DATUM RAPPORTNUMMER 27 mars 2006 PTS-ER-2006:17 ISSN 1650-9862 Service och konkurrens 2006
Förord Post- och telestyrelsen har i 2006 års regleringsbrev getts i uppdrag att beskriva och analysera utvecklingen på postmarknaden. I uppdraget ingår att - redovisa och analysera förändringar av servicenivån på posttjänsten i landets alla delar, - redovisa hur tillståndsvillkoren för postoperatörer har efterlevts, - redovisa hur 9 postförordningen (1993:1709) har efterlevts, - redovisa och analysera konkurrenssituationen på olika delmarknader inom postområdet, särskilt i fråga om hinder för marknadstillträde och de åtgärder som myndigheten vidtagit, - redovisa arten och omfattningen av de klagomål från allmänheten som framförts till postoperatörer och till myndigheten samt - i övrigt bedöma effekten av myndighetens åtgärder och därvid särskilt belysa det befintliga regelverkets ändamålsenlighet. Uppdraget redovisas i föreliggande rapport. I rapporten lämnas inledningsvis en översiktlig beskrivning av den europeiska och svenska postmarknaden varefter utvecklingen under det senaste året redovisas mer i detalj. Rapporten har utarbetats av Mathias Henricson vid PTS enhet för posttillsyn. Stockholm 5 april 2006 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen
Innehåll 1 Sammanfattning...7 2 Situationen i omvärlden...7 2.1 En europeisk liberalisering...7 2.2 Trender på den internationella postmarknaden...8 2.3 Positionering inför framtiden...9 2.4 Slutsatser för den framtida postmarknaden i Sverige...11 3 Den svenska postmarknaden...11 3.1 Brevmarknadens volymutveckling...12 3.2 Marknadsandelar...13 3.3 Utvecklingen på delmarknaderna...14 3.3.1 Sändningar...14 3.3.2 Kontorspost...15 3.3.3 Brevlådepost...16 4 Hinder för marknadstillträde och effektiv konkurrens...16 4.1 Sändningar...16 4.2 Enstaka brev...17 5 Prisutvecklingen...18 5.1 Pristaket för befordran av enstaka försändelse...18 5.2 Enstaka brev...19 5.3 Sändningar...20 5.4 Lokalpost...20 5.5 Postpaket, Företagspaket och Hempaket...21 6 Servicenivån i den samhällsomfattande posttjänsten...21 6.1 Rikstäckande service...21 6.2 Servicenätet...23 6.3 Uppnådda befordringstider...24 6.4 Befolkningens syn på kvaliteten...25 7 Klagomål från allmänheten...25 7.1 Redovisning av klagomål avseende år 2005...26 8 Effekter och regelverkets ändamålsenlighet...28 Post- och telestyrelsen 5
1 Sammanfattning I Post- och telestyrelsens regleringsbrev anges bl.a. de uppgifter som myndigheten har på postområdet. Några av dessa uppgifter är att redogöra för hur det statliga regelverket på området har efterlevts och hur Posten AB har fullgjort sina åtaganden inom den samhällsomfattande posttjänsten. Dessutom skall myndigheten belysa situationen på marknaden och de förändringar som skett under året. Inom den Europeiska unionen har arbetet med att liberalisera postmarknaden fortskridit och Kommissionens bedömning är att det inte finns några skäl att frångå den tidtabell som gäller för förverkligandet en avreglerad europeisk postmarknad år 2009. Medlemsländerna har dock hunnit olika långt i processen och endast Storbritannien har tillkommit till den mycket begränsade grupp länder i vilka monopolet helt har avskaffats. Några större förändringar på den inhemska postmarknaden har inte inträffat under 2005 men PTS konstaterar bl.a. att utvecklingen med något minskande brevvolymer fortskrider. Det är framför allt Posten som står för minskningen medan CityMails volymer i allt väsentligt är oförändrade jämfört med 2004. Post- och telestyrelsen har också redovisat hur Posten AB motsvarar de krav som statsmakten ställt på den samhällsomfattande posttjänsten. Inga prisförändringar har skett under 2005 för de tjänster som omfattas av det s.k. pristaket eftersom konsumentprisindex utveckling inte har medgivit något utrymme för höjningar. Förändringarna inom Postens servicenät har varit få efter den genomgripande omstrukturering som gjordes åren 2001/02. Myndighetens bedömning är att Posten uppfyller statsmakternas krav vad gäller service och kvalitet på tjänsterna. I fråga om andel försändelser som kunnat delas ut påföljande dag, uppfyller Posten som vanligt med god marginal de minimikrav som anges i tillståndsvillkoren. Även övriga postoperatörers efterlevnad av sina tillståndsvillkor bedöms som god och PTS har endast i enstaka fall gjort påpekanden i samband med tillsynsbesök. Utifrån de iakttagelser som PTS har gjort beträffande tillståndet på postmarknaden, bedöms det tillämpliga regelverket uppfylla kravet på ändamålsenlighet 2 Situationen i omvärlden 2.1 En europeisk liberalisering Sedan 1990-talet har framför allt i Europa men också på andra håll i världen åtgärder vidtagits för att öppna brevmarknaden för konkurrens. Sverige har varit ett av de ledande länderna i denna utveckling och avskaffade brevmonopolet Post- och telestyrelsen 7
redan 1993. Förutom Sverige är Finland, Estland 1, Nya Zeeland och Argentina de enda länder som fullt ut avskaffat det lagstadgade monopolet för posttjänster. Från och med den 1 januari 2006 är också Storbritanniens postmarknad öppen för konkurrens utan några legala begränsningar. År 1997 antogs ett EU-direktiv (97/67/EG) som syftar till att det skall finnas en inre marknad även för posttjänster. Från början tillät direktivet att medlemsstaterna undantog befordran av försändelser som vägde högst 350 gram eller hade ett pris som understeg fem gånger normalportot från konkurrens. Från och med den 1 januari 2003 har gränsen för vad som får skyddas av monopol sänkts till brev som väger högst 100 gram eller har ett pris som är lägre än tre gånger normalportot. Den förste januari 2006 sänktes denna gräns till 50 gram eller två och en halv gånger normalportot. EU-kommissionen skall i år också låta utvärdera de konsekvenser som kan följa på att den europeiska postmarknaden öppnas. Leder utvärderingen inte till någon annan slutsats, kan kommissionen därefter föreslå rådet och parlamentet att en inre marknad för posttjänster, utan möjligheter att skydda de nationella postoperatörerna med lagstadgade monopol, blir verklighet 2009. Kommissionen har i en rapport publicerad 2005 konstaterat att det i dagsläget inte finns någon anledning att justera den ursprungliga tidplanen för liberaliseringsprocessen. 