Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen

Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen Skogen i Sverige, s. 2 3 1 barrskog 4 a) gran, tall b) björk, asp, al, ek, bok c) barrskog d) lövskog 5 a) gran b) ek och tall 6 ca 12 13 år Skogens alla invånare, s. 7 8 17 Bofink, talgoxe, blåmes, koltrast och kungsfågel. 18 älg 19 En växt 20 Genom att larven äter bladet med näring, och den näringen får blåmesen i sig när den äter larven. Duvhöken får i sig näringen när den äter blåmesen. 21 Nedbrytning i skogen, s. 3 5 7 nedbrytare 8 Andra djur som kråkfåglar och möss skulle äta på räven. Sedan skulle olika nedbrytare äta och finfördela räven så att det till slut bara var näringsrik mylla kvar. 9 ring strumpa fot hatt 10 a) Exempel på ätliga svampar: smörsopp, svart trumpetsvamp, fårticka, sandsopp och blek taggsvamp. b) Exempel på giftiga svampar: toppig giftspindling, gifthätting, blek fingersvamp och djävulssopp. 11 Svampar är viktiga nedbrytare i skogen, och deras mycel hjälper dessutom träden att ta upp vatten och mineralämnen genom rötterna. 12 a) Det mjuka brödet möglar, men med det hårda händer ingenting. b) Det mjuka brödet innehåller mer vätska och möglar snabbare. Knäckebröd är torrare. Ett sätt att bevara mat längre är att torka maten. Andra sätt är att salta, röka eller syra maten. Skogens bär, s. 5 6 Gillar skuggiga, fuktiga granskogar. 14 Lingon Tappar bladen på vintern. Växer på olika ställen, gärna på kalhyggen och väldigt ljusa platser. Trivs i ljusa, glesa tallskogar och klarar kyla bra. Bladen sitter kvar över vintern. Hallon Blåbär 15 a) Barr, växtdelar, kåda och jord. b) Larver, bär, växtdelar, insekter och sockerblandning från bladlöss. c) Bygga stacken, gräva gångar, hämta mat och ta hand om larverna, äggen och drottningen. 16 Myrorna har en myrsyra som de sprutar när fiender kommer och börjar rota runt i stacken. Den viktiga skogen, s. 10 25 planterad skog 26 Träd kan användas till ved. På sågverket blir trästockarna till brädor, som kan användas som byggmaterial. Pappersindustrin gör t.ex. papper och kartong av trästockarna. 27 I en urskog finns gamla träd som fallit och som är viktiga för insekter. Insekterna är viktig föda för många andra djur och fåglar. Det finns fler olika sorters träd och buskar i en urskog. Därför trivs fler olika arter i en urskog. I en planterad skog är alla träd av samma sort och samma ålder. Det gör att bara vissa arter trivs där. Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 2 Skogen

Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen Skogens alfabet, s. 11 40 a) Kilometer och mil. b) Ljusår. c) För att det är så enorma avstånd och det blir krångligt att skriva i kilometer och meter. Det skulle bli många nollor att skriva ut. Rätt att vara i naturen utan att be om lov Plussida: Barrträd, s. 13 1 tall 2 gran A llemansrätten B jörnmossa C itronfjäril D äggdjur E korre F ugsvamp Gran H arsyra I de J ulgran K olmila L ingon Myror Näringskedja O dlad Papper Q vist R ovdjur S tensöta Tall U rskog Vax X tra barnvakter är rävungarnas äldre systrar. Yxa Zzzzzzzz Å rsringar Ä lg Ö rnbräken är en stor ormbuske. 3 Granens bark är tunnare, grenarna växer hela vägen ner och kan då lättare ta eld så att hela trädet brinner upp. Granens rötter är mer ytliga så de bränns sönder. Tallen har grenarna högt upp, barken är tjock och tålig och rötterna finns långt ner i marken, pålrot. 4 Eftersom tallplantorna inte klarar av att växa där det är mycket skugga. Granarnas grenar är täta och det blir därför mycket skuggigt i en tät granskog. 