Världens skogar och deras roll hur ser framtiden ut?

Relevanta dokument
Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Den globala skogsutvärderingen 2015

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Skogscertifiering i Europa och globalt

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/

FINLANDS SKOGSCENTRAL

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Policy för Hållbar utveckling

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

På väg mot hållbarhet?

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

hållbar affärsmodell för framtiden

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/37. Ändringsförslag

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Köttindustrin och hållbar utveckling

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Nya värdekedjor i skogen

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Tipspromenad. Fråga X

Finlands skogspolitik och revidering av Finlands nationella skogsprogram. Finlands nationella skogsprogram

Vad är ett hållbart jordbruk?

Agenda varför vänta?

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

AI i global tjänst för biologisk mångfald och jordens klimat genom effektiv skogsindustri!

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Sveriges läkarförbund

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Europeiska unionens råd Bryssel den 9 april 2015 (OR. en)

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Finlands nationella skogsprogram Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Policy för hållbar utveckling

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Utveckling och hållbarhet på Åland

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

Biobaserad samhällsekonomi

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Naturen till din tjänst

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

KAFFE 29% LIVS 37% NON FOOD 21% VIN & ÖL 13% AN HAB Netto fsg MSEK Norge 8% Finland 11% Sverige 74%

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht Namn: Klass:

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

Transkript:

Världens skogar och deras roll hur ser framtiden ut? Globala skogliga mål Skogens tillstånd tå FRA 2010 Vad kan vi göra åt ohållbarheten? Jan Heino, ledande skogsspecialist Jord- och skogsbruksministeriet Linköping 31.3.2011 1

INTERNATIONELLA SKOGSÅRET 2011 Internationell plattform att fira Öka medvetenheten om skogsbruk Logo, medier och publicitet, filmer Ländernas och organisationernas aktiviteter FAO: toolkit, Unasylva, State of the World s Forest, celebrate forests every day etc. "Skogen talar" kampanj bland unga i Finland I Sverige samverkar nätverket Naturens år http://www.un.org/en/events/iyof2011/index.shtml

Aktuellt från Finland Uppdaterat nationellt skogsprogram i december 2010 Skogsorganisationerna reformeras - En skogscentral för hela Finland (i st. för 13) - Skogsbrukets Utvecklingscentral Tapio omvandlas till ett bolag senast år 2014 - Forststyrelsen omvandlas under nästa regering Skogslagen liberaliseras och en avreglering sker 2012 Skogsägarna g får elektronisk dataservice från 2011- Skogsenergin får stöd (klent virke, från 2011) Säkerställande av en fungerande virkesmarknad Riksdagsval 17.4.2011! 03.03.11

Ohållbart i Norden i forna tider Nordens skogar illa medfarna för 100 år sedan Inspektion av skogstillståndet i Finland på 1850 talet av tillkallad tysk expert: tröstlöst skövlade Skogsindustrin växte upp gav värde åt skogen Skogsorganisationer och lagstiftning l i från 1920 talet tlt Nationella skogsprogram från 1960 talet 03.03.11

Hållbarheten vad menas? Med uthålligt skogsbruk menas förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas. (Helsingfors 1993)

Uppföljning av (o)hållbarheten Kriterier och indikatorer State t of Finland d s Forests 2007 Baserade på kriterier (6) and indikatorer för hållbart skogsbruk; både kvantitativa och kvalitativa indikatorer Expertgrupp; transparent, brett upplagd beredning Skogsforskningsinstitutet

Millenniemål 7 Säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling; syftet är att integrera hållbarhetsprinciperna i ländernas politik och vända förlusten av miljöresurser (rent vatten, biologisk mångfald, skog) FN:s rapport 2010: avskogningstakten visar tecken på att avta men är ännu alarmerande hög nettoförlusten av skog har gått ner från 8,3 till 5,2 mil CO2 halvering utgör målet för år 2015, de facto +35% sedan 1990 Källa: millenniemålen.nu

Skoglig ggbakgrund UNCED 1992: Inget globalt skogsavtal, men skogsprinciperna och kapitel 11 of Agenda 21: Combating Deforestation IPF (1995-1997) och IFF (1997 2000) IPF/IFF förslag till åtgärder (270) UNFF etablerades år 2000 Global skogliga mål (UNFF6) NLBI 2007 (icke-bindande skogsinstrument)

United Nations Forum on Forests - UNFF Mellanstatligt organ med uppgift att: främja hållbart skogsbruk (SFM) stärka den politiska uppbackningen av (SFM) Stöd från CPF, ett frivilligt partnerskap p inom vilket 14 organisationer med skogsanknytning samarbetar för att bl a förbättra koordinering; CPF-ordförande är FAO; grundat 2001

