VI SÄNKTE VÅRA KOSTNADER

din Bostadsrätt För dig som bor i en SBC-förening eller bosparar i SBC. Nummer 3 oktober 2005 www.sbc.se Bo i Europa DRÖMBOENDET KOSTADE SARAH ETT PEPPARKORN Föreningsliv STAVGÅNG I ÖREBRO SBC erbjuder EXKLUSIVT PÅ SOLKUSTEN VI SÄNKTE VÅRA KOSTNADER PENGARNA & FÖRENINGEN STOR EKONOMISPECIAL

Populära bostadsrätter skapar långa flyttkedjor Föreningens ekonomi Trots att bostadsrättsföreningar ofta liknas med företag så är föreningens ekonomi är inte mycket krångligare än vår privata. Låga utgifter är den bästa grunden för en bra ekonomi. Intäkter och utgifter ska gå ihop och så ska det finnas en liten marginal. Förr var det självklart att alla boende skulle spara ihop till nästa generations investeringar och underhåll av huset. Idag håller dessa principer på att ändras. Lån har blivit metoden för att dela kostnaderna mellan generationerna. Det är en utmaning för varje styrelse att bestämma rätt avgiftsnivå och inte övertaxera medlemmarna. I detta nummer finns en jämförelse mellan två verkliga föreningar som lever på olika sätt. Hur du tycker att din förening skall göra? Sveriges system med bostadsrätt är ganska unikt i en värld där de flesta har ägarlägenheter. För att vidga våra vyer gör vi med början i detta nummer en internationell utblick för att se hur man löst boendet i andra länder. Vi besöker också Akalla där man berättar hur gemenskapen och engagemanget väcktes när hyreshusen omvandlades till bostadsrätt. Det vill vi i sbc arbeta för att många fler ska få uppleva. För bostadsrätten ger möjlighet till ett bra boende och ibland med lite guldkant. På sidan 12 tipsar vi om vad som kan göras och vad man bör vara försiktig med. UMEÅ De nybyggda bostadsrätterna på Dragonfältet och Bryggeriet i Umeå har skapat långa flyttkedjor. När 19 bostadsrätter på Dragonfältet stod klara blev 18 villor, 20 hyresrätter och 6 bostadsrätter lediga som en direkt konsekvens av nybyggnationen. Det visar en ny studie av flyttkedjor i Umeå. En flyttkedja kan definieras som en kedjereaktion av flyttningar som blir möjlig när det finns lediga bostäder på marknaden. För att detta ska ske krävs att det hela tiden byggs nya bostäder med olika upplåtelseformer (hyresrätt, bostadsrätt, villa med mera). Att det finns flyttkedjor i Umeå med upp till åtta länkar är ett gott tecken. Det visar att flera av de senaste bostadsprojekten, till exempel Tomtebo, Berghem, Dragonen och Bryggeriet, har skapat en allt högre omsättning på bostäder i Umeå. Helt klart är att nybyggnationer skapar utrymme för rörelse på marknaden. Studien bekräftar en hel del som man gått omkring och trott, säger kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund. 10 000 människor byter bostad i Umeå varje år, det är bra fart på marknaden just nu, säger Anders Sellström, vice ordförande i byggnadsnämnden. Källa Umeå kommun Nominera till SBCs fullmäktige STOCKHOLM De 51 ledamöterna i SBCs fullmäktige kommer att utses genom poströstning under våren 2006 bland medlemsföreningar och bosparmedlemmar. Valkommittén som handhar valproceduren vill nu ha förslag på ledamöter till fullmäktige. Fullmäktiges uppgifter motsvarar det som en vanlig föreningsstämma har, såsom bland annat val av styrelse och beslut med anledning av årets resultat. Ordinarie fullmäktige äger rum under våren och ibland förekommer också extra sammanträden. Alla medlemmar har rätt att lämna förslag, dock senast den 15 december. Förslag kan lämnas per e-post till valkommitténs sekreterare goran.olsson@sbc.se, eller per post till SBC, Box 1353, 111 83 Stockholm. Berätta vem du föreslår och hur vi kommer i kontakt med den som föreslås. Skriv gärna en kort presentation. Förslagen bearbetas av valkommittén och presenteras i samband med valen. Har du några frågor kan du ta kontakt med Göran Olsson 08-501 150 03. Illustration Patrik Agemalm Göran Olsson, vd SBC Ekonomisk Förening SBC Ekonomisk Förening är intresse- och serviceorganisation för bostadsrättsföreningar och bosparare. Vi utvecklar bostadsrätter genom att erbjuda kunskap, rådgivning och opinionsbildning. SBC har 4 000 medlemsföreningar och cirka 16 000 bosparare. 2 DIN BOSTADSRÄTT

