Huvudstudie avseende efterbehandling av Scharins industriområde i Ursviken, Skellefteå kommun

Kemakta AR 2004-10 Huvudstudie avseende efterbehandling av Scharins industriområde i Ursviken, Skellefteå kommun Inkluderande resultat av kompletterande undersökningar av Kemakta Konsult AB SLUTVERSION reviderad 2005-04-29 Upprättad av Kemakta Konsult AB 1 i samarbete med Skellefteå kommun 2 1 Gabriella Fanger, Michael Pettersson, Mark Elert 2 Berith Juvonen

Sammanfattning Scharins industriområde är beläget i samhället Ursviken, 15 km öster om Skellefteå centrum. Området gränsar till Skellefteälven. Bostadsområden finns i direkt anslutning till industriområdet som kan beträdas av allmänheten. På området har industriell verksamhet bedrivits sedan 1880-talet fram till 1990-talet. I huvudsak har verksamheten bestått av sågverksamhet, massatillverkning samt tillverkning av board. Verksamheten har innefattat impregnering med impregneringsmedel innehållande klorfenoler, fenylkvicksilver och arsenik. Ett antal markundersökningar har utförts på området. Markundersökningarna har visat att föroreningarna inom området omfattar framförallt arsenik och dioxiner men att även metaller såsom bly, krom, kvicksilver koppar och zink påträffas. Organisk förorening av PAH, klorfenoler, PCB och oljor förekommer också inom området men i väsentligt lägre utsträckning än arsenik och dioxin. På området finns ett antal industribyggnader där flertalet innehåller förorenade materialrester, däribland kvicksilver i fri fas. Volymen arsenikförorenad jord med halter över platsspecifika riktvärden uppgår till ca 20 000 m 3 (ca 30 000 ton) med ett sammanlagt innehåll av ca 2 ton arsenik. Volymen dioxinförorenad jord med halter över platsspecifika riktvärden uppgår till ca 11 000 m 3 (ca 18 000 ton) med ett sammanlagt innehåll av ca 35 g dioxin (TEQ). Ungefär 1 200 m 3 av den dioxinförorenade volymen innehåller även arsenik med halter över det platsspecifika riktvärdet. Riskbedömningen visar att det föreligger ett stort behov av saneringsåtgärder på området, framförallt på grund av dioxin- och arsenikföroreningen. Dioxin- och arsenikhalterna överskrider de platsspecifika riktvärden som utarbetats för marken vid sågverksområdet, hamnmagasinet och flisupplaget där markanvändning för äventyrsoch sportverksamhet planeras. Hälsorisker kan föreligga på sikt vid vistelse på området på grund av kontakt med förorenad jord (intag, damning, hudkontakt). Även i dagsläget kan en viss ökad hälsorisk finnas för personer som vistas på området, t ex de ungdomar som kör motorcross. Platsspecifika riktvärden har tagits fram för fyra typer av planerade markanvändningar för olika delområden inom Scharins. Dessa är äventyr/sport, rekreation/strövområde, bostäder och industrikontor, där de två första markanvändningarna planeras inom det förorenade fd sågverksområdet respektive vid Härvelträsket. Områden där bostäder och kontor planeras byggas ligger ej på förorenad mark. Spridning från området bedöms i dagsläget vara måttlig, men de stora mängderna av föroreningar i mark och grundvatten indikerar att spridningen kommer att fortgå under lång tid. Dioxin har trots sin förmåga att binda till organiskt och partikulärt material påträffats i grundvattnet och riskerar att spridas till Skellefteälven som ligger i anslutning till det förorenade området. Sammantaget bedöms åtgärder krävas för markområdet som väsentligt minskar föroreningskällan, både för att reducera risken för spridning till Skellefteälven och för att minska risken för negativa hälsoeffekter vid vistelse på området. Olika åtgärdsalternativ har utretts och det lämpligaste alternativet bedöms vara urschaktning av de förorenade jordmassorna från olika delområden för behandling genom förbränning eller annan fungerande termisk metod samt jordtvätt. Möjligheterna till jordtvätt föreslås utredas vid projektering av åtgärderna. 2

Inom ramen för en riskvärdering har ett antal åtgärdsalternativ utvärderats genom en jämförelse av efterbehandlingskostnader, bedömda miljökonsekvenser och med hänsyn till den planerade markanvändning som Skellefteå kommun aviserat. Mätbara åtgärdsmål avseende acceptabla resthalter för urschaktningen har föreslagits som skall säkerställa att inga hälsorisker uppkommer vid den planerade markanvändningen för äventyrs- och sportverksamhet. Det kvarstår vissa frågeställningar främst kring kostnader för termisk behandling, möjligheter till behandling med jordtvätt samt haltgränser för mottagande vid olika deponier. Detta påverkar hur massorna slutligen kan omhändertas vilket kommer att klargöras inom ramen för projekteringen eller i samband med upphandlingen av entreprenaden. Kostnaden för sanering genom urschaktning av jord enligt föreslagna åtgärdsmål och med antagande om att alla massor måste förbrännas uppskattas till 87-102 miljoner kronor. Förbränning är det dyraste alternativet av de undersökta behandlingsmetoderna. I kostnaden ingår rening av grundvatten, miljökontroll vid entreprenad, projektledning, mm. Till den totala kostnaden tillkommer ca 2 miljoner kronor för ett miljökontrollprogram för grund- och ytvatten, samt kostnad för rivning av byggnader och omhändertagande av rivningsmaterial. Den föreslagna åtgärden förutsätter att inga stora schaktningsarbeten genomförs efter utförd sanering inom sågverksområdet eftersom åtgärdsmålen medger att vissa mängder dioxin lämnas på ett djup större än en meter. För att grävning och anläggande av grundläggningskonstruktioner ska kunna ske helt utan restriktioner kan urschaktning av ytterligare volymer förorenad jord ske på större djup. För detta alternativ tillkommer ca 11-13 miljoner kronor för schaktning och omhändertagande. Om lokala eller regionala lösningar kan tillämpas för förbränning, jordtvätt och eventuellt deponering av urschaktade förorenade massor, kan det slutliga priset bli något lägre. Slutliga kostnader för en sanering kan klargöras först i samband med upphandlingen av entreprenaden. Det konstateras att marken vid Härvelträsket och boardfabriken bör undersökas i samband med ett eventuellt iordningställande i enlighet med de planerade markanvändningarna. För det fall föroreningar påträffas i halter som överskrider framtagna platsspecifika riktvärden för äventyr/sport respektive rekreation bör åtgärder vidtas för att markområdet ska kunna användas utan risker för människa och miljö. 3