2 Beslutade ändringar i lagstiftningen och offentliga uttalanden talar för att postmarknaderna i Nederländerna och Tyskland och kommer att vara fullständigt liberaliserade vid utgången av 2007. En tidigare aviserad fullständig liberalisering av den norska postmarknaden per den 1 januari 2006 har däremot skjutits på framtiden. Tillsammans med de länder som redan fullt ut avskaffat monopolen innebär detta i volym räknat att 60 % av unionens postmarknad kommer att vara fullständigt liberaliserad vid utgången av år 2007. 3 Utöver de exempel på generell liberalisering som nämnts ovan har de flesta EUländer i enlighet med direktivet konkurrensutsatt marknaden för utgående gränsöverskridande post. Effekterna av detta är dock begränsade eftersom inkommande gränsöverskridande post i de flesta länder fortfarande ingår i de av monopol skyddade sektorerna av marknaden. 2.2 Trender på den internationella postmarknaden Brevvolymerna på den europeiska brevmarknaden steg fram till och med år 2000 och har sedan dess varit tämligen konstanta med en svag nedgång. Ett trendbrott som skett är att volymerna inte längre ökar i samma takt som BNP. 4 Sammanlagt beräknades intäkterna från den europeiska postmarknaden år 2002 uppgå till 88 1 Main Developments in the European Postal Sector, wik-consult, 2004, s. 46. 2 Rapport från kommissionen till rådet och europaparlamentet om tillämpningen av postdirektivet, Kom(2005) 102 slutlig, Europeiska gemenskapernas kommission, 2005. 3 Main Developments in the European Postal Sector, wik-consult, 2004, s. 49. 4 Main Developments in the European Postal Sector, wik-consult, 2004, s. 133. 8 Post- och telestyrelsen
miljarder euro, vilket motsvarar 0,9 % av BNP. 5 Brevmarknaden beräknas stå för 59 % av den totala summan. Att volymerna trots ökad konkurrens från bland annat elektroniska kommunikationsformer inte har minskat mer torde bero på att dessa nya kommunikationskanaler också genererar nya postvolymer. Eventuellt kommer denna effekt att avta i takt med att mer och mer administrativ post flyttas över till elektroniska kommunikationskanaler. En stor andel av minskningen av personliga meddelanden har volymmässigt uppvägts av en ökad mängd adresserad och oadresserad direktreklam samt annan marknadskommunikation. Minskade brevvolymer innebär i sig inte något omedelbart hot mot den traditionella brevbäringen men påverkar möjligheten att bedriva verksamheten med bibehållen lönsamhet om man inte kan anpassa såväl inriktning som kostnader och priser på de tjänster som man erbjuder, till de ändrade omständigheterna. Ny teknik har lett till stora rationaliseringar i posthanteringen. Införandet av ny teknik i sorteringsledet har möjliggjort en ökad övergång till maskinsortering med ökad produktivitet som följd. Förnyelsen av maskinparken är en pågående process i de flesta länder och skall ses som en nödvändig förutsättning för att kunna behålla konkurrenskraften på en fullt liberaliserad marknad. Möjligheten att framställa stora mängder brev på distans, så kallad hybridpost, har bland annat betydelse för fenomenet remailing. Remailing går ut på att försändelser skickas en annan väg än vad som är naturligt därför att de s.k. terminalavgifterna är utformade på så sätt att det blir lönsamt med en omväg. Med terminalavgifter avses den avtalsenliga ersättning postoperatörerna erlägger till varandra för vidarebefordran av internationell post. Eftersom portot tillfaller postoperatören i avsändarlandet måste denne betala operatören i mottagarlandet för att få försändelsen utdelad där. Att det kan vara lönsamt med en omväg sammanhänger med asymetrier i terminalavgiftssystemet och bristande koppling mellan avgifterna och de verkliga kostnaderna. Ett annat fenomen som delvis hänger samman med terminalavgiftssystemets utformning är så kallade Extra-territorial offices of exchange (ETOE:s). Dessa kan kortfattat beskrivas som utväxlingspostkontor för behandling av utgående post som en operatör med säte i ett land etablerar i ett annat land för effektivare hantering av utgående volymer till det egna landet och/eller till andra länder. Svenska Posten har flera sådana kontor och bidrar på så sätt till konkurrens och effektiviseringar inom detta segment av postmarknaden eftersom förekomsten av ETOE:s visar att de tillgodoser ett kundbehov i de länder där de finns. 2.3 Positionering inför framtiden Den internationella postmarknaden genomgår stora förändringar, främst inom paketmarknaden. De stora postoperatörerna ser den framtida marknaden som 5 Main Developments in the European Postal Sector, wik-consult, 2004, s. 25. Post- och telestyrelsen 9
global och har sedan senare hälften av 1990-talet i högt tempo etablerat sig på nya marknader. Att det är just på paketmarknaden som de flesta affärerna har gjorts torde bero på att den marknaden inte har varit lika reglerad som brevmarknaden, att det finns fler små aktörer som kan köpas upp, att paket inte kräver samma nätinvesteringar som brev och att det på lång sikt kan antas att logistik har en större intjänandepotential. Detta har lett till ett stort antal företagsförvärv i branschen vilket är en utveckling som fortgår. Analytiker har tidigare förutsagt att den internationella postmarknaden i framtiden kommer att kännetecknas av en struktur i fyra nivåer 6, ett fåtal transnationella aktörer, några regionala aktörer, ett stort antal nationella aktörer och många små, lokala företag. Bland de transnationella aktörerna förväntades tyska Deutsche Post, nederländska TPG samt eventuellt franska La Poste och brittiska Royal Mail befinna sig. Kännetecknande för dessa är att de sedan tidigare har ett varierat serviceutbud, mycket stora hemmamarknader och stark finansiell uthållighet. Svenska Posten ansågs p.g.a. av den svenska marknadens storlek ha begränsade möjligheter att bli en transnationell aktör. Istället bedömdes det troligt att Posten skulle bli en ledande regional aktör i Östersjöområdet. Tack vare att Posten tillhör de mest effektiva postoperatörerna med en lönsam kärnverksamhet och dessutom tidigt konkurrensutsattes, syntes förutsättningarna för en sådan utveckling goda. Det har visat sig att de förutsägelser som gjorts om hur postmarknaden skulle utvecklas i princip har infriats. Dock har Posten frångått den tidigare strategin för en expansion i Östersjöområdet. Emellertid har utvecklingstakten inte varit särskilt hög på den europeiska postmarknaden vilket innebär att de prognoser som kan göras idag i stort sett blir framskrivningar av vad som tidigare har förutspåtts. Det finns därför fortfarande anledning att förmoda att många av de tidigare postverken sannolikt inte kommer att växa internationellt utan istället kommer att fortsätta som nationella aktörer. Det