5 Tallen har ett särskilt ämne i kådan som fungerar som ett skydd mot röta. Det tar därför längre tid för en tallstubbe att ruttna bort än för stubbar från andra träd som t.ex. granen. Har du koll på skogen? s. 14 15 1 barrskog, lövskog, blandskog 2. Du får bara gå i skogar du själv äger. Det är tillåtet att tälta i skogar. Du får jaga i vilken skog du vill. Du får bryta av grenar om du ska göra en eld. Du får inte lämna skräp i skogen. Stämmer 3 Den kan först bli uppäten av större djur och fåglar som örnar och kråkor. Efter det kommer möss och mindre djur att äta på älgköttet. Nedbrytare, som olika bakterier, insekter och svampar, kommer att finfördela älgens kött tills det bara är näringsrik mylla kvar. 4 Exempel: sol växt hare räv, sol nötter mus/ekorre räv 5 a) flugsvamp, kantarell, karljohansvamp b) ek, asp, björk, lönn, bok c) tall, gran d) kungsfågel, duvhök, talgoxe, blåmes, koltrast e) harsyra, vitmossa, olika träd f ) hare, rådjur, ekorre, mus, älg g) varg, räv, lodjur, järv Stämmer inte 6 T.ex. ved, brädor, möbler och papper. 7 varg, räv, järv, lodjur 8 a) planterade skogar b) urskog c) I en urskog finns det fler slags träd i olika åldrar. Det gör att fler olika insekter och växter lever där och det gör att fler djur som äter insekter trivs där. Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 3 Skogen

Facit till Aktivitetsboken, 2. Naturen på hösten Träden på hösten, s. 16 1 a) ja b) nej 2 a) Från vattnet som finns i marken genom rötterna. b) Det blir tjäle, vattnet i marken fryser. 3 Från björkens löv avdunstar vatten, och om trädet inte kan suga upp mer vatten från den frusna marken kommer trädet att torka ut. Tallen har ett skyddande vax runt barren som hindrar vattnet att avdunsta. 4 a) Det är klorofyll som gör att trädet kan ta upp energin från solens ljus. b) När klorofyllet dras in i trädet inför vintern syns lövets andra färger. 5 alen Nedbrytning, s. 17 18 6 Lövet kommer att brytas ner av nedbrytare. Först angrips lövet av svampar och bakterier som gör att lövet blir mjukt och förmultnar. Sedan kommer hoppstjärtar, gråsuggor, fluglarver och andra små djur och äter de mjuka delarna på lövet. Till slut är det bara det hårdaste kvar på lövet. Det förmultnar också, men det tar längre tid. 7 Ingenting försvinner, utan det sönderdelas i mindre delar och tas upp av nedbrytare och växter. 9 a) Vissna blommor, äppelskrutt, tepåsar, potatisskal och överbliven pasta. b) Man lämnar det till en återvinningsstation. Petflaska sorteras som plast, konservburk som metall och glasflaska som glas. Fröspridning på hösten, s. 18 20 10 Ett skydd runt fröet Gror till en ny växt Har ett hårt skal runt fröet Har styva stjälkar som står kvar länge 11 a) Blåsippa: med djur. Myrorna bär iväg fröet och biter bort fettklumpen så fröet blir kvar Ek: med djur. Nöten samlas i förråd, tappas eller glöms bort. Gran: Med vinden. Fröna har små vingar som fångas av vinden så fröet sprids. Kardborre: Med djur. Frukten är taggig och fastnar i pälsen. Lönn: Med vinden. Fröna sitter på näsor, som vingar som snurrar iväg med vinden. Maskros: Med vinden. Fröna har en fallskärm och flyger iväg med vinden. Rönn: Med djur: Frukten smakar gott och fröna kommer ut med spillningen. Frö Frukt 2 Nedbrytarna angriper lövet. Först kommer bakterier och svampar som gör lövet mjukt. Sedan äter gråsuggor, hoppstjärtar och andra nedbrytare upp de mjuka delarna på lövet. Kvar blir ett lövskelett, men det bryts också ner så småningom. Vinterståndare Nöt 12 Al och näckros. 13 T.ex. nötter, som hasselnötter, mandlar, solrosfrön, sesamfrön och mjöl. Fåglar på hösten, s. 20 21 14 Silvertärna, hussvala, gök, sädesärla och svartvit flugsnappare. 15 a) För att det inte finns föda till dem under vintern, t.ex. insekter. b) För att det finns föda som de kan äta även under vintern, t.ex. frön 16 Domherre, talgoxe och gråsparv. 