Kommunfullmäktiges Beredning Tillväxt och kompetens

2008 12 04 Kommunfullmäktiges Beredning Tillväxt och kompetens Rapport Nr 10 Framtida boende Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.kommun@arvika.se Org.nr: 212000-1892

Innehållsförteckning 1. Beredningens uppdrag....3 2. Uppdragets genomförande...3 3. Sammanfattning 4 4. Minnesanteckningar från seminarium.5 4.1 Inledande tankar om boendet och dess roll för individen och samhället...6 4.2 Hur har vi det i Arvika kommun fakta om nuläget..7 4.3 Seniorboende i praktiken - exempel på genomförda projekt - förutsättningar i Arvika...8 4.4 Akuella bostadsprojekt i Arvika november 2008..10 4.5 Minnesanteckningar från paneldiskussion...10 5. Redovisning av synpunkter från allmänheten...11 5.1 Medborgarpanelens synpunkter om boende...11 5.2 Allmänhetens synpunkter framförda på Storgatan på mârtenslördan.14 6. Redovisning av fokusgrupper..17 7. Bilagor..20 sid 2

1. Beredningens uppdrag Kommunfullmäktiges Beredningar tilldelas uppdrag av Kommunfullmäktiges presidium. Kommunfullmäktigeberedningen Tillväxt och kompetens har under hösten haft följande uppdrag: Beredningen får i uppdrag att sammanställa en rapport kring framtida boende i Arvika Beredningen har också i uppdrag att Kontinuerligt utveckla kunskapen om hur man kan utveckla medborgardialogen 2. Uppdragets genomförande I dialog med medborgarna har Beredningen arbetat på olika sätt för att samla information och kunskap om denna för framtiden så viktiga fråga. Tjänstemän från Avdelningen för planering och utveckling inom Samhällsbyggande, miljö och service har informerat Beredningens ledamöter om boendesituationen i Arvika, om boendealternativ etc. I samband med Arvikamârten fanns Beredningens ledamöter utanför Konsthallen men en skylt med frågan: Hur vill Du bo i framtiden? Vid Konsthallen fanns också ett tält i vilket det fanns utställt flera planer på bebyggelse i Arvika. Personal från Planerings- och utvecklingsavdelningen inom Samhällsbyggnad, miljö och service fanns också på plats och svarade på frågor. Deltagarna i Medborgarpanelen, idag 70 personer har beretts möjlighet att skriftligen framföra sina tankar och synpunkter om framtida boende. Fokusgrupper har genomförts med 2 grupper gymnasieungdomar och 3 grupper pensionärer. Fokusfrågan var: Vad är viktigt för Ditt boende? Ett seminarium anordnades på Sjövinden, Hantverksmagasinet. Seminariet arrangerades i samverkan med avdelningen för planering och utveckling inom Samhällsbyggnad, miljö och service. Seminariet innehöll information och diskussion. 3