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...2 1 UPPDRAG OCH SYFTE...8 1.1 BESTÄLLARE OCH OMFATTNING...8 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE...8 2 OMRÅDESBESKRIVNING...9 2.1 LÄGE, ÄGARFÖRHÅLLANDEN...9 2.2 RECIPIENT...9 2.3 MARKENS NUVARANDE OCH FRAMTIDA ANVÄNDNING...10 2.4 FÖRHÅLLANDEN I OMGIVNINGEN, T EX SKYDDSOBJEKT...10 2.5 HISTORISK REDOGÖRELSE...10 2.5.1 Områdets industrihistoria...10 2.5.2 Industriella processer och hanterade ämnen...11 2.5.3 Avfallshantering...11 2.5.4 Byggnader...13 2.5.5 Dag- och spillvattenledningar...14 3 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR...15 3.1 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR...15 3.2 KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR JUNI-SEPT 2004...17 3.2.1 Undersökning av mark...18 3.2.2 Undersökningar av grundvatten...18 3.2.3 Provtagning av sedimentationsbassäng...19 3.2.4 Avvikelser från ursprungligt provtagningsprogram...19 4 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...20 4.1 TOPOGRAFI...20 4.2 GEOLOGISK UPPBYGGNAD...20 4.3 GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN...20 4.4 YTVATTEN OCH SEDIMENT...21 5 FÖRORENINGSSITUATIONEN...22 5.1 FÖRORENINGAR I MARK...22 5.1.1 Arsenik och metaller...22 5.1.2 Organiska föroreningar...25 5.1.3 Uppskattade mängder av dimensionerande föroreningar i mark...28 5.2 FÖRORENINGAR I GRUNDVATTEN...30 5.2.1 Arsenik och metaller...30 5.2.2 Organiska föroreningar...35 5.3 FÖRORENINGAR I YTVATTEN...38 5.4 FÖRORENINGAR I SEDIMENT OCH SLAM...38 5.5 FÖRORENINGAR I BYGGNADER...39 6 RISKBEDÖMNING...40 6.1 PLANERAD MARKANVÄNDNING...40 6.2 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR...40 6.2.1 Spridningsvägar och recipienter...40 6.2.2 Infiltration och grundvattenströmning...41 6.2.3 Utvärdering av föroreningarnas lakbarhet...41 6.2.4 Uppskattat läckage från området...42 6.3 PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN FÖR JORD...45 6.3.1 Modell för platsspecifika riktvärden...45 6.3.2 Förutsättningar för beräkning av exponering och spridning...46 6.3.3 Beräknade platsspecifika riktvärden...48 6.3.4 Styrande exponeringsvägar...50 6.4 BEDÖMNING AV HÄLSO- OCH MILJÖEFFEKTER...52 4

6.4.1 Bedömning av hälsoeffekter vid vistelse på området...52 6.4.2 Bedömning av miljöeffekter inom området...54 6.4.3 Bedömning av risker vid spridning...55 6.4.4 Bedömning av föroreningssituation i byggnader...55 6.5 BEDÖMNING AV ÅTGÄRDSBEHOV...56 7 ÅTGÄRDSUTREDNING...58 7.1 MÖJLIGA ÅTGÄRDS- OCH BEHANDLINGSALTERNATIV...58 7.2 KLASSNING AV UPPGRÄVDA FÖRORENADE MASSOR...58 7.2.1 Haltgränser för farligt avfall...58 7.2.2 Haltgränser vid deponering...59 7.2.3 Haltgränser för återanvändning...59 7.2.4 Bedömning av massor från Scharinsområdet...59 7.3 VAL AV EFTERBEHANDLINGSMETOD FÖR SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE...60 7.3.1 Flisupplaget...60 7.3.2 Sågverket...61 7.3.3 Hamnmagasin...62 7.3.4 Oljecisterner...63 7.3.5 Boardfabrik...63 7.3.6 Byggnader...63 7.3.7 Utsortering av överstort material och avvattning av massor...64 7.3.8 Rening av grundvatten...64 7.3.9 Sammanfattning av efterbehandlingsstrategi för olika delområden...65 8 RISKVÄRDERING...66 8.1 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL...66 8.2 UTVÄRDERADE ÅTGÄRDSALTERNATIV...67 8.2.1 Åtgärdsalternativ för dioxin- och arsenikförorenat område...67 8.2.2 Uppskattade volymer för Fall S1 S7...69 8.2.3 Uppskattade kostnader för Fall S1 S7...69 8.2.4 Bedömning av miljökonsekvenser...71 8.3 FÖRORDAT ÅTGÄRDSALTERNATIV SAMMANVÄGD RISKVÄRDERING...73 8.3.1 Åtgärder för övriga områden...74 8.4 FÖRSLAG TILL MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL...75 8.5 VOLYMER JORD FÖR FÖRESLAGET ÅTGÄRDSALTERNATIV...76 8.6 KOSTNADER FÖR FÖRORDAT ÅTGÄRDSALTERNATIV...78 8.6.1 Hamnmagasinet...79 8.6.2 Flisupplaget...80 8.6.3 Sågverksområdet...81 8.6.4 Oljecisterner...83 8.6.5 Boardfabrik...83 8.6.6 Övrig förorening i mark...84 8.6.7 Sammanfattning av kostnader...84 8.7 FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA ÅTGÄRDSKRAV...86 8.8 OSÄKERHETER OCH KÄNSLIGHETSANALYS...88 8.9 FÖRSLAG TILL KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR...89 9 HANDLINGSPLAN...90 9.1 PROJEKTERINGSDIREKTIV...90 9.2 STRATEGI FÖR TILLSTÅNDSANSÖKNINGAR...90 9.2.1 Anmälningsplikt för att vidta efterbehandlingsåtgärd...90 9.2.2 Rivningslov...91 9.2.3 Hantering av farligt avfall...91 9.2.4 Mellanlagring av avfall...91 9.2.5 Tillstånd för transport eller mottagande av avfall...91 9.2.6 Tillstånd för vattenverksamhet...91 9.2.7 Ledtider för myndighetskontakter...92 9.3 DIREKTIV FÖR MILJÖKONTROLL...92 9.4 ANSVARSUTREDNING...92 9.5 HUVUDMANNASKAP...93 5

9.6 ANSVAR FÖR ÅTGÄRDER...93 9.7 FINANSIERING...93 9.8 PLANERING AV FORTSATTA ARBETEN...93 9.8.1 Projektering under 2005...93 9.8.2 Sanering/rivning av byggnader och anläggningar under 2006...94 9.8.3 Sanering av mark och grundvatten under 2007...94 9.8.4 Utvärdering/rapportering under 2008...94 10 REFERENSER...95 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: Bilaga 8: Bilaga 9: Bilaga 10: Åtgärdsutredning - sammanfattning av tidigare undersökningar (Sycon, WSP, Tyréns) och kompletteringar av Kemakta Konsult 2004. Sammanställning av analysresultat. Skellefteå kommuns förslag till markanvändning vid Scharins industriområde. Provtagningspunkter i jord och grundvatten i den senaste utredningen av Kemakta Konsult AB, 2004 (provtagning juni 2004 av Tyréns AB). Resultat av fältarbete av Tyréns AB i juni 2004 (borrprotokoll, observationer i sedimenteringsbassäng, inmätta grundvattennivåer). Sammanställning av analysresultat från Kemaktas/Tyréns provtagning av jord och grundvatten i juni 2004. Analysprotokoll från Kemaktas/Tyréns provtagning av jord och grundvatten i juni 2004. Kd-värden och ytvattenkriterier som indata till platsspecifik riktvärdesmodell för Scharinsområdet samt styrande exponeringsvägar för framtagna platsspecifika riktvärden. Karta över lokalisering av träledning från sliperiet till älven samt till sedimenteringsbassängen. Sammanställning av inmätta grundvattennivåer från fyra olika undersökningar (2001, 2002 och 2004). Bilaga 11: Kostnadsuppskattning för fall S1 S7 i tabell 8.3 Bilaga 12: Översikt över provpunkter och undersökningar som genomförts 6

