Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet
Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att tänka på
Brå:s regeringsuppdrag Ju2008/6010/KRIM Brå ska medverka till att mobilisera de lokala aktörerna i arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. Detta ska ske genom stöd till, utveckling och uppföljning av det lokala arbetet. Utåtriktad verksamhet, som föreläsningar och egna anordnade seminarier. Ekonomiskt stöd till nätverksträffar mellan kommun och polis som vill starta en samverkan mot organiserad brottslighet lokalt.
Vad är egentligen organiserad brottslighet? EU:s definition: 1, 3, 5 och 11 måste vara uppfyllda. Plus två andra. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Samverkan mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var och en. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden. Någon form av disciplin och kontroll. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar. Verksamhet på internationell nivå. Användande av våld eller andra metoder för hot. Användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer. Deltagande i penningtvätt. 10. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomi. 11. Strävan efter vinning och/eller makt.
Brå:s definition: Nätverksbaserad vinstinriktad brottslig verksamhet i projektform där gärningspersonerna har förmåga och vilja att skydda brottsligheten genom otillåten påverkan. Inom projekten, som avlöser varandra, finns en arbetsordning och flexibilitet. Medarbetare går in och ut ur projekten. Verksamheten är som regel diskret men kan ta sig uttryck i symboler, utmanande beteende och maktanspråk.
Men vad betyder det i verkligheten? Smuggling och illegal försäljning av alkohol Narkotika Organiserat svartarbete och människohandel i arbetskraftssyfte Koppleri och människohandel för sexuella ändamål Otillåten påverkan Organiserade stölder och häleri, t.ex. stöldligor, skrot, diesel Illegala spel Utpressning
Lokalt arbete mot organiserad brottslighet Lokalt brottsförebyggande arbete mot organiserad brottslighet genomförs idag i tre olika faser runt om i landet. Fas 1: Lokalt arbete mot narkotika, dopning och mot att unga kvinnor hamnar i prostitution. Bedrivs i flertalet kommuner som grundläggande brottsförebyggande arbete. Fas 2: Kommuners mer aktiva arbete mot kriminella gäng, t.ex. med förköpsrätten och informationskampanjer kring vad köp av illegala varor innebär. Ett antal av kommunerna i landet. Fas 3: Mer organiserat och samlat arbete mot organiserad brottslighet i t.ex. Östergötland och Göteborg. Förutsättning för att även mer dold brottslighet ska upptäckas och kunna bearbetas.
Vad kan kommunen göra? Kommunen: Se till att den kommunala personalen har områdesrelevant kunskap om organiserad brottslighet! - Noggrant granska ansökningar om alkoholtillstånd och bygglov och de som vill hyra/köpa fastigheter/lokaler. - Regelbunden tillsyn av restauranger, samarbete med polisen. - Ställa andra krav vid upphandlingar- inte bara lägsta bud! Djupare granskningar av entreprenörerna. - Informera! lokala fastighetsägare, lokala krögare m.fl. om riskgrupper och indikatorer på organiserad brottslighet. - Slå mot marknaden! Informera mera. - Tillhandahålla fritidsgårdar och fritidsledare med adekvat utbildning.
Lokala exempel Östergötlands handlingsplan mot organiserad brottslighet 2008 tom 2009. Sprängningen i Åby upprinnelsen. Målet: Det ska inte finnas några kriminella mc-gäng i slutet av 2009. En metod för arbete mot organiserad brottslighet lokalt ska utarbetas. Samverkande parter: Länets 13 kommuner, Polisen, Åklagarmyndigheten, Skatteverket, Tullverket, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan. De samverkande parterna har i avtalsform beskrivit vad varje part ska göra och vilka de förväntade effekterna är. Nolltolerans! Kopierad av flera län runt om i Sverige. Utvärdering. 1 gäng kvar (av 2). Den nya myndighetsorganisationen med regionala underrättelsecentrumen som ett problem. Fortsätter med restaurangbranschen.