3. Sammanfattning Under hösten har en livlig diskussion pågått om boende i framtiden i Arvika. Denna diskussion har uppkommit ur en upplevelse om att tillgången på bostäder varit otillräcklig. Under denna pågående diskussion har bilden något nyanserats. Det har funnits ett utbud, om än begränsat, av bostäder, men det har inte alltid varit möjligt att hitta just det alternativ som man önskat. Utbudet har inte varit så omfattande att man har haft möjlighet att välja. Exempelvis har det varit gott om hus och bostadsrätter till försäljning, medan det varit betydligt svårare att hitta mindre hyreslägenheter. Den högkonjunktur som vårt näringsliv befunnit sig i har ju inneburit stor efterfrågan på arbetskraft i Arvika och därmed inflyttning. Under denna tid har trycket på bostadsmarknaden varit stort. Efterfrågan har varit stor och tillgången begränsad, varför priserna på villor och bostadsrätter stigit kraftigt. Nu i den vikande konjunkturen kan man ana att utvecklingen blir annorlunda. Redan i slutet av november noteras en minskad efterfrågan och prisfall på villor och bostadsrätter. Beredningen har genom sina olika samtal med allmänheten noterat att önskemålen av boende är synnerligen varierande och mycket individuella. De utgår från den enskildes behov och önskemål. Vid de många spontana samtal som uppstod på Storgatan på mârtenslördan, framgick att väldigt många var nöjda med sitt boende och uttalade att man gärna ville bo kvar. En annan spridd uppfattning var att exempelvis barnfamiljer gärna ville bo på landet, medan äldre gärna ville bo centralt i tätorten. Boendet är ju också någonting som ändrar sig genom livet. Man har behov av ett sorts boende när man är ung, ett annat när man bildat familj, ytterligare ett annat när barnen flugit ut och när man blir pesionär har man ett annat behov. Vid de fokusgrupper som genomförts kom man fram till några gemensamma slutsatser. Exempelvis var behovet av trygghet något som var genomgående och naturligtvis var kostnadsaspekten viktigt. En avgörande faktor är också bostadens läge, även om önskemålen därvidlag är synnerligen varierande och individuella. En gemensam önskan hos de tillfrågade pensionärerna var närheten och möjligheten till nära och bra service. Vid seminariet på Sjövinden presenterades några exempel på boendeformer för äldre, så kallade seniorboenden. En synpunkt som många då uttalade var att nyproduktion av sådana bostäder i dag är så dyrt att det inte är möjligt att klara boendekostnaden. Noterbart är också den medvetenhet som numera finns om att man måste bygga miljövänligt och att man måste ha en värmeförsörjning som är hållbar i ett långsiktigt perspektiv. Dessa tankar framfördes både vid diskussionen på Sjövinden och i fokusgrupperna. 4

4. Seminarium om framtida boende med speciell inriktning mot boende för ålderskategorin +55 och äldre I samverkan med avdelningen för planering och utveckling anordnades på Sjövinden ett seminarium om framtida boende. Eftersom det också finns en motion om att närmare studera förutsättningarna för seniorboende i Arvika, blev inriktningen på seminariet boende för ålderskategorin +55 och äldre. Seminariet innehöll emellertid mängder av information om boende i allmänhet, kösituationen i Arvika, utbud av bostäder, etc. Seminariet besöktes av 71 personer, varav 17 ingår i kommunens Medborgarpanel, 10 ledamöter i Kommunfullmäktige, 6 kommunala tjänstemän och 2 sakkunniga från PEAB och 1 representant för massmedia. Seminariet innehöll följande: Inledning av ordförande i Beredningen Tillväxt och kompetens, Lars- Ove Jansson. Inledande tankar om boende och dess roll för den enskilde och samhället, arkitekt Daniel Nordholm, planarkitekterna Bente Plöen och Jenny Bollner Arvika kommun. Hur har vi det i Arvika kommun fakta om nuläget Lars-Erik Jansson vd Arvika Bostadsbolag, Sören Palm verksamhetschef Vård och omsorg, Ulf Richardsson planeringschef Arvika kommun. Seniorboende i praktiken exempel på genomförda projekt hur ser en exploatör på förutsättningarna i Arvika, projektledare Maria Frykblom och Håkan Berntsson PEAB. Kaffepaus Paneldiskussion 5

