BILAGA 1 Dnr 6.4.16-9592/14 2014-10-13 Regelenheten Jennie Nilsson Tfn: 036-15 59 44 E-post: jennie.nilsson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning till föreskrifter om märkning av trä eller träemballage med sundhetsintyg A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Sammanfattning Jordbruksverket har föreskrifter om värmebehandling och märkning av sågade trävaror och andra träprodukter samt om produktion, reparation och märkning av träemballage. De märkningar som regleras i föreskrifterna är dels märkning av trä och andra värmebehandlade trävaror med KD 56 C/30 min-märket och dels märkning av träemballage med ISPM 15- märket. Föreskrifternas syfte är att Jordbruksverket ska kunna ge tillstånd till de företag som önskar att få utfärda sundhetsintyg, i form av KD 56 C/30 min-märket eller ISPM 15-märket. ISPM-15 märket visar att företagets trä och träemballage är behandlat på ett sätt som är internationellt accepterat. KD 56 C/30 min-märket förenklar och effektiviserar Jordbruksverkets exportkontroll inför utfärdandet av sundhetscertifikat 1 för export av trä Genom föreskriften uppfyller Sverige internationella åtaganden när det gäller behandling och märkning av träemballage. Det system som föreskriften uppställer för märkning är frivilligt för företagen att ansluta sig till. Den gällande föreskriften som innehåller dessa regler heter Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:53) om värmebehandling, torkning och märkning av sågade trävaror, träemballage m.m. (nedan kallad föreskriften). Jordbruksverket vill upphäva denna föreskrift och ersätta den med en ny föreskrift. Den nya föreskriften bygger på den nu gällande föreskriften och kommer i stort sett ha samma materiella innehåll som den nu gällande föreskriften. Ett skäl för att föreskriften bör göras om och ersättas med en ny föreskrift är att FAO:s internationella standard för fytosanitära åtgärder, nr 15, om riktlinjer för reglering av träförpackningsmaterial i internationell handel (nedan kallad ISPM 15), som den nuvarande föreskriftens regler kring träemballage bygger på, reviderades 2009 och innehåller nya och tydligare regler om bland annat märkning, reparation och återuppbyggnad av träemballage. Jordbruksverket har inte gjort någon anpassning av föreskriften till de ändringar som skedde i standarden 2009. 1 Ett myndighetsintyg som visar att mottagarlandets krav avseende frihet från växtskadegörare är uppfyllda. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. 1 (11)
Ett annat skäl för att föreskriften bör göras om är att Jordbruksverket bedömer att den innehåller tolkningssvårigheter som gör den både svårtillämpad och oförutsebar. Vidare kan det konstateras att föreskriften idag inte speglar den verklighet som finns i produktion och handel med trä och träemballage En kategori som inte klart omfattas av föreskriftens tillämpningsområde är sådana som handlar med trä, så kallade handlare. Emellertid har denna kategori tolkats in i den nu gällande föreskriftens 15. Jordbruksverket anser att det är önskvärt att det klart framgår i föreskriften att även dessa aktörer kan vara en del av det system som föreskriften erbjuder. De huvudsakliga ändringar som skett i den föreslagna föreskriften är att strukturen har ändrats, tillämpningsområdet har tydliggjorts samt en anpassning till nya regler kring träemballage som följer av ISPM 15. Vidare har förtydligande gjorts av de krav som föreskriften stadgar, genom bland annat undvikande av paragrafhänvisningar och genom enhetlig terminologi. Bemyndigande Den tidigare föreskriften har meddelats med stöd av 4,6,10, 25 i förordningen (1995:681) om växtskydd m.m. Förordningen (1995:681) om växtskydd m.m. upphävdes 2006 och ersattes med förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. Den nya föreskriften meddelas med stöd av 10, 11 och 11 b i förordningen. Internationell standard för träemballage Normer för växtskyddsåtgärder har antagits under FAO ((Food and Agriculture Organization, Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation ) av CPM (Commission on Phytosanitary