7

1 Uppdrag och syfte 1.1 Beställare och omfattning Kemakta Konsult har på uppdrag av Skellefteå kommun granskat och kompletterat det förslag till huvudstudie för Scharins industriområde i Ursviken som Skellefteå kommun har tagit fram. En uppdatering av huvudstudien har gjorts som redovisas i denna rapport. Vissa delar av huvudstudierapporten har omarbetats med hänsyn till resultaten av Kemaktas utförda kompletteringar (Föroreningssituationen, Riskbedömning och Riskvärdering, dvs kap 5-6 och 8). I kap 2-3 (Områdesbeskrivning och utförda undersökningar) samt i kapitlet som rör åtgärds- och behandlingsalternativ (kap 7) har en strukturell omarbetning gjorts av kommunens utkast till huvudstudierapport, men delar av texten har behållits, t ex beskrivning av metoder som sammanfattas i bilaga 1. Därmed är den slutliga huvudstudierapporten författad av både Kemakta och Skellefteå kommun. Kapitel 9 som omfattar strategi för tillståndsansökningar, huvudmannaskap, mm har i huvudsak författats av Skellefteå kommun. Slutsatser i denna huvudstudierapport utgår från resultat och rekommendationer i tidigare utredningar samt resultat av kompletteringar i Kemaktas utredning. Så långt det varit möjligt har källhänvisningar angetts i texten. Jämte denna rapport har inom ramen för huvudstudien av Scharins industriområde även en byggnadsteknisk rapport avseende rivning av byggnader tagits fram (WSP, 2004b). 1.2 Bakgrund och syfte På området har en bred industriell verksamhet bedrivits sedan 1880-talet. I huvudsak har verksamheten bestått av sågverksamhet, massatillverkning samt tillverkning av board. Ett antal olika kemikalier har hanterats inom verksamheterna, t.ex. klorfenoler, fenylkvicksilver och arsenikhaltiga impregneringsmedel. Syftet med Kemaktas arbete har varit att komplettera förslaget till huvudstudie som Skellefteå kommun har tagit fram. Frågeställningarna har varit om de provtagningar och analyser som genomförts är tillräckliga, om rätt slutsatser dragits och samt att göra en bedömning av behovet av kompletterande undersökningar inom industriområdet. Uppdraget har omfattat följande huvudmoment: Genomgång och bedömning av befintligt material samt att föreslå eventuella kompletterande undersökningar. Revidera riskbedömning och riskvärdering Uppdatera huvudstudierapporten och ge förslag på åtgärder för området. Det förslag till kompletterande provtagning som Kemakta tog fram i inledningen av projektet genomfördes i juni 2004. Revideringen av riskbedömningen har omfattat framtagande av platsspecifika riktvärden samt en utredning av spridningen till omgivningen i dagsläget samt åtgärdsbehov i olika områden. I den uppdaterade riskvärderingen har olika åtgärdsalternativ och åtgärdsmål undersökts för olika delområden. Kostnadsuppskattningar för de olika åtgärdsalternativen baseras på uppgifter i tidigare utredningar. Utförda arbeten av Kemakta under sommaren och hösten 2004 har inkorporerats i föreliggande uppdatering av huvudstudierapporten. 8

2 Områdesbeskrivning 2.1 Läge, ägarförhållanden Scharins industriområde är beläget i samhället Ursviken 15 km öster om Skellefteå centrum. Området gränsar till Skellefteälven och innefattar fastigheterna Ursviken 2:1 samt Ursviken 3:22. Fram till 1983 ingick den del av fastigheten Ursviken 2:1 som ligger söder om Mekanvägen i Scharins industriområde (Skellefteå kommun, 2001) Industriområdet hade då en yta på ca 35 ha, men har efter regleringen reducerats till ca 21 ha. Sedan 1990-talet är all näringsverksamhet på området nedlagd. Den tidigare fastighetsägaren gick i konkurs 1998 och konkursförvaltaren avslutade konkursen utan att en ny ägare tillträtt fastigheten. Fastigheten är därför i dag att betrakta som herrelös. Figur 2.1 Karta över Scharins industriområde med omgivningar. Ur GSD- Fastighetskartan Lantmäteriverket Gävle 2004. Medgivande M2004/4235. Byggnaden längst söderut på området (fd hamnmagasinet) är riven. 2.2 Recipient Ytvattenrecipient för grund- och ytvatten från området är den närbelägna Skellefteälven som passerar söder om industriområdet. 9

2.3 Markens nuvarande och framtida användning Fastigheten Ursviken 3:22 omfattas av en stadsplan från 1979, och är enligt denna plan reserverat för industriändamål (Skellefteå kommun, 2001). I dagsläget bedrivs ingen näringsverksamhet på området. Väster om fabriksområdet har Skellefteå kraft och Burlins Åkeri upplag. Personalen jobbar inte dagligen inom området (Personlig kommunikation Berith Juvonen, Skellefteå kommun). En motorcykelklubb använder en lokal på området. Bostadsområden finns i direkt anslutning till industriområdets norra del. Området har tidigare varit inhägnat men som nu är fritt att tillträda. Området utnyttjas då och då av allmänhet. Det är t ex vanligt att ungdomar kör motorcross inom området. Den framtida markanvändningen inom industriområdet är inte bestämd. Ett förslag har tagits fram av Bygg- och miljökontoret i Skellefteå kommun, där huvuddelen av området från boardfabriken till sågverksområdet och flisupplaget planeras användas som sportfält och äventyrsområde (se bilaga 3). I den sydvästra delen, nedanför Boardfabriken och Sliperiet, föreslås en marina anläggas och i den östra delen av området (Härvelträsket) ett parkområde. Den norra delen av området avses utgöras av bostäder och arbetsplatser. 2.4 Förhållanden i omgivningen, t ex skyddsobjekt Det finns inga kulturminnesmärkta byggnader inom området eller några skyddsobjekt i de närmaste omgivningarna. 2.5 Historisk redogörelse Historiska verksamheter och byggnader inom Scharinsområdet redovisas på karta i figur 2.2. 2.5.1 Områdets industrihistoria Industriell verksamhet har bedrivits inom området sedan 1880-talet. Från början låg här ett sågverk. 1912 startade AB Scharins Söner tillverkning av pappersmassa vilket pågick fram till mitten av 1960-talet. Under 1940-talet började man med boardtillverkning. AB Scharins Söner bedrev verksamhet inom området fram till 1981 då företaget gick i konkurs. Ett konkursbolag drev verksamheten under två år innan konkursförvaltaren startade företaget Scharins Unitex AB 1983 och bedrev verksamhet fram till 1993. I slutet av 1992 köptes företaget Ljusneboard upp och det nybildade företaget Scahrins-Ljusne koncentrerade produktionen till anläggningen i Ljusne. Scharins Unitex AB, som i juni 1994 ändrade namn till Kexitex Träfiberplattor i Ursviken AB, har bedrivit uthyrningsverksamhet (uthyrning av byggnader och mark på fastigheten Ursviken 3:22) under perioden 1993 1998. Därefter förvaltas området av konkursbolaget för Kemitex Träfiberplattor i Ursviken AB. 10