17 Ett sätt är att ringmärka fåglar. När de fångas in på andra ställen kan man se var de kom ifrån. 18 kråka stannar tofsvipa flyttar kattuggla stannar hackspett stannar grågås flyttar gulsparv stannar ejder flyttar Plussida: Nedbrytare, s. 23 1 Den har små fickor fyllda med vatten, eftersom den andas med gälar och inte med lungor. Det gör att den måste ha fuktig miljö och inte för torrt. 2 Griptången används som ett vapen för att försvara sig mot fiender, men även för att vika ihop flygvingarna under täckvingarna. 3 Dubbelfotingen har två par ben på varje sida. Den är långsam och äter löv. Tusenfotingar är rovdjur och jagar sina byten, den är snabb. Den har ett par ben på varje segment. 4 Den luktar sig fram till maten med hjälp av antennerna. 5 Daggmasken kommer upp ovan jord när det är fuktigt, eftersom den då kan ta sig fram lättare. Vid regn eller dagg är det fuktigt ovan jord och det är oftast då man kan se daggmaskar. Har du koll på naturen på hösten? s. 24 25 Stämmer 1 Eken tappar sina löv på hösten. Tallen tappar sina barr på hösten. Barrträd har ett skyddande vax på barren. Träd behöver inte vatten. Klorofyll är det gröna ämnet i löven. Träden fäller löven på hösten för att inte torka ut. Stämmer inte Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 4 Naturen på hösten

Facit till Aktivitetsboken, 2. Naturen på hösten 3 Det beror på födan. De som äter insekter måste flytta, eftersom de får svårt att hitta mat här. De som äter frön kan stanna, eftersom det fortfarande finns mat att äta här. 4 a) Kardborre: har taggiga frön som fastnar på djurens pälsar. Maskros: fröna har en fallskärm som gör att de blåser iväg och sprids med vinden. Hassel: har ett hårt skal med en nöt inuti, djur som äter den tar med sig den till sina vinterförråd, och kan också tappa nötter på vägen dit. b) 1, 3, 4, 2 5 a) Saker som kan brytas ner av nedbrytare, t.ex. äppelskrutt, vissna blommor och tepåsar. b) Sånt som inte kan brytas ner, som tar lång tid att brytas ner eller som innehåller farliga ämnen, t.ex. batterier, målarfärg, plast, glas och metaller. 6 Svampar, hoppstjärtar, daggmaskar och gråsuggor. Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 5 naturen på hösten

Facit till Aktivitetsboken, 3. Värme, kyla och väder Solen, s. 26 27 1 Exempel: Solen är en stjärna som är ett hett gasklot. På ytan är det 6 000 grader, i solens mitt är det 15 miljoner grader. Runt solen kretsar jorden och de andra sju planeterna. Solen skickar ut ljus, en del träffar jorden. Solens ljus innehåller mycket energi. 2 Växterna använder solens energi till att växa. 3 De värmer sig för att kroppstemperaturen ska stiga så att de kan röra på sig. 4 Med elektricitet, solfångare och solceller, ved, pellets och flis. 5 Träden använder solenergin för att växa. Energin lagras i träden. Energin ger oss värme och ljus när vi eldar med veden från träden. Värme och kyla, s. 27 29 6 Ca 37 grader. 7 a) Kroppstemperaturen är jämn, alltid samma. b) Däggdjur och fåglar, t.ex. människa, hund och koltrast. 8 För att kyla ner kroppen och hålla samma kroppstemperatur. 9 Elden strålar ut och träffar pojkens framsida men inte baksidan. 10 Värmen från oss, kroppsvärmen, sprids utåt i vår omgivning. Därför blir omgivningen varmare ju fler det är i ett utrymme. 11 Kläder: täckbyxor, dunjackor, vantar och mössor. Barnen sitter inte direkt på snön utan på sittunderlägg. De dricker kanske en varm dryck från en termos. 12 Metaller är exempel på bra ledare och plast och trä på isolatorer. 13 Vissa ämnen leder värme bättre och andra ämnen är mer isolerande. Om du väljer ett ämne som isolerar bra, som t.ex. frigolit, kan du spara värmen i flaskan längre. 