FN:s skogsforums definition Sustainable forest management, as a dynamic and evolving concept, aims to maintain and enhance the economic, social and environmental values of all types of forests, for the benefit of present and future generations. Diskussion har uppstått om detta är tillfredsställande med tanke på bland annat klimatfrågan och mångfalden

Skogarna har en allt mångsidigare roll Över en miljard mänskors utkomst förknippad med skogarna. g 1.7 mrd ton CO2 utsläpp per år beror på förändringar av markanvändning. Största delen Över 2 miljarder mänskor, 1/3 av världens befolkning, använder endast ved för matlagning och uppvärming av bostaden. Nästan 20 % av de globala föranleds av CO2 utsläppen,, förlusten av tropisk skog. g vilket är mera än utsläppen från världens transportsektor trots att den brukar mycket fossila bränslen.

Vad är FAO Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation - jämför med JSM 192 medlemsländer Styrande organ och olika expertkommittéer Sekretariat eta at = huvudkontor ud i Rom Uppgift att förbättra tillgången på mat och därmed minska hungersnöd och fattigdom

FAO Skogsavdelningen g Hjälper sina medlemsländer att sköta skogarna bättre Knappt 200 anställda med 20 i regionkontoren; folk från nästan 50 olika länder Reguljär budget Speciella projekt: landsvis och i olika lk specialfrågor (NSP) hemsida: http://www.fao.org/ jobbmöjligheter: http://www.fao.org/employment/en/

FAO`s skogskommitté 2009 i plenariesalen i huvudkontoret 130 länder 600 deltagare 14

VÄRLDENS SKOGAR 31% AV DEN TOTALA MARKAREALEN 4,000,000,000 HA 5 länder = 53% 64 länder har mindre än 10% skog av arealen

FRA 2010: världsskogsinventeringenn g 233 länder och territorier 7 teman 4 å b k 4 år som betraktas: 1990, 2000, 2005 and 2010

AVSKOGNINGEN FORTSÄTTER 2000 2010: 13 miljoner ha/år 1990 2000: 16 miljoner ha/år

Nettoförändring= Σ(ökning) Σ(förlust) 1990 2000: 8.3 83mill. h/ ha/a. 2000 2010: 2010: 5.2 mill. ha/a.

Regionala förändringar 1 miljon ha/år Nettoförlust Nettoökning 1990 2000 2000 2010 1990 2000 2000 2010

BESKOGNING OCH MERA SKOG >7 million ha/year

Skogsarealens förändringar 2005 20102010 (ha/v)

PLANTERADE SKOGAR 7% AV AREALEN MEN DRYGT HÄLFTEN AV INDUSTRIVIRKET AREALEN VÄXER 5 MILJ HEKTAR PER ÅR

SOCIOEKONOMI VIRKE: 100 MRD/ÅR ANNAT: 15 MRD/ÅR MEN SVÅRT ATT UPPSKATTA SYSSELSÄTTNING: 10 milj. MEN MÅNGA FLERA ÄR BEROENDE AV SKOGEN

Huvudsakliga användningsformer Övrig eller okänd 16% 7% 30% Produktion Production Mångbruk 24% 8% Multiple use 4% 12% Rekreation och undervisning Naturskydd, biodiversitet Mark- Protection och of soil vattenskydd and water

Markanvändningen i fokus Income/ Employment Economic Development Water Climate change Biodiversity Erosion Control Food from forests Livelihood support Food security Employment Income Economic Development Foreign Exchange

Staten som skogsägare i u och i land Globalt: över 80% ägs av samhället, ofta under en svag förvaltning som varken klarar av att sköta skogen eller övervaka den; den starkes rätt råder, korruption, illegala avverkningar, omvandling av skog till annan markanvändning Finland: Statligt affärsverk, Forststyrelsen Markareal 9 milj ha 30% av arealen, Mångbruk, samhällsintressen beaktade Årlig omsättning 300 milj, vinst 100 milj Linköping 31.3.2011 30

Vad kan vi göra? Globalt: trenden med avtagande skogsskövling måste förstärkas! Och CO2 utsläppen därmed minska kraftigt. Skogspolitiska gp reformer + politisk vilja + resurser behövs! Utvecklingsländerna behöver bättre förvaltning och hjälp av industriländerna för inventering, bättre skogspolitik, investeringar etc. I Norden: låt oss använda mera trä i stället för plast, glas o metall! Och Ohved/bioenergi i i stället för fossila bränslen! Mera satsningar på nya produkter, innovationer, service Norden kunde ge mera skogshjälp och öka biståndet i riktade projekt vi har kunnande (inventering, NSP, teknik...)

TACK!