2.5.2 Industriella processer och hanterade ämnen Sågverksindustrin För att förhindra blånad impregnerades virket genom doppning. Vilket medel som har använts är oklart men uppgifter finns att med impregneringsmedel innehållande klorfenoler har använts. Muntlig uppgift gör gällande att även telefonstolpar har impregnerats. Stenkolstjära ska ha använts inom området för rostskydd av t ex kättingar. Massatillverkning Vid tillverkning av den mekaniska massan impregnerades massa med fenylkvicksilverpreparat, Pulpasan, från 1940-talets början fram till 1970 (WSP, 2004a). Pulpasan förbjöds 1966. Hanteringen ska ha minskat successivt efter 1966 då man övergick från våt till torr mekanisk massa. Massan har även blekts. Troliga blekkemikalier är enligt muntliga uppgifter natriumsulfit, -bisulfit och/eller diotonit. Boardtillverkning Få kemikalier uppges användas vid boardtillverkningen. Om den massa som användes vid boardtillverkningen hade impregnerats är oklart. Enligt muntliga uppgifter från fd anställda impregnerades en del av boarden, arsenikhaltiga preparat nämns. Övrigt Transformatorer med PCB-haltiga oljor har använts på området samt eldningsoljor och smörjoljor. Aska och slagg har deponerats inom området. Under 1980-talet utfördes enligt uppgift sanering av asbest och PCB i de flesta industribyggnaderna (KM Miljöteknik, 1998a). 2.5.3 Avfallshantering Spånrester som uppkom vid sågning av virke täcker i dagsläget stora delar av markområdet. En reningsanläggning för processvatten från sliperiet anlades under 1970-talet (sedimenteringsbassäng i figur 2.2). Vattnet renades genom sedimentering och det avskilda slammet (fibrerna) avvattnades och återvanns i processen (eldades) eller deponerades inom industriområdet (KM Miljöteknik, 1998a). Notera att sedimenteringsbassängen anlades efter det att kvicksilverbaserade preparat hade slutats användas för impregnering av massan. Det har därför bedömts mindre troligt att slam deponerat inom området innehåller större mängder kvicksilverföreningar. Använda kemikalier kan ha följt med spillvatten som släppts ut till Skellefteälven eller slam/sediment som har deponerats inom området. Vid lackeringsbyggnadens sydöstra hörn ska ett upplag för lösningsmedels- och färgrestavfall ha funnits. Uppgifter om avfallshantering inom området baseras på muntliga uppgifter som har framkommit vid intervjuer med tidigare anställda. 11

Figur 2.2 Karta över historiska verksamheter och byggnader inom Scharinsområdet.

Deponier Före 1970 deponerades huvuddelen av det avfall som uppkom inom industriområdet i Härvelträsket som är beläget i den östra delen av Scharinsområdet, ca 200 meter öster om sågverksområdet (se figur 2.2). Här ska diverse avfall (skrot, spillolja, tomma oljefat, rivningsmassor, slagg från panncentral, flis, spån) ha deponerats. Strax norr om sedimenteringsbassängen finns ett område som kommunen anvisade som deponi på 1970-talet. Här ska slam från sedimenteringsbassängen, stoft från cykloner, aska från eldning och rivningsavfall ha deponerats. Förväntade föroreningar kan vara tungmetaller, olja och andra organiska ämnen. Flisrester, bark, mm som inte användes i sliperiet för massaframställning deponerades i ett närliggande område (flisupplaget). Enligt muntlig uppgift ska kreosothögar finnas deponerade ca 100 m väster om sedimenteringsbassängen (dvs strax öster om fd hamnmagasinet). 2.5.4 Byggnader Antalet fabriksbyggnader och anläggningar inom området uppgår till ca 30 st och de uppvisar stor spridning såväl avseende ålder och skick som storlek och användbarhet. Byggnaderna beskrivs mer i WSP, 2004b där även förutsättningar och kostnader för rivning utreds. Sågverksområdet Enligt intervjuer med tidigare anställda skedde träimpregneringen vid sågverkets östra gavel. Det impregnerade virket lades upp för att torka på ytan nordost om skjulet. Inom sågverksområdet finns sågverksskjulet och garaget kvar, men övriga byggnader har rivits (WSP, 2004a). Sliperiet I sliperiet producerades och impregnerades massan med Pulpasan (fenylkvicksilver). Från 1970-talet pumpades processvatten från sliperiet till sedimentationsdammen för rening. Innan dess hade vattnet letts ut till Skellefteälven. En träledning har påträffats inom sliperiet vilket kan vara resterna av utloppsledningen till älven (KM Miljöteknik, 1998a). Cisternerna där Pulpasan tillsattes massan ska enligt uppgift ha svämmat över då och då. Hamnmagasinet Här förvarades massan i väntan på vidare transport från området. Massa kunde förvaras i upp till ett år i väntan på export. Hamnmagasinet har brunnit ned. Ett asfaltgolv återstår. Boardfabriken I källaren i den sydvästra delen av fabriksbyggnaden ska ett kemikalieförråd ha varit beläget. I källaren i den sydöstra delen av fabriksbyggnaden har två cisterner för tallolja stått som svämmat över vid ett tillfälle. 13

Oljecisterner Sex oljecisterner finns i den västra del av industriområdet. Samtliga ska vara tömda. Transformatorer Nio transformatorer ska enligt uppgift finnas inom området. Samtliga ska vara tömda på sitt innehåll av olja. Eventuella rester av olja i transformatorerna eller i marken runt dessa kan innehålla PCB. 2.5.5 Dag- och spillvattenledningar I samband med ett platsbesök vid industriområdet inom föreliggande projekt påträffades mynningen av en träledning (Ø ca 1 m) vid älvkanten strax väster om hamnmagasinet. Detta är troligen samma träledning som tidigare har påträffats inom sliperiet (KM Miljöteknik, 1998a). Träledningen ska enligt uppgift från anställda på Scharinsområdet gå från sliperiets sydöstra ände till en bunker vid älvkanten och därifrån till den sk avloppspumpstationen (byggnad 17 på karta i bilaga 9) i direkt anslutning till sedimenteringsbassängen (muntlig uppgift Skellefteå kommun). Utloppet till älven är ett katastroföverlöp där vatten släpptes ut vid översvämningar, se bilaga 9. 14

