Därutöver krävs en individuell och återkommande uppföljning samt vid avslut en utvärdering där resultaten utgör ett kontinuerligt lärande i processen. STEGET Rehabilitering till arbete kräver: - Medicinsk rehabilitering - Social rehabilitering - Coaching och friskvård - Arbetslivsinriktad rehabilitering För att kunna bli inskriven i projektet ska personen ha en egen uttalad vilja till förändring. En viktig frågeställning inom förstudien är att ta ställning till är hur motiverade personer ska vara för att kunna delta i studien. Om den arbetslivsinriktade insatsen ska kunna bli framgångsrik krävs att den inskrivne personen är tillräckligt motiverad för insatsen. Krav på deltagande i aktivitet ska alltid föregås av en individuell bedömning av den biståndssökandes behov och förmåga. Den enskilde ska genom handlingsplanen erbjudas relevanta insatser men också ställas inför krav på motprestationer utifrån sina förutsättningar, med detta menas bl.a. tidspassning och delaktighet.