Brevinskasten bort senast 2011 NYA REGLER Post- och telestyrelsen, PTS, som är den myndighet som bestämmer reglerna för postutdelningen, har nu bestämt att alla flerfamiljshus i Sverige ska ha så kallade fastighetsboxar från den 1 januari 2011. I princip innebär det slutet för post i brevinkasten. Trots den massiva kritiken, bland annat har SBC avstyrkt idén, går nu Post- och telestyrelsen ut med de nya reglerna. Postmottagare som kan visa läkarintyg för Posten eller hushåll där samtliga boende är över 80 år gamla ska kunna få extra service, det vill säga fortsatt utdelning till dörren. Slutsatsen blir att fastighetsägare/ bostadsrättsföreningar måste skaffa sig fastighetsboxar till varje trappuppgång. Det kan vara bra att redan senast den 1 januari 2011. Brevinkasten ska ersättas med fastighetsboxar nu välja ut den lämpligaste väggen att montera boxarna på. Hjälp mot fuktskador MILJÖ Vattenskador är något av det jobbigaste och dyraste man kan råka ut för i en bostadsrätt. En läckande rörkoppling under diskbänken kan orsaka skador för hundratusentals kronor. Sakta, och ofta helt obemärkt kan vattendroppar leta sig ner i väggar och trossbottnar. Hittills har det saknats något enkelt och fungerande larm för den typen av skador. Nu lanseras Dropp-stopp 500 från Uppsalaföretaget Droppteknik. En liten batteridriven larmenhet sätts fast under diskbänken och de ulliga fuktavkännarna ansluts. Klart! Fuktavkännarna kan böjas och vridas för att ligga där vattnet sannolikt kommer; runt vattenrören eller bakom diskmaskinen. Ett ihållande pip varnar för läckage, tonstötar påminner om att batteriet håller på att ta slut. Vattenlarmet säljs till boende i SBC-föreningar för introduktionspris till 31/12 2005 för 330 kronor/st inklusive moms. Därefter blir SBCs medlemspris 425 kr inklusive moms. Beställ på SBCs webbplats under inloggning/medlemsförmåner eller med kupongen nedan. Ordinarie pris för vattenlarmet är 550 kr. Droppstapparen viras runtavlopps- och vattenrören under diskbäken Ja, jag beställer...ex av Dropp-stopp 500 som medlemserbjudande före 31/12 2005 för 330 kronor inkl moms och frakt. Namn... Gatuadress:... Postadress:... Posta eller faxa din beställning till SBC, Medlemsservice, Box 1353, 111 83 Stockholm, Fax 08-501 150 50, e-post: medlservice@sbc.se Illustration Patrik Agemalm FRÅGA SBC Fri passage Vår trappuppgång blockeras mer eller mindre hela tiden av en till tre barnvagnar. Styrelsen har satt upp en lapp och även talat med familjerna utan att något hänt. Vad gör man då familjerna inte bryr sig om skyltarna eller det som sägs? SBC: Styrelsen ska se till att trappuppgången inte blockeras av barnvagnar och andra föremål. Vid brand- och ambulansutryckning måste det vara fri passage. Föreningen kan drabbas av vitesföreläggande av brandförsvaret om inte detta efterlevs även om detta i första hand kanske handlar om trevnad. Styrelsen ska förklara för medlemmarna varför det är viktigt att barnvagnar inte står i trappuppgången. De medlemmar som inte bryr sig om vad styrelsen säger bör få en rättelseanmaning där man informerar om vad som händer om ordningsreglerna inte följs. En dramatisk sista utväg kan vara att vända sig till kronofogden med begäran om handräckning att få bort barnvagnarna. Detta sker då på bostadsrättshavarens bekostnad. Spricka i badrummet Jag har upptäckt en ganska bred spricka i plastmattan i badrummet nära badkaret och jag är nu orolig för att vatten har läckt ner där. Kan jag bli tvungen att betala reparationskostnaderna. Föreningen har ju en fastighetsförsäkring som väl ska täcka bland annat vattenskador. Själv har jag också ett bostadsrättstillägg på min hemförsäkring. SBC: Du måste omedelbart åtgärda sprickan. Som bostadsrättshavare ska du själv åtgärda de skador som uppstår i lägenheten både genom förslitning och rena olyckshändelser och du ska själv stå för kostnaderna. Om fastighetsförsäkringen reglerar skadan måste du vara beredd att betala den del av föreningens självrisk som motsvarar reparationskostnaderna på din lägenhet. Bostadsrättstillägget ersätter skador på lägenheten som inte fastighetsförsäkringen ersätter, till exempel det som har orsakat skadan, i ditt fall den trasiga plastmattan. DIN BOSTADSRÄTT 3