3 Utförda undersökningar 3.1 Tidigare utförda undersökningar Scharins industriområde Förstudie 1. Miljövärdering av mark och byggnader. KM Miljöteknik AB, 1998-09-24 Utifrån en översiktlig besiktning av hela Scharins industriområde sammanställdes miljöaspekter och åtgärder omfattande mark, grundvatten, byggnader och bottensediment i Ursviksfjärden. Inom undersökningen genomfördes provtagning av slam från sedimenteringsbassängen (analys av tungmetaller, organiska ämnen och närsalter) och transformatorolja från Sliperiet (analys av PCB). Ingen PCB detekterades i proven. Scharins industriområde Förstudie 2. Byggnadsteknisk bedömning av kostnader för rivning av byggnader och anläggningar samt kostnader för renovering av kajanläggning. KM Miljöteknik AB, 1998-09-24 Kostnader för rivning av totalt 22 stycken byggnader och anläggningar inom industriområdet och renovering av kaj har sammanställts. AB Scharins & söners Industriområde - Utredning av potentiellt förorenade markområden och redovisning av miljörättsligt ansvar för föroreningar inom industriområdet. Skellefteå kommun, rapport 2001/01 En utredning av föroreningssituationen inom Scharins industriområde genomfördes i avsikt att översiktligt inringa områden som är intressanta för fortsatta undersökningar. I samband med detta genomfördes en utredning som klargör undersöknings- och åtgärdsansvaret. Scharins industriområde En fallstudie ur marksaneringsperspektiv, Drott et al. 2001-03-12 Arbetet omfattar en riskklassning enligt MIFO-modellen samt förslag på fortsatta åtgärder inom området. Arbetet baseras på resultat från tidigare undersökningar, muntliga uppgifter samt litteraturdata. Rapporten fokuserar på den del av industriområdet där sågverk och flisupplag har legat. Vid riskklassningen tilldelas objektet riskklass 1. Förutom ovanstående utredning har följande elevarbete genomförts: Oljecisterner på Scharins industritomt: Ett förslag på åtgärder, Eriksson et al., 2002-03-13. Markundersökning Scharins Industriområde, Ursviken 2:1 och 3:22. Sycon Teknikkonsult AB, 2001-11-14. Översiktliga markundersökningar genomfördes i avsikt att översiktligt utreda föroreningssituationen och spridningsrisken inom industriområdet. Det konstaterades att halterna av metaller och PAH är förhöjda inom stora delar av området, men att det endast är inom begränsade delar som föroreningshalterna är så höga att en åtgärd är befogad. Bland annat togs jordprover i närheten av tre stycken transformatorer. Två av dessa prover uppvisade PCB-halter över riktvärdet för känslig markanvändning. Resultaten 15

indikerade att PCB-haltig olja har använts i transformatorerna tidigare och att marken under är förorenad. Materialsammanställning Scharins industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr. 98002-007, 2002-10-29. Under hösten 2002 utförde Tyréns Infrakonsult AB på uppdrag av Skellefteå kommun en fördjupad miljögeoteknisk undersökning av mark, grundvatten och byggnader. I undersökningen har även ingått en inventering av förekommande materialrester i sliperi- och boardfabriksbyggnaderna, samt miljöstörande material inom hela fastigheten 3:22. De undersökningar som utfördes var bl a XRF-analyser av betonggolv på ett antal punkteroch laboratorieanalyser av betongproppar. I sliperiet utfördes 19 st XRF-analyser med avseende på metaller, 10 prover analyserades på laboratorium med avseende på metaller samt 2 prover screenades på organiska föroreningar. I boardfabriken utfördes 17 st XRF-analyser, 6 prover analyserades på laboratorium med avseende på metaller samt 2 prover screenades på organiska föroreningar, varav det ena var ett vattenprov. Prover togs även av massa- och spånrester utomhus för att få en uppfattning om bakgrundshalterna. Analyser av proven har visat på mycket höga metallhalter. Kvicksilverföroreningen anses så utbredd att samtliga materialrester bör behandlas som mycket förorenade. Volymen metallförorenade materialrester inne i byggnader uppskattades till 10 m 3 i boardfabriken och 12 m 3 i sliperiet. I sliperiet ligger halterna av kvicksilver mellan 2 mg/kg TS och 370 mg/kg TS. Fördjupad markundersökning Scharins industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr. 98002-007, 2003-02-20. Fördjupade miljötekniska undersökningar av mark, grundvatten och byggnader genomfördes. Syftet med utredningen var att i detalj avgränsa föroreningarnas utbredning i jord grundvatten. Arbetet omfattade också att ta fram åtgärdsmål och åtgärdskrav samt förslag till möjliga åtgärdsmetoder. I undersökningen ingick även en inventering av förekommande materialrester i byggnaderna för sliperi- och boardfabrik, samt miljöförstörande material inom hela fastigheten 3:22. Utredningen konstaterar att föroreningshalterna överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för allvarligt tillstånd inom stora delar av området. Arsenik är styrande för utbredningen av metallförorening, och kan användas för att avgränsa förorenade massor. Däremot kunde ingen avgränsning av utbredning av klorfenol och dioxin göras. Som åtgärdsmål föreslogs Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Det föreslogs att massor inom Sågverk, flisupplag och hamnmagasin med halter överstigande MKM grävs upp och förbränns alternativt jordtvättas. Oljeföroreningar vid oljecisterner föreslogs behandlas in situ. Komplettering dioxinanalyser vid sågverksområdet Scharins Industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr. 98002-007, 2003-07-10. Undersökningen omfattade analys av dioxin i jord ned till maximalt 2 m djup och grundvatten inom sågverksområdet. Utredningen visade att dioxin finns vid sågverksskjulets västra sida där impregneringen skedde, men också i området norr om skjulet där det impregnerade virket torkades. Man drar slutsatsen att dioxinet huvudsakligen är begränsad till bark- och spånfyllningen eftersom analys på naturlig mark 16

