Halmstad 2010-01-19 Hemvårdsförvaltningen Senior Alert Ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg Implementering i särskilt boende år 2009 Processen Projektgruppen Maria Ewald-Lind Roger Kindberg
Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Syfte 3 Metod 3-4 Förberedelser Resultat 4-9 Testenheter och utfall Genomförandeplan och effekter Statistiska underlag Diskussion 9-10 Litteraturlista 2
Bakgrund I samband med att stimulansmedel söktes inför år 2008, togs beslut om deltagande i registret Senior alert. Till grund för detta var två stora regeringsuppdrag till Socialstyrelsen: Stimulansbidrag för att stödja kvalitetsutveckling i kommunernas och landstingens vård och omsorg av äldre Nationellt system för öppna jämförelser, i samarbete med Sveriges kommuner och landsting Då stimulansmedel sökts från Socialstyrelsen, krävdes det framöver, att verksamheten, under pågående projekt påvisade ett NU-läge samt effekter av ett nytt arbetssätt, NYTT-läge. Senior alert valdes ut för detta ändamål då det redan fanns etablerat som register och har prövats i andra län i Sverige. Senior alert är ett modernt kvalitetsregister som medverkar till utvecklandet av nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård, oavsett vem som tillhandahåller vården. En nationell och gemensam databas skapar förutsättningar för att värdera en vårdtagares vårdepisod samt att jämföra olika enheters arbete med att förebygga skador och behandla vårdtagare (1). Målet är att förebygga fall, undernäring och trycksår för vårdtagare 65 år och äldre. Instrumenten som används är evidensbaserade. Modifierad Norton skala är ett bedömningsinstrument som mäter trycksårsrisk, SF-MNA mäter risk för undernäring och Downtons fall risk index (DFRI) mäter risk för fall (bilaga 1). Mätningarna sker vid samma tillfälle för alla tre instrumenten då de är starkt sammanlänkade. I den planering som sattes upp inför starten av arbetet i Senior alert, fanns särskilda boenden som utgångspunkt. Målet var att starta upp ett pilotprojekt under november-december månad år 2008 på ett till två boenden. Detta pilotprojekt skulle ligga till grund för hur arbetet skulle fortgå på övriga särskilda boenden. Planen var att alla avdelningar inom särskilt boende skulle vara registrerade i Senior alert innan 2009 års slut. Då skulle det också finnas längd, vikt och BMI på alla registrerade brukare, i Magna Cura, inlagda i sökordet mätvärden. Syfte Är att bibehålla och förbättra hälsan för brukarna samt att utveckla verksamheten genom att använda insamlad data för att förbättra och utvärdera vårdens kvalitet. Registret skall åstadkomma en säkerhet för brukaren samt att risker identifieras och åtgärdas i tid. Registret skall identifiera risker, synliggöra det förebyggande arbetet och åtgärder ska kunna utvärderas av arbetsteamet. Metod I Senior alerts används vedertagna instrument för registrering. Alla inkomna fakta inregistreras i registret. BMI-Body mass index (vikt dividerad med längd x längd) Magna Cura- Journalsystem 3
Förberedelser Inför uppstarten deltog projektansvariga, projektledare och utförare på en uppstartsträff i Jönköping. Tillsammans med ytterligare ett antal kommuner fick vi bl.a information om själva registret. Det var också uppenbart att vi inte kunde anamma något färdigt koncept. Det är mestadels landsting som medverkar i registret och alla arbetar på sitt sätt för att implementera det i sina verksamheter. Det var således viktigt att skapa en Halmstad-modell för hur vi själva skulle arbeta under implementerandet. Viktigt var också att vi testade modellen på några testenheter. Modellen följde 9 steg: 1. Information till chefer om projektet gavs i enhetschefsgruppen 2. Inför besöket på respektive enhet kontaktades chefer lokalt, för att ombesörja att vikter och längder fanns på alla brukare 3. Personalen informerades om hur registrering gick till vid rapport, APT eller andra möten. Registreringsunderlagen lämnades ut med en mall för hur de skulle fyllas i 4. Personalen registrerade 5. Registreringarna gicks igenom av projektansvariga (dietist och sjuksköterskorna från både fallpreventions- och sårvårdsgruppen) Risker bedömdes och förslag på åtgärder diskuterades. 