Measures). CPM är det styrandet organet för den internationella växtskyddskonventionen (International Plant Protection Convention, Internationella växtskyddskonventionen), i vilken Sverige är konventionspart. CPM antog 2002 den internationella standarden ISPM 15. Syftet med ISPM 15 är att förhindra introduktion och spridning av växtskadegörare vid användning av träförpackningsmaterial i internationell handel. ISPM 15 innehåller riktlinjer om hur trämaterialet ska behandlas för att anses vara fritt från skadegörare och om en särskild märkning, ISPM 15-märket. Märkningen intygar att materialet uppfyller ISPM 15:s krav. ISPM 15 utgör inte direkt bindande rätt men Sverige som konventionspart har åtagit sig att följa standarden i svensk lagstiftning. När det gäller träemballage som transporterar varor som importeras så är kraven enligt ISPM 15 genomförda genom EU-gemensamma bestämmelser. När det gäller export så ställer ISPM 15 krav på att behandling och märkning ska stå under tillsyn av behörig myndighet dvs av den nationella växtskyddsmyndigheten. Jordbruksverket har som Sveriges behöriga myndighet ett ansvar att kontrollera efterlevnaden av standarden hos de företag som behandlar och märker trä som ska användas till träemballage, samt hos de företag som tillverkar märkt träemballage. För att svenska företag ska kunna producera träemballage som uppfyller kraven för ISPM 15- märkningen, vilket de allra flesta länderna kräver vid import, måste Sverige ha ett system som säkerställer att företagen uppfyller kraven i ISPM 15-standarden. Ett sådant system har vi genom föreskriften. 2 (11)
Exportkontroll av trä I egenskap av Sveriges växtskyddsmyndighet utfärdar Jordbruksverket sundhetscertifikat 2 för export av växter och växtprodukter, inklusive trä. Företag som getts tillstånd att märka sitt trä med KD 56 C/30 min-märket, kan i sin ansökan om sundhetscertifikat hänvisa till detta tillstånd. Detta förenklar och effektiviserar den exportkontroll som Jordbruksverket måste utföra inför beslut om att utfärda sundhetscertifikat för export. Effekter för kommuner och landsting Jordbruksverket bedömer att upphävandet av föreskriften och ersättandet med ny föreskrift inte kommer att påverka varken kommuner eller landsting. Detta då varken kommuner eller landsting utfärdar några tillstånd eller utför några kontroller med stöd av föreskriften eller den föreslagna föreskriften. Övergripande förändringar i den föreslagna föreskriften Strukturen Nuvarande föreskrifts struktur: - Allmänt - Definitioner - Ansökan - Anläggning för värmebehandling av sågade trävaror, träemballage m.m. - Företag som producerar eller reparerar behandlat träemballage - Behandling och märkning av äldre träemballage - Övriga förädlade trävaror - Återkallelse av godkännande - Undantag - Bilaga 1: Godkända metoder för behandling av trävaror och träemballage - Bilaga 2: Märkning av godkända sågade trävaror respektive godkänt träemballage Föreslagen föreskrifts struktur: - Inledande bestämmelser - Definitioner - Allmänna villkor om ansökningar och tillstånd - Allmänna villkor för märkning hos företag som har tillstånd - Särskilda villkor för märkning av trä och träemballage i samband med värmebehandling hos företag som har tillstånd - Särskilda villkor för märkning av träemballage som inte sker i samband med värmebehandling, hos företag som har tillstånd - Särskilda villkor för märkning av behandlat trä vid enklare bearbetning, sortering, handel eller liknande hantering, hos företag som har tillstånd - Övriga bestämmelser - Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Bilaga 1: Godkända metoder för behandling av trä och träemballage som får märkas med sundhetsintyg Bilaga 2: Sundhetsintyg för trä och träemballage som har behandlats i enlighet med dessa föreskrifter Bilaga 3: Uppgifter i ansökan och anmälan Jordbruksverket har strukturerat föreskriften beroende på vilken typ av verksamhet som företagen har, med rubrikerna Särskilda villkor för märkning ( ), och samlat gemensamma bestämmelser för företagen oavsett verksamhet under Allmänna villkor. Föreskriften anses 2 Ett myndighetsintyg som visar att mottagarlandets krav avseende frihet från växtskadegörare är uppfyllda. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. 3 (11)
