De mykenska palatsen 1. Generella drag 2. Palatiala centra 3. Mykenska bosättningar 4. Religion LEJONPORTEN, MYKENE
Kronologi Relativt och absolut SENHELLADISKT III (LH III) SENHELLADISKT IIIA (LH IIIA, LH IIIA1, LH IIIA2) SENHELLADISKT IIIB (LH IIIB, LH IIIB1, LH IIIB2) 1450-1050 f.kr. 1450-1350 f.kr. 1350-1200 f.kr.
Det mykenska fastlandet
Generell samhällsbild En värld präglad av en generell och vidspridd välmåga En mykensk, enhetlig kultur som präglar det arkeologiska materialet från stora delar av fastlandet och öarna En ekonomisk blomstringstid Omfattande handelsnät Ekonomi: jordbruk, djur- och växthållning, handel, hantverksspecialisering Keramisk standardisering Linear B Monumental arkitektur: palats, befästningar, gravar Ingenjörskonst: arkitektur, vägar, vattenreglering En synlig religion med standardiserade uttryck
Palatsekonomi Ett hierarkiskt system av palats, bosättningar och bondgårdar, samt regioner och distrikt. Ett hierarkiskt system med människor av många olika rank och status, med olika förpliktelser. Ett komplicerat och reglerat system av förhållanden av ekonomisk art med palatsen i centrum. Skattesystem, mest synligt kopplat till specialartiklar som lin, ull, textilier, oxhudar, lättare råvaror (örter, kryddor, vax, honung), oparfymerad och parfymerad olivolja. Inga bevis för en generell skattebörda kopplat till jordbrukets stapelvaror. Palatsen som administrativa och redistributiva centra Källan för vår kunskap: Linear B arkiv, främst Pylos.
Palatsen Regional, social, ekonomisk och politisk, ledarposition Strategisk placering Säte för en härskare (wanax) Administrativt centrum, handelsnav Befäst borg Palats, kultområden, hantverksområden Tholosgravar (även kammargravar) Mykene, Tiryns, Midea, Athen, Thebe, Orchomenos, Pylos, Sparta
Mykene
Mykene
Mykene
Mykenska palats Argolis: Mykene LH IIIA2 Tiryns LH IIIA2 Midea och Argos (troligen) Messenien: Pylos LH IIIB Lakonien: Sparta (Menelaion) LH IIB-IIIA1 Ayios Vasileos LH IIIA Attika: Athen (troligen) Boeotien: Thebe LH IIIA2 Gla LH IIIB Orchomenos (troligen) Thessalien: Dimini (Iolkos?) (möjligen)
Mykenska palats Typiska drag: 1. Central megaronenhet 2. Gård 3. Sekundärt tronrum ( drottningens megaron ) 4. Badrum 5. Upphöjd topografisk placering
Mykenska vs. minoiska palats
Central megaronenhet (a) Tredelad rumsindelning: veranda, vestibul, tronrum (b) Stor cirkulär härd, centralt i tronrummet (c) Fyra pelare arrangerade i en fyrkant runt härden (d) En tron, placerad mot mitten av den högra väggen (e) Putsade golv med målade mönster i de tre rummen (f) Ingång till tronrummet endast genom vestibulen, genom en axialt placerad dörröppning. (g) Två kolonner mellan antae på verandan (h) Rika väggdekorationer i hela enheten: fresker
MEGARONENHET - MYKENE
Megaronenhet - Pylos
Megaron Pylos
Megaronenhet Tiryns
Mykenskt palats? Dimini (Iolkos?), Thessalien Palatial karaktär men Mindre enhetlig plan Inga fresker
Fresker - Pylos
Fresker - Tiryns
Ideologi krig och jakt Krigarvasen, Mykene Figure-of-eight shield, Mykene
Ideologi krig och jakt Rustning från Dendra, Argolis Modern rekonstruktion
Gravar Tholos (tholoi) - Subterran - Kammare, stomion, dromos - Bikupeformad - Ofta sidokammare - Kallmurad - Rikt dekorerad - Ex. Mykene, Tiryns, Pylos, men även t. ex. Berbati
Atreusgraven, Mykene
Mykenska bosättningar Lokala centra Någon form av allians/beroendeförhållande till palatsen Jordbrukssamhällen Kammargravar Hushållshelgedomar Ex. Asine, Berbati, Tsoungiza, Zygouries, Malthi, Nichoria Lågstäder till palatsen: Tiryns, Mykene, Pylos Vid sidan av dessa fanns även enskilda bondgårdar och mindre byar utspridda i landskapet
Distribution LH IIIA2-LH IIIB 1400-1200 f.kr.
Asine
Bosättningen
Kammargravar, Asine
Kammargravar - Subterran - Kammare, stomion, dromos - Jordkammare - Ofta sidokammare - Mycket skiftande i storlek, form och utsmyckning - Ex. Asine, Berbati, Zygouries, Aidonia, men också vid palats som t.ex. Mykene och Thebe.
