Folkhälsofrågorna över 50 år 1970 1980 1990 2010 2020 Upplysning/ information Samhällspolitik Förnya h&s Ottawa- Manifestet Hälsopol.prog. Folkhälsoråd 11 folkhälsomålen Marmotrapporten Sluta de påverkbara hälsoskillnaderna inom en generation
Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv Regional strategi 2016-2025 med handlingsplan 2016-2017
Vad menar vi med skillnader i hälsa? Definieras som orättfärdiga skillnader som kan undvikas. Inga biologiska eller psykologiska orsaker bakom dem. Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska (utbildningsnivå, inkomstnivå, social status) och geografiska faktorer samt de sju diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, kön, könsöverskrivande identitet och uttryck, ålder samt funktionsnedsättning. (SKL, 2013)
Lokalt och regionalt samtidigt 2014 Maj-juni Okt-feb 2015 Mars April Aug Okt Dec Strategidialoger med kontaktpersoner Uppföljningsmöte med ledningen i alla kommuner Förhandsremiss till kontaktpersoner Remissrunda 3 månader Färdigt förslag till Regionens ledningsgrupp och Strategigrupper för samverkan Behandling i tre regionala nämnder, Kommunalt Forum Antagen i Regionfullmäktige
Strategins syfte 1. Integrera jämlik hälsa i politiska och verksamhetsnära beslut 2. Stärka samverkan och samlärande samt involvera medborgare i folkhälsoarbetet 3. Rikta insatser till grupper i samhället med sämre förutsättningar till ett bra liv.
Övergripande mål 2025 1. Livsvillkoren har förbättrats för alla invånare i Jönköpings län. 2. Skillnaderna i hälsa har minskat mellan olika grupper. 3. Invånarna har förbättrade förutsättningar att själva främja sin hälsa
Statistik/analys 1. Samla och illustrera 2. Super Cross närområdesnivå 3. Webbstöd hälsosamtal Medborgarmedverkan 1. Kunskaps- och metodstöd 2. Personcentrerad vård Hälsoekonomi 1. Utbildning politiker 2. Räkneverkstad ekonomer och verksamhet Förb.arbete/ forskning 1. Samordnat forskn. och utv.arbete 2. Omsätta kvalitetsmetoder 3. Primärvårdens insatser jämlik hälsa Barn och unga 1. Riktat metodarbete utifrån skolans hälsosamtal 2. Tidig upptäck och metodarbete psykisk hälsa 3. Kvalitetssäkring familjecentraler, ungdomsmott. 4. Föräldrastöd och öka behöriga till gymnasiet Försörjning/ sysselsättning 1. Individanpassat stöd för grupper som är längst ifrån försörjning (SE). 2. Självhjälpsgrupper och grön rehab 3. Modersmålsbaserad hälsokommunikation 4. Hälsofrämjande arbetsplats Samhällsplanering 1. Skolgårdsutveckling, tätortsnära vandring, friluftsliv. 2. Samlat olycksförebyggande arbete 3. Tillgängliggöra kulturoch aktivitetsutbud för prioriterade målgr. Äldre 1. Utveckling/spridning lärcaféer, studiecirklar och idrottsskola. 2. Demens och Parkinson dans och konst 3. Egenvård/hälsa friskbedömning, vårdprevention och hälsosamtal 70- åringar Samverkan och samläranade 1. Metodstöd utifrån lokala behov samlärande och spridning 2. Hälsa för livet stärka invånarnas förutsättningar att själva främja sin hälsa 3. Uppföljningsstruktur för handlingsplan 4. Årlig mötesplats - Utvecklingskraft
plus.rjl.se/folkhalsa Strategin tillsammans för en jämlik hälsa Kraftsamling för jämlikhet i hälsa 28/4
Psykisk hälsa - uppleva sin tillvaro meningsfull, att kunna använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och tycka sig ha förmåga att hantera livets normala motgångar.
Dansa utan krav!
Syfte & Upplägg Att kunna erbjuda en förebyggande och behandlande insats för unga tjejer med återkommande psykosomatiska problem. Kravlösdans 75 min 2 ggr i veckan i 8 månader Uppvärmning, danskoreografi, eget skapande/gruppövning, stretch, avslappning och reflektion.
