Anläggning Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad Anläggning Kursen behandlar grundläggning av byggnader samt anläggningar och väg- och vattenbyggnadsteknik. Vattenbyggnadsteknik behandlar vattenförsörjning, avloppsteknik och ledningsbyggande. I vägbyggnadsteknik behandlas planering, geometrisk utformning, vägsektioner, vägkroppens uppbyggnad, volymberäkningar och beläggningar samt driftsfrågor. 3 Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: beskriva olika husunderbyggnader, beskriva olika jordarter och deras beskaffenheter, beskriva och förklara hur vattenförsörjning, avloppsteknik och ledningsbyggande fungerar i samhället, tillämpa regler för väg- och gatuprojektering, upprätta enkla massberäkningar, kalkyler, tidplaner och produktionsplaner, tillämpa och redogöra för frågeställningar inom någon del av anläggningsområdet. 4 Kursens uppläggning Undervisande lärare Föreläsning enligt schema Projektuppgifter Projekt 1: Anläggning Projekt 2: VA-teknik Projekt 3: Vägbyggnad Tentamen: 2 juni 9-13 i Östra paviljongen Annika Moström: Kursansvarig, föreläsningar markunderbyggnad Lars Rönnkvist: Föreläsningar och projektuppgifter VA-teknik och vägbyggnad 5 6 1
Schema våren 2011 7 8 Kurslitteratur Samuel A Berg: Byt 3: Grundlägning och undergrund, Lärnöförlaget Lärnö AB, ISBN 978-91- 977925. VA-teknik och vägbyggnad: Kurspärm Kvitteras ut idag Projekt 1 Den studerande ska träna sin förmåga att söka, hitta och redovisa källmaterial inom för ämnesområdet relaterade frågeställningar Grupper om 2 studenter Ämnesval redovisas 6 maj Redovisas muntligt och skriftligt 30 maj 9 10 Husunderbyggnad Vad är det? Husunderbyggnad Geologi Geoteknik Geoteknisk undersökning Grundvatten, tjäle, radon Grundläggning Husgrunder Markarbeten 11 12 2
Geologi Vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter. Geoteknik Läran om jords och bergs tekniska egenskaper vid byggande 13 14 Korn Mineral: ett fast oorganiskt ämne som är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur Kiselföreningar kvarts, fältspat, glimmer Karbonater kalciumkarbonat Sulfider Organisk substans: torv, dy, gyttja Ska aldrig finnas med i husundergrunder Mineral vanliga i svensk berggrund Kvarts: SiO 2, vitt, hårdhet 7/10 Fältspat: natrium eller kalium silikat, rödaktigt, hårdhet 6/10 Glimmer: kalium/aluminium silikat, svart, spaltbar i tunna skikt Pyroxen: kalcium-magnesium silikat Klorit: lermineral 15 16 Mineral Mineralkristallers egenskaper Kristall En fast kropp med en ordnad inre byggnad med kemisk och fysikalisk homogenitet Kristall Färg Hårdhet Spaltbarhet Spaltning Brott Ritshårdhet Densitet Färg Lyster Magnetiska Radioaktiva Fluorescerande 17 18 3
Bergarter kombination av mineraler Eruptiva bergarter, t ex granit Basisk magma < 52% SiO 2 Intermediär magma Sur magma > 65% SiO 2 Sedimentära bergarter, t ex sandsten Metamorfa bergarter, t ex gnejs Magmatiska bergarter Djupberart: gabbro, granit Gångbergart: diabas, kvartsporfyr Ytbergart: andesit, ryolit 19 20 Sedimenteringsprocesser Sedimentära bergarter Vittring: sol, frost, regn, vatten, vind, organismer, kemi, salt Transport: gravitation, vind, vatten Hopläkning: kompaktion, rekristallisation, cementation Klastiska Konglomerat grovkornigt Sandsten mellankornigt Skiffer finkornigt Lerskiffer Alunskiffer Icke-klastiska Kalksten Dolomit Kol Torv Brunkol Stenkol Stensalt 21 22 Metamorfa processer Ändrat djupläe Ändrat tryck i jordskorpan Volymförändring Temperaturförändring Djup, omgivande berg, deformationsrörelse Koncentrationsförändring Transport eller reaktion Metamorfa bergarter Dynamomorfa bergarter: rivningsbreccia, mylonit, hårdskiffer Kontaktmetamorfa: fläckskiffer, marmor, kvartsit Regionalmetamorfa Hälleflinta, skiffer, gnejs, täljsten 23 24 4
Bergartscykeln Sveriges berggrund Fennoskandiska urbergsskölden Kaledoniska bergskedjan fjällkedjan Sydsvenska gnejsregionen 25 26 Västerbotten Svekokarelsk berggrund Ådergnejs leriga sediment Revsundsgranit mörkröd Skelleftefältet Basiska och sura vulkaniter gul färg Konglomerat Kristallina kalkstenar grå färg Fylliter Metaareniter Metagråvackor Jordarter Berggrund Inlandsisen Tryck Mekanisk nötning Landhöjning, 9 mm per år Transport Infruset Smältvatten Havsytan HK - högsta kustlinjen Klapperstensfält 27 28 Jordarters egenskaper Jordstruktur Fast substans Mineral Organisk substans: djur och växtdelar Porvatten Vatten Salter Joner Porgas Luft Koldioxid Svavelväte Metan Makrostruktur jordlagerföljd Inlandsis Vattenrörelser Sedimentation Erosion Mikrostruktur Mineral Kornstorlek Packningsgrad Grundvatten Fritt vatten Bundet vatten Artesiskt vatten vattenövertryck 29 30 5
Jordarter - klassificering Friktionsjord, t ex sand Direktkontakt mellan korn Mellanjord, silt Både friktion och kohesion Kohesionsjord, lera Kohesionskrafter mellan kornen Kornstorlekar Block, d > 600 mm Sten, 60 < d < 600 mm Grus, 2 < d < 60 mm Sand, 0,06 < d < 2 mm Silt, 0,002 < d < 0,06 mm Ler, d < 0,002 mm 31 32 Klassificering av jordarter Kornstorleksfördelning Siktkurva Tjälfarlighet Lagringstäthet Ler Rullprov d < 2 mm Lerhalt > 15 % => leregenskaper Glidyta vid brott Vattentryck i porer viktigt 33 34 Silt Fast jord blir rinnande vid bearbetning Kvicksand Tjälfarlig Kapillär stighöjd Kapillär stighastighet Sand och grus Friktionskrafter Under grundvattenytan minskar friktionskraft Friktionsvinkel Rasvinkel 35 36 6
Geotekniska grundbegrepp Densitet Kompaktdensitet solid densitet Skrymdensitet Torrdensitet Porvatten Vattenkvot, w Vattenmättnadsgrad, S r Geotekniska grundbegrepp, forts Portal, e Porositet, n Lagringstäthet, I D Packningsgrad, R d Konsistensgräns, Krympgräns, w s Plasticitetsgräns, w p Flytgräns, w L 37 38 Svartmocka Sura sulfatjordar, ph 3 Lera eller silt Ett par % organiskt material FeS färgar jorden svart FeS oxiderar i kontakt med syre blir grå Svartmocka Förekommer längs norrlandskusten Ofta överlagrad med svallsediment, ex sand 39 40 Svartmocka Brun färgat område markerar förekomst av svartmocka 41 7