därmed få en klarare struktur samt att föreskriftens bestämmelser blir tydligare för berörda företag. Förtydligande av tillämpningsområde En kategori som inte klart faller inom den nuvarande virkesföreskriftens tillämpningsområde är handlare som kan vara i behov av att söka godkännande för märkning med KD 56 C/30 minmärket. Handlare köper in trä som de i sin tur säljer vidare. Antingen skickas träet direkt till kund eller så paketerar handlaren om träet för att sälja det i andra kvantiteter. Jordbruksverket bedömer att det är önskvärt att det klart framgår i den nu föreslagna föreskriften att även de som handlar med trä har möjlighet att söka godkännande för sin verksamhet. Från ett spårbarhetsperspektiv är önskvärt att dessa företag finns med i våra system, i annat fall blir det svårt om inte omöjligt att utröna var träet kommer ifrån i de fall det visar sig att produkterna innehåller växtskadegörare. Det kan också antas vara önskvärt från handlarnas sida att de själva kan garantera kvalitén av produkterna, det vill säga att träet har blivit värmetorkat och märkt i enlighet med föreskriften, utan att behöva lämna uppgifter om underleverantören till kunden. I den nya föreskriften föreslås därmed att denna grupp inkluderas i föreskriftens tillämpningsområde, under rubrik Särskilda villkor för märkning av behandlat trä och träemballage vid enklare bearbetning, sortering, handel eller liknande. Använda begrepp och definitioner I den nu gällande föreskriften används olika begrepp för trä och träprodukter 3. Emellertid saknas det definitioner på vissa av de använda termerna såsom bland annat för trävaror, träprodukter, trä, virke, behandlat trä och behandlat träemballage. Vidare är föreskriften inte konsekvent i dess användning av nämnda termer. Jordbruksverket föreslår att terminologin när det gäller trä och träprodukter begränsas till trä och träemballage samt behandlat trä och behandlat träemballage, detta för att föreskriften ska bli mer lättförståelig och tydlig. Trä och träemballage kan enligt gällande föreskrift behandlas antingen genom användning av enbart värmebehandling eller av värmebehandling tillsammans med torkning. Vid värmebehandling utan torkning benämns det i föreskriften som värmebehandling och för värmebehandling med torkning benämns det som torkning och ibland som värmetorkning. Jordbruksverket anser att värmetorkning är en bra term för värmebehandling med torkning, detta då metoden också inkluderar värmebehandling. Förslagsvis bör det under den föreslagna föreskriftens definitioner finnas med både en definition på värmebehandling och värmetorkning. I föreskriftens nuvarande lydelse finns ingen definition av begreppet märka. Detta har lett till att termen har behövts tolkas i olika lägen. För att undvika att märkning tolkas olika har en definition föreslagits. ISPM 15 ISPM 15 reviderades 2009, som är den nu gällande ISPM 15. I den reviderade versionen infördes krav på att barkat trä ska användas vid tillverkning av godkänt emballage, delvis nya regler för märkning och tydligare regler för behandling och märkning av reparerat träemballage. Jordbruksverket behöver genomföra dessa ändringar av ISPM 15 i föreskriften. I den gällande ISPM 15 har kraven vid reparation och återuppbyggnad av godkänt träemballage utvecklats. Det finns en gräns för hur stor del av emballaget som får bytas ut vid reparation (upp till en tredjedel) respektive när emballaget anses vara återuppbyggt (mer än en tredjedel 3 Se bland annat 1-3 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:53) om värmebehandling, torkning och märkning av sågade trävaror, träemballage m.m. 4 (11)