Man känner sig friskare, starkare och mer vacker när man får ta ut rörelser med kroppen Jag har kommit igång och börjat röra på mig mer, har blivit bekvämare i att röra på mig med andra Barndialogen Jag har fått dansa loss och tänka på annat och ha kul med de andra i dansen Jag har blivit mycket mer självsäker tack vare dansen. Den får mig att bli stark på insidan
Mer info Barndialogen
FREJA musikteater
Freja metoden Metod präglad av lustfylld konst i en tillåtande atmosfär, för att stärka identitet och påverka livskvalitet. Målgruppen är unga vuxna med diagnoser inom autismspektrat FREJA musikteater firade 10-år-jubileum 2015 men för få har möjlighet att delta
Spridning av Freja metodiken Utbildning av konstnärliga ledare 2015 och 2016 Utbildningen är kostnadsfri men förutsätter att de som deltar får möjlighet i ordinarie tjänst att upplåta ca 10 % till Freja-grupp efter avslutad utbildning. Utbildare och handledare Peter Ivan Ericsson Uppdragsgivare Folkhälsosektionen, Region Jönköpings län. Kontakt Paula Bergman Mer info Barndialogen
DISA-metoden För att hantera stress och påfrestningar För att förebygga depressiva symptom För att stärka självkänsla och självförtroende
Arbetet med DISA Utbilda DISA-gruppledare Hålla samman det regionala nätverket Representera Region Jönköpings län i nationella nätverk och sammanhang Följa forskning och evidens
Ord från unga som deltagit i DISA-grupp DISA Din Inre Styrka Aktiveras det är ett bra namn. Vi har inte bara jobbat med våra egna känslor utan också andras känslor och varför de finns. Det som varit viktigt som jag lärt mig är att man kan se känslor ur ett annat perspektiv. (Disa 14 år) Att vi snackar om komplex, för det har jag. (Disa, 14 år) Man har mer kontroll över hur man känner, tänker och handlar. (Disa, 14 år) Bra att försöka komma på positiva tankar till alla negativa och att bli mer medveten om vad man ska göra med negativa tankar. (Disa, 14 år)
plus.rjl.se/disa Forskning och evidens Informationsmaterial Nätverket Utbildare: Håkan Carlsson hakan.karlsson@rjl.se 070-610 17 20
Mindfulness - medveten närvaro eller uppmärksamhetsträning 4-7 år 8-12 år 13-18 år
Varför? Träningen leder till förbättrad uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga. Mindfulness leder också till ökad förmåga att hantera känslor. God självkännedom och ökad grundtrygghet. Minskar stress och oro, bättre sömn. Främjar lärmiljön och klassrumsklimatet.
http://www.mindful.org/adorable-animated-mice-explainmeditation-in-2-minutes/
More to life-caféer Projekt Unga vuxna 20-29 år
More to life Utgångspunkter Nedsatt psykiskt välbefinnande Sjukskrivningar ökar Hur hänger allt ihop?!; psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa Prestation och stress Familj och sociala sammanhang Struktur, vanor - sömn, mat, motion
More to life Projekt Unga vuxna Övergripande mål Rusta unga vuxna 20-29 år att känna glädje till livet Tro på sina egna förmågor och sig själva i samspel med andra
Tema Fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa Självkänsla, självförtroende, självbild Tanke, känsla, handling Existentiell hälsa Levnadsvanor Relationer Egna önskemål ex härskartekniker, Social media
Tankeverktyg
Intervju efter More to life-café Alla deltagarna tyckte att det fanns nytta med projektet och skulle rekommendera detta till någon annan ung vuxen. Positiv respons till upplägg, struktur och teman och café- ledarna.
Våld i nära relationer Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar och kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill Latent våld Försummelse/vanvård
Varför är det viktigt att fråga om våld? Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem Professionens skyldighet Kunna erbjuda stöd och hjälp Att inte fråga bekräftar skam och skuld och är en ytterligare kränkning Det möjliggör och underlättar en upprättelseprocess
Statistik över anmälda brott Misshandel mot kvinna Misshandel mot man Antal anmälningar om misshandel 2014: Kvinnor över 18 år: 28.456 Män över 18 år: 35.779
Utsatta vuxna i Jönköpings län I Jönköpings län anmäldes 2014: 465 misshandelsbrott mot vuxna kvinnor i nära relation och 92 mot män 19 grova kvinnofridskränkningar 99 fullbordade våldtäkter mot kvinnor inomhus och 3 mot män
Utbildningar våld i nära relationer Aktuell kompetensutveckling är en återkommande grundutbildning som riktar sig till dig som i ditt yrke behöver grundläggande kunskap om våld i nära relationer. 17 maj, aulan, Länssjukhuset Ryhov 18 maj, aulan, Värnamo Sjukhus 24 maj, aulan Höglandssjukhuset Eksjö