gäller framför allt dem som har valt att passivt försöka skydda sin hemmamarknad istället för att agera proaktivt. Dessa företag har sällan den effektivitet som behövs för att kunna konkurrera internationellt. De kan även komma att bli uppköpta av en transnationell eller regional aktör. I flera länder förbereds privatiseringar av de tidigare nationella postverken. I många fall har operatörer från andra länder då visat intresse för att köpa in sig i dessa företag. Ett exempel på dessa företag är danska Posten som dels har privatiserats till 25% och dels köpt en del av belgiska Posten. När postmarknaderna i EU:s medlemsländer öppnas fullständigt för konkurrens, kommer antagligen ett antal små lokala aktörer att växa fram. Dessa kan genom flexibel organisation och närhet till kunderna erbjuda tjänster med mervärde inom en viss nisch, eventuellt som underleverantör till större aktörer. Denna typ av små lokalpostföretag finns redan i Sverige och många av dessa erbjuder en differentierad merservice, exempelvis hämta-/lämnaservice, frankering, sortering etc. till sina kunder. Däremot har de ännu inte utnyttjats som underleverantör till 6 K. Möller Hansen & P.A. Hallberg (PricewaterhouseCoopers), The current and future use of mergers, acquisitions, joint ventures and strategic alliances in the European Postal Industry, Paper presented at the Seventh Conference on Postal and Delivery Economics: Current Directions in Postal Reform, June 23-26, 1999, Sintra, Portugal. 10 Post- och telestyrelsen
Posten utan alltid setts som konkurrenter. Det är dock inte helt osannolikt att Posten i framtiden kan komma att välja samarbetslösningar på vissa orter. I Nederländerna har privata intressen byggt upp ett alternativt rikstäckande nät vilket underlättas av de geografiska förhållandena i landet. Beroende just på skillnaderna i geografiska förhållanden är det inte troligt att vi får se en motsvarande utveckling i Sverige. 2.4 Slutsatser för den framtida postmarknaden i Sverige Det finns fortfarande ingenting som talar för att Postens dominerande ställning på den svenska brevmarknaden kommer att rubbas. De lokala operatörerna är alltför små för att utgöra något reellt hot mot Posten. CityMail Sweden AB (CityMail) täcker numera närmare 40% av alla adresser i landet. Det finns anledning att anta att om CityMail nämnvärt skall kunna öka sin marknadsandel så måste verksamheten expandera geografiskt vilket är en utveckling som inte kan uteslutas. Så länge Posten har en kostnadseffektiv och säker distribution är det emellertid inte troligt att någon annan aktör kommer att etablera sig på den svenska marknaden på ett sätt som kräver ett så finmaskigt distributionsnät som rikstäckande brevbefordran förutsätter. Relationen mellan Posten och CityMail präglas av konkurrens på vissa delmarknader. Utan att utgöra något direkt hot mot Posten kan CityMail komma att fortsätta stärka sin position något på marknaden och kanske också bredda sin verksamhet genom att erbjuda delvis nya tjänster. Den verksamhet som bedrivs av lokalpostföretagen är fortfarande förhållandevis sårbar. Dessa företags finansiella uthållighet är mycket begränsad vilket innebär att även mycket små rubbningar av marknadsförutsättningarna kan äventyra deras existens. Det är därför fortfarande svårt att uttala sig om de långsiktiga förutsättningarna för denna del av den svenska postbranschen. Att tillhandahålla differentierad merservice är sannolikt ett viktigt konkurrensmedel för dem. På paketmarknaden är bilden något mer komplicerad. De internationella aktörernas expansion idag är inriktad på att införliva redan existerande verksamheter genom uppköp eller allianser. Detta gäller särskilt paket- och expressföretag. Hård konkurrens finns redan idag från exempelvis UPS och andra expressföretags sida samt från Deutsche Post. Det är sannolikt att denna konkurrens kommer att hårdna ytterligare. Noteras bör dock att Posten alltjämt är den dominerande aktören på paketmarknaden. Postens marknadsandel för företagspaket uppgår till 70% och är avsevärt högre på privatmarknaden. 3 Den svenska postmarknaden Med en marknad för adresserade brevförsändelser utan någon form av lagstadgat monopol sedan 1993 intar Sverige en närmast unik position i världen. Enkelt uttryckt kan sägas att Sverige redan då genomförde det som EU har som mål att få till stånd senast 2009. Post- och telestyrelsen 11
Den svenska brevmarknaden är en mycket diversifierad marknad. Kunderna omfattar alla typer av aktörer, från hushåll som köper ett fåtal frimärken per år till storkunder som banker, försäkringsbolag och myndigheter som årligen skickar miljontals försändelser. För att på bästa sätt beskriva denna marknad delas den i detta kapitel upp i tre delmarknader. Sändningar (serier av försändelser med samma format och vikt som vanligtvis produceras industriellt och med hjälp av datorstöd). Kontorspost (post som normalt frankeras i frankeringsmaskin och vanligtvis distribueras som enstaka försändelser). Övriga enstaka försändelser, s.k. brevlådepost (post som postas i brevlåda - vanligtvis frankerad med frimärken - och distribueras som enstaka försändelser). 3.1 Brevmarknadens volymutveckling Den svenska brevmarknaden 7 uppvisade en kraftig tillväxt under perioden 1970-1990. Med en stadig och kraftig ökningstakt nära nog fördubblades volymen under tjugoårsperioden, från 1,6 miljarder försändelser till 3,0 miljarder 8. Perioden 1993 2005 uppvisade marknaden tämligen stabila volymer på omkring 3,3 miljarder försändelser, dock med en nedåtgående trend på i genomsnitt 1,25% per år under åren 2001-2005. Med tanke på den mycket kraftiga tillväxtperioden 1970 1990, betecknar PTS denna senare tillbakagång som måttlig från ett historiskt mycket högt läge. Dagens brev utgör primärt en kanal för information från företag till hushåll. Enligt de beräkningar som gjorts för tidigare år, betalade företagen porto för drygt 95% av det totala antalet brev medan hushållens andel var mindre än 5%. År 2005 befordrades enligt PTS statistik totalt 3.214.310.000 adresserade försändelser av de svenska postoperatörerna. Det verkar som om omfattningen på volymminskningen åter börjar accelerera något efter den förhållandevis måttliga minskning som noterades mellan 2003 och 2004. Nedanstående tabell visar hur brevvolymerna har utvecklats under perioden 2000 2005. Tabell 2.1 Antal försändelser År Antal miljoner försändelser Index 2000 3 426,3 100 2001 3 334,7 97,3 7 Adresserade inrikes försändelser upp till två kilo, exklusive paket. 8 Enligt Postens årsredovisning 1997. 12 Post- och telestyrelsen