Eskilstuna kommun Västförbud på krogen i Eskilstuna kommun. Samverkan inom lokala Brå, där både närpolischefen och kommunalrådet sitter. Har lett till att man skrivit in i riktlinjerna till alkoholtillståndsgivningen att klädsel som signalerar kriminell tillhörighet är förbjuden på krogen. Beslutet är överklagat och kommunen förlorade i förvaltningsrätten. Kommunen överklagar, man måste testa lagstiftningen. Arbetar även genom polis-kommunavtal och har samtidigt en samverkansgrupp som arbetar med nolltolerans mot mcgängen, t.ex. vad gäller bygglov, tillstånd för skyltar, fester med mera.
Luleå och Haparanda kommuner Luleå kommuns förbud mot klädsel som signalerar kriminell tillhörighet i kommunens lokaler. Även när lokalerna hyrs ut till fester eller liknande. I praktiken innebär det att HA inte kan använda kommunens lokaler till sina fester och att de inte heller kan ha sina märken på sig vid Luleå Hockey-matcher i den kommunala arenan. Även Haparanda kommun har fattat samma beslut. JO-anmälda av bikeranknutna Frihetspartiet och överklagade av kommunmedborgare. Norrbotten har utarbetat en handlingsplan, liknande Östergötland, som fungerar som övergripande strategi.
Lokala exempel
Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborg Kunskapscentrum i Göteborg: samverkan mellan kommunen och lokala myndigheter i arbetet mot organiserad brottslighet. Fungerar som kunskapsstöd och samordnare för förvaltningen, kommunala bolag, föreningar. Har en styrgrupp där stadskansliet, länspolisen, länsstyrelsen, EBM, Skatteverket, Överåklagaren, kriminalvårdsdirektören, Försäkringskassan och Tullverket sitter med. Fattar de strategiska besluten. Fokus på avhoppare, samordnar avhopp från kriminella gäng, hjälper till med KRIS livsstilshus. Arbetar även med upphandlingsrutiner tillsammans med kommunens upphandlingsbolag.
SSPF-samverkan, 24-h regeln, traineeskola, drop-in för snattare, restaurangskola, ICAskola, värstingprojekt mm Ung och Trygg Göteborg Ung och Trygg Göteborg- arbete mot nyrekrytering till kriminella gäng. Göteborgs 20 stadsdelar, och grannkommunen Mölndal samverkar. Den kommunala bostadskoncernen Framtiden samordnar. Målen är: tidiga och snabba insatser när en ung person hamnar snett att skapa arbete och utbildningsmöjligheter att utveckla skolan och skolans samarbete med andra att stärka föräldrarna att tillsammans med andra myndigheter och organisationer öka det gemensamma agerandet inom stadsdelen
Hur ska man då göra det? Kommunen i samverkan med polisen Styrning: Viktigt att högsta ledningen sanktionerar arbetet. Dessutom viktigt att uppföljning sker från ledningshåll och att styrningen är kontinuerlig, inte bara finns där initialt. Struktur: Hur ska arbetet gå till? Viktigt att man inledningsvis förtydligar var de samverkande parterna har för mandat och resurser. Även viktigt att tänka på hur de olika budgetprocesserna ser ut. Skapa inte organisationer för organiserandets skull! Samsyn: Viktigt att börja med en gemensam problembild och enas kring gemensamma mål. Kartläggningsverktyg för kommunen.
kartläggningsinstrumentet
Säkerhet: Det är viktigt att informera handläggare m.fl. som man tänker sig ska arbeta aktivt mot organiserad brottslighet. -Enligt SÄPO ingen förhöjd hotbild mot kommunala handläggare. - Viktigt med välkända rutiner och att undvika att en person ensam frontar kommunen. Svårt i små kommuner där man kanske bara har en handläggare i varje fråga. Media: Det kan vara viktigt att ha en mediestrategi, se till så att media arbetar med er.
Viktigt att tänka på Anpassa arbetet efter de lokala förutsättningarna. Samverkan är ett medel, inte målet. Utgå från kunskap! Brå:s fortsatta arbete- handbok och seminarier 11/5 Malmö och 20/5 Stockholm
Tack för mig! Kajsa Eliasson kajsa.eliasson@bra.se 08-401 87 62