Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Relevanta dokument
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Transport över membran Undersökning osmos och växtceller (potatis)

Kemi 2. Planering VT2016

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

AREA 41 KEMINS GRUNDER

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Introduktion till laboration Biokemi 1

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

Info r prov i cellbiologi Biologi B

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?


KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Modell och verklighet och Gy2011

Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Anders Lundquist. Osmoreglering

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Kapitel Var är vi i kursen???

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Förmågor och Kunskapskrav

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Vetenskaplig metod och statistik

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Krafter märkbara men osynliga

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

En pendels svängningstid

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker.

Kunskap genom vetenskap. observationer och experiment

Nationella prov i NO årskurs 6

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

VÄXTERS BEHOV OCH TRANSPORT AV MINERALNÄRING OCH VATTEN

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

Värt att veta om vätskebalans

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

Virtue, marina och limniska miljöer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Introduktion till labkursen på Biokemi 1

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Intermolekylära krafter

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

Vetenskaplig metod och Statistik

Intermolekylära krafter

Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

Principer för RRT. Akut nefrologi och dialys inom intensivvården, 2016 Max Bell MD, PhD Karolinska University Hospital/Karolinska Institutet

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

UMEÅ UNIVERSITET Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.

Vetenskaplig metod och statistik

kopparkorrosion

Vad gör växten med vattnet?

Survivor 06 (Model # /# ) GB DE FRA NL DK SWE NOR FIN IT ESP POR

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

VATTENS PÅVERKAN PÅ INSTRUMENT Vad sker med ytskiktet när man använder olika vattenkvalitet?

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

NO: KEMI. Årskurs

Vad menas med att mäta biopotentialer. Bioelektriska signaler. Sammanfattning I. Sammanfattning I. Vilka är de?

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner

Inför exjobbet... Dr Jonas Lundberg, kontor B3024. March 25, The Software Technology Group. Inför exjobbet...

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Membranegenskaper-hur modellera/förstå?

Cellen och biomolekyler

Kemi Kunskapens användning

Transkript:

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1

cellmembranet

Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret?

Ämnen som är: små fettlösliga (lipofila/hydrofoba ämnen /opolära molekyler) kan ta sig rakt igenom cellmembranet (fosfolipidlagret) stora eller vattenlösliga (hydrofila ämnen /polära molekyler och joner) måste ha hjälp och transporteras in.

Viktiga begrepp: Diffusion Osmos

Diffusion Ett ämne sprider sig naturligt från ett område med hög koncentration mot ett område med låg koncentration. Naturlag: allting sprider sig oordningen ökar (entropin ökar)

Diffusion Allting sprider sig Ett ämne rör sig alltså med koncentrationsgradienten d vs från ett område med hög koncentration mot ett område med låg koncentration Varje ämne rör sig längs sin egen koncentrationsgradient är oberoende av andra ämnens koncentrationer Diffusion kostar ingen energi

Osmos vattnets diffusion över ett semipermeabelt membran Semipermeabelt = bara genomsläppligt för vissa ämnen Vatten (vattenmolekyler) rör sig med sin koncentrationsgradient dvs mot områden med låg vattenkoncentration

Osmos vattnets diffusion över ett semipermeabelt membran

Osmos (forts) Var är vattenkoncentrationen lägst? Hur rör sig vattnet (nettotransporten)? Konsekvens? Vad händer med vattentrycket /vattennivån

Osmos (forts) Isoton lösning samma jonkoncentration som inne i cellen Fysiologisk koksaltösning 0,9% NaCl ( 1tsk salt i 1l vatten) Hypotonlösning - lägre koncentration Hyperton lösning högre koncentration

Hur kommer stora molekyler och hydrofila ämnen in i cellen Kan inte ta sig igenom membranet själva Behöver kanaler genom cellmembranet Vissa ämnenbehöver transporteras över cellmembranet

Passiv transport Kostar ingen energi Med koncentrationsgradienten (nerförsbacke) Aktiv transport Kostar energi (ATP-drivna pumpar) Mot koncentrationsgradienten (uppförsbacke) Stora molekyler (makromolekyler)