2002 3 302,8 96,4 2003 3 267,2 95,4 2004 3 257,7 95,1 2005 3 214,3 93,8 Källa: PTS operatörsstatistik 3.2 Marknadsandelar Den 31 december 2005 fanns i Sverige 36 postoperatörer, som med några enstaka undantag aktivt bedriver postverksamhet. De sista åren har detta antal varit ganska konstant. Som mest fanns år 1997 mer än 100 postoperatörer med tillstånd, men antalet har sedan dess minskat. Vid årsskiftet 1999/2000 hade 64 företag tillstånd att bedriva postverksamhet. Posten AB har en särställning på den svenska postmarknaden dels beroende på sin dominans och dels beroende på att bolaget har ålagts att tillhandahålla de s.k. samhällsomfattande tjänsterna på postområdet. Av de privata postoperatörerna är CityMail det i särklass största företaget. I början av varje år infordrar PTS uppgifter om hur många brev som respektive postoperatör befordrade året innan. Dessa uppgifter läggs till grund för årsavgiften till PTS men ger också en bild av företagens andel av marknaden. Senast tillgängliga uppgifter gäller 2005. Det bör understrykas att uppgifterna avser endast adresserade försändelser under två kg. med andra ord, den typ av försändelser som enligt postlagens definition (3 1993:1684) är underkastad tillståndsplikt. Följande uppgifter har rapporterats (uppgifterna för 2004 inom parentes): Tabell 2.2 Marknadsandelar Operatör Antal försändelser (miljoner) Andel av försändelserna Posten 2 949,7 (2 995,5) 91,77% (91,95%) CityMail* 253,7 (251,0) 7,89% (7,70%) Övriga 10,9 (11,2) 0,34% (0,34%) Summa 3 214,3 (3 257,7) 100% (100%) * Inkluderar även Optimail och Mail Company Sweden Jämfört med 2004 år har det totala antalet rapporterade adresserade försändelser minskat från 3.257,7 miljoner till 3.214,3 eller med ca 0,13 procentenheter. Postens volymer har minskat med 1,5 procentenheter och hamnar för andra året i rad under 3 miljarder försändelser. CityMails volymer har under året ökat med Post- och telestyrelsen 13
nästan 1,1 procentenheter. Postens andel av marknaden har minskat med 0,18 procentenheter medan CityMail marknadsandel har ökat med 0,37 procentenheter. Övriga privata operatörers marknadsandel är i stort sett oförändrad. 3.3 Utvecklingen på delmarknaderna Med ledning av de beräkningar som PTS gjort för tidigare år, är uppskattningen att volymerna på den inrikes brevmarknaden till drygt 70% utgörs av sändningar och att ca 20% utgörs av så kallad kontorspost. Brevlådepostens andel understiger därmed 10%. 3.3.1 Sändningar Marknadssegmentet sändningar består av post i form av serier av försändelser med samma format och vikt som vanligtvis produceras industriellt och med hjälp av datorstöd. Under förutsättning att avsändaren kommer upp i den kostnadsbesparande volym som krävs av postoperatören för att det skall klassas som sändning, kan avsändaren få avsevärda rabatter jämfört med portot för enstaka försändelser. PTS har ingen egen prognos för den framtida volymutvecklingen för segmentet. De viktigaste volymdrivarna torde vara landets allmänna ekonomiska konjunkturutveckling, utvecklingen inom övriga kanaler för marknadskommunikation och då speciellt inom området för elektronisk kommunikation samt fortsatta avregleringar och effekter av redan genomförda avregleringar inom områden som telekom, energi och sparande. Även operatörernas förmåga att ta fram nya kundlösningar och attraktiva priser påverkar utvecklingen för hela brevmarknaden. Vid en blick framåt rörande de administrativa sändningarna vill PTS peka på ett kommande hot mot växande volymer. Efter kontakter med expertis inom området e-fakturor (elektroniska fakturor) är det PTS bedömning att e-fakturan till privatpersoner mycket väl kan komma att uppvisa en stor volymökning under de närmaste åren. PTS har utifrån sin årliga Temoundersökning konstaterat att befolkningens betalning av fakturor via Internet 2004 passerat olika slags gireringar i popularitet och blivit det vanligaste sättet för hushållen att betala sina räkningar. I 2006 års undersökning 9 angav 54% av de svarande att de oftast betalar sina räkningar via Internet. Däremot sker den stora majoriteten av faktureringar fortfarande via fysiska brev. Ett annat exempel på att den elektroniska kommunikationen tar volymer från brevmarknaden är att enligt Skatteverkets uppgift valde år 2005 drygt 2,1 miljon svenskar att göra sina deklarationer elektroniskt med hjälp av Internet, telefon eller SMS 10. På marknaden för sändningar är Posten och CityMail i praktiken de enda konkurrenterna. CityMails utdelningsverksamhet är geografiskt begränsad till 9 PTS årliga Temoundersökning, Befolkningens post- och kassavanor PTS-ER-2006:13 10 Skatteverket: pressmeddelande 2005-05-03 14 Post- och telestyrelsen
Storstockholm, Göteborg med sex kringliggande kommuner och Malmö med elva kringliggande kommuner samt Gotland. I dessa områden finns omkring 40 % av Sveriges adressater och CityMail innehar c.a. 12% av volymen på den totala sändningsmarknaden. När det gäller övernattbefordrade sändningar är Posten den helt dominerande aktören. Sedan 1993 har utvecklingen inom stora delar av sändningssegmentet karaktäriserats av hård konkurrens mellan Posten och framför allt CityMail. Konkurrens har främst skett med priset och PTS kan inte utesluta att konkurrensen lett till prisnivåer som tidvis medfört negativa rörelsemarginaler för operatörerna. Exempelvis var år 2004 det första året någonsin som CityMail visade ett positivt helårsresultat. PTS anser att de stora postkunderna är och har varit de största vinnarna till följd av konkurrensen. I ett försök att uppskatta storleken på vinsterna, i form av kostnadsbesparingar hos de stora kunderna, har PTS antagit att rabattsatsen för de konkurrensutsatta ekonomibrevsändningarna, i ett läge utan någon konkurrens, skulle ligga på samma nivå som för de ej konkurrensutsatta a-brevsändningarna. Vid detta antagande skulle storkunden statens ekonomibrev kosta drygt en krona mer än enligt dagens statliga ramavtal. Om detta är representativt för övriga storkunder och deras volymer överstiger hälften av sändningsvolymen skulle den totala besparingen per år bli i storleksordningen en miljard kronor. Besparingen för övriga kunder på sändningsmarknaden för vilka prissättningen antas följa listpriset, vilket innebär att de inte erhåller några ytterligare individuella rabatter utöver vad som framgår av den offentliga prislistan, kan beräknas genom antagandet att sändningsrabatten för ekonomibrevsändningar utan konkurrens skulle ligga på samma nivå som dagens verkliga rabattsats för a-brevsändningar. Eftersom rabattsatserna idag är omkring tio procentenheter högre för ekonomibrevsändningar, kan ytterligare en möjlig besparing på ett antal hundra miljoner kronor per år beräknas. Under denna period av hård priskonkurrens inom marknaden för sändningar har priset på enstaka försändelser stigit med omkring 50% (exklusive moms) sedan 1993. 