FÖRENINGSLIV Värt att veta Namn: Brf Ekhagen. Ort: Örebro. Antal medlemmar: 80. Antal lägenheter: 35. Allmänt: Radhuslängorna är från 1960-talet och var från början personalbostäder för anställda på Mellringekliniken, en mentalklinik som stängdes under 90-talet. Efter att en tid ha tjänat som flyktingförläggning byggdes bostäderna om 1995. I dag består föreningen av moderna två-, tre- och fyrarumslägenheter. Boytan varierar från 56 upp till 106 kvadratmeter. I dag är bostäderna populära med sin närhet till natur och golfbana. Föreningen som gillar att röra på sig. De boende i bostadsrättsföreningen Ekhagen drar nytta av områdets naturnära läge. Prick klockan tio varje torsdag träffas en pigg grupp i föreningen för att gå en två timmar lång promenad. Text Karin Hansson Foto Magnus Glans Örebros pigga grannar PRIVILEGIET ATT BO nära natur och strövområden måste man ta tillvara. Det var i alla fall Lennart Otthéns tanke när han samlade grannar för gemensamma promenader. Det var för tre år sedan. Vi träffas varje torsdag och går promenader tillsammans. Jag gillar att röra på mig och tyckte att det vore trevligt att göra något tillsammans med mina grannar, säger Lennart Otthén. Klockan tio varje torsdag förmiddag samlas Ekhagens promenadgrupp för att få en nypa frisk luft och gå en tur på närmare två timmar. Ingemar och Solveig Åberg är nya medlemmar i promenadklubben. I dag är det fjärde gången jag följer med ut, säger Solveig Åberg. Och fler gånger lär det bli. Alla i promenadgruppen vittnar om den exceptionellt goda grannsämjan där alla tar ansvar och ställer upp. Promenader är inte det enda de har gemensamt. Alla delar på skötsel och underhåll av föreningen. Det är billigare för föreningen om vi själva tar hand om så mycket underhåll som möjligt. När våra träverandor vid entrén behövdes byggas om för en tid sedan fick vi hjälp av en professionell snickare som bor i området, berättar Juhani Kilpeläinen, som är ordförande i föreningen. Föreningen har också en flaggansvarig och en tvättstugeansvarig. Att samlas vid flaggstången är ett känt begrepp för de boende i Ekhagen. Platsen är en liten öppen gräsplätt där bland annat föreningen håller sina gemensamma fester. Årets sommarfest hade vi i augusti. Då var vi ett femtiotal personer som grillade tillsammans. Vi hade hyrt tält och bjudit in en trubadur, berättar Juhani Kilpeläinen. Hundarna börjar otåligt dra i kopplen och promenadgänget gör sig beredda att gå i väg. Ute är det en underbart solig höstdag med klar och lagom frisk luft. VAD MER KAN MAN BEGÄRA? Lennart Otthén Jag och min fru Annika har bott här i fem år och vi trivs jättebra i vår trerummare på 80 kvadrat. Här har vi både trädgård och veranda och närhet till naturen, vad mer kan man begära? Ulla Nordling, Området är hundvänligt och jag och hunden Mimmi trivs jättebra. Jag bor själv i en fyrarummare på 106 kvadratmeter och trivs väldigt bra. Här finns alltid någon att umgås med. Conny Ask, Promenaderna är ett mycket trevligt initiativ. Som gammal målvakt i ÖSK vill man ju hålla i gång. Den första november i år har jag och min fru tioårsjubileum här i Ekhagen. Det är inte klokt vad åren går! 4 DIN BOSTADSRÄTT

Bättre grannar kan man inte ha tycker ordföranden Juhani Kilpeläinen. Grundare av promenadklubben och flaggansvarig gör Lennart Otthén till kändis i Ekhagen. Hemma hos Annika och Lennart Otthén bjuds det på hembakat. Ulla Nordling och hunden Mimmi älskar den närbelägna parken. I den nordvästra delen av Örebro ligger Brf Ekhagen med 35 radhuslägenheter. Som före detta målvakt i ÖSK är Conny Ask van att dra på sig sportskorna. DIN BOSTADSRÄTT 5

TEMA: EKONOMI Föreningen NyStad en bra affär VI SÄNKTE AVGIFTEN MED 800 KRONOR I MÅNADEN Att ombilda lägenheterna i hyresfastigheten Sveaborg 5 till bostadsrätter blev en lyckad affär. I dag har de boende lägre månadskostnad och en fastighet i toppskick. Text Marie Lindvall Foto Magnus Glans 6 DIN BOSTADSRÄTT I SOMRAS FIRADE bostadsrättsföreningen NyStad två år. Och medlemmarna har all anledning att vara nöjda. Ombildningen innebar att vi kunde sänka månadskostnaden med i snitt 800 kronor i månaden. Jämför vi dessutom med vad lägenheterna skulle ha kostat om de fortfarande hade varit hyresrätter handlar besparingen om ytterligare ett par hundralappar i månaden. Och några höjningar av årsavgiften är inte på gång för tillfället, berättar föreningens ordförande Stefan Sjöborn Vägen fram till bostadsrättsföreningen NyStad började som trevande diskussioner mellan ett par av hyresgästerna. De beslöt sig för att undersöka om fler var intresserade av att bilda förening. En systematisk sondering bland de boende på gatan visad att de flesta var positiva. Men vi förstod snabbt att bildandet av en bostadsrättsförening var en ganska komplicerad process och att vi behövde professionellt stöd. Vi tog kontakt med Göran Olsson på sbc som med stor energi och stort engagemang hjälpte oss i arbetet, berättar Stefan Sjöborn. En interimstyrelse bildades och det gick ut kallelser till gemensamma möten. På mötena fanns bland annat representanter för Föreningssparbanken. Tillsammans med de boende fördes diskussioner om vad det innebär att äga sin lägenhet och vilka krav det ställer. På våren 2002 var det dags för den formella omröstningen. En klar majoritet sade ja till ombildning och efter godkännande från länsstyrelsen fick föreningen överta fastigheten den 27 maj 2003. Det var ett härligt besked. Vi hade jobbat hårt för att få till stånd en ombildning. En del problem hade vi också stött på under resans gång. Men så här i efterhand var det definitivt värt arbetet, säger Stefan Sjöborn. Sänkt boendekostnad 36 miljoner fick den nystartade bostadsrättsföreningen betala för fastigheten som tidigare ägdes och förvaltades av Stockholms stad via bolaget Svenska Bostäder. De innebar ett genomsnittligt inköpspris på 185 000 kronor per lägenhet. Snittkostnaden för en trea i föreningen ligger i dag på cirka 3 800 kronor per månad. Enligt årsredovisningen för 2004 fördelar sig fastighetens lånekostnader på 3 901 kronor per kvadratmeter och årsavgiften på 614 kronor per kvadratmeter. Hittills har elva treor sålts. Försäljningspriset har legat på cirka 600 000 kronor per lägenhet. Sedan bostadsrättsföreningen bildades har dessutom en lång rad reparationer och underhållsarbete gjorts på fastigheten. Fönsterkarmar har bytts ut, dörrar, hissar och entréer har målats, nya bänkar och bord i och omkring lekplatsen har köpts in, tvättstugan har renoverats, belysning har bytts ut och fasaden har förbättrats. Två nya lägenheter har också tillkommit genom ombyggnad. Vi är väldigt nöjda med det arbete vi har åstadkommit sedan ombildningen och känner oss mycket stolta över vår förening, säger Stefan Sjöborn.»