6. Sjuksköterska/Paramedicinare informerades om riskscenariot och möjliga åtgärder av riskerna. 7. Sjuksköterska/Paramedicinare informerade personal om planerade åtgärder och åtgärdade i vissa fall själva. 8. Åtgärder genomfördes och uppföljning gjordes tillsammans med projektansvariga. 9. Pärm och inloggningsuppgifter lämnades ut till sjuksköterskor och inloggningsuppgifter till paramedicinare. Pärmen som lämnades ut, skapade vi själva. Denna innehåller följande flikar a) nya registreringsunderlag b) förslag på åtgärder c) kostregistreringsunderlag och d) förklaring på hur en registrering går till. Ansvaret för uppföljning av undernäringsrisk och trycksårsrisk ligger på sjuksköterskor och fallrisk på paramedicinare. Vidare infördes registreringsunderlag i Magna cura (plan 1 och status) tillsammans med IT-ansvariga. Resultat Testenheter och utfall Som testenheter valdes Slottsparken och nya Vallås äldreboende hus 1. Från Vallås följdes hela processen från uppstart till avslut. Sammanfattningsvis kan vi konstatera följande: De 4 avdelningarna på Vallås var nystartade sedan 2 månader och i full fart med andra åtaganden. Vi följde de 9 punkterna enligt ovan och startade upp vecka 43 (hösten 08) och avslutade i början av januari 2009 (registreringåtgärder-uppföljning) Cirka hälften av avdelningarna var klara med sina riskbedömningar vid besöket för intag av registreringarna. Till övriga fick ny tid bestämmas. 51 registreringar gav utslag på risk för fall, 37 registreringar gav utslag för risk för undernäring och 14 registreringar risk för trycksår. (n=63) 4
Fördelning av risker i respektive riskbedömning samt antal åtgärder (%): Diagram 1. Vårdtagare med risk 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Risk för trycksår Risk för undernäring Risk för fall Risk åtgärdat 30% 20% 10% 0% De två stapelraderna till vänster är allmänavdelningar, de till höger är demensavdelningar Enligt diagrammet ovan visade det sig finnas fler risker på demensavdelningarna och dessa risker var mer realistiska och krävde fler åtgärder. Processen i arbetet följdes också upp för att se om det gick att använda som ett instrument i implementerandet. På Vallås såg processtiden ut enligt följande: V.43 Information chefer, sjuksköterskor/ paramedicinare chef informerar personal om att ta vikter och längder på brukarna. V.45 Information personal om S.A/registreringsunderlag lämnas ut V.46 Registreringsunderlagen tas in och registreras i S.A register V.47 Första analysen av möjliga åtgärder görs av Karin (dietist), Maria, Roger V.49.Paramedicinare får inloggn. samt planering av åtgärder i DFRI V.49-50 Sjuksköterskor får inloggn. samt planering av åtgärder i MNA och Norton samt info om DFRI status. V.51-52 Intagande av utförda åtgärder. Senarelagt till V.2 5
Processen fick ta tid för att få ut så mycket information som möjligt och förståelse för registreringen. Det fick också ta tid relaterat till att verksamheten som testades redan var belastad vid nystarten av andra göromål som krävde deras uppmärksamhet. Genomförandeplan och effekter Inför år 2009 togs en genomförandeplan fram, där det preciserades när arbetsplatserna kunde förvänta sig att påbörja registrerande (figur 1): Figur 1. April månad: Vallås del 2. Dalsbo Frennarp Plan för genomförande Särskilt boende Oktober månad: Vidablick Olsgården Gamletull Maj månad: Kvarnlyckan Pålsbo September månad: Almgården Patrikshill November månad: Soldalen Bäckagård Krusbäret sh December Hemgården Andersberg Slottsparken och Vallås hus 1 redan klara i testperioden 081001-081231 Genomförandet har skett i stort sett enligt planerna. Tidsmässigt är alla enheter registrerade med avslutning på Olsgården och Vidablick i december månad. Smärre justeringar har skett då