Berbatidalen Mastos
Keramikverkstad LH II-LH IIIB
Pictorialism figurativ dekoration
Export Cypern och längre österut 1400-1200 f.kr. Mycket mykensk keramik på Cypern Ofta funnen i gravar Ofta figurativt bemålad Importer (åtminstone är leran proveniensbestämd till området Mykene/Berbati) Chariot krater, Maroni, Cypern, 42 cm, SH IIIA2
Import kontakter med Kreta SH IIIB1, 1340-1300, bygelkannor med inskrifter. Platsnamn på västra Kreta, av lera från västra Kreta. SH IIIB, Mykene, bygelkannor av västkretenisk proveniens, stämplad försegling.
Skeppsbrott! Uluburun, 1300-tal f.kr. Point Iria, 1200-tal f.kr. Cape Gelidonia, ca 1200 f.kr. Varor från hela östra Medelhavet: keramik, råmaterial, småfynd
Skeppsbrott!
Keramiktraditioner MH vs. SH Mellanhelladisk tradition Matt, manganbaserad färg Senhelladisk/mykensk tradition Glänsande, järnbaserad färg Möjlighet till färgskiftning
Mykensk keramik Kylix (kylikes) och Bygelkanna
Typologisering - Kylix (kylikes), FS 257/8 SH IIIA2 Zygouries-typ SH IIIB1
Keramikklassificering enl. Furumark Alabastron FS 84, FM 32 & FM 13 SH IIIA1 Krater FS 8 FM 70 SH IIIA2 Kopp FS 220, FM 59/60/61 SH IIIA2 Deep Bowl FS 284 FM 51 SH IIIB2
Keramikens funktion?
Handel RÅMATERIAL Ädla metaller (guld, silver, electrum), elefenben (från elefant och flodhästat), strutsägg, sten för arkitektur (ex. gypsum), smyckesstenar (ex. lapis lazuli), material för stenvaser och sigill (lapis lacedaemonius, karneol), material för verktyg (koppar, bronze, andesit, obsidian), kryddor för tillverkning av parfymerade oljor och salvor (ex. koriander, myrra, virak) FÄRDIGA PRODUKTER Keramik, sigill, snidat elefenben, textilier, möbler, sten och metallkärl, vapen JORDBRUKSPRODUKTER Vin, olivolja, lin, hudar, ull
LINEAR B - Skrift baserad på minoiska Linear A anpassat till ett annat talspråk, dvs grekiska - 89 syllaber (vokaler, konsonant-vokal kombinationer) - över 100 ideogram (objekt, varor, mått, nummer) - Medium: lertavlor, bygelkannor ( stirrup jars ) - Både från palatiala och icke-palatiala kontexter - Arkivrum: Thebe, Pylos, Knossos - Främst för ekonomiska transaktioner, som ger indikationer om social och politisk ordning (ex. wanax, ortshierarkier), religion (ex. gudanamn, gåvor), geografi (orter), personnamn, hantverksspecialisering (hantverksgrupper) etc. - Datering genom förstörelselager
LINEAR B
Linear B
Befästningar Krafiga skalmurar (cyklopisk stil) Primär och sekundär port Försvarbarhet (torn, kraftiga portar, utfallsportar, entrésystem) Vattenförsörjning (cisterner, vattenledningar), vilket tyder på belägringsstrategier i krig Jordbruksöverskott Datering: Början kring 1400 (sent LH IIIA) Blomstring kring 1250 (sent LH IIIB) Ex. Mykene, Tiryns, Midea, Argos, Athen, Gla, troligen Thebe och Orchomenos
Befästningar - Tiryns
Befästningar - Tiryns
Befästningar - Tiryns
Befästningar - Tiryns
Vattenreglering - Tiryns
Gla, Boiotien
Vägar Alla vägar bär till Mykene? Mykene som centralort för vägsystem i Argolis med omnejd
Bro, Kazarma
Mykensk religion Officiell Privat Megaron Palatiala helgedomar Tholosgravar Figurer Naturheldedomar Hushållshelgedomar Kammargravar Figuriner Skillnaden främst en skalskillnad (miljö, utsmyckning) Installationer Aktiviteter Bänkar, plattformar, härdar Processioner, måltider, Dryckesoffer, djuroffer
Mykensk religion - figuriner
Mykensk religion - figurer Lady of Phylakopi, SH III
Mykensk religion Procession FRESKFRAGMENT, MYKENE SIGNETRING, TIRYNS
Kultcentret i Mykene
Kultcentret i Mykene
Kultcentret i Mykene
Aghios Konstantinos på Methana
Aghios Konstantinos på Methana DJUROFFER Rum A: 150 figuriner (främst djur), många dryckeskärl, libationskärl, kokkärl vid härden, djurben (brända och obrända): små, hela grisar, delar av får, get och andra djur.
Vad hände sedan? Omfattande förstörelse kring1200 f.kr. Kollaps av palatsekonomin Den mykenska kulturens grepp över den egeiska världen försvagas och försvinner Fortsatt liv på en mindre storskalig nivå
http://www.dartmouth.edu/~prehistory/aegean/