har bytts ut). Det är tydligt att alla nya trädelar som används vid reparation ska vara behandlade och barkade samt att alla nya trädelar ska förses med ISPM 15-märket. Vidare är det tydligt att vid återuppbyggnad ska hela emballaget behandlas på nytt och gamla ISPM 15- märken tas bort. I tidigare ISPM 15 var det inte ett grundkrav att använda barkat trä vid tillverkning av godkänt träemballage. När barkat trä användes fick ISPM 15-märket innehålla tilläggsinformationen DB (debarked). I den nuvarande ISPM 15 är det ett krav att barkat trä ska användas. En viss tolerans för kvarsittande bark specificeras. Märket ska dock inte innehålla koden DB längre. Tidigare har det varit möjligt att använda förkortningen KD (kiln-drying) i ISPM 15- märket som ett tillägg till HT (heat treatment) enligt gällande föreskrift. I den gällande ISPM 15 finns inte denna möjlighet och därmed föreslår Jordbruksverket att denna möjlighet tas bort i den föreslagna föreskriften. I den nu föreslagna föreskriften föreslås de företag som redan har godkännande enligt den nu gällande föreskriften få använda den gamla utformningen av ISPM 15-märket till och med den 31 december 2016. De får alltså fortsätta att märka med tilläggsinformationen DB och KD under denna övergångsperiod. I ISPM 15 ges de nationella växtskyddsmyndigheterna möjlighet att godkänna en ny form av värmebehandling: dielektrisk värmebehandling. Jordbruksverket bedömer att denna form av värmebehandling än så länge inte är tillräckligt etablerad för att vi ska kunna ta fram pålitliga riktlinjer för vilka krav vi ska ställa på en anläggning för dielektrisk värmebehandling så att behandlingen uppfyller standardens krav. Jordbruksverket bedömer vidare att intresset i Sverige av att använda denna metod i dagsläget är litet. Därför införs inte möjligheten att använda denna metod i den föreslagna föreskriften. ISPM 15 öppnar upp för en möjlighet att undanta vissa produkter från dess tillämpningsområde. 4 Processat trä och trä med en tjocklek under 6 mm är några av de produkter som kan undantas enligt ISPM 15. Jordbruksverket bedömer att det är lämpligt att undanta dessa produkter från föreskriftens krav på behandling eftersom de flesta länder har undantagit dessa produkter i sina importvillkor för träemballage. I den nu föreslagna föreskriftens 15 ges möjlighet att utföra märkning med ISPM 15-märket av träemballage som innehåller delar som består av processat trä eller trä med en tjocklek under 6 mm utan att de delarna har behandlats. Vidare öppnar ISPM 15 för möjligheten att undanta vissa typer av tunnor som har blivit upphettade under tillverkning, vissa presentförpackningar och träkomponenter som är permanent fastsatta i transportfordon och containrar. Jordbruksverket bedömer dock att dessa produkter inte ska undantas i den föreslagna föreskriften. Detta eftersom mottagarländerna kan kräva att dessa produkter har behandlats och märks i enlighet med ISPM 15. Vidare finns det möjlighet att undanta sågspån, hyvelspån och träull från kravet på behandling och märkning enligt ISPM 15. Jordbruksverket bedömer att det inte är aktuellt att märka dessa produkter med ISPM 15-märket. Emellertid kan dessa produkter anses ingå i det föreslagna undantaget för trä av en tjocklek på högst 6 mm. Tillstånd istället för godkännande, tillstånd knutet till organisationsnummer och produktionsplats, ansökan 4 Avsnitt 2.1 ISPM 15. 5 (11)
I den nu gällande föreskriften anges att företag som godkänts enligt föreskriften får utfärda sundhetsintyg. 5 Vidare anges att godkännande av företag kan avse anläggning för behandling av sågade trävaror eller produktion och reparation av behandlat träemballage m.m. 6 Föreskriftens syfte är att Jordbruksverket ska kunna ge tillstånd till de företag som önskar och som uppfyller kraven, att få utfärda sundhetsintyg 7 i form av KD 56 C/30 min-märket eller ISPM 15-märket. Detta då företagen vill kunna visa att deras trä eller träemballage är behandlat på ett sätt som är internationellt accepterat eller för att förenkla processen i samband med ansökan om sundhetscertifikat för export av trä. För att Jordbruksverkets ska kunna godkänna till exempel ett företag som värmetorkar krävs inte bara att själva torkanläggningen uppfyller vissa krav utan även den övriga verksamheten måste uppfylla föreskriftens krav på till exempel märkning och dokumentation. Mot