vi framför allt under hösten inte följt planen, till punkt och pricka. Utöver alla avdelningsträffar (73 avd), träffar med PAS och paramedicinare var för sig, har fyra större träffar för legitimerad personal med ansvar för särskilt boende samt en träff med cheferna för särskilda funktioner genomförts under året. Vi kan konstatera att: - personalen överlag har varit positiva och sett nyttan med registreringarna - PGSA hjul har kunnat kopplas på åtgärderna vid ett antal tillfällen - vikter och längder i en del fall inte varit klara när vi kommit ut till respektive enhet utan nytt besök alternativt längre besök har fått göras. På en del boenden var de befintliga längdmätarna inte uppsatta alls - flest registrerade brukare och enheter är gjorda i vår kommun, i jämförelse med övriga av landets deltagande enheter - viktökningar har skett oftare än viktnedgångar - sjuksköterskor arbetar i olika utsträckning i registret PGSA-Planera-göra-studera-agera (genombrottsmetoden) 6
- en hel del samtal har förts med registerhållare om bl.a tillägg i registerunderlaget, främst åtgärderna och om frågeställningar som rört problem med inloggning - att vissa ändringar skett under genomförandeprocessen, vilket bl.a påverkat åtgärdsstatistiken på ett positivt sätt Statistiska underlag Statistik som tagits fram under hösten visar följande resultat och skillnader: (Januari- 0ktober- 09), diagram 2-3: Diagram 2. (höst-09) Diagram 3. Skillnader helår 2009 (t.o.m oktober) jämfört med enbart hösten 2009 Diagram 3. Jämförelse åtgärder generellt och höst 09 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Medeltal 12avd höst-09 30% 20% 10% 0% Åtgärd trycksårsrisk Åtgärd fallrisk Åtgärd undernäringsrisk 7
De förändringar som lett till ökningen av åtgärderna är framför allt att projektledare/utförare under hösten har gått igenom riskbedömningarna på plats ute på avdelningarna och tillsammans med personalen sett vilka åtgärder som redan utförts och vilka som borde göras. Vid dessa sittningar har på så sätt fler redan vidtagna åtgärder framkommit. Andelen åtgärder under hösten är således högre än den nationella vid jämförelser dem emellan. Även nutritionen har förbättrats vilket framkommer vid genomgång av registreringarna. Åtgärder som översyn av nattfasta, mellanmål, kosttillägg och kostregistreringar har lett till viktökningar. Registerhållaren i Senior alert framförde bl.a dessa positiva ord: ni har troligen färre personer som minskat mer än 5 % i vikt registrerat vid uppföljningen-vilket är positivt. Diagram 4. Andel vårdtagare som minskat mer än 5 % av sin kroppsvikt vid uppföljning. 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% N=66 N=71 2% 0% 2008 2009 Avser vårdtagare som har en uppföljning registrerad Diagram 5. Diagram 5. Viktförändring 50 45 40 35 30 25 20 antal personer 15 10 5 0 viktuppgång samma vikt viktnedgång 8
Tolv av de 35 personerna (diagram 5) som gått upp i vikt har haft en utgångsvikt på mellan 43-54 kg. Diskussion I slutet av år 2009 kan vi se att de mål som satts för året med att ha registrerat alla brukare på särskilt boende i stort sett har uppnåtts. Arbetet har fortgått en bra bit in i december månad. Vi kan också konstatera att de registreringar som gjorts, lett fram till att vår kommun idag har registrerat flest brukare och flest enheter i hela landet. Nu finns det också längder, vikter och BMI på i stort sett alla brukare inom särskilt boende, vilka också finns införda i Magna cura. Medvetenheten om att åtgärder krävs har också ökat, framför allt när man ser att de gör nytta. Riskbedömningar (ostrukturerade) har nog alltid gjorts i någon form, då man som personal många gånger t.ex sett trycksårsrisker och fallrisker. Nu blir det med registreringen mer konkret och då framförallt åtgärderna. Åtgärdsdelen i registret är ett mycket bra instrument där vi får oss serverade olika möjliga åtgärder. Kostregistreringar, minskad nattfasta, gång-och balansbedömningar, ökat användande av trycksårsförebyggande