uppvisar låga halter. Dioxin påvisades också i ett grundvattenrör beläget ca 15 m söder om sågverksskjulet. Grovt uppskattades mängden dioxinförorenade massor till 8 000 m 3, varav ca 1/3 även bedömdes innehålla arsenik i koncentrationer överstigande MKM. Olika behandlingsmetoder för omhändertagande av dioxin- och arsenikförorenad jord presenterades. Fördjupad miljögeoteknisk undersökning av dioxiner. WSP Samhällsbyggnad, uppdragsnr. 10041090, 2004-01-29. Uppdraget syftade till att avgränsa utbredningen av dioxin i området kring sågverksområdet i tre dimensioner samt utreda, värdera och bedöma omgivningspåverkan för olika behandlingsalternativ och att formulera mätbara åtgärdsmål. Provtagning av jord visade att dioxinföroreningen återfinns hetereogent i fyllningen, och sträcker ned till i medeltal 1,6 m djup. Djupare finns tätare jord som har halter som underskrider gällande riktvärden. Jordvolymen inom det förorenade området bedömdes uppskattningsvis uppgå till 14 000 m 3 varav ca 9 500 m 3 uppskattades innehålla dioxin i halter över i utredningen föreslaget platsspecifikt riktvärde (250 ng/kg TS). Grundvattnet konstaterades innehålla mycket höga halter av arsenik och bly, men även dioxin påvisas. Det föreslogs att dioxinförorenade massor schaktas ur och behandlas genom förbränning eller termisk avdrivning alternativt deponeras. Provtagning och analys av sediment längs Norrlandskusten under 2003 i regi av SGU, pågående utvärdering. Som en del av den ordinarie miljöövervakningen har ett omfattande program med provtagning och analys av sediment genomförts längs Norrlandskusten under 2003 av SGUs maringeologiska avdelning. Provtagning har bl a skett i en ackumulationsbotten i en djupfåra nedströms Scharins i Skellefteå. Analys av metaller har utförts. Höga eller mycket höga halter påträffades av arsenik, krom koppar och nickel. Kompletterande utredningar Kemakta Konsult AB och provtagning av Tyréns i juni 2004. Resultaten av de senaste kompletteringarna av Kemakta enligt stycke 3.2 redovisas ej i separat rapport utan har inkorporerats direkt i denna huvudstudierapport. Anm: I tidigare utredningar har en områdesindelning följts från 1.1-10.0 Denna indelning har delvis använts i denna huvudstudierapport för att underlätta läsningen och förståelsen för kopplingen mellan provpunkters namn och olika delområden. Not: 1.1 = östra Härvelträsket, 1.2 = västra Härvelträsket eller slamdeponin, 1.3 = flisupplag, 2.1 = sågverk, 2.21 = mark under och runt fd hamnmagasin, 2.2 = sliperi, 2.3 = boardfabrik, 5.0 = lackfabrik/upplag, 7.0 = fatupplag, 8.0 = oljecistern söder om boardfabrik och 10.0 = referensrör för grundvatten + platser runt transformatorer. 3.2 Kompletterande undersökningar juni-sept 2004 Följande kompletterande undersökningar genomfördes av Kemakta under juni till september: 17

Provtagning av jord under och norr om hamnmagasinet samt inom sågverksområdet för kemisk analys av arsenik och glödrest. Provtagning av slam och vatten i sedimenteringsbassängen för analys av metaller och arsenik. Provtagning av grundvatten inom området för analys av metaller, arsenik, PAH, klorfenoler och dioxin. Provtagning utfördes av Tyréns AB i Umeå i slutet av juni 2004. Samtliga kemiska analyser avseende metaller har utförts av Analytica AB i Luleå. Organiska analyser har utförts vid Analytica i Täby. 3.2.1 Undersökning av mark Syftet med jordprovtagningen vid hamnmagasinet var att ytterligare avgränsa förorening, huvudsakligen av arsenik, i horisontal- och djupled under hamnmagasinet och norr om magasinet. Kompletterande provtagning skedde också inom sågverksområdet för att avgränsa arsenikutbredningen i ett område där tidigare resultat indikerat en mycket hög arsenikhalt som inte omfattas av det avgränsningsområde som WSP upprättat för dioxinutbredningen. Provtagningen omfattade 15 skruvborrade hål och 4 ytliga gropar (0-0,3 m) under och strax norr om hamnmagasinet, samt 2 skruvborrade hål och 5 ytliga gropar (0-0,3 m) i området öster om sågverksskjulet, se figur i bilaga 4. Skruvborrade hål har provtagits ned till maximalt 2 3 m. Jordlagerföljden har och redovisas i bilaga 5 tillsammans med observationer gjorda i samband med provtagning av sedimenteringsbassängen. 3.2.2 Undersökningar av grundvatten De provtagningar av grundvatten som genomfördes inom Tyréns undersökning sammanföll med en period som hade föregåtts av ovanligt lite nederbörd. Man befarade att grundvattennivån varit lägre än normalt vid tidpunkten och legat under den jordvolym där den huvudsakliga föroreningen återfinns. Detta sades kunna förklara de förhållandevis låga föroreningshalterna i grundvattnet, som därför inte säkert var representativa för ett normaltillstånd i grundvattennivå. Syftet med den genomförda provtagningen (Kemakta/Tyréns, juni 2004) av grundvatten är att få jämförande halter i grundvatten samt att få ett bättre underlag för bedömningen av spridningen till älven. Provtagningen omfattade 12 stycken tidigare installerade grundvattenrör inom Härvelträsket, flisupplaget, sågverksområdet och hamnmagasinet. Prov från samtliga rör filtrerades i fält för metallanalys. Dessutom analyserades två ofiltrerade prover. I Tabell 3.1 specificeras vilka grundvattenrör som har provtagits och vilka analyser som utförts på dessa prov. Analysresultat redovisas i avsnitt 5.2.1 5.2.3. En figur med tidigare och nu provtagna punkter för jord och grundvatten redovisas i Bilaga 4. 18

Tabell 3.1 Sammanställning av grundvattenprovtagning och analyser i utredning av Kemakta (provtagning av Tyréns i juni 2004). GV-rör c Område Metaller PAH Screening Dioxin Klorfenol a) semivolatila b) Filtrerat Ofiltrerat Ofiltrerat Ofiltrerat Ofiltrerat GW2.1-21 d) Sågverket X X X GW2.1-13 d) Sågverket X X X 2.1-TGV2 Sågverket X 2.21-TGV1 Hamnmagasin X 2.21-TGV2 Hamnmagasin X X X 1.3-TGV2 Flisupplag X X 1.1-GW1 Härvelträsket X X 1.1-GW2 Härvelträsket X 1.1-TGV1 Härvelträsket X 1.1-TGV2 Härvelträsket X 1.1-TGV3 Härvelträsket X X X 1.1-TGV4 Härvelträsket X a) Omfattar bl a As, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn b) Omfattar fraktionerade alifater, klorbensener, PAH och summa PCB c) 2.1-GW1 (sågverket), 2.1-TGV1 (sågverket) och 1.3 TGV1 (flisupplag) utgick då grundvattenrören var förstörda eller ej påträffades, se kommentar i stycke 4.2.4. d) Ersättningsrör för 2.1-GW1 respektive 2.1-TGV1 3.2.3 Provtagning av sedimentationsbassäng Sedimenteringsbassängen har enligt uppgift tömts på det slam som tidigare fanns i den. Sedimenteringsbassängen (även kallad reningsverket) är en ca 3 meter hög cementbyggnad (se foto bilaga 5). Bassängen är ca 4,5 meter djup och var vid provtagningstillfället fylld med 1,5 meter vatten. Idag är en stor del av bassängen bevuxen med någon form av vattenväxter. På vissa ställen växer vass och även buskvegetation på vad som verkar vara öar av uppflutet sediment. Inom föreliggande utredning togs prov av material från en av dessa öar samt av vatten i bassängen. Proven analyserades map metaller och, för det fasta materialet, TOC. Resultat redovisas i avsnitt 5.3. De iakttagelser som gjordes i samband med provtagning av sedimenteringsbassängen redovisas i Bilaga 5. 3.2.4 Avvikelser från ursprungligt provtagningsprogram Tre av de grundvattenrör som skulle provtas saknades eller var förstörda. Två av dessa prov (2.1-GW1 och 2.1-TGV1) ersattes med prov från närbelägna befintliga rör (GW2.1-21 respektive GW2.1-13). För det tredje röret (1.3-TGV1) gjordes bedömningen att det inte fanns något befintligt rör som kunde ersätta 1.3-TGV1, varför planerade analyser (metaller och PAH) utgick i detta rör. 19

