RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015 Rapporten sammanställd av: Sten Eriksson, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Juni 2015

Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Datakällor... 4 Bakgrundsmått... 4 Kompetensutveckling... 4 Gemensamt driven beroendemottagning... 5 Sorteringsnycklar... 6 Resultat... 7 Helhetssyn och samordning... 7 Intern samordning i enskilda ärenden... 7 Extern samverkan... 7 Självbestämmande och integritet... 8 Brukarinflytande... 8 Kunskapsbaserad verksamhet... 10 Personalens kompetens... 10 Standardiserade bedömningsmetoder... 10 Systematisk uppföljning... 11 Stöd till närstående... 13 Tillgänglighet utanför kontorstid... 14 Information på kommunens webbplats... 14 Trygghet och säkerhet... 15 Informera om enskildas rättigheter... 15 Vad kan ni använda öppna jämförelser till ute i kommunerna?... 17 2

Bakgrund Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen för öppna jämförelser är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på lokal nivå utifrån indikatorer och bakgrundsfaktorer. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivån. Analysen av resultaten kan ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. Öppna jämförelser av den sociala missbruks- och beroendevården presenteras i år för sjunde gången. I år publiceras resultat för 90 indikatorer. Av dessa belyses 41 indikatorer socialtjänstens arbete, 38 indikatorer rör beroendemottagningar och 11 gäller övergripande för landstingets specialiserade beroendevård. Under 2014 gav länsnätverket förvaltningschefer inom hälsa och välfärd Region Dalarna i uppdrag att ge kommunerna stöd i sitt arbete med öppna jämförelser. Arbetet inledde med en gemensam träff med kommunerna den 6 november. Tyngdpunkten i 2015 års öppna jämförelser är som tidigare socialtjänstens förutsättningar för god kvalitet inom missbruks- och beroendevården. Eftersom kommuner och landsting har ett delat ansvar för missbruks- och beroendevården redovisas även indikatorer som belyser förutsättningar för kvalitet för landsting och beroendemottagningar. Resultaten bygger på enkätuppgifter från socialtjänstens myndighetsutövning, landstingets specialiserade beroendevård samt beroendemottagningar som drivs gemensamt av kommuner och landsting. Därutöver redovisas i november 2014 resultatet på länsnivå för fem indikatorer som baseras på data från Socialstyrelsens register. I redovisningen finns avsnitt där det tydligt framgår inom vilka områden det är som prioriteringarna gällande förbättringar behöver göras. Detta redovisas i respektive avsnitt i särskild analys. I dessa områden finns länets och rikets procentsatser redovisade. Det som fungerar bra i länet är bl. a socialjoursverksamheten, samarbete med Högskolan, finns rutiner för stödinsatser till barn/unga och vuxna, kontinuerlig handlednings till personalen och användning av standardiserade bedömningsinstrument. 3

Syfte Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt. Förhoppningen är att det ska underlätta för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklingsområden. Fokus i rapporten är kommunernas resultat. Rapporten och den analysdag som genomfördes i länet den 1 juni har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma utvecklingsbehov för länet. Dessa kommer att finnas med när 2016 års arbete inom den regionala stödstrukturen planeras. Datakällor Öppna jämförelser missbruks- och beroendevården baseras på enkätundersökning som genomförts och de befintliga register som använts och på följande datakällor: enkät till samtliga kommuner och till stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö enkät till den specialiserade beroendevården i samtliga landsting och regioner enkät till beroendemottagningar som drivs eller finansieras gemensamt av kommun och landsting Socialstyrelsens läkemedelsregister (publicering på hösten) Socialstyrelsens patientregister (publicering på hösten) Socialstyrelsens dödsorsaksregister (publicering på hösten) befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB Bakgrundsmått Öppna jämförelser presenteras tillsammans med två bakgrundsmått. Bakgrundsmått tas fram för att fungera som stöd för kommunerna i deras egen analys. Här presenteras dessa bakgrundsmått för länets femton kommuner. Det finns ingen jämförelse för riket. Kompetensutveckling Samarbete med FoU-verksamhet, universitet eller högskola, t.ex. upplägg och genomförande av studie inom missbruks- och beroendevården kan bidra till en systematisk kunskaps- och verksamhetsutveckling. (Se t.ex. På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Kartläggning, analys och förslag för att förbättra kunskapsstyrningen. SKL & Socialstyrelsen 2011). Regionen erbjuder stöd till de kommuner som inte genomför någon utbildning om förstärkt barn och föräldraperspektiv. Stödet kan bestå i att utvecklingsledarna på regionen kommer ut under 2015 till respektive kommun för att ge stöd att kunna genomföra någon form av utbildning. 4

Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Personalen har fått minst 1 dags utbildning om förstärkt barn- o föräldraperspektiv, 2011-2014 Gemensamt driven beroendemottagning Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och landstingen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård. I vårdgivarnas ansvar ingår att planera och följa upp att behoven av vård och omsorg tillgodoses. Syftet är att beroendemottagningen har ett tydligt uppdrag från vårdgivaren (region, landsting) för missbruks- och beroendevården som klargör verksamhetens syfte och mål. I uppdraget framgår även hur verksamheten ska följa upp att de bedriver den vård som behövs Analys När det gäller gemensamma beroendemottagningar i länet så är det en fråga som finns med på agendan gällande behov av utvecklingsområden mellan kommuner och landsting. När man talar om beroendemottagningar så måste utgångspunkten vara att de ska ha en viss struktur som ska vara lika oavsett var den ligger någonstans. Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Jämförelser för beroendemottagning finns i kommunen/stadsdelen 5

Sorteringsnycklar Som stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar, kommungruppering utifrån antal invånare och SKL:s kommungruppsindelning 2011. När det gäller antal invånare så tillhör Falun och Borlänge grupp tre 30 000-69 999 invånare, övriga kommuner grupp ett och två. För SKL:s kommungruppsindelning så har länet en spridning på sju av de tio olika kommungrupper som SKL har definierat. Läs mer om grupperna på SKL:s hemsida: http://skl.se/4.5e95253d14642b207ee86bff.html Kommungruppering Antal invånare SKL:s kommungruppsindelning Vansbro 1 8 Malung-Sälen 1 6 Gagnef 1 5 Leksand 2 9 Rättvik 1 6 Orsa 1 5 Älvdalen 1 6 Smedjebacken 1 5 Mora 2 10 Falun 3 3 Borlänge 3 9 Säter 1 5 Hedemora 2 9 Avesta 2 7 Ludvika 2 7 6

RESULTAT Helhetssyn och samordning Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Analys Avsnittet intern samordning i enskilda ärenden gällande äldreomsorgen saknas sådan i länets samtliga kommuner. Inom området personer med funktionsnedsättningar saknas detta i 12 kommuner. Intern samordning i enskilda ärenden Ekonomiskt bistånd Barn och unga Våld mot närstående Personer med funktionsnedsättning Socialpsykiatri Äldreomsorg Avesta Ny rutin Ny rutin Ny rutin Ny rutin Ny rutin Borlänge Falun Ny rutin Gagnef Integrerat Integrerat Hedemora Integrerat Leksand Ny rutin Integrerat Ny rutin Ludvika Integrerat Malung Integrerat Integrerat Integrerat Mora Integrerat Integrerat Orsa Integrerat Integrerat Integrerat Rättvik Ny rutin Smedjebacken Integrerat Säter Integrerat Integrerat Integrerat Vansbro Integrerat Integrerat Integrerat Älvdalen Ny rutin Ny rutin Ny rutin Ny rutin Dalarna 2015 2014 Riket 2015 2014 7 % 13 % 28 % 28 % Extern samverkan För att säkerställa de enskildas behov och möjlighet att få rätt vård och omsorg infördes bestämmelsen om överenskommelse mellan kommun och landsting i SoL och HSL den 1 juli 2013. Att formalisera samverkan i form av överenskommelser är ett sätt att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt är ett stöd för handläggarna och ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan aktörerna. 7

Analys Extern samverkan så saknas aktuell överenskommelse med landstinget i 13 kommuner. Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna 2015 2014 Riket 2015 2014 Aktuell överenskommelse om samarbete med landsting 13 % 47 % 36 % 40 % Självbestämmande och integritet Brukarinflytande Brukarinflytandet är tillsammans med forskning och beprövad erfarenhet en förutsättning för att kunna arbeta enligt en evidensbaserad praktik. Att stärka brukares medverkan och inflytande över sina insatser är en viktig del på vägen till en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Att det finns rutiner för hur de enskildas delaktighet dokumenteras bidrar till att detta sker. Socialtjänstens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 29 och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS). Det är viktigt att arbetet planeras, bedrivs målinriktat och följs upp tillsammans med den enskilde. En gemensam planering ökar förutsägbarheten för den enskilde. Att den enskilde skriver under genomförandeplaner är ett sätt att säkerställa hans eller hennes delaktighet i denna planering. Genomförandeplanen är även en utgångspunkt för uppföljning och utvärdering av om målet för den enskilde uppfyllts. Ett ökat inflytande kan också nås genom företrädarskap där brukarrörelsen är en viktig aktör. 8