Självhjälpsgrupper Självhjälpskonceptet utgår från tron på människans egen kraft, vilja och förmåga till förändring - Dela tankar och känslor - Möjlighet att prata om sin situation - Lyssna till andra
Självhjälp? Självhjälp är att hjälpa sig själv. Men att hjälpa sig själv är inte detsamma som att sköta sig själv....tvärtom! Hjälper sig själv genom att dela andras erfarenheter och dela med sig av sina egna
Självhjälpsgrupper - Värdegrund: Frivillighet, Ömsesidighet och Likvärdig - Arbetsför ålder - Grupp 5-8 deltagare - Tystnadslöfte - Igångsättare lära ut en trygg samtalsmodell - Tema
Sammanlagt 39 intresserade (7 män 33 kvinnor) 6 intresserade i Jönköping/Höglandet(1 man 5 kvinnor) 3 samtal 33 intresserade i GGVV (6 män och 28 kvinnor) 26 samtal varav 13 i år
Skilsmässa/ separation Att vara arbets-sökande Utmattning Hitta glädje efter svårigheter Nära anhörigs död Att leva med smärta Att vara anhörig Raserad ekonomi - ny livssituation Att vara långtidssjukskriven Bra liv med begränsade ekonomiska medel Ensamhet Ensamstående med barn
Kultur på recept Upplevelser Aktiviteter Eget skapande
Kulturunderstödd Rehabilitering Kultur på recept - processen Rehabplan Remiss Kultur på recept Utvärdering
Samverkansmodell Modellen utifrån den nationella Rehabsamordnare Kulturkoordinator Kulturaktör
Kulturunderstödd Rehabilitering Kultur på recept 2 tillfälle/vecka á 2,5 timmar/10 veckor; 20 tillfällen Genomförs i grupp ca 6 9 deltagare Aktiviteterna kombineras med samtal om det upplevda Fortsätter med sina ev. rehabiliterande insatser Kostnadsfritt för deltagarna
Kulturunderstödd Rehabilitering Receptinnehåll Sång i grupp Drama/teater Dans/rörelser Eget skapande; hantverk som till exempel måla, dreja, tovning, luffarslöjd,, trä- och textilslöjd Konstutställningar, teaterföreställningar, konserter
Kvalitativ utvärdering Fokusgruppsintervjuer 8 stycken 5 Kultur på recept-grupper Från isolering till gemenskap Skratta tillsammans med andra Nya erfarenheter genom aktiviteterna Testa och utmana
Kvantitativ utvärdering Enkäter; vid start, efter 10 veckor, 6, 12 månader Betydande minskning av sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning sex månader efter avslut. Signifikant ökning av den självupplevda, självskattade arbetsförmågan
Samverkansmodellen Region Jönköpings län Första gruppen, Region Jönköpings län står för allt Andra gruppen, överlämnande succesivt Folkhälsosektionen finns med som stödresurs
Samverkansmodell Kultur på recept Finansieringsmodell Kulturkoordinator anställs av kommunen Kulturaktörer (20 tillfällen/grupp) Kostnad c:a 35 000 kr/kultur på recept-grupp, delas mellan kommun och Region Jönköpings län
Budgetår 2016 samverkansmodell avvaktar besked politiskt beslut avstår 2016 Vättern Mullsjö Habo Jönköping Tranås Aneby Nässjö Eksjö Vaggeryd Gnosjö Sävsjö V etlanda Gislaved Värnamo
Syfte: Grön rehabilitering i Uppgränna Utveckla formerna för GR avseende professioner i teamet och kompletterande naturmiljö i form av Uppgrenna Naturhus. Att prova en mer kostnadseffektiv modell avseende anställningsgrad och teamsammansättning som samtidigt behåller kvaliteten i rehabiliteringen.
Mål Att stärka deltagarnas möjligheter till ökat välbefinnande genom rehabiliterande miljö och redskap att hantera sin vardag och i förlängningen återgå till arbete, arbetsträning eller annan sysselsättning.
Målgrupp Personer i sjukskrivning och/eller i risk för sjukskrivning för stressrelaterad ohälsa, psykisk ohälsa och/eller smärta.
Deltagarna - piloten i Uppgränna 9 deltagare, två män och sju kvinnor födda mellan 1952-1976 Sju av nio (78 %) hade en pågående sjukskrivning som pågått från sju månader upp till två år. Övriga deltagare hade inledningsvis förebyggande sjukpenning eller var utan SGI. 84 % närvaro. Medianvärdet visar 17 närvarotillfällen av 20 möjliga.
Kvantitativ utvärdering Uppföljning via enkät 6 månader efter avslutad rehabilitering.
Kvalitativ utvärdering 8 fokusgrupper vid avslut och/eller 3 månader efter avslutad rehabilitering.
Ett andningshål för själen Kravlöshet Symboliska handlingar Tyst gemenskap Ventilera med andra Förändring efter grön rehabilitering Figur 3. Tema och kategorier fokusgruppintervju pilotgrupp, grön rehabilitering
Våra basbehov, styr handlingar och påverkar vår personlighet Idealism Makt Heder Ordning Mat Sparande Lugn Fysisk aktivitet Sociala kontakter Oberoende Acceptans Status Romantik Revansch Familj Nyfikenhet
Kontakta oss gärna! Veronica Ottosson Paula Bergman 0381-350 38 036-32 42 11 veronica.ottosson@rjl.se paula.bergman@rjl.se