Transport över cellmembranet

Vatten- och jonkanaler i cellmembranet

Exocytos / endocytos transport av stora molekyler

Instuderingsuppgifter transport över cellmembran Planering av ett försök med potatisstavar/gurkstavar i olika saltlösningar Sid 31-38 i boken (sid16-30)

Potatis-/gurkstavar i lösningar med olika saltkoncentration Uppgift: Ni ska undersöka vad som händer med celler (växtceller) som får ligga i tre olika vattenlösningar med olika saltkoncentration (NaCl) Hypertonlösning (5 tsk salt i 1l kranvatten) Isotonlösning ( 0,9% NaCl ca. 1 tsk salt i 1l vatten) Hypotonlösning (kranvatten) Innan försöket formulerar ni hypoteser. Förutsättningar: Ni studerar ett stort antal celler i klump i form av utskurna stavar av potatis. Ni ska alltså skära ut stavar från potatis och lägga dessa i de olika lösningarna. Ni ska studera vad som händer med längd, vikt och konsistens. Utifrån resultaten skall ni dra slutsatser vad som har hänt. 1. Planera undersökningen i gruppen. Hur ska ni göra praktiskt för att få ett så säkert resultat som möjligt. Tänk på att minimera alla sannolika felkällor. Försöket skall vara reproducerbart dvs ngn annan skall kunna upprepa försöket på samma sätt. (För att kunna kolla om era resultat stämmer.) 2. Visa/diskutera ert upplägg Förutsättningar: Korkborr - kan ta ut långa cylindrar

Upplägg av osmosförsök (potatis-/gurkstavar) Kunna lita på resultatet : Minimera felkällor: Reproducerbarhet dvs det ska kunna upprepas på samma sätt)

Lita på resultatet : - flera mätningar av samma sak / fler potatisstavar Minimera felkällor: - Samma förutsättningar stavarna måste vara exakt lika långa /tjocka, samma volym vatten Reproducerbarhet (upprepas) - Beskriv : hur lösningarna görs (konc), hur stavarna görs (längd, tjocklek), tiden för försöket (hur länge ligger stavarna i lösningen)

Försöket med potatisen 3x3 st lika långa (ca 3-4 cm)potatisstavar (med korkborr) Dokumentera längd, vikt, konsistens Tre olika lösningar (hypoton, isoton, hyperton) Provrör med lock, samma volym vätska. Lösningar: Hypertonlösning (6 tsk salt i 1l kranvatten), lös saltet! Isotonlösning ( 0,9% NaCl ca. 1 tsk salt i 1l ) Hypotonlösning (avjonatvatten) Låt stavarna ligga ca två dygn. (5 dygn kylskåp)

forts försöket med potatisen Sammanställ resultaten förändringar i längd, vikt och konsistens i en tabell (se nedan). (Tabellen skall innehålla rådata, medelvärde, positiv/negativ avvikelse från ursprungslängd) Redovisa resultaten, negativ/positiv avvikelse mot typ av lösning (hypo-, iso-,hyperton) i en graf/diagram. (excell)

Redovisning av resultat (potatislab.) Skriv en kort sammanfattning (laborationsrapport) av försöket med rubrikerna: Inledning: mkt kortfattad, Utförande, kortfattat, punktform Resultat (tabellen) och lämplig tabell/diagram Diskussion med slutsatser och brister i undersökningen (felkällor). Mejla rapporten via Urkund

Tabellens utformning, viktigt för att sammanställa sina resultat Stav 1a 2a 3a snitt 1b 1b 1b snitt 1c Osv. Längd (mm) +/- % förän dr. Massa (g) före efter före efter +/- % Konsi stens

Rita diagram/graf för att kunna dra slutsatser/se samband/visa resultat: 6 4 2 0 Serie 1 Serie 2 15 10 5 Serie 3 Serie 2 0 Serie 1 8 6 4 2 0 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Serie 2 Serie 1

Centralt innehåll (lab. /undersökning) Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang. Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.