Analys Inom området brukarinflytande är det behov av stora förbättringar i de flesta av länets kommuner. Rutin att erbjuda enskilda att ha stödperson på möten Rutin för dokumentation av enskildas delaktighet Undertecknade genomförandeplaner Bostad först Brukarstyrd brukarrevision Av de som gjort brukarrevision: Använt brukarrevision för verksamhetsutveckling Avesta, vissa Borlänge, vissa Falun, vissa, beslutad Gagnef, vissa Hedemora, vissa Leksand, vissa Ludvika, vissa Malung, vissa Mora, vissa Orsa, vissa Rättvik, vissa Smedjebacken, samtliga Säter, samtliga Vansbro, samtliga Älvdalen, vissa Dalarna 2015 2014 Riket 2015 2014, beslutad 7 % 13 % 8 % 10 % Brukarundersökning Av de som gjort brukarundersökning: Använt brukar-undersökning för verksamhetsutveckling Inhämtat brukare synpunkter på överenskommelse med landsting Avesta Borlänge, beslutat Falun Ingen överenskommelse Gagnef Hedemora Leksand Ingen överenskommelse Ludvika Ingen överenskommelse Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Ingen överenskommelse Vansbro Älvdalen Ingen överenskommelse 9

Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Ärendehandläggningen inom missbruks- och beroendeverksamheten för vuxna är komplex och det ställs stora krav bland annat på en skyndsam och noggrann utredning. Handläggarna ställs inför svåra bedömningar. Att handläggarna har tillgång till stöd i form av ärendehandledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Ledningen för socialtjänsten ska säkerställa och fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9). Kontinuerlig handledning Aktuell plan för personalens kompetensutveckling Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Standardiserade bedömningsmetoder Att använda standardiserade bedömningsmetoder som en del av utredningen är ett sätt att säkerställa att den enskildes samtliga behov framkommer samt att alla får rätt till en likvärdig bedömning av de enskilda behoven. Kvalitetssäkrade och standardiserade instrument/metoder innebär också att bedömningen blir likartad oberoende av var man söker hjälp. Att använda systematiska bedömningsmetoder utgör en grund till att de enskilda får rätt insatser och är en utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet. (Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2015. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen 2015). Att säkerställa att de enskilda behov för vilka standardiserade bedömningsmetoder inte använts som underlag vid behovsbedömning dokumenteras och tillgodoses. 10

Standardiserade bedömningsmetoder som underlag till behov av insats Dokumenterat när standardiserad bedömningsmetod inte är underlag för behov av insats Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Systematisk uppföljning Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Individuella mål bör formuleras, dokumenteras samt följas upp. På så sätt kan kommunen följa upp om insatserna ger avsett resultat, om den enskildes problem minskar och om hans eller hennes välbefinnande ökar. En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. ( se systematisk uppföljning. Beskrivning och exempel. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014) En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna som ges till enskilda utifrån deras behov. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder och avgöra om insatserna förbättrat livssituationen för de berörda behövs dokumenterad kunskap. Detta innebär att resultatet för enskilda personer behöver följas upp, dvs. om arbetsmetoden eller insatsen har fått avsedd effekt. För ökad kunskap och utveckling av verksamheten behöver individdata sammanställas och analyseras på gruppnivå. (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).) Analys När det gäller systematisk uppföljning behövs stora förbättringar i de flesta av länets kommuner. Strategi för unga vuxna är ett utvecklingsområde i hela länet. 11

Följt upp resultat av insatser utifrån mål - på individnivå Sammanställning på gruppnivå med: 1. klienternas behov 2. resultat av insats Sammanställningen innehåller antal klienter som: Sammanställningen är grund för: Granskningen är grund för: bor med barn är unga vuxna är 65 år eller äldre har kontakt med landstingets beroendevård och har en SIP om insatserna tillgodoser klienternas behov Verksamhetsutveckling Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna 2015 2014 Riket 2015 2014, samtliga, vissa, vissa, samtliga, vissa, samtliga, vissa, vissa, samtliga, vissa, vissa, samtliga, vissa, samtliga, vissa Enbart behov Grå 13 % 0 % 20 % 15 % 12

Samarbete med FoUverksamhet/ universitet/ högskola Strategi för unga vuxna Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna 87 % 13 % Stöd till närstående Att säkerställa att närstående till personer med missbruks- och beroendeproblem erbjuds stöd och hjälp. Att säkerställa att närstående barn till vuxna personer med missbruks- och beroendeproblem erbjuds stöd och hjälp. Erbjuder strukturerad öppenvård Tid till första besök Rutin att erbjuda stödinsatser till vuxna Rutin att erbjuda stödinsatser till barn Avesta Inom 4-7 dagar Borlänge Inom 4-7 dagar Falun Inom 4-7 dagar Gagnef Inom 4-7 dagar Hedemora Inom 4-7 dagar Leksand Inom 3 dagar Ludvika Inom 4-7 dagar Malung Inom 4-7 dagar Mora Inom 4-7 dagar Orsa Inom 4-7 dagar Rättvik Inom 3 dagar Smedjebacken Inom 4-7 dagar Säter Inom 4-7 dagar Vansbro Inom 4-7 dagar Älvdalen Inom 3 dagar 13