4.1 Inledande tankar om boende och dess roll för en enskilde och för samhället. Här följer en sammanfattning av Daniel Nordholms, Bente Plöens och Jenny Bollners anförande. Vad innebär egentligen boendet? Det är att ha en plats där man kan vara, sova, äta och duscha. Ursprungligen var det en plats där man kunde få skydd mot oväder, mot ovänner eller vilda djur. Kanske inte odjuren är ett relevant hot idag, men det finns andra omständigheter som gör att man har behov av att bygga in sig på något sätt. Det är också en plats att vara vän med, att trivas med och att känna sig hemma med. Bostaden kan vara fast, den kan vara flyttbar och på olika sätt flexibel. Boendets kvaliteter beror på många olika saker, och flera av de värderingar man gör om sitt boende, är egentligen omätbara. Men självklart berörs man av hur bostaden ser ut, om den är vackert belägen, om den är lättillgänglig, om den är trivsam och om den ger en känsla av trygghet. Att bo, det är en plats att vara hemma på. Det är en plats där man har sitt eget. När man kommer dit, känner man att man kommer hem. Hemmet är också något som avgränsar det egna från det gemensamma. Boendet förändras genom livet. Vårt första boende i föräldrahemmet hade sin karaktär, man kanske delade rum med syskon. Under studietiden har man ett annat boende, där man exempelvis delar köksutrymmen med studiekamrater. När man blir vuxen och bildar familj innebär det ett speciellt boende med de krav som följer med barn etc. När så småningom barnen blir vuxna och flyttar hemifrån, innebär det att man klarar sig med ett mindre boende. Senare i livet blir man äldre och får då kanske behov av att ha viss service, viss trygghet och i vissa fall är man i behov av ett särskilt boende. Genom sitt boende skapar man också möjligheter att känna gemenskap och samhörighet, sociala nätverk byggs upp. Det sker med människor som befinner sig i liknande situation i livet som en själv och det sker på lekplatsen, på arbetsplatsen, i parken, i gemensamhetslokalen etc. Naturligtvis är det avgörande var man vill bo, om man vill bo i staden eller ute på landet eller nånstans däremellan. Så finns det ju olika typer av boende som hyreslägenhet, bostadsrättslägenhet eller egen villa. Människor har olika önskemål beroende på vad man vill och i vilken fas i livet man befinner sig. Därför är det väsentligt att exempelvis en stadsbebyggelse är varierad, att där finns olika boendealternativ. Det är också naturligtvis önskvärt att dessa olika typer av boende är väl blandade så att inte vissa områden blir alltför utpräglade kategoriboende. Så finns det för varje individ också en avgörande ekonomisk aspekt. Ens önskemål och behov måste motsvaras av de ekonomiska möjligheter man har. 6

4.2 Hur har vi det i Arvika kommun fakta om nuläget. Här följer en sammanfattning av Lars-Erik Janssons, Sören Palms och Ulf Richardssons anförande. I Arvika finns idag ca 5700 lägenheter fördelade på hyres- och bostadsrätter. När det gäller hyresrätter är Arvika Bostads AB den klart dominerande aktören med 2775 lägenheter, varav 325 för särskilt boende. Bostadsbolagets totala lägenhetsyta är 172 390 kvm, och genomsnittsytan per lägenhet är 62 kvm. De byggnader som Bostadsbolaget äger har en genomsnittsålder på 35 år. Den genomsnittliga hyran under 2008 är 725 kr/kvm, vilket innebär följande ungefärliga hyreskostnader; 1. 2 rum och kök på 60 kvm, 3700:- / månad 2. 3 rum och kök på 75 kvm, 4600:- / månad 3. 4 rum och kök på 90 kvm, 5500:- / månad För de senast färdigställda fastigheterna är prisbilden en annan. Då handlar det om 6000:-, 7500:- och 9000:- per månad för motsvarande lägenheter. Nybyggnation idag innebär ytterligare högre kostnader. En kalkyl av nybyggnation av ordinära lägenheter, exempelvis 30 lägenheter motsvarande 2000 kvm, produktionskostnad 20000:- / kvm = 40 Mkr. Detta plus en kapitalkostnad på 6% och kostnad för drift och underhåll, då får vi en hyreskostnad på ca 1600:- / kvm och år. Det innebär för en trerummare på 75 kvm en månadshyra på 10000:-. Andra stora aktörer när det gäller uthyrning av lägenheter i Arvika är Lennart Johanssons Fastighets AB, Lundbergs Fastighets AB och THT förvaltning AB. I samtalet om olika boendeformer figurerar många olika begrepp. Talar man om ordinärt boende, då handlar det om boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller liknande. Det särskilda boendet grundar sig på biståndsbedömning, behov enligt socialtjänstlagen. Det finns kriterier fastställda av kommunen och det finns statliga krav på behovstäckning. Seniorboende är ett samlingsbegrepp för de former av ordinärt boende som utmärks av god fysisk tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. De boende ska ha uppnått en viss ålder. Vissa seniorboenden har även värdinna. Alternativa benämningar är trygghetsboende, plusboende och bogemenskap. 7