4 Hydrogeologiska förhållanden 4.1 Topografi Sågverksområdet sluttar svagt mot älven och topografin i närområdet är flack. Den plana asfaltplattan i området där det fd hamnmagasinet stod ligger ungefär 1-2 meter över älvnivån. 4.2 Geologisk uppbyggnad Marken består av fyllnadsmaterial på silt- och lersediment. Sedimenten underlagras av morän. Mäktigheten av sedimenten är störst i östra änden och minskar mot väster. I västra delen förekommer moränen direkt under fyllningen. Fyllningens kvalitet varierar inom området. Fyllningarna består av ca 0,5-1 m ren spån och/eller bark ovan barkinblandad siltig grusig sand och trärester. Fyllningstjockleken uppgår till ca 2 m inom större delen av området runt fd sågverk, flisupplag och hamnmagasin. Inom området där hamnmagasinet tidigare har stått utgörs fyllningen mestadels av siltig grusig sand och grusig sand med trä- och kolrester ner till ca 2 m. Området är asfaltsbelagt. Inom sågverksområdet och flisupplaget är ytan delvis asfalterad och delvis täckt av spån och bark. För borrprotokoll, se bilaga 5. Området vid oljecisternerna har fyllts med siltig grusig sand och siltig sandig morän ner till 5 m djup. 4.3 Grundvattenförhållanden Grundvattenytan i området ligger i nivå med Skellefteälven. En sammanställning av inmätta grundvattennivåer finns i bilaga 5. Grundvattenströmningen inom området är riktad mot älven. Inom själva industriområdet är grundvattenytan belägen ca 1 m under markytan, och ligger således i fyllnadsmassorna. Grundvattenströmningen är långsam i bark- och spånfyllningen och i de naturliga siltoch lersedimenten. SLUG-test inom sågverksområdet antyder att den hydrauliska konduktiviteten i fyllningen ligger i storleksordningen 2 10-6 m/s. Tidigare beräkningar har indikerat en transporthastighet motsvarande 1,5 m/år under naturliga grundvattengradientsförhållanden (Tyréns, 2003a). I de underliggande siltsedimenten uppgår konduktiviteten till 10-7 - 10-9 m/s. I de sandiga fyllningarna under hamnmagasinet är konduktiviteten något högre, uppskattningsvis i storleksordningen 10-4 - 10-6 m/s. Grundvattenflödet inom industriområdet har modellerats i Modflow (Tyréns, 2003a). Modellen omfattar industriområdets hela infiltrationsområde. Det totala grundvattenflödet ut mot Skellefteälven har därigenom uppskattats till 0,005-0,01 m 3 /s. En jämförande beräkning av Kemakta indikerar ett grundvattenflöde i samma storleksordning. Industriområdets yta uppskattades till drygt 50 ha. Nederbörden uppgår årligen till mellan 600 och 650 mm. Avdunstningen uppgår till 300-350 mm/år. Detta resulterar i en nettonederbörd i storleksordningen 300 mm/år. Den effektiva nederbörden (nederbörd minskad med avdunstning) i 20

området har därmed uppskattats till ca 300 mm/år (SNA, 1995). Detta ger en ytavrinning och grundvattenbildning i området på ca 160 000 m 3 per år, varav större delen bedöms bilda grundvatten och en mindre del utgör ytavrinning. Att lite vatten ytavrinner beror framför allt på att få ytor inom området är hårdgjorda och att jorden i stora delområden har ett organiskt innehåll som underlättar infiltrationen. Den totala grundvattenströmningen genom Scharinsområdet är något högre på grund av bidrag från uppströms liggande områden. Med ett bedömt totalt avrinningsområde på ca 125 ha, där stora delar omfattar samhället där infiltrationen är lägre pga hårdgjorda ytor (50%), uppgår den maximala grundvattenströmningen genom området till 270 000 m 3 per år. 4.4 Ytvatten och sediment Industriområdet ligger i direkt anslutning till Skellefteälven dit ytavrinning och grundvattenströmning från industriområdet sker. Vattenföringen i Skellefteälven redovisas i Tabell 4.1. Klimatdata för området baseras på statistiska mätningar mellan åren 1961-1990. Tabell 4.1. Vattenföring i Skellefteälven (från Vattenföringen i Sveriges floder ) Vattenföring [m 3 /s] Högsta högvattenföring 720 Normal högvattenföring 470 Normal lågvattenföring 160 Lägsta lågvattenföring 20 I skogen strax öster om reningsverket (sedimenteringsbassängen) går ett dike. Sedimentkartering av Ursviksfjärden nedströms Scharins industriområde har genomförts (Ref 6 i KM Miljöteknik, 1998a). Karteringen visar att det finns fiberbankar i fjärden. Sedimenten i älven kan delvis vara både siltiga och sulfidhaltiga (KM Miljöteknik, 1998a). Enligt uppgift från kommunen finns fibersediment i Åkerviken på älvens norra strand nedströms Scharinsområdet. 21

5 Föroreningssituationen I detta avsnitt ges en sammanvägd bedömning av föroreningssituationen inom Scharins industriområde utifrån tidigare utförda undersökningar samt den kompletterande utredning som utfördes av Kemakta (provtagning av Tyréns i juni 2002). Analysdata har sammanställts i en databas och redovisas på kartor framtagna med programmen MapInfo och Surfer. Analysresultat från undersökningarna redovisas i bilaga 2. Analysresultat från Kemaktas provtagning redovisas även i Bilaga 5 och 7 (analysprotokoll). 5.1 Föroreningar i mark En sammanställning har gjorts av analyserna av föroreningar i mark utgående från följande undersökningar: Sycons markundersökning av Scharins industriområde: analys av arsenik, metaller, alifater, aromater, PAH och klorfenoler i jord och grundvatten samt PCB i jord. Tyréns fördjupade markundersökning av Scharins industriområde: analys av arsenik, metaller, PAH och klorfenoler i jord och grundvatten samt dioxin i jord. WSPs fördjupade miljögeotekniska undersökning av dioxiner; analys av arsenik, kvicksilver och dioxin i jord. Kemaktas kompletterande undersökningar i föreliggande studie: analys av arsenik, PAH och klorfenoler i jord, arsenik, metaller, alifater, PAH, klorfenoler och dioxin i grundvatten samt metaller i sediment. Analyser av arsenik med XRF-instrument har trots vissa osäkerheter utnyttjats för interpolationerna. Även om korrelationen mellan laboratorieanalyser och mätningar med XRF är relativt svag bedöms XRF-analyserna generellt inte underskatta de verkliga halterna. Användning av det stora dataunderlaget av XRF-analyser bedöms därför vara motiverad. 5.1.1 Arsenik och metaller Höga halter av arsenik påvisas i prover tagna under och i anslutning till hamnmagasinet. Det generella riktvärdet för mindre känslig markanvändning, MKM, är 40 mg As/kg TS och överskrids i ett flertal prov tagna ned till djupet 2 m. De högsta arsenikhalterna som har uppmätts återfinns i ytliga prover och ligger kring 1 000 till 1 200 mg/kg TS. Den högsta laboratorieanalysen av arsenik är 706 mg/kg TS och medelvärdet av alla laboratorieanalyser är 44 mg/kg TS (105 st). Även inom flisupplaget och sågverksområdet påvisas höga arsenikhalter. Sycon har analyserat två prover inom sågverksområdet och ett prov inom flisupplaget (djup ca 0,5 1 meter). En arsenikhalt på 121 mg/kg TS respektive 315 mg/kg TS uppmäts inom sågverksområdet och 151 mg/kg TS i flisupplaget. WSP påvisar också höga halter inom sågverksområdet i sin undersökning. I tre av proverna i intervallet 0 1 m ligger halten arsenik mellan 446 och 706 mg/kg TS. I Kemakta och Tyréns undersökning erhålls lägre halter i jord från samma område (som mest 55 respektive 85 mg/kg TS). 22