denna bakgrund anses det vara mer korrekt att i föreskriften ange att företag får tillstånd att utfärda sundhetsintyg istället för att ange att Jordbruksverket godkänner företag. I berörda paragrafer föreslås därmed en ändring från godkännande till tillstånd. Godkännandet är idag knutet till ett företags organisationsnummer, produktionsplats och den verksamhet som bedrivs, emellertid framgår detta inte klart av föreskriftens nuvarande lydelse och bör därför tydliggöras. I den föreslagna föreskriften föreslås därmed att företags tillstånd ska vara knutna till organisationsnummer, produktionsplats samt till den verksamhet som framgår i Jordbruksverkets beslut om tillstånd vilket grundas på uppgifter i ansökan. Uppgifter som ska finnas med i ansökan eller anmälan Enligt gällande föreskrift ska ansökan om godkännande innehålla uppgifter om en kontaktperson som ska ha ansvar för att Jordbruksverkets beslut blir åtgärdat inom företaget. Vidare anges att vid ändring av kontaktperson, ändring av och upphörande av verksamheten ska det omedelbart anmälas till Jordbruksverket. Ytterligare uppgifter som ska uppges i ansökan finns idag inte specificerade i föreskriften. För att det ska bli tydligt för den som ansöker om ett tillstånd vilka uppgifter som ansökan ska innehålla föreslås en ny bilaga, bilaga 3. I denna bilaga anges vilka uppgifter som måste lämnas vid ansökan, beroende på vilken typ av verksamhet som ansökan avser. Kraven för vad som ska uppges vid ansökan kommer inte ändras i den föreslagna föreskriften jämfört med vad Jordbruksverket idag tillämpar vid handläggning av ansökningar, förutom att en kontaktperson som ansvarar för att Jordbruksverkets beslut blir genomfört i företaget inte längre kommer behöva uppges. Jordbruksverket har gjort bedömningen att anmälan av en sådan kontaktperson inte fyller någon större funktion och skapar en onödig administrativ börda för företagen. Emellertid ska kontaktuppgifter för ansökan uppges vid ansökan. Detta för att Jordbruksverket vid hantering av företagets ansökan så smidigt som möjligt ska kunna ta kontakt med den på företaget som kan svara på frågor om ansökan. Denna kontaktperson har inte det ansvar som den nu gällande föreskriften stadgar och inte heller ändring av kontaktperson behöver anmälas enligt den nu föreslagna föreskriften. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd 5 1 3 st. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:53) om värmebehandling, torkning och märkning av sågade trävaror, träemballage m.m. 6 4 1 st. 1 men. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:53) om värmebehandling, torkning och märkning av sågade trävaror, träemballage m.m. 7 Sundhetsintyg är ett dokument som åtföljer en växt eller växtprodukt och som visar dess växtskyddsmässiga status (risk från växtskyddssynpunkt), prop. 2012/13:174, Regeringens proposition om ändring i växskyddslagen, s.18. 6 (11)
Sverige har, genom att ansluta sig till Växtskyddskonventionen, åtagit sig att ha ett system för att säkerställa att företagen uppfyller kraven i ISPM 15 och godkänna dem för att använda ISPM 15-märkningen. För att svenska företag ska kunna tillhandahålla internationellt godkänt träemballage till exportörer av olika slags varor, behöver det finnas ett system för behandling och märkning av träemballage med ISPM15-märket. I Sverige finns en omfattande produktion av värmebehandlat trä som används för tillverkning av träemballage som uppfyller sådana internationella krav. Föreskriften innebär ett system för att godkänna behandling och märkning av trä och träemballage på ett sådant sätt som uppfyller mottagarländers krav. Utan föreskriften skulle svenska exportföretag inte kunna använda träemballage tillverkat av svenska företag och svenska tillverkare av träemballage skulle förlora en betydande marknad. Sverige har också en mycket stor export av trä för en rad olika ändamål. För dessa företag innebär föreskriften en möjlighet att erhålla sundhetscertifikat för export av trä, genom att hänvisa till sitt tillstånd för behandling och märkning. Utan detta system skulle det krävas en fysisk exportkontroll av varje sändning av trä, innan Jordbruksverket kan ta beslut om att utfärda sundhetscertifikat för export av den aktuella sändningen. Detta skulle innebära en avsevärt dyrare hantering. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Föreskriften berör företag som värmebehandlar trä och träemballage, företag som producerar och reparerar träemballage som är märkt med ISPM 15-märket, företag som hyvlar, bearbetar, sorterar och handlar med trä om dessa företag vill ha möjligheten att märka produkterna med sundhetsintyg, samt företag som exporterar trä.. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Utseendet på ISPM 15-märket ändras i den nya virkesföreskriften. Den nya märkningen föreslås bli obligatorisk från och med den 1 januari 2017. Företag som redan är godkända enligt nuvarande föreskrift kan behöva skaffa nya stämplar. Beroende på vad för typ av stämplar företagen använder sig av blir kostnaderna olika. Kostnaderna kan variera från ca 300 till 700 SEK per stämpel. Emellertid är dessa stämplar en förbrukningsvara och många företag kan antas behöva köpa nya som följd av att de är utslitna före den 1 januari 2017. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Området för regleringen är inte reglerat på EU-nivå. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser 7 (11)
Tidpunkt för ikraftträdande Jordbruksverkets upphävande av nu gällande föreskriften är tänkt att ske den 1 januari 2015 då den nya föreskriften kommer att trädda i kraft. Speciella informationsinsatser Det finns behov av att informera de berörda företagen om att deras nuvarande godkännande enligt verkets föreskrifter om värmebehandling, torkning och märkning av sågade trävaror, träemballage m.m. (SJVFS 2004:53) och om frivilligt godkännande av torkanläggning för utfärdandet av sundhetsintyg (SJVFS 1997:65) ska anses som tillstånd enligt den nya föreskriften. Vidare är det av vikt att informera om de regeländringar som har skett angående reparation och återuppbyggnad av träemballage samt utformningen av ISPM 15-märket. Jordbruksverket har kontaktuppgifter till alla godkända företag och avser att lämna skriftlig information. Jordbruksverket utför även årliga tillsynsbesök hos dessa företag och har då möjlighet att kommunicera förändringarna. B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. ( x ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Enligt Jordbruksverkets register finns det totalt cirka 800 företag som omfattas av föreskriften. Av dessa är cirka 200 företag som värmebehandlar eller värmetorkar. Dessa företag har i vissa fall även godkännande för att märka med ISPM 15-märket och de som värmetorkar får märka med KD 56 C/30 min-märket. Utöver de företag som utför behandling så finns cirka 600 företag som är godkända för enbart märkning med ISPM 15-märket samt fem företag som är godkända för enbart KD 56 C/30 minmärkning. Dessa företag köper in trä som redan är behandlat av ett godkänt företag. Företagen är allt från enmansföretag till stora multinationella företag. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. 8 (11)
Enligt Regelräknaren 8, som är det officiella registret för att beräkna företagens administrativa kostnader, utgör föreskriftens 4, 6 och 11 administrativa bördor för företagen. För en beskrivning av förändringarna i administrativa kostnader i tabellform, se den särskilda konsekvensanalysen (bilaga 2). I tabellen redogör Jordbruksverket dels för sådana bördor som finns registrerade i Regelräknaren och dels för sådana bördor som finns både i den gällande och i den föreslagna föreskriften även om de inte är registrerade i Regelräknaren. Dessutom redovisas upphävda bördor. I den analysen ser det ut som att den föreslagna föreskriften medför en betydande ökning av företagens administrativa kostnader. Emellertid anser Jordbruksverket att detta är missvisande och beror på att populationen, dvs. antalet berörda företag, är för låg i Regelräknaren. Vidare är inte alla gällande administrativa krav som finns i den nu gällande föreskriften beskrivna i Regelräknaren. Föreskriftens 