I Arvika finns särskilt boende, biståndsbedömt enligt socialtjänstlagen, gruppboende, exempelvis på Vågen, Västängsgården och Gunnebo. Sammanlagt finns 245 sådana lägenheter. Det finns också servicehus med sammanlagt 145 lägenheter varav 22 är seniorboende, exempelvis på Tapeten, Smedberg och Hamngatan. Ej biståndsbedömt seniorboende, öppen kö för äldre och ingen skyldighet för kommunen finns i Korpralen, Servicehuset i Edane och vissa platser på våra servicehus. Totalt finns 46 sådana lägenheter. 4.3 Seniorboende i praktiken exempel på genomförda projekt förutsättningar i Arvika Sammanfattning av Maria Frykbloms och Håkan Berntssons anförande. Inledningsvis vill vi ställa några frågor. Hur många här är över 55 år? Hur många av er vill bo med enbart äldre? När blir man senior? Vid en undersökning i Karlstad 2006 ville 50% bo i ett seniorboende, men bara 4% vill bo tillsammans med människor i egen ålder. Det var viktigt med närhet till det utbud som staden ger, med bra kommunikationer och även närhet till vatten och natur. Önskvärd storlek var 2-3 rum och kök, det var viktigt med balkong eller uteplats. Det var också viktigt med tryggheten, och man ville bo kvar så länge som möjligt. På frågan vilka de fyra viktigaste tjänsterna var, som man ville bli erbjuden mot en viss kostnad, svarade man - Städning och tvättning 69% - Matleverans / inköp 38% - Hemtjänst 36% En övervägande del av de tillfrågade ville ha separat avgift för olika tjänster. Knappt 50% kan tänka sig att betala 4-5000 :- i månaden för sitt boende. Enligt industrifakta finns idag en acceptans för boende enligt följande: - 1 rum och kök 4000:- / månad - 2 rum och kök 6500:- / månad - 3 rum och kök 8500:- / månad - 4 rum och kök 10500:-/månad - 5 rum och kök 12500:-/månad 8

Andel hushåll som accepterar 1300:- / kvm boendekostnad vid nyproduktion är; - i storstad 43% - i större ort som Karlstad 30% - i mindre ort som Arvika 17% På frågan om vilken boendeform man önskade blev svaren: Hyresrätt Bostadsrätt Ägande Boende i storstad 13% 42% 41% Inkomst mer 400tkr/år 5% 17% 79% Ålder 60-69 (seniorer) 13% 25% 60% Totalt, alla tillfrågade 11% 21% 67% Några exempel på nyproducerade bostäder i Karlstad. Bostadsrättsföreningen Tullen i inre hamn Produktionskostnad 25769:- / kvm Bostadsrätt, 3 rum och kök 75 kvm, insats 1400 tkr, månadsavgift 4400:- Om motsvarande skulle vara hyresrätt, hyra 11500:- / månad Bostadsrättsföreningen Pukslagaren, södra Råtorp Produktionskostnad 22000:- / kvm Bostadsrätt 3 rum och kök 75 kvm, Insats 1100 tkr, månadsavgift 4400:- Om motsvarande skulle vara hyresrätt, hyra 9800:- / månad Finns det en marknad för seniorboende i Arvika? - Nja, kanske, hyresrätter i centrala Arvika och eventuellt för bostadsrätter i absolut bästa läge t.ex. hamnområdet. - Skapa möjligheter att köpa till kringliggande tjänster vilka ej skall ingå i hyran. - Vi vill nog inte bara bo med äldre människor omkring oss, förmodligen är det viktigare att skapa förutsättningar i nyproducerade lägenheter för livslångt boende. - I de projekt som PEAB bygger finns ofta en gemensamhetslokal, uthyrningslägenhet och god tillgänglighet, däremot har vi inte satt någon åldersgräns. - Framtidens seniorboende i Arvika kanske är ett trevligt litet radhus med en egen täppa att sköta om. 9