madrasser är några av de förekommande åtgärderna. Alla nya vikter skall läggas in i Senior alert och Magna cura. Det som inte används i Senior alerts registrering idag är registrering av fall, då registret ger betydligt mindre information än vårt befintliga Magna cura-avvikelsesystem. Hastigheten i implementerandet har givetvis inte bara varit av godo då projektledare/utförare inte har kunnat stanna till och reflektera, tillsammans med legitimerad personal. I reflektionen ingår att fånga upp de initiala problemen som funnits med att arbeta i systemet. Dessa har t.ex gällt inloggning, att man inte kommer vidare, behöver mer support och stöd. Detta har gjort att vi framför allt under december månad både implementerat arbetet på de sista enheterna och samtidigt givit support till de som redan arbetar i registret. De som fått support har blivit fler i slutet av året. Inför år 2010 krävs mycket insatser av rent stödjande funktioner utöver planerad fortsatt implementerande i hemtjänst. Under år 2009 har det heller inte varit klart om hur vårt deltagande i registret skall vara i framtiden. Information om detta kom under senhösten, att deltagandet fortsätter och att detta finns med i Verksamhetsberättelsen för år 2010-2012. Denna tyngd har inte funnits under år 2009, vilket vi tycker har påverkat det aktiva arbetet i registret hos legitimerad personal. En brist enligt paramedicinare, är att de inte, alla gånger har tillgång registreringsunderlagen, när brukare flyttat in. Tanken är att sjuksköterskan lämnar det vidare till dem, vilket inte alltid har skett. Projektansvariga/utförares tid för implementerandet har skett under tiden som vi haft andra åtaganden, vilket givetvis också påverkat våra möjligheter att följa upp de arbetsplatser vi redan varit på. I jämförelse med andra kommuner har vi haft en låg bemanning rent utförandemässigt med två personer på max 50 procent var i utförandetid. Det finns kommuner som arbetat med två personer på heltid som ansvarat för drygt en tredjedel så många enheter 9
och några kommuner har en forskningsenhet som håller i arbetet i både kommun, primärvård och landsting (2). Dessa står för utvärderingar, rapporter och kontakter. Ett styrorgan är något vi hoppas kommer att finnas framöver både för att ge styrka i arbetet men också styra upp det med klara mål och strategier. Ledningen har givetvis varit lika omedvetna om framtiden som vi utförare. Inför framtiden vet vi att Länssjukhuset i Halmstad kommer att ansluta till registret under januari månad 2010. De har ett uppstartsmöte planerat i februari månad och har med Senior alert som en av 5 viktiga punkter i Rätt vård till äldre. Det kommer att vara första gången som kommun och landsting kan arbeta över gränserna i samma system. Det kommer att kräva våra insatser som utförare även när en samordning skall eller bör ske, vilket vi ser fram emot. I arbetet med registrerandet har vi lagt grunden för framtida arbete men det kommer också att krävas mer av oss som arbetar med och i registret. Vid sista träffen med legitimerad personal framkom följande åsikter från deltagarna, att: det behövs en Senior alert-koordinator som håller ihop arbetet och stöttar sjuksköterskorna Senior alert bör/skall finnas med i arbetsbeskrivning och introduktionspärm det är viktigt att man får återkoppling minst en gång per år vad gäller statistik för sina avdelningar Sistnämnda har vi hittills, endast kunnat ta fram för hela kommunen. Avslutningsvis tycker vi att fokus på de 3 områdena (fall, trycksår och undernäring) som återkommande orsakar stora besvär för våra äldre, ökat under året som gått. Personalen ser sambanden mellan de olika riskerna, att de går hand i hand. Har vi en person som äter sämre, ökar risken för fall och fallskada och vid en skada som minskar rörelseförmågan ökar risken för trycksår påtagligt. Litteraturlista 1. www.senioralert.se 2. E Häman Aktell, A Edström. Äldres hälsa-för livet. Västerbottens läns landsting, Memeologen 2009 10