Historia B för humanistiskt samhällsprogram History B Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1HI028 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Högskoleexamensnivå Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Utbildningsområde: Humanistiskt Kursen läses inom ramen för Humanistiskt samhällsprogram 1. Beslut om fastställande Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts 2007-06-13 att gälla från 2007-07-01. Reviderad 2008-05-20. 2. Innehåll Kursen innehåller fyra moment varav tre är kronologiska och ett är ett uppsatsmoment: Moment 1: Perspektiv på den tidigmoderna historien: 1500-1800 (7,5 hp) Moment 2: Perspektiv på den moderna historien: 1800-talet. (7,5 hp) Moment 3: Perspektiv på den samtida historien: 1900-talet (7,5 hp) Moment 4: Metod, teori och uppsats (7,5 hp) Inom varje kronologiskt moment fördjupar sig studenten inom ett tematiskt problemområde för att på så sätt få dels fördjupade kunskaper om historiska händelser och förlopp, dels ökad förmåga till analys av historiska processer. Kursen ger också kunskaper om hur olika perspektiv påverkar bilden av det förflutna. De studerande ska vidare ges färdighet i att insamla, bearbeta och kritiskt värdera historiska fakta och historiska källor. Detta sker i huvudsak i anslutning till författandet av en historievetenskaplig uppsats. Uppsatsmomentet innehåller en genomgång av de vanligaste teorier som historiker använt/använder och hur dessa påverkat/påverkar historieskrivningen. Här ges även en fördjupad orientering i kvantitativa och kvalitativa metoder som är vanliga inom dagens historieforskning. Varje student ska författa och vid seminarium ventilera en kort (ca 15-20 sidor), dokumenterad framställning om ett begränsat historiskt problem. Uppsatsskrivandet syftar till att ge studenten konkret kunskap om forskningsmetoder och källmaterial. Studenten presenteras alternativa uppsatsämnesområden och får sedan möjlighet att önska inom vilket hon/han vill skriva sitt arbeta. Vilka dessa ämnesområden är varierar från termin till termin. Närmare information om vilka ämnesområden som ges erhålls vid kursstarten.
3. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten: - ha fördjupade kunskaper om historiska händelser och förlopp - ha förmåga till analys av historiska processer. - ha förståelse för hur olika perspektiv påverkar bilden av det förflutna. - kunna insamla, bearbeta och kritiskt värdera historiska källor. - kunna kritiskt värdera historisk facklitteratur. - ha visat tillfredsställande språklig färdighet. 4. Förkunskapskrav Studenten ska ha genomgått och vara godkänd på Historia A (30p). Efter särskild prövning kan dispens ges av studierektor, vilket också gäller studenter som läst annan kurs med motsvarande innehåll. 5. Undervisningens uppläggning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier. Föreläsningar kan vara obligatoriska om detta anges i schema. Under terminen genomförs 2-4 programgemensamma träffar. Närvaro är obligatorisk. Träffarna syftar till att följa upp utbildningsinslag och utveckla studentens färdigheter. 6. Examination Examinationen på de tre kronologiska momenten sker muntligt och skriftligt. Med muntlig examination avses exempelvis muntlig tentamen, muntliga redovisningar eller seminarier. Med skriftlig examination avses exempelvis skrivsalstentamen, hemtentamen eller rapportskrivning. Uppsatsmomentet examineras genom bedömning av uppsatsen, oppositionen och insatserna under seminariebehandlingen av uppsatserna. Ordinarie provtillfälle anordnas i anslutning till undervisningen. För studerande som inte godkänns vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare provtillfälle i nära anslutning. Undantag från detta är uppsatsseminariet på moment 4. För student som underkänts och måste delta i nytt seminarium blir nästa ordinarie tillfälle då kursen ges igen nästkommande termin. I undantagsfall kan extra omseminarium arrangeras tidigare. På varje moment ges ett av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Student som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg för honom eller henne. Den som godkänts i prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. För betyget Godkänd som slutbetyg på kursen krävs godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget Väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 20. 7. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.