Grannarna i bostadsrättsföreningen NyStad gjorde en god affär när fastigheten ombildades till bostadsrätter. Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx DIN BOSTADSRÄTT 7

TEMA: EKONOMI Med husköpet kom kreativiteten När fastigheten på Nystadsgatan i Akalla omvandlades till brf NyStad för två år sedan bröt en nybyggaranda ut som varar än i dag. Det byggs om, renoveras och målas i varje skrymsle. Text Marie Lindvall Foto Magnus Glans FASTIGHETEN PÅ Nystadsgatan i Akalla ser vid en snabb anblick från gatan ut som vilket flerfamiljshus som helst. Huset är byggt under mitten av sjuttiotalet. Fasaden bär puts utan utsmyckningar, fönstren är många och tätt placerade. En öppen port leder från gatan in på gården. Men den besökare som tar sig tid och tittar in genom porten får en trevlig överraskning. Sexton mindre radhus med mossgröna trädörrar ger liv åt gården. Det gör också alla de barn och vuxna som rör sig mellan husen. Det stora femvåningshusets sju trappuppgångar är nymålade och det blommar i rabatter och balkonglådor. Nya bord och bänkar skymtar bland gröna häckar. Från en lägenhet på första våningen hörs det karaktäristiska ljudet av en slipmaskin. Monica Franzon har bott på Nystadsgatan sedan huset byggdes i mitten av 1970-talet. Sedan vi blev bostadsrättsförening har det renoverats hela tiden. Det känns som alla startade byggprojekt i sina lägenheter när övertagandet var klart, och lusten att fixa finns fortfarande kvar. Det är roligt att kunna påverka sitt boende, säger hon. Men det är inte bara ljudet av hammarslag som präglar den nybildade bostadsrättsföreningen på Nystadsgatan. Monica Franzon, som har varit med längs hela resan, berättar om grannar som efter år av förstulet hälsande har börjat tala med varandra. I många år gick vi bara förbi varandra utan att stanna och prata. Nu har vi blivit bekanta. Vi har fått mycket bättre gemenskap. Öppet hus varje måndag Till fastigheten hör också en fritidslokal som är öppen mellan klockan sju och åtta varje måndagskväll. I lokalen sitter Bengt Kolskog. Han har bott i huset sedan 1981 och engagerade sig tidigt i bildandet av bostadsrättsföreningen. I dag är han ledamot i styrelsen. Den här måndagskvällen finns han på plats för att ta emot de medlemmar som vill titta in och ställa frågor, eller bara byta några ord. Många av medlemmarna är invandrare. När vi arbetade med bildandet av föreningen tyckte en del av dem att det var svårt att ta till sig all skriftlig information. Då beslutade vi oss för att finnas i lokalen varje måndagskväll för att de skulle kunna komma förbi och ställa frågor direkt till oss. Det föll så väl ut att vi bestämde oss för att permanenta vårt drop-in på måndagskvällarna. Pirjo Närhilä tittar in. Hon har varit en sväng förbi miljöstugan och slängt skräp som ska återvinnas. Det är mindre förstörelse och bråk nu. Vi är rädda om våra gemensamma saker på ett annat sätt än tidigare, säger hon. Ett särskilt lyft har tvättstugan fått. Den har helrenoverats, och eftersom många medlemmar har barn har en lekhörna inretts. I tvättstugan finns alltid tvål och rena handdukar. Där finns dessutom färska tidningar varje dag. Det ser en av föreningens medlemmar till. Parabolproblemen lösta Varje vår och höst arrangeras gemensamma städdagar och uppslutningen är god. Senast kom ungefär sextio personer. Stefan Sjöborn är bostadsrättsföreningen NyStads ordförande. Han berättar att flera efterhängsna problem har fått sin lösning efter ombildningen. Parabolantennerna har varit en ständig källa till diskussioner. Men vi bestämde oss helt enkelt för att alla paraboler ska sitta på en och samma sida i säkra fästen som föreningen har köpt in. Det fungerar klockrent, konstaterar en nöjd ordförande. 8 DIN BOSTADSRÄTT