Metaller tycks huvudsakligen förekomma i halter under generella riktvärden för KM. Koppar påvisas i halter överstigande MKM i vissa prover inom området för hamnmagasinet, flisupplaget och sågverksområdet. Detta gäller även för bly inom området för flisupplaget och sågverksområdet. Zink överskrider KM i två punkter inom hamnmagasinet och MKM i en punkt inom sågverksområdet. Ett prov inom sågverksområdet (2.1-T8 0-0,5 m) är särskilt förorenat. En laboratorieanalys av jord i denna punkt påvisar en relativt låg halt av arsenik (16 mg/kg TS) medan krom, koppar, kvicksilver och zink alla påträffas i halter överstigande MKM. Krom (310 mg/kg TS), koppar (770 mg/kg TS), kvicksilver (35 mg/kg TS) respektive zink (1 800 mg/kg TS). Arsenik, krom och koppar påvisas även i jord inom Härvelträsket och Slamdeponin, men i låga halter. Analysresultaten i jord från laboratorie- och XRF-mätningar har sammanställts för arsenik från både tidigare studier (Sycon, 2001, Tyréns, 2003a och WSP, 2004a) och föreliggande undersökning. Uppmätta halter i olika provpunkter har interpolerats i programmet Surfer för att ge en bild av utbredningen av arsenik inom området för hamnmagasinet, flisupplaget och sågverksområdet. Vid interpolationen har med metoden "natural neighbour" använts. Denna metod ger en rimligt korrekt bild av föroreningsutbredning med slumpmässigt utplacerade provpunkter. Metoden kan ge en viss överskattning av föroreningarnas utbredning kring enskilda provpunkter med höga halter i områden där det är glest mellan provpunkterna. Utbredningen av arsenik inom området för hamnmagasinet, flisupplaget och sågverksområdet visas i Figur 5.1 5.3. Provpunkterna visas med kryss i figurerna. Sammanställningen visar att arsenikutbredningen kan avgränsas i ytan (0 0,5 m), se figur 5.1. På djupet 0,5-1 m kan inte en fullständig avgränsning göras i den östra delen av sågverksområdet. Utbredningen av arsenik har inte heller kunna avgränsas på djupet 0,5-1 m i den östra delen av flisupplaget. Utförda analyser på 1,5-2 meters djup under fd hamnmagasinet uppvisar i huvudsak låga halter varför arsenikföroreningen i första hand är koncentrerad till den översta 1,5 metern. I huvudsak sammanfaller förhöjda metallhalter med höga arsenikhalter. Det finns dock två undantag påvisade. Det ena är provet 2.1-T8 0-0,5 m. Denna punkt ligger strax norr om det nordvästra hörnet av den byggnad där impregneringen skedde. Beroende på resultatet av riskbedömningen och valda åtgärdsmål är det möjligt att krom, koppar, kvicksilver och zink blir styrande förorening i denna punkt. Det andra undantaget är en punkt (2.21-T2 0,5-1,0 m) med en zinkhalt på 590 mg/kg TS och en blyhalt på 100 mg/kg TS (båda i intervallet mellan KM och MKM) medan halten arsenik är låg (6 mg/kg TS). Denna punkt ligger vid den västra kanten av hamnmagasinet. Zink och bly skulle kunna bli styrande i detta område. I övrigt är alltså arsenik styrande förorening i större delen av området och bedöms vara dimensionerande för behovet av åtgärder. Det bör dock noteras att förekomsten av arsenik även sammanfaller med dioxinförorening vilket diskuteras mer i nedanstående stycken. 23

mg/kg TS 1000 500 SÅG 160 80 HAMNMAGASIN FLISUPPLAG 40 20 15 SKELLEFTEÄLVEN 10 0 Figur 5.1 Utbredning av arsenik i skiktet 0-0,5 meter. mg/kg TS 1000 500 SÅG 160 80 40 HAMNMAGASIN FLISUPPLAG 20 15 SKELLEFTEÄLVEN 10 0 Figur 5.2 Utbredning av arsenik i skiktet 0,5-1 meter. 24

mg/kg TS 1000 SÅG 500 160 80 HAMNMAGASIN FLISUPPLAG 40 20 15 SKELLEFTEÄLVEN 10 0 Figur 5.3 Utbredning av arsenik i skiktet 1-2 meter. Inom Härvelträsk har endast fyra markprov analyserats på laboratorium med avseende på arsenik och metaller (Cr, Cu, Zn, Cd, Pb, Hg), varav två i den östra delen och två i slamdeponin (Sycon, 2001). Inte i något av proven detekterades förhöjda halter av tungmetaller eller arsenik. Jord har även analyserats med XRF i ytterligare ca 10 punkter och endast i en punkt detekteras metaller (As, Hg, Cu, Cr). Det kan dock noteras att både kvicksilver och krom är ämnen som kan vara svåra att analysera med XRF-instrument. 5.1.2 Organiska föroreningar Dioxin Dioxin har uppmätts i höga halter i ett flertal provgropar grävda ned till som mest 2 m djup inom sågverksområdet (WSP, 2004a). Den högsta uppmätta halten är 12 100 ng TEQ/kg TS omräknat till toxiska ekvivalenter. Det noteras i samma rapport att dioxinet återfinns heterogent i marken. Medelhalten av samtliga dioxinanalyser uppgår till 1 147 ng TEQ/kg TS. I denna rapport redovisas dioxinhalter som toxiska ekvivalenter beräknade med både internationella faktorer (I-TEQ) och faktorer från WHO (WHO-TEQ). Skillnaden i halt mellan dessa är dock så liten att det inte påverkar de slutsatser som dras i rapporten angående dioxin. Att sågverksområdet är förorenat med dioxin bekräftas av de resultat som redovisas i Tyréns (2003b). Enligt denna rapport förekommer dioxinet främst som adsorberat till partiklar och i mycket begränsad utsträckning i löst form. En analys på naturligt underliggande material visar på halter som klart understiger generella riktvärden. 25