3.3.2 Kontorspost Segmentet kontorspost omfattar normalt post som frankeras i frankeringsmaskin och distribueras som enstaka försändelser. Avsändarens volymer uppfyller inte de kriterier som krävs av postoperatörerna för att försändelserna skall klassas som sändningar och kan därför inte åtnjuta de rabatter som erbjuds kunder med större volymer post. Priset för kontorspost har sedan 1993 ökat väsentligt snabbare än KPI och kontorspost är som nämnts tidigare det näst största segmentet på brevmarknaden med omkring 20% av den betalda/fakturerade volymen. När det gäller rikstäckande kontorspost har Posten i praktiken monopol på denna typ av försändelser. CityMail förmedlar årligen omkring tre miljoner osorterade enstaka försändelser som genererats av OptiMail och på lokal nivå utgörs konkurrensen av ett trettiotal postoperatörer som delar ut omkring 11 miljoner försändelser. Post- och telestyrelsen 15
Produkterna utgörs av adresserade försändelser inneslutna i kuvert eller annat omslag med den maximala vikten två kg, där vykort, brevkort och liknande försändelser jämställs med brev. Kontorsposten består framför allt av enstaka försändelser som skickas från företag och andra organisationer till hushåll och företag enligt tre olika typer av betalningssätt: Frankostämplat betalas i förskott. Frankering med frimärke och köp av förfrankerad försändelse, s.k. helsak, betalas vanligen kontant. Porto betalt betalas mot faktura. Valt betalningssätt påverkar priset per försändelse men inte försändelsernas fysiska befordran. Frankostämplat och porto betalt har något lägre pris än det frimärkta brevet. Frimärket används framför allt av hushåll och mindre företag, medan frankostämpling och porto betalt är vanligt hos större kunder. Gemensamt för alla betalningssätt är att priserna höjs enligt en vikttrappa med tillägg för skrymmande försändelser. 3.3.3 Brevlådepost Brevlådepost är post som postas i brevlåda vanligtvis frankerad med frimärken och distribueras som enstaka försändelser. Segmentet är det minsta inom brevmarknaden med mellan 5 och 10% av alla fakturerade/betalda brevförsändelser, beroende bl.a. på hur flödet av produkten Svarspost klassificeras och storleken på den antagna hushållsandelen av totala antalet försålda frimärken. Posten har i praktiken monopol på all rikstäckande brevlådepost. När det gäller lokal befordran av post möter Posten konkurrens från ett 30-tal privata postföretag. Eftersom det har visat sig vara mycket arbetsamt att etablera sig som postoperatör i liten skala har, allteftersom arbetsmarknadsläget förbättrats, ett antal av de mindre entreprenörerna lagt ner sin verksamhet. Under 2005 har PTS endast handlagt en ansökan om tillstånd som avslogs eftersom bedömningen var att det inte rörde sig om postverksamhet enligt lagens mening. Inget tillstånd har heller återkallats under föregående år. 4 Hinder för marknadstillträde och effektiv konkurrens 4.1 Sändningar Inom marknaden för sändningar finns två större operatörer, Posten och CityMail. Den senare delar dock bara ut post i delar av landet. I CityMails utdelningsområde finns, som tidigare nämnts, omkring 40% av adressaterna. 16 Post- och telestyrelsen
Inom marknadssegmentet för sändningar finns i princip inga formella hinder för marknadstillträde. Dock innebär det stora investeringar om ytterligare någon operatör skulle vilja etablera sig på marknaden eftersom det kräver ett vittförgrenat distributionsnät. De stora investeringarna talar emot att eventuella nya operatörer har någon större geografisk täckning i inledningsskedet. Det är därför av största vikt att konkurrenslagstiftningen hindrar den dominerande aktören att tillämpa en mot den potentielle konkurrenten riktad otillbörlig selektiv geografisk prissättning. Genom sin storlek och finansiella styrka har den dominerande aktören goda möjligheter att uthålligt eliminera eventuell konkurrens genom otillbörlig korssubventionering mellan konkurrensutsatta och ickekonkurrensutsatta delar av marknaden. Inte heller på marknaden för gränsöverskridande post finns några formella hinder för marknadstillträde. Ett problem som dock har uppstått är hur man skall hantera returer av sådan post som skall åter till avsändaren och har befordrats från Sverige med annan operatör än Posten. Enligt nu gällande överenskommelser inkluderas returhanteringen i terminalavgiften, vilket kan vara en rimlig ordning om det bara finns en operatör i varje land men blir felaktigt när flera operatörer exporterar post från samma land. En möjlig ordning för att lösa detta problem vore att även returhanteringen prissätts på grundval av kostnaderna för att på så sätt ersätta den som utför returhanteringen. Ett annat hinder för en fungerande marknad inom området för gränsöverskridande post är olika länders inställning till så kallade ETOE:s. Då ETOE:s på många håll ses som ett hot mot den samhällsomfattande posttjänsten motarbetar flera betydande länder ETOE:s, framför allt genom att neka etableringen av sådana kontor i det egna landet och genom att som mottagarland vägra befatta sig med post från sådana kontor på de villkor som följer av UPU:s regler och då särskilt terminalavgiftssystemet. Vid den senaste Världspostkongressen lade Sverige tillsammans med flera andra europeiska länder fram ett förslag som avsåg att undanröja de hinder som på detta sätt skapats för ETOE:s. Ett motförslag röstades emellertid igenom vilket innebär att det framdeles är mottagarlandet som får avgöra om post från ETOE:s skall behandlas enligt UPU:s regler. Vidare måste medgivande begäras i etableringslandet innan ETOE:s upprättas. Brittiska Royal Mail deklarerade att man från den 1 januari 2005 skulle komma att betrakta gränsöverskridande post som inkommer från ETOE:s som s.k. kommersiell post som inte kommer att behandlas enligt UPU-fördragen. För Postens del har detta inneburit att post till Storbritannien som av praktiska skäl sänds via dess ETOE i Köpenhamn, i stället sänds från Malmö. Även för Posten Norge innebär detta att man inte kan sända utgående post på UPU-papper till Storbritannien via sitt ETOE i Malmö. De långsiktiga konsekvenserna av kongressbeslutet är svåra att överblicka men troligtvis kommer det att leda till en logistiskt mindre effektiv behandling av post och minskade möjligheter till konkurrens inom marknaden för gränsöverskridande post. 4.2 Enstaka brev För rikstäckande befordran av enstaka brev är Posten i praktiken den enda operatören på marknaden. PTS bedömning är att det inte är troligt att fler Post- och telestyrelsen 17