Foto Magnus Glans Annika Creutzer Privatekonom, Skandiabanken Nybyggaranda och granntrivsel följde med bildandet av bostadsrättsföreningen. Föreningens plånbok är din plånbok vi köper en lägenhet. Så säger vi i dagligt tal. Men så fel det är. För det går ju inte att köpa en lägenhet. Det inser alla som har bott några år i en bostadsrättsförening. Först och främst är det inte rätt rent juridiskt. Det vi gör är att vi köper ett medlemskap i en förening som ger oss rätt att nyttja en viss lägenhet. Dessutom får vi mer än bara en lägenhet vi äger hela huset tillsammans med allt vad det innebär av att vårda, förbättra och se till att förvalta på bästa möjliga sätt till lägsta möjliga kostnad. Hur vi sköter vårt hus påverkar var och en av oss. Både hur vi trivs i huset och hur den egna plånboken mår. I snart trettio år har jag bott i samma förening. Det är många som har flyttat in och ut ur huset under dessa år. Den ovane bostadsrättsägaren går inte på möten, kommer inte när det är gårdsstädning och skulle aldrig kunna tänka sig ett förtroendeuppdrag. Han har köpt en lägenhet. Det är bara när något händer som kan minska värdet på hans lägenhet som han reagerar. Den som har bott i bostadsrättsförening några år gör ofta tvärtom. Genom att gå på årsmöten vet hon vad som händer. Kommer avgiften att behöva höjas vet hon det innan och kan planera sin egen ekonomi efter det. Hon vet vilka större renoveringar som är på gång och hur de kommer att påverka. De mest vidlyftiga och lyxiga idéerna kan hon verka för att de stoppas i tid, innan de blir verklighet och föreningen står med stora extralån och måste höja avgiften. Eller så protesterar hon när pengar samlas på hög på föreningens konton när det i stället finns utrymme för att sänka avgiften. Visst händer det att det blir konflikter i huset. Men resonerar vi utifrån husets bästa så brukar de lösa sig. Vi går in i en gemenskap på gott och ont. Men mest på gott om vi förstår våra möjligheter och vårt ansvar. Och att när vi köper en lägenhet, så blir föreningens plånbok en del av vår egen och vår egen plånbok blir en del av föreningens. DIN BOSTADSRÄTT 9

TEMA: EKONOMI Att avskriva eller inte avskriva? Att en bostadsrättsförening står och faller med sin ekonomi är ingen överdrift. Därför gäller det att ha koll på kronor och ören. Din Bostadsrätt lät SBCs Anna Mölgård analysera två föreningars ekonomi. Text Marie Lindvall och Anna Mölgård Illustration Patrik Agemalm ATT BO I en bostadsrättsförening innebär att medlemmarna delar det ekonomiska ansvaret för den gemensamma fastigheten. De är alla med i en ekonomisk förening. Det är ett viktigt åtagande eftersom en bostadsrättsförenings existens i allra högsta grad är beroende av sin ekonomi. Varje förening är enligt lag skyldig att en gång om året ge en översikt över sin ekonomiska ställning i en årsredovisning. Där syns förra årets ekonomiska resultat, men också följderna av de beslut som har fattats tidigare i föreningens historia. Utifrån det går det till viss del att förutsäga hur den ekonomiska framtiden kommer att se ut. När Din Bostadsrätt lät sbc:s Anna Mölgård, ekonom och chef för region Stockholm, titta på två föreningars årsredovisningar gav det bland annat upphov till reflektioner kring hanterandet av avskrivningar. Föreningarna existerar i verkligheten, men har här fått andra namn. Vasastan byggdes 1929 och ombildades till bostadsrättsförening under andra halvan av 1980-talet. Fastigheten köptes för 26 miljoner kronor och har i dag ett taxeringsvärde på 27 miljoner. Föreningen består av 47 lägenheter fördelade på 2 250 kvadratmeter. Kungsholmen byggdes 1938 och ombildades till bostadsrättsförening år 2000. Anskaffningsvärdet var 21 miljoner kronor och taxeringsvärdet är 22 miljoner. På fastighetens 1 700 kvadratmeter fördelar sig 32 lägenheter. De båda föreningarna har liknande förutsättningar. De är byggda under samma tidsperiod, båda består av ganska många små lägenheter och är väl underhållna. Brf Kungsholmen Brf Vasastan AVGIFTER Anna Mölgårds kommentar: 476 kr/kvm 601 kr/kvm Här skiljer sig föreningarna åt. Här är den intressanta frågan vad de gör av de pengar som tas in i avgifter? LÅN/RÄNTA Lån 4,8 Mkr 4,8 Mkr Ränta Rörlig 5,7 Mkr (rörlig), 2 Mkr (bunden) Ränta per kvm/år 88 kr kvm/år 126 kr kvm/år Anna Mölgårds kommentar: SKATT Storleken på räntan är ju förstås beroende av storleken på de lån som föreningen har tagit upp. Men framför allt beroende på de räntenivåer som lånen har. Historiskt har det varit billigare att ha lån med rörlig ränta än med bunden. Men det är en risk att ha alla lån med rörlig ränta. Stiger räntan ökar kostnaden för alla lån. Har man bundit en del av lånen har man försäkrat sig under bindningstiden. Inkomstskatt 143 000 kr/år 150 000 kr/år Fastighetsskatt 103 000 kr/år 133 000 kr/år Totalt i skatt 246 000 kr/år 283 000 kr/år Skatt per kvm/år 145 kr/kvm 125 kr/kvm Anna Mölgårds kommentar: Fastighetsskatten är given, medan inkomstskatten går att påverka i viss mån. Den påverkas av föreningens räntekostnader och intäkter, förutom taxeringsvärdet som inte går att göra så mycket åt. 10 DIN BOSTADSRÄTT