4 handlar om anmälan av ändring av kontaktperson och ändring i verksamheten, anmälan då verksamheten upphör och ansökan om godkännande av anläggning för behandling av sågade trävaror etc. I den nu föreslagna föreskriften handlar 8-10 om ansökan om tillstånd, upphörande av verksamheten och ändrade uppgifter. I Regelräknaren är det enbart den administrativa bördan för anmälan av kontaktperson som anges. Enligt Regelräknaren är tidsåtgången för anmälan av ändring av kontaktperson 15 min per anmälan med en timkostnad om 193,7 SEK. Frekvensen ligger på 1. Antal företag som omfattas av kravet ligger dock på 0, vilket kan ifrågasättas. Jordbruksverket uppskattar dock att ca 20 sådana anmälningar inkommer per år. Detta krav finns emellertid inte med i den nu förslagna föreskriften. Däremot finns det i den föreslagna föreskriften, liksom i gällande föreskrift även om detta inte anges i Regelräknaren, krav på att företagen ska anmäla ändringar i verksamheten. I praktiken gäller detta främst ändrade adresser. Alla 800 företag som har tillstånd omfattas av kravet. Jordbruksverket bedömer att cirka 20 företag per år kan behöva anmäla en ändring med en tidsåtgång om 15 min per anmälan. För anmälan då verksamheten för behandling av sågade trävaror m.m. upphör är tidsåtgången enligt Regelräknaren 30 min med en timkostnad om 193,7 SEK. Frekvensen ligger på 1. Antal företag som omfattas av kravet ligger dock på 0, vilket kan ifrågasättas. Enligt den nu föreslagna föreskriften ska alla företag som har tillstånd anmäla när verksamheten upphör, vilket också krävs i den gällande föreskriften även om detta inte framgår i Regelräknaren. Därmed ska antalet berörda företag som omfattas av kravet vara 800. Däremot ska anmälan bara skickas in en gång, dvs. när verksamheten upphör. Sedan systemet med KD 56 C/30 min-märkning infördes år 1997 har cirka 150 företag anmält att deras verksamhet har upphört. Det innebär cirka 9 företag per år. För ansökan om godkännande av anläggning för behandling av sågade trävaror etc. är tidsåtgången enligt Regelräknaren 90 min per anmälan med en timkostnad om 193,7 SEK. Frekvensen ligger på 1. Antal företag som omfattas av kravet ligger på 100. Enligt den nu föreslagna föreskriften ska alla företag som vill ha tillstånd lämna in en ansökan till Jordbruksverket, vilket också krävs i den gällande föreskriften även om detta inte tydligt framgår i Regelräknaren. Sedan systemet med KD 56 C/30 min-märkning infördes år 1997 har cirka 1000 företag ansökt om tillstånd. Det innebär cirka 60 ansökningar per år i genomsnitt under den tidsperioden. Tillstånden är inte tidsbegränsade och företag som redan är godkända enligt den gällande föreskriften kommer inte att behöva söka nytt tillstånd. Därför räknar vi med att det i dagsläget kommer att komma in högst 30 ansökningar per år till Jordbruksverket. 8 https://services.tillvaxtverket.se/regelraknaren/search.jsf. 9 (11)
Föreskriftens 6 stadgar att företag som värmebehandlar sågade trävaror ska löpande dokumentera all behandling och märkning som utförs. I den nu föreslagna föreskriften handlar 18 om dokumentation av behandling. Föreskriftens krav på att företag som värmebehandlar sågade trävaror m.m. ska löpande dokumentera all den behandling och märkning som de utför delas enligt regelräknaren upp på arkivering för tillsyn samt utformning och innehåll. För den första kategorin anges att tidsåtgången är 15 min med en timkostnad om 193,7 SEK. Frekvensen ligger på 12. Antal berörda företag anges vara 200. För den andra kategorin, utformning och innehåll, anges att tidsåtgången är 90 min med en timkostnad om 193,7 SEK. Frekvensen ligger på 12. Jordbruksverket har slagit ihop dessa två kategorier i den särskilda konsekvensanalysen. Även enligt den nu föreslagna föreskriften ska denna dokumentation utföras och sparas. Det stämmer att cirka 200 företag har tillstånd för värmebehandling eller värmetorkning. Dessa behöver uppfylla kravet varje gång de behandlar men man kan räkna med en arbetsinsats en gång varje månad därför är 12 en rimlig frekvens. Föreskriftens 11 stadgar att