operatörer kommer att etablera sig inom detta segment av marknaden eftersom kostnaderna för att bygga lämplig infrastruktur för insamling, sortering och utdelning är högst betydande. På marknaden för lokal befordran av enstaka brev är förutsättningarna för konkurrens betydligt bättre. Posten uppskattar att omkring 15% av all post utgörs av så kallad lokal post. På delmarknaden för enstaka brev finns drygt 30 privata aktiva postoperatörer av vilka de flesta är mycket små och lokala. Totalt utgör dessa operatörers verksamhet 0,34% av det totala antalet befordrade brev. De formella hindren för marknadstillträde är väldigt låga. Att etablera sig på marknaden kräver däremot en tämligen stor arbetsinsats vilket lett till att många tidigare operatörer har lämnat marknaden. Dock finns ett antal väl etablerade lokala postföretag på marknaden med stabila eller växande volymer. Erfarenheten visar att de flesta av lokalpostföretagen etableras i mindre städer eller orter med inte allt för stora kringliggande landsbygdsområden. Det förekommer även i viss utsträckning att lokalpostföretag på närliggande orter samverkar genom att byta post med varandra. Många lokala operatörer använder även Posten för att befordra brev utanför det egna utdelningsområdet. Det finns inga säkra uppgifter på hur stor del av respektive lokal marknad som dessa små företag har. På några orter torde de emellertid ha varit förhållandevis framgångsrika och tillskansat sig en betydande del av lokalposten inom det aktuella verksamhetsområdet. Trots dessa ofta ganska framgångsrika uppstickare kan Postens marknadsandel inom segmentet enstaka brev uppskattas till omkring 99%. Ett gemensamt utnyttjande av postoperatörernas distributionsnät kan vara ett sätt för att i framtiden åstadkomma en rikstäckande konkurrens på postmarknaden. Det största potentiella hotet mot lokalpostföretagen är att reglerna om enhetliga priser för den samhällsomfattande posttjänsten på något sätt skulle urholkas. Om så blir fallet skulle Posten kunna erbjuda omotiverat mycket lägre priser för vissa nyckelkunder på de orter där det finns konkurrens från lokalpostföretag i syfte att eliminera den uppkomna konkurrensen. 5 Prisutvecklingen 5.1 Pristaket för befordran av enstaka försändelse Enligt 9 postförordningen (1993:1709) skall den som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst, d.v.s. Posten, inte höja priset för inrikes befordran av enstaka försändelser som väger högst 500 gram mer än förändringen i konsumentprisindex mellan juli närmast föregående år och juli året dessförinnan. Från och med den 1 januari 2003 höjdes portot för ett 20-gramsbrev från 5 kr till 5,50 kr och denna höjning fick motsvarande genomslag i viktklasserna upp till 2 kilo. I en rapport, Uppföljning och utvärdering av prisregleringen för vissa posttjänster (PTS-ER-2002:7), konstaterade PTS bl.a. att det skyddsintresse som låg bakom införande av de aktuella bestämmelserna kvarstår och att det därmed föreligger behov av fortsatt prisreglering. För att bättre leva upp till EU- 18 Post- och telestyrelsen
direktivets krav på kostnadsbaserade priser kan det enligt PTS finnas anledning att modifiera pristakets konstruktion så att Postens kostnadsutveckling i högre grad beaktas. PTS expert i Post- och kassaserviceutredningen har även i ett särskilt yttrande till utredningens slutbetänkande lyft fram det fortsatt relevanta skyddsintresset. Detta yttrande avlämnades tillsammans med Glesbygdsverkets och Konsumentverkets experter i utredningen. 5.2 Enstaka brev Priserna för befordran av frimärkta enstaka brev har inte förändrats under år 2005 då prishöjningar inte har medgetts enligt gällande pristak. Förutsättningarna för skrymmetillägg och tilläggstjänster, såsom, expressbrev, rekommenderade brev och postförskott har ändrats vilket gör det svårt att göra en prisjämförelse mot tidigare år. Inga prishöjningar har genomförts för frimärkta utrikesbrev. Posten har från och med 1 mars år 2005 genomfört prishöjningar mellan 2 2,6% för enstaka brev 1:a klass, ekonomi, kommun- och föreningsbrev för tjänsterna porto betalt och frankostämpling. Postens förklaring till prishöjningen för försändelser som frankeras med frankeringsmaskin är borttagandet av den s.k. credit-lock rabatten om 2%. PTS har uppmärksammat Posten på att höjningen av porto betalt 2005 gjordes utöver pristakets ram, d.v.s. med ett större belopp än det som medges av förändringen av konsumentprisindex. Prishöjningen av porto betalt 2005 grundar sig på ett missförstånd om vilka tjänster som ingår i pristaksbestämmelsen. PTS har i en skrivelse till Posten den 7 mars 2000 och i rapporterna Uppföljning och utvärdering av pristaksregleringen för vissa posttjänster (PTS-ER-2002:7) och Nio år med Postlagen en utvärdering (PTS-ER-2003:7) uttryckt uppfattningen att pristaket omfattar samtliga betalningssätt: frimärkt, franko och porto betalt. PTS har samtidigt angett att myndigheten vid sin uppföljning av pristaket bedömt att endast frimärkta och frankostämplade försändelser bör omfattas av de aktuella bestämmelserna. Avsikten var att markera att frimärkt och franko hade prioriterats i uppföljningen av pristaket då kunder som använder dessa betalningssätt kan ha ett större skyddsbehov. De kunder som använder sig av portobetalt skiljer sig nämligen från övriga kundgrupper eftersom de huvudsakligen är storkunder med bättre förhandlingsposition och större möjlighet att använda andra operatörer. PTS har genom denna otydlighet gett Posten utrymme för tolkningen att det fanns ett större utrymme för prishöjning än vad som var fallet för tjänsten porto betalt. Vid den framtida uppföljningen kommer PTS att behandla denna höjning av porto betalt på samma sätt som en avrundning till närmast högre femtiotal öre. Det innebär att utrymmet för prisökning skall minskas med den del av tidigare höjningar som överstiger förändringen i konsumentprisindex. Post- och telestyrelsen 19