Tillgänglighet utanför kontorstid Enligt 3 kap. 6 SoL bör alla kommuner ha en socialjour. För personer i akut kris bör det finnas en socialjour tillgänglig dygnet runt med socionomutbildad personal, för ett professionellt bemötande vid olika former av krissituationer. Socialjours verksamhet Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Information på kommunens webbplats Information på webbplatsen möjliggör för personer med missbruk och beroende och deras anhöriga att få adekvat information om kommunens skyldigheter, individens rättigheter samt tillgängligt utbud av verksamheter och insatser för målgruppen. Information om hur beslut överklagas Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen 14

Trygghet och säkerhet Informera om enskildas rättigheter Rutiner för att delge enskilda information är ett sätt att säkerställa att brukarna får kännedom om sina rättigheter. Detta har efterfrågats av brukarrepresentanter och ökar brukarnas inflytande och deras möjlighet att få vetskap om sina rättigheter. I socialtjänstlagen anges att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet, 1 kap. 1 SoL. Analys Informera om den enskildes rättigheter enligt skriftliga rutiner så är det bara att konstatera att sådan saknas i stort sätt i länets samtliga kommuner. Skriftliga rutiner för att delge enskilda information om: få samordnad individuell plan (SIP) ta ut sin journal överklagan Skriftlig information om överklagan: lämnas till enskilda samtidigt som de får beslut Avesta, muntl & skr Borlänge, muntligt, muntl & skr Falun, skriftligt Gagnef, muntligt, skriftligt Hedemora Leksand, muntligt, skriftligt Ludvika Malung Mora, muntligt, skriftligt Orsa, muntligt Rättvik, muntligt, muntligt, muntl & skr, skriftligt, muntl & Smedjebacken, muntl & skr skr,, muntl & Säter, muntligt muntligt skr Vansbro, muntligt Älvdalen, muntligt, muntligt, skriftligt 15

Följande synpunkter kom fram vid analysdagen 2 juni 2015. Punkter som ni kanske kan arbeta med och som kan ha påverkan på resultat i kommande öppna jämförelser. Hur få verkstad? Börja titta på resultatet och jobba med detta. Tid och resurser inte haka upp sig på frågorna. Tolka frågorna på rätt sätt. Analysera resultatet gemensamt. Samverkan med andra huvudmän ex. SIP. Samverka mellan olika huvudmän. Samverkan landstinget. Landstingets beroendemottagningar. Plocka ut några områden som ni jobbar med ex. brukare. Vårdkedjan-landstinget. Se över hemsidan. Gemensamma kvalitetssäkringsfaktorer och kvalitetssystem. I övrigt kan varje kommun utifrån resultaten i öppna jämförelserna använda de frågeställningar som tas upp i nästa avsnitt i rapporten nedan under rubriken vad kan ni använda öppna jämförelser till ute i kommunerna? 16

VAD KAN NI ANVÄNDA ÖPPNA JÄMFÖRELSER TILL UTE I KOMMUNERNA? Här några punkter som kan vara användbara: (mera utförligt, se guiden för tolkning av resultaten, sid 10 12). Identifiera förbättringsområden. Gå igenom kommunens resultat i öppna jämförelser. Välj områden ni vill arbeta med. Komplettera med annan information. Ta fram annan relevant information för områden ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av förhållandena. Vad kan vi lära av utvecklingen över tid? Jämför årets resultat med tidigare års öppna jämförelser. Kartlägg vilka förändringar som kan ha påverkat utvecklingen. Slutsatser, mål och genomförande. Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten. Sätt upp mål. Bestäm vad ni ska göras för att uppnå målen. Beskriv hur och när en uppföljning/avstämning av målen ska genomföras. Det finns olika källor till förbättringsförslagen. Bästa vetenskapliga evidens Finns det förbättringsförslag som bygger på forskningsresultat? Professionens expertis och erfarenhet Finns det förbättringsförslag som bygger på professionens expertis och erfarenhet? Brukarnas önskemål och erfarenhet Finns det förbättringsförslag som bygger på brukarnas önskemål och erfarenhet? Att arbeta i enlighet med evidensbaserad praktik innebär att ta hänsyn till ovan källor. Länk till Guiden för tolkning av resultaten och referenser - Öppna jämförelser 2015 Missbruks- och beroendevården. http://www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/oppnajamforelser-2015-missbruks-och%20beroendevarden-2.pdf 17

18