företag som producerar eller reparerar behandlat träemballage ska löpande dokumentera all tillverkning, reparation mm. I den nu föreslagna föreskriften handlar 25 och 28 om detta dokumentationskrav. Däremot har dokumentationskravet lättats och förtydligats så att det framgår att det som ska sparas är de dokument som visar att det är godkänt material som används vid tillverkningen eller reparationen av träemballage. Föreskriftens krav på att företag som producerar eller reparerar träemballage löpande ska dokumentera all sin tillverkning delas enligt Regelräknaren upp på arkivering för tillsyn samt utformning och innehåll. För den första kategorin anges att tidsåtgången är 45 min med en timkostnad om 201,1 SEK. Frekvensen ligger på 52. Antal företag som omfattas av kravet är 500. För utformning och innehåll anges att tidsåtgången är 60 min med en timkostnad om 201,1 sek. Frekvensen ligger på 52. Antal berörda företag som omfattas av kravet är 500. Jordbruksverket har slagit ihop dessa två kategorier i den särskilda konsekvensutredningen. Enligt Jordbruksverkets register finns det cirka 600 företag som har verksamhet med tillverkning eller reparation av träemballage. Dessa behöver uppfylla kravet varje gång de får en leverans men man kan räkna med en arbetsinsats varje vecka därför är 52 en rimlig frekvens. Föreskriftens 5, 9 och 10 handlar om att företagen ska ha ett system för särhållning av behandlat och obehandlat trä samt för att säkerställa att det material som används är godkänt. Dessa administrativa krav finns inte med i Regelräknaren. I den nu föreslagna föreskriften handlar 21, 22, 23 och 29 om att företagen ska ha skriftliga rutiner som ska uppfylla samma syfte som det nu gällande kravet. Alla 800 företag som har tillstånd omfattas av detta krav. Rutinerna kan behöva ses över årligen med en tidsåtgång på uppskattningsvis 90 minuter med en timkostnad om 201,1 SEK. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen ISPM 15-märkets utseende kommer att ändras. Det får inte längre innehålla tilläggsinformationen DB eller KD. Företagen kommer att tillåtas använda den nuvarande utformningen fram till och med den 31 december 2016. Sedan kommer de företag som är godkända enligt nuvarande föreskrift, och som använder stämplar med den gamla utformningen av ISPM 15-märkningen, att behöva köpa nya stämplar. Jordbruksverket har dock sedan slutet av 2013 beviljat godkännande med den nya utformningen av ISPM 15-märket till ca 80 företag. Vi bedömer att det blir aktuellt för 500 företag att köpa nya stämplar och att det kostar 300-700 SEK per stämpel. Emellertid är dessa stämplar en förbrukningsvara och många företag kan antas behöva köpa nya som följd av att de är utslitna före den 1 januari 2017. 10 (11)
De nu föreslagna reglerna avseende reparation och återuppbyggnad av träemballage kan eventuellt innebära att fler träemballage kommer att falla inom definitionen för återuppbyggda istället för reparerade vilket kan medföra mer kostnader för företagen. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Den nya virkesföreskriften kommer inte påverka företagens konkurrensförhållanden på något annat sätt än den nu gällande föreskriften. Emellertid bör tydligare regler leda till att de företag som har tillstånd att märka upplever att de behandlas lika. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Inget ytterligare än vad som nämnts i tidigare avsnitt. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Alla företag som önskar tillstånd för märkning med sundhetsintyg (KD 56 C/30 min-märket eller ISPM 15-märket), måste följa alla krav som anges i föreskriften. Detta har att göra med att produkterna (trä och träemballage) alltid måste uppfylla de krav som dessa märken intygar. Jordbruksverket bedömer att det inte är något krav i föreskriften som skulle behöva särskild hänsyn till små företag. C Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Inget tidigt samråd har genomförts. D Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Jennie Nilsson Telefon: 036-15 59 44 E-post: jenne.nilsson@jordbruksverket.se 11 (11)