DRIFTSKOSTNADER 454 000 kr/år 596 000 kr/år Drift per kvm/år 267 kr/kvm 263 kr/kvm Värmekostnad per kvm/år Anna Mölgårds kommentar: 135 kr/kvm 100 kr/kvm Driftskostnader är kostnader för vatten, värme, el och sopor, men också kostnader för fastighetsskötsel. Det är med andra ord kostnader för att driva föreningens hus. Den största enskilda kostnaden brukar vara uppvärmning av huset. Här ligger Vasastan mycket bra till. Den bärande bedömningen av storleken på driftskostnaderna hänger ihop med vilket skick fastigheterna är i. Vilket uppvärmningssystem fastigheten har och hur gammalt det är påverkar också. Hur huset är byggt och hur det är placerat är också viktigt. Om det till exempel ligger på en blåsig höjd ger det utslag i kostnaderna. I det här fallet är båda fastigheterna i mycket gott skick och har gått igenom stora renoveringar under de senaste åren. AVSKRIVNINGAR 0 kr/år 300 000 kr/år Avsättningar per kvm 0 kr/kvm 133 kr/kvm Anna Mölgårds kommentar: Så när som på skillnaden i avgift har föreningarna så här långt haft liknande ekonomier. Men skillnaden i avskrivningar förklarar varför föreningen Vasastan har en högre avgift än Kungsholmen. De båda representerar ytterligheter i sitt hanterande av avskrivningar. Tips! Tips! Att som föreningen på Kungsholmen inte skriva av sin fastighet alls gör att man lever farligt. Det kräver en aktiv och insatt styrelse som har god kunskap om sin ekonomi och fastighetens behov. De som bor i huset i dag sparar inte för framtiden utan räknar med att kunna låna till kommande investeringar och höja sina avgifter när räntekostnaderna ökar. I denna förening har taxeringsvärdet på fastigheterna ökat mycket de senaste åren och styrelsen tar det som inteckning för att inte göra avskrivningar eftersom det bokförda värdet är högre än taxeringsvärdet. Ett alternativ är att börja skriva av huset enligt en plan som stämmer mot underhållsbehovet. Den som bor i denna typ av förening måste i sin privatekonomi ha utrymme för höjda avgifter när något behöver underhållas i fastigheten i framtiden. Föreningen i Vasastan har valt att titta på livslängden på varje förbättring och skriva av den i takt med det. Dessutom skriver man av själva stommen i huset med en fast procentsats. Detta gör att de som bor i huset i dag, i samma takt som de sliter på huset, lägger undan ganska mycket för att kunna ersätta förslitningen i framtiden. En rekommendation till föreningens styrelse är att minska avskrivningarna på själva stommen i huset om man ändå vill fortsätta skriva av förbättringar som man har gjort. Den som väljer att bo i denna typ av förening planerar förhoppningsvis att bo kvar i föreningen för lång tid och ser fastigheten som sin privata spargris.» DIN BOSTADSRÄTT 11

TEMA: EKONOMI GULDKANT PÅ FÖRENINGEN Föreningar med god ekonomi har möjligheter att sätta guldkant på sitt boende. Men de gemensamma pengarna måste hanteras med varsamhet och i enlighet med föreningens syfte. Din Bostadsrätt ger tips om vad den förening ska tänka på som vill unna sig en gnutta lyx. Text Marie Lindvall VINKÄLLARE Om föreningen upplåter utrymme i form av till exempel ett vanligt källarförråd där medlemmarna kan lagra sitt vin är det en tänkbar investering. Den ska dock vägas mot föreningens möjlighet att hyra ut utrymmet och få in mera pengar. KONST Konst och offentlig utsmyckning är okej om syftet är att öka trivseln. Men det bör kanske inte handla om Braque eller Picasso som nog mest skulle uppfattas som en spekulation. Men konst som smyckar trapphuset eller den gemensamma gården kan nog ingen säga något emot. BEMANNAD RECEPTION Här bör man titta på föreningens ändamål med sin verksamhet. Om idén är ett trygghetsboende är förutsättningarna bättre för att bekosta en bemannad reception. Har föreningen inte det syftet blir en bemannad reception med största sannolikhet för dyr och kan inte rekommenderas. EGEN BIL Är inte lämpligt, blir endast en onödig kostnad. Kan möjligtvis vara acceptabelt om man har en fastighetsskötare med stort behov av bil. Vill man ha en gemensam bilpool bör de som är intresserade bilda en särskild ekonomisk förening för det. FESTLOKAL Att föreningar håller med festlokal eller gästlägenhet som medlemmarna får hyra går bra. Det är också förhållandevis vanligt. RELAXAVDELNING I vissa fall kan investeringar som ökar trivseln i en förening vara möjliga. Föreningen bör dock ha gott om pengar och inga renoveringsbehov bör vara eftersatta. Innebär investeringen att det blir mer attraktivt att köpa in sig i föreningen kan den vara acceptabel. 12 DIN BOSTADSRÄTT