8. Kurslitteratur 2011-01-03 Litteratur markerad med * finns att köpa vid institutionen. Perspektiv på den tidigmoderna historien 1500-1800 Hopkins, Donald R; The greatest killer. Smallpox in history, University of Chicago Press, 2002, 380 s. Karlsson Sjögren, Åsa, Männen, kvinnorna och rösträtten. Medborgarskap och representation 1723-1866, Stockholm 2006. 239s. Lennersand, Marie & Oja, Linda, När oväsendet tystnat. Efterspelet till uppror och religiösa konflikter 1670-1860, Uppsala 2004. 135s. *Linde, Martin, Statsmakt och bondemotstånd. Allmoge och överhet under stora nordiska kriget, Uppsala 2000. 273s. Ginzburg, Carlo, Osten och maskarna: en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen. Stockholm, Ordfront, 1996. 242 s. Jarrick, Arne; Hamlets fråga. En svensk självmordsfråga, Norstedts, 2000. 201 s. Ringrose, David R, Expansion and global interaction, 1200-1700, New York 2000. 222s. Smith, Woodruff D, Consumption and the Making of Respectability 1600-1800, New York 2002. 339s. Zmora, Hillay, Monarchy, aristocracy and the state in Europe 1300-1800, London 2001 156s. Perspektiv på den moderna historien 1800-tal * Broberg, Gunnar, När svenskarna uppfann Sverige: Anteckningar till ett hundraårsjubileum i Gunnar Broberg m. fl. (red.), Tänka, tycka tro: svensk historia underifrån, Stockholm 1994. 24s. Florin, Christina & Lasse Kvarnström, Kvinnor på gränsen till medborgarskap: Genus, politik och offentlighet 1800-1950, Stockholm 2001. 309s. Johannisson, Karin, Den mörka kontinenten: Kvinnan, medicinen och fin-de-siécle, Stockholm 1994. 273s. Parker, David (red.), Revolutions and the Revolutionary Tradition in the West 1560-1991, London 2000. 224s. Cowans, Jon, To speak for the people: Public opinion and the problem of legitimacy in the French Revolution, New York 2001. 249s. Hedenborg, Susanne; Reproduktionens resurser spädbarnsvård i Stockholm 1750-1850, Studentlitteratur, 2004. 226 s. Hettne, Björn, Sverker Sörlin & Uffe Østergård, Den globala nationalismen: Nationalstatens historia och framtid, Stockholm 1998. 463s.
Ljunggren, Jens, Kroppens bildning: Linggymnastikens manlighetsprojekt 1790-1914, Eslöv 1999. 317s. Perspektiv på den samtida historien 1900-tal Ambjörnsson, Ronny, Den skötsamme arbetaren, Stockholm, 272 s Englund, Peter, Brev från nollpunkten, Stockholm 1996, s 290. *Florin, Christina, Statsbyråkratins erogena zoner, i Bryta, Bygga, Bo, Broberg, Gunnar, Wikander, Ulla & Åmark, Klas, Stockholm 1994, 24 s. Kling, Sofia; Vi våga ej helt leva. Barnbegränsning, sexualitet och genus under den svenska fertilitetstransitionen, Demografiska Databasen, 2007. 265 s. Mazower, Mark, Den mörka kontinenten! Europas nittonhundratalshistoria, (valda delar, kap 6-11, 237 s). *Åmark, Klas, I marknadens våld? Arbetarklassen och välfärdspolitiken, Tänka, tycka, tro,, Broberg, Gunnar, Wikander, Ulla & Åmark, Klas, Stockholm 1994, 22 s. Alex, Peder & Hjelm, Jonny, Efter arbetet. Studier av svensk fritid. Lund 2001, 177 s. Hedén, Anne, Röd stjärna över Sverige. Folkrepubliken Kina som resurs i den svenska vänsterradikaliseringen under 1960- och 1970-talen, Stockholm 2008, 355 s. Mathis, Moa (red), Orientalism på svenska, Stockholm 2005, s valda delar (ca 100 s). Nilsson, Hans och Tedebrand, Lars-Göran; Familjer i växande städer strukturer och strategier vid familjebildning i Sverige 1840-1940. 173 s. Norrhem, Svante, Den hotfulla kärleken. Homosexualitet och vanlighetens betydelse, Stockholm 2001, s 256. Metod, teori och uppsats Anders Florén & Henrik Ågren, Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt (Lund: Studentlitteratur, 2006 eller senare). Umeå universitet, institutionen för idé- och samhällsstudier, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00. Telefax: 090-786 76 67. Texttelefon: 090-786 59 00