14 Trä leder inte värme lika bra som metall. Metallen leder bort kroppsvärmen så man blir kallare. 15 Fönster och ytterdörrar har ofta plastlister för att inte varm luft ska komma ut i kanterna. Dubbla glas med luft mellan glasen är också ett vanligt sätt att isolera fönster. Det finns många olika sorters isoleringsmaterial att ha i väggar och tak, t.ex. glasull, stenull, cellplast eller cellulosafiber. Väder, s. 30 32 16 På dagen. 17 Exempel på svenska stormar: Per, Emil, Sven, Simone och Dagmar. 18 a) Ballongen fylls. b) Varm luft tar större plats än kall, så ballongen fylls med luft som inte får plats i flaskan. 19 c) Luften i ballongen försvinner. d) Kall luft tar mindre plats än varm. d) Luften vid marken blir varm, tar större plats och är lättare än kall luft. Därför stiger varm luft. 4 2 20 Eftersom varm luft stiger så blir det varmare i den övre sängen. 21 Vattendroppar i molnen faller ner. Dimma Ljudet från blixten. Fuktig luft vid marken kyls ner. Vattenånga som stigit högt upp i luften. Åska Moln Regn 22 a) Ljuset från blixten. b) 2 km (räkna till 3 = 1 km, räkna till 6 = 2 km). Plussida: Luftballonger, s. 33 1 Man trodde att det var rök som skulle få en ballong att stiga, och därför eldade man så det skulle ryka en massa. I ballongen fanns ett får, en tupp och en anka. Man ville pröva att låta levande djur flyga i ballongen, men vågade inte testa med människor. Ballongen lyfte och landade utan skador igen. 2 Varm luft är lättare än kall och tar större plats. Luftballongen är fylld med luft, och när den luften blir varmare än luften utanför så kommer ballongen att stiga. 3 Nej, det gör vinden. Men genom att reglera värmen kan man få ballongen att stiga eller sjunka, och fånga vindar på olika höjd. Har du koll på värme, kyla och väder? s 34 35 Stämmer Stämmer inte 1 Solens ljus innehåller energi. Solen är en planet. Solen är en stjärna. Det finns solenergi lagrad i ved. Solen ger ingen värme. Växter behöver ljuset från solen för att växa. Växelvarma djur behöver inte solen. 2 a) Värme kan stråla, som vid elden. Värmen strålar ut och flickan blir varm på den sidan som är mot elden. b) Värme kan spridas, som kroppsvärmen som sprids i omgivningen. I trängsel med många människor blir det varmt. 3 1 5 Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 6 Värme, kyla och väder

Facit till Aktivitetsboken, 3. Värme, kyla och väder c) Värme kan ledas vidare, som värmen från chokladen i muggen som leds vidare i skeden. Skeden blir varm. 3 Isolera hus, ha varma kläder, varm dryck i termos. 4 Vattnet i glasflaskan har spridits vidare ut i omgivningen. Värmen i vattnet i termosen är kvar, eftersom termosen isolerar och håller kvar värmen. 5 Varm luft stiger och då sugs luft från Regn omgivningen dit. Vattnet avdunstar och när vatten ångan kyls ner bildas små lätta vattendroppar. Vattendroppar har frusit till iskristaller. Snö Vind 6 Vindstyrka, nederbörd, vindriktning, lufttryck, satellitbilder. Man kan mäta temperaturen med en termometer. Vindstyrkan kan man mäta med en vindmätare. Den visar vilken hastighet vinden har. Vilket håll det blåser ifrån kan man se med hjälp av en vindflöjel eller vimpel. En regnmätare samlar in regnvatten så man kan se hur mycket nederbörd det är. Med en barometer kan man mäta lufttrycket. Med hjälp av lufttryck kan man se om det är högtryck eller lågtryck. 7 Genom att solen värmer upp luften nära marken och varm luft stiger. När luften stiger dras det in luft på sidorna, det blåser. Den varma luften kyls av uppe i luften. Vattendroppar som blir för tunga faller ner. Moln Kopiering tillåten Sanoma Utbildning AB 7 Värme, kyla och väder