erbjuder Eolshäll en oas i Stockholm Fri utsikt över Mälaren, terrasser och närhet till grönområden dröm eller verklighet? SBCs nya bostadsområde i Mälarhöjden, Eolshäll, erbjuder allt det här och lite till. UNDER SENHÖSTEN är det försäljningsstart för fyrtioåtta nya bostadsrätter i Mälarhöjden i Stockholm. Lägenheterna är högt belägna på en skogsbevuxen sluttning med fri utsikt över Mälaren. De tre bostadshusen följer bergets sluttning. Därför skapas alla gårdar och byggnader på terrasser. På en av gårdarna anläggs en spa- och gymanläggning. Varje byggnad har mellan tre och sex våningar. Det kommer att finnas lägenheter av varierande storlek från 2:or på 58 kvm upp till 5:or på 195 kvm. Väljer du en lägenhet i Eolshäll får du en öppen planlösning som har anpassats efter den fria utsikten över vattnet. De större lägenheterna är genomgående och har både balkong och terrass. Materialval och utrustning håller en hög standard. Mälarhöjden har väl utbyggda kommunikationer. För den bilburne finns det tillgång till egen parkering under mark. Under planeringen av Eolshäll har man försökt att planera för ett så bilfritt område som möjligt. Därför har man valt att lägga parkeringarna under jord. Förutom den magnifika vyn mot vattnet bor man granne med Klubbensborg, en liten halvö som sträcker sig ut i Mälaren. Klubbensborg är ett grönområde med byggnader från Bellmans tid. I ett av husen finns ett trevligt kafé dit den kaffesugne kan söka sig. Under hösten öppnar en försäljningslokal i området. Byggstart blir det i januari 2006. Är du intresserad av Eos Häll, ring till SBC, tel 08-501 150 00. MIX AV NYTT OCH GAMMALT SBC förnyar området på Gamla Väster i Malmö. För den som är snabb finns det fortfarande chans att flytta in i kvarteret Mullvaden. Intresset för kvarteret Mullvaden har varit stort. I byggprojektet har ett äldre sekelskifteshus renoverats och kompletterats med ett nybyggt hus intill. I dagsläget finns det lägenheter kvar i både den äldre och den delen av Mullvaden. Den som är snabb har fortfarande chans att få flytta in i en av de arton lägenheterna. Inflyttning beräknas till augusti 2006. Intresserad bör ta kontakt med SBC så fort som möjligt för att anmäla intresse och få mer information. NY BOBUTIK I LILJEHOLMEN Exklusivt på Solkusten DET HAR VARIT ett stort intresse för SBCs första projekt i Spanien. De så kallade Spanienhusen ligger i den lilla staden Altea, cirka fem mil från Alicante. Staden har klarat sig från den stora turistexploateringen och har bevarat sin gamla karaktär. Det finns dagliga kommunikationer mellan Altea och de närmaste städerna Alicante och Valencia. Flera intressenter har redan rest ner för att titta på området. För den som vill njuta av ett behagligt klimat året om eller då och då finns det några hus kvar. Spanienhusen är inflyttningsklara under december 2006. Bobutiken vid Liljeholmskajen i Stockholm har flyttat till Sjöviksvägen 49. De nya lokalerna finns i SBCs första färdigställda projekt på Liljeholmskajen. Vill du besöka butiken är du välkommen att titta in tisdagar 11 18, torsdagar 11 16 eller söndagar 11 15. SVEA ARTILLERI HAR FÅTT BOBUTIK Alla som är intresserade av projektet vid Svea Artilleri bör bege sig till Jungfrugatan 51 på Östermalm i Stockholm. Där har en ny bostadsbutik öppnat. Intresserade av SBCs första Trygghetsboende kan kan få information om projektet, se ritningar eller anmäla intresse för en lägenhet. Butiken har öppet tisdagar och onsdagar 11 19 och söndagar 12 16. Välkomna! DIN BOSTADSRÄTT 13

XXXXXXXXXXXXXX» XXXXXXXXXXXXXXXXXXX Sarah Strawbridge bor ett stenkast från Oxfords centrum och den lokala roddklubben, ett perfekt läge enligt henne själv. Lägenheten delar hon med pojkvännen Matthew och husfisken Spike. 14 DIN BOSTADSRÄTT