8. Kurslitteratur 2009-05-18 Litteratur markerad med * finns att köpa vid institutionen. Perspektiv på den tidigmoderna historien 1500-1800 Hopkins, Donald R; The greatest killer. Smallpox in history, University of Chicago Press, 2002, 380 s. Karlsson Sjögren, Åsa, Männen, kvinnorna och rösträtten. Medborgarskap och representation 1723-1866, Stockholm 2006. 239s. Lennersand, Marie & Oja, Linda, När oväsendet tystnat. Efterspelet till uppror och religiösa konflikter 1670-1860, Uppsala 2004. 135s. *Linde, Martin, Statsmakt och bondemotstånd. Allmoge och överhet under stora nordiska kriget, Uppsala 2000. 273s. Ginzburg, Carlo, Osten och maskarna: en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen. Stockholm, Ordfront, 1996. 242 s. Jarrick, Arne; Hamlets fråga. En svensk självmordsfråga, Norstedts, 2000. 201 s. Ringrose, David R, Expansion and global interaction, 1200-1700, New York 2000. 222s. Smith, Woodruff D, Consumption and the Making of Respectability 1600-1800, New York 2002. 339s. Zmora, Hillay, Monarchy, aristocracy and the state in Europe 1300-1800, London 2001 156s. Perspektiv på den moderna historien 1800-tal * Broberg, Gunnar, När svenskarna uppfann Sverige: Anteckningar till ett hundraårsjubileum i Gunnar Broberg m. fl. (red.), Tänka, tycka tro: svensk historia underifrån, Stockholm 1994. 24s. Florin, Christina & Lasse Kvarnström, Kvinnor på gränsen till medborgarskap: Genus, politik och offentlighet 1800-1950, Stockholm 2001. 309s. Johannisson, Karin, Den mörka kontinenten: Kvinnan, medicinen och fin-de-siécle, Stockholm 1994. 273s. Parker, David (red.), Revolutions and the Revolutionary Tradition in the West 1560-1991, London 2000. 224s.
Cowans, Jon, To speak for the people: Public opinion and the problem of legitimacy in the French Revolution, New York 2001. 249s. Hedenborg, Susanne; Reproduktionens resurser spädbarnsvård i Stockholm 1750-1850, Studentlitteratur, 2004. 226 s. Hettne, Björn, Sverker Sörlin & Uffe Østergård, Den globala nationalismen: Nationalstatens historia och framtid, Stockholm 1998. 463s. Ljunggren, Jens, Kroppens bildning: Linggymnastikens manlighetsprojekt 1790-1914, Eslöv 1999. 317s. Perspektiv på den samtida historien 1900-tal Ambjörnsson, Ronny, Den skötsamme arbetaren, Stockholm, 272 s Englund, Peter, Brev från nollpunkten, Stockholm 1996, s 290. *Florin, Christina, Statsbyråkratins erogena zoner, i Bryta, Bygga, Bo, Broberg, Gunnar, Wikander, Ulla & Åmark, Klas, Stockholm 1994, 24 s. Kling, Sofia; Vi våga ej helt leva. Barnbegränsning, sexualitet och genus under den svenska fertilitetstransitionen, Demografiska Databasen, 2007. 265 s. Mazower, Mark, Den mörka kontinenten! Europas nittonhundratalshistoria, (valda delar, kap 6-11, 237 s). *Åmark, Klas, I marknadens våld? Arbetarklassen och välfärdspolitiken, Tänka, tycka, tro,, Broberg, Gunnar, Wikander, Ulla & Åmark, Klas, Stockholm 1994, 22 s. Alex, Peder & Hjelm, Jonny, Efter arbetet. Studier av svensk fritid. Lund 2001, 177 s. Hedén, Anne, Röd stjärna över Sverige. Folkrepubliken Kina som resurs i den svenska vänsterradikaliseringen under 1960- och 1970-talen, Stockholm 2008, 355 s. Mathis, Moa (red), Orientalism på svenska, Stockholm 2005, s valda delar (ca 100 s). Nilsson, Hans och Tedebrand, Lars-Göran; Familjer i växande städer strukturer och strategier vid familjebildning i Sverige 1840-1940. 173 s. Norrhem, Svante, Den hotfulla kärleken. Homosexualitet och vanlighetens betydelse, Stockholm 2001, s 256. Metod, teori och uppsats Anders Florén & Henrik Ågren, Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt (Lund: Studentlitteratur, 2006 eller senare).
Umeå universitet, institutionen för idé- och samhällsstudier, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00. Telefax: 090-786 76 67. Texttelefon: 090-786 59 00