5.3 Sändningar År 2005 höjdes Postens listpris för första klass och ekonomi med omkring 2,5%. Vad som hände med Postens individuella rabatter 11 är svårt att svara på men en indikation på hur dessa är utformade för storkunder ges av det ramavtal som löper mellan Posten och staten 12. För en ekonomibrevsändning riks om 10.000 brev à 20 gram gav ramavtalet 2005 en individuell rabatt på 26% medan rabatten för en osorterad 1-a klassbrevsändning om 1.000 brev à 20 gram uppgick till omkring 5%. För åtminstone större sändningar finns en trend att lägga ut volymen på flera operatörer. Ofta svarar det företag som trycker, adresserar och kuverterar utskicket för att välja den för avsändaren mest kostnadseffektiva mixen av operatörer. Postens pris för Posttidningar höjdes med 4% för övernattbefordran (både riks och storstad) och 3 respektive 4% vid riks respektive storstad B-postbefordran. Postens prissättning av ADR (Adresserad direktreklam) varierar för produkterna Standard respektive Budget beroende på när under månaden utskicket äger rum (högtrafik respektive normaltrafik) sedan år 2004. PTS konstaterar listprisförändringar för samtliga ADR-produkter är ca 3%. Vad gäller priset för Postens utrikes brevsändningar har relativt stora prisökningar noterats men jämförelse med tidigare år är svår att göra eftersom förutsättningarna för maximått och högsta vikt har ändrats från 2004. 5.4 Lokalpost En genomgång av de lokala postoperatörernas porton för år 2005 visar att prissättningen varierar kraftigt, detta gäller både A- och B-post. Lokalportot för ett 20-grams A-brev varierar mellan 3 kronor och 4,50 kronor och variationerna synes inte ha någon koppling till var i landet postoperatörerna verkar. Det genomsnittliga lokalportot för 2005, beräknat på 25 lokala postoperatörers priser, uppgick till 3,76 kronor vilket är en svag ökning (0,8%) jämfört med 2004. Under perioden 1999 2005 har lokalpostföretagens porto i genomsnitt stigit med 18%. Jämfört med Postens rikspris för enstaka A-brev (5,50 kr) är det genomsnittliga lokalportot 1,74 kronor lägre, eller drygt 30% lägre. Vid en jämförelse med Postens porto för daglig A-post inom kommun för tjänsten Porto betalt (minst 250 försändelser per inlämning) är de privata operatörernas lokala genomsnittsporto 65 öre lägre (15%) för 20-gramsbrevet. Prisskillnaden mellan Postens ovan nämnda tjänster och det genomsnittliga lokalportot har varit relativt konstant under perioden 1999-2005. 11 Individuell rabatt är den rabatt som erhålls utöver den inbyggda rabatt i förhållande till enstaka försändelser som finns i Postens prislista för sändningar. 12 Ramavtal RSV-11329-01/840-8 med giltighetstid 2003-04-01 till 2006-03-31 20 Post- och telestyrelsen
5.5 Postpaket, Företagspaket och Hempaket PTS har gjort en genomgång av pris- och villkorsändringarna gällande Postens pakettjänster under perioden 1 januari 2004 1 mars 2005. Priset för pakettjänsterna Postpaket och Företagspaket har enligt bruttoprislistan i genomsnitt höjts med 4% i samtliga viktklasser med undantag av Företagspaket 9:00 där priset inte har höjts. Bruttoprislistan skiljer sig åt för kontantkunder respektive avtalskunder. Därutöver förekommer det individuella prisjusteringar för kunder med avtal som PTS inte närmare tagit del av. Prisökningarna är jämnt fördelade mellan viktklasserna för både kontantbetalande kunder och avtalskunder. Från och med 1 mars 2005 betalade en kontantkund 120 kronor för att skicka ett trekilos Postpaket vilket är 16% mer än vad en avtalskund betalade för samma tjänst. Priset för tjänsten Hempaket har i genomsnitt ökat med 3% för kontant betalande kunder och med 4% för avtalskunder. Efter denna prisökning betalade en kontantkund 225 kr för ett 3 kg vilket är 6% högre än för motsvarande tjänst för avtalskunder. 6 Servicenivån i den samhällsomfattande posttjänsten Posten är enligt sina tillståndsvillkor skyldig att tillhandahålla en daglig och rikstäckande postservice. Denna service tillhandhålls i tätorter genom utdelning med Postens egna brevbärare och ett nät av serviceställen som till stora delar drivs på entreprenad av olika ombud. På landsbygden tillhandahålls servicen till stor del genom lantbrevbäringen. Denna service omfattar ofta såväl post- som kassaservice. 6.1 Rikstäckande service Enligt tillståndsvillkoren skall Posten tillhandahålla daglig service till alla hushåll, företag och organisationer. Alla mottagare skall i normalfallet ha tillgång till postutdelning fem dagar i veckan. Undantag från den dagliga utdelningen har dock medgetts för ett antal avlägset belägna hushåll. Dessa får i stället sin post två till fyra dagar i veckan med postväska eller lantbrevbärare. År 2005 saknade 1.118 hushåll daglig postutdelning. Nedanstående tabell visar hur antalet hushåll som saknar daglig postutdelning har förändrats under de senaste 15 åren. Post- och telestyrelsen 21
Tabell 5.1 Antal hushåll utan daglig postutdelning År Antal hushåll 1990 1 594 1996 1 209 2000 1 154 2002 1 187 2004 1 119 2005 1 118 Antalet hushåll utan daglig postutdelning har minskat markant sedan början av 1990-talet för att nu ligga på en ganska stabil nivå. PTS bedömer att den marginella ökningen mellan år 2000 och år 2002 troligen beror på bättre underlag i redovisningen. De hushåll som saknar daglig postutdelning finns på sammanlagt 101 postorter i 12 av Postens 15 leveransområden. På endast 26 av dessa postorter saknar fler än tio hushåll den aktuella servicen. En stor majoritet av de hushåll som saknar daglig postutdelning finns i skärgårdarna och i fjällområdena där avstånden och de bristande kommunikationerna väsentligt försvårar daglig service. Den tydliga nedgången, sedan år 1990, av antalet hushåll som saknar service fem dagar i veckan torde till stor del bero på befolkningsförändringar i de aktuella områdena. Lantbrevbäringen är en viktig form av service för boende och företag utanför tätorterna. Lantbrevbäraren kan närmast liknas vid ett litet mobilt postkontor. Postens nuvarande struktur för lantbrevbäringen och den policy som styr denna har i princip varit den samma sedan tidigt 1960-tal. Totalt betjänas drygt 730.000 hushåll i Sverige av lantbrevbärare, dessa hushåll är fördelade på knappt 2.500 lantbrevbärarlinjer. Förutom att dela ut post tillhandahåller de även service i form av hämtning och lämning av brev och paket med möjlighet till vissa tilläggstjänster. Det finns i dagsläget inga detaljerade sammanställda uppgifter om i vilka områden hushållen med lantbrevbäring finns. Det är emellertid klart att det främst är i områden med långa avstånd till fasta serviceställen som hushållen betjänas med lantbrevbäring. Under 2005 har PTS utfärdat allmänna råd (PTSFS 2005:5) för hur utdelningsservicen skall tillhandahållas inom ramen för den samhällsomfattande tjänsten. En viktig förändring är att myndigheten nu reglerar utdelningsservicens närmare utformning istället för att det som tidigare var Postens egen policy som avgjorde. Numera i enlighet med PTS allmänna råd för Postens utdelningsservice i glesbygd, får många kunder sin post utdelad vid en lådsamling på ett visst avstånd från 22 Post- och telestyrelsen