Rum med utsikt Sarah Strawbridge delar en trea med sin sambo Matthew Balaam och akvariehajen Spike strax utanför Oxford. Hon är innehavare av ett så kallat leaseholdkontrakt, något som är vanligt i England. För sitt kontrakt betalade Sarah ett pepparkorn. Text Karin Hansson & Marie Lindvall Foto Nathan Gallagher DET JAG TYCKER absolut bäst om med min lägenhet är att den ligger högst upp i huset på tredje våningen, berättar Sarah Strawbridge. Ljusinsläppet är därför något alldeles extra. Lägenheten är ganska stor med två stora sovrum och två badrum. Från vår lägenhet är det nära till nästan allt som är viktigt för mig. Det är till exempel endast tio minuter med cykel till Oxfords centrum och ett stenkast bort ligger kvarterets pool. Sarah Strawbridge har ett så kallat leaseholdkontrakt på sin lägenhet. Leasehold är en unik företeelse som är vanlig i England. Man äger sin lägenhet, men bara under en begränsad men ofta lång tid upp till 999 år. Därefter går äganderätten tillbaka till den ursprunglige ägaren. Det går även att ärva ett leaseholdkontrakt. Sarah Strawbridges leasehold kostade henne ett pepparkorn. Betalningen är en symbolisk kvarleva från det gamla feodala samhället. Jag har även hört talas om betalning i form av rosor, hästskor och ett antal spikar, berättar hon. Som innehavare av leasehold är det vanligast att man är medlem i ett så kallat right to enfranchise company, ett slags förening som ger möjlighet till medbestämmande. Företaget äger marken och byggnaden. Alla medlemmar betalar en serviceavgift för gemensamt underhåll som till exempel trädgårdsskötsel, sophämtning och renhållning, berättar Sarah Strawbridge. Hur hög avgiften ska vara bestämmer vi själva. För närvarande betalar jag 250 pund. Det motsvarar runt 3 400 svenska kronor och då ingår kommunalskatt. I min förening har vi en mycket bra sammanhållning och ordnar ibland gemensamma fester. Nytt drömboende Efter sju år i takvåningen väntar ett nytt boende för Sarah Strawbridge och Matthew Balaam. Paret har precis köpt sitt drömhus som ligger fem minuter från Oxford och tio minuter från roddklubben. Det är ett litet stenhus från 1600- talet med en söt trädgård, berättar hon. Huset är ett så kallat freehold vilket betyder att vi äger landplätten och huset helt och hållet. Det känns trist att lämna lägenheten som jag tycker väldigt mycket om, men i gengäld får jag en trädgård. SÅ BOR VI I EUROPA Boendet i Europa har många likheter, de flesta äger sina bostäder och hushållen blir allt mindre. Men det finns också olikheter länderna emellan. I Frankrike bor de flesta i enfamiljshus, medan Tyskland har en kraftig övervikt invånare som bor i flerfamiljshus. Tyskland är också det land där invånarna i minst utsträckning äger sitt boende. Det visar siffror från den nyligen sammanställda rapporten Housing statistics in the European Union 2004. Vi bor också på olika stora ytor och mest kvadratmeter per hushåll har man på Malta. Där har invånarna en genomsnittlig bostadsyta på 106 kvadratmeter. De övriga toppplaceringarna tas av Luxemburg, Irland och Danmark som alla har mer än 100 kvadratmeter per hushåll att röra sig på. Sverige kommer på femte plats med en genomsnittlig yta strax under 100 kvadratmeter. DIN BOSTADSRÄTT 15

Posttidning B BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING ENKÄT: SÅ BOR VI Vi bor ganska stort om man jämför med andra länder i Europa. Sverige kommer på femte plats med en genomsnittlig yta på strax under 100 kvadratmeter per hushåll. VAD SKULLE SÄTTA GULDKANT PÅ DITT BOENDE? Foto Magnus Glans och Magnus Selander/TV 4 Tommy Strömberg, 33 Yta! Tveklöst önskar jag och min fru mer yta. I dag bor vi och vår son på 57 kvadratmeter och det är för litet. Tilde de Paula, programledare TV 4, 32 Kvadratmeter, kvadratmeter, kvadratmeter! Jag har gjort mig en stor familj och de 85 kvadratmetrarna som vi bor på i dag är för få. Samandra Khayer, 23 Oj! Jo, ett badkar. Det skulle verkligen vara mysigt nu när det blir vinter. Jag har bara dusch i min lägenhet. Christian Joespenst, 30 Jag bor i Brooklyn i New York i en hyreslägenhet. Jag tycker att jag har allt men om jag får önska fritt skulle jag vilja ha ett nytt och fräscht kök. Aina, 72, och Casten Broms, 68 Vi har redan guldkant i vårt boende. Vi bor i en underbar tvåa i ett gammalt bryggeri på Kungsholmen och vi har en röd stuga med vita knutar i Småland. Men om vi måste önska något då får det bli ett riktigt stort och lyxigt badrum. Ansvarig utgivare Göran Olsson Redaktionsråd Mats Lindbäck, Ingvar Johansson, Chris Hammar, Peder Halling, Anna Mölgård och Lena Nöjd Redaktör Naljen Ståhlström Grafisk form Vidar Hekkelstrand Produktion OTW Publishing Omslagsbild Magnus Glans Repro Scarena Tryck JMS Adress SBC, Luntmakargatan 18, Box 1353, 111 83 Stockholm Telefon 08-501150 00 För insänt ej beställt material ansvaras ej. Har ni frågor om innehållet? Vänd er till redaktionen på red@sbc.se.