bostaden. Kunden har emellertid möjlighet att beställa viss service till bostaden en eller två gånger per vecka. De kunder som bor mer än 1 kilometer från sin postlåda har dock inte denna möjlighet. Detta gör att kunden då måste passa brevbäraren vid postlådan för att kunna utföra ärenden hos lantbrevbäraren. Äldre och funktionshindrade kan via PTS upphandling av vissa posttjänster få posten utdelad vid bostaden även om de bor långt från lantbrevbärarens ordinarie färdväg. Totalt omfattar denna upphandling 1.664 hushåll år 2005, därutöver betalar omkring 1 000 kunder själva för så kallad utsträckt lantbrevbärarservice och får därigenom service vid bostaden. Utdelning i tätort har bedrivits i tämligen oförändrad form sedan lördagsutdelningen drogs in. Dock sker en stegvis övergång till utdelning i fastighetsbox i flerfamiljshus och i allt fler villaområden iordningställs lådsamlingar även för stadsbrevbäring. Denna process kommer att påskyndas genom att PTS i de allmänna råden har uttalat att fastighetsboxar bör vara installerade i samtliga flerfamiljsfastigheter den 1 januari 2011. Posten har under senare år gjort en omfattande översyn av lantbrevbärarutdelningen. Ett av syftena med översynen var att rationalisera och effektivisera utdelningsverksamheten genom en mer konsekvent tillämpning av de egna riktlinjerna. Som påpekas i föregående stycke har dessa riktlinjer under 2005 ersatts av PTS allmänna råd 13 för postutdelning. För åtskilliga hushåll medförde detta att postlådans placering fick ändras vilket gav upphov till missnöje och uppmärksamhet i media. Bland annat mot bakgrund av detta och i syfte att göra sig en uppfattning av situationen, ställdes i PTS undersökning 14 av befolkningens post- och kassavanor, en fråga om avstånd till postlådor. Av de svarande uppgav 73% att lådan var placerad vid tomtgräns, en placering som är den normala för villaområden i tätorter. 21% av hushållen uppskattade avståndet till mindre än 200 meter medan 5% angav avståndet 200 till 1.000 meter till den egna lådan. Flertalet av dessa torde vara landsbygdshushåll men endast 1% uppskattade avståndet till mer än en kilometer. 6.2 Servicenätet 15 En viktig del i tillgången till en rikstäckande samhällsomfattande posttjänst är det servicenät varigenom Posten tillhandahåller sina tjänster. En genomgripande förändring skedde i och med att Posten under åren 2001 och 2002 avvecklade de flesta traditionella postkontoren och istället etablerade ett partnernät där befintliga butiker agerar som ombud för Posten. Genom denna omläggning ökade det totala antalet serviceställen markant vilket har lett till en förbättrad tillgänglighet till postservice för de flesta kunderna. Dessutom har denna omläggning i de flesta fall lett till betydligt bättre öppettider jämfört med det gamla kontorsnätet. 13 PTSFS 2005:5, Post- och telestyrelsens allmänna råd för utdelning av post vid tillhandahållande av samhällsomfattande posttjänst enligt postlagen (1993:1684) 14 PTS-ER-2006:13, Undersökning av befolkningens post- och kassavanor 2006 15 Stycket bygger till stora delar på rapporten Tillgänglighet i Postens servicenät, PTS-ER-2004:38, dnr 04-15627/32. Post- och telestyrelsen 23
Nedanstående tabell visar hur antalet serviceställen där man kan skicka både brev och paket har utvecklats i samband med införandet av det nya servicenätet. Dessa serviceställen är de som närmast går att jämföra med de traditionella postkontoren. Tabell 5.2 Antal serviceställen där kunder kan skicka såväl brev som paket Utvecklingen av antalet postserviceställen mellan 2001 och 2005 Områdestyp 2001 2003 2004 2005 2001-05 Förändr. 2001-05 % Glesbygd 129 109 99 95-34 -26% Tätortsnära landsbygd 542 480 462 461-81 -15% Tätort 781 1498 1478 1456 675 86% Totalt 1452 2087 2039 2012 560 39% Källa: Glesbygdsverkets statistik februari 2006 Ökningen av antalet serviceställen har lett till förbättrad tillgänglighet till postservice men ökningen är ojämnt geografiskt fördelad. I områden med sämre tillgänglighet till fasta postserviceställen spelar dock lantbrevbäringen en viktig roll som tillhandahålls 730.000 hushåll. I många kommuner finns endast ett fullsortimentsserviceställe, ett så kallat Postcenter, som då ofta är placerat i kommunhuvudorten. I vissa kommuner saknas postcenter helt. Som ett led i en planerad översyn av servicenätet, har Posten för 2006 aviserat nedläggningar av ett antal postcenter för vilka olika alternativ har utarbetats. 6.3 Uppnådda befordringstider Ett ofta använt mått på den samhällsomfattande posttjänstens kvalitet är hur stor andel av de korrekt avsända breven för utdelning nästkommande dag som verkligen kommer fram inom den utlovade tiden. PTS har genom tillståndsvillkoren ålagt Posten en lägstanivå avseende hur stor andel av breven för övernattbefordran som skall delas ut nästkommande arbetsdag respektive inom 3 arbetsdagar. Dessa krav har utformats i enlighet med EU:s Postdirektiv. Kraven att 85 % skall delas ut nästkommande arbetsdag och 97 % inom 3 arbetsdagar är lägre än den kvalitet Posten upprätthåller av kommersiella skäl. För att mäta uppnådda befordringstider använder Posten mätsystemet SWEX, Swedish external monitoring system. SWEX-systemet mäter inte bara den tid som Posten hanterar försändelserna utan från skrivbord till skrivbord. Mätningarna utförs av IBM Business Consulting Services utan inblandning från Posten. Systemet för SWEX-mätningarna revideras av Det Norske Veritas för att klarlägga eventuella avvikelser från kraven i CEN-standarden EN 13850. Av de försändelser, exklusive sändningar, som lämnats in för övernattbefordran i rätt tid kom under föregående år 95,2% fram nästkommande arbetsdag vilket är 0,4 procentenheter lägre jämfört med resultatet för 2004. Inom tre arbetsdagar hade 99,9% av försändelserna nått adressaten vilket är oförändrat i jämförelse med 2004. 24 Post- och telestyrelsen