4.4 Aktuella bostadsprojekt i Arvika november 2008 Planprojekt Övre Taserud, ca 35 villatomter, överklagad till Regeringen Kvarteret Katten ca 30 lägenheter, överklagad till Länsstyrelsen Kvarteret Styvern, ca 15 lägenheter, plan klar för antagande Ingestrandshöjden, under utredning, planprogram Västra Sund/Kinna, under utredning, fördjupad översiktsplan Koppsäng, under utredning, planprogram Kvarteret Hjorten, samrådsfas Kvvarteren Apotekaren/Veterinären, inför samråd Kvarteret Fogden, inför samråd Gunnarskog, Stommen, startfas, planuppdrag finns Kvarteret Turbinen, startfas, planuppdrag finns. Byggprojekt Dottevik Tornstigen, 7 villatomter, klart för försäljning våren 2009 Kv. Dungen, ca 15 lägenheter/radhus, ej beslutat byggande Kv. Nattviolen Prästängen, 12 hyreslägenheter under uppförande 4.5 Minnesanteckningar från paneldiskussion Efter de inledande anförandena och kaffepaus vidtog paneldiskussion. Lars- Ove Jansson ledde diskussionen och i panelen satt Daniel Nordholm, Bente Plöen, Jenny Bollner, Lars-Erik Jansson, Sören Palm, Ulf Richardsson, Maria Frykblom och Håkan Berntsson. Från denna diskussion noterades följande synpunkter: - Det är viktigt att förrådsutrymmena är stora. - Villkor för att bygga, att 60% av lägenheterna är tingade/sålda innan. - Begreppet seniorboende används även om man inte är åldersmässig senior, men har ändock de kvaliteterna. - Kanske är det så att seniorboende som begrepp byts ut mot trygghetsboende, oavsett hyresgästens ålder. - Idag är kötiden till en hyreslägenhet i Arvika väldigt skiftande beroende på vad man vill ha. - Hyresnivån i Arvika är relativt låg jämfört med andra jämförbara orter i länet och landet. - Nyproduktion är dyrt idag. - Arbete pågår avseende planförberedelse Västra Sund och Kinna. - Det är noterbart att de dyra bostadsrätterna vid 10

kanotklubben gick som smör i solsken, det trodde inte mäklarna innan. - Idag finns ca 25 bostadsrätter till försäljning i Arvika, så visst finns det lägenheter. - Att samla alla gamla på ett ställe, i en typ av boende, det vill inte så många. - När man bygger för äldre bör man tänka på att man kan förflytta sig enkelt även om man har rullator. - Innan vi bygger i hamnområdet skall vi ha en ordentlig diskussion med arvikaborna. - Att vi tog bort äldreboendet på Strand berodde på två saker, ekonomiska skäl och att efterfrågan då var lägre. - Att bygga på cirkusplatsen är idag inte aktuellt. - Att minska kostnaden på nyproducerade fastigheter är nödvändigt men svårt, kunde man exempelvis ändra momsskatten vore det förnämligt, ett annat sätt är att bygga mindre bostäder med öppna planlösningar. - Det finns fortfarande möjligheter att bygga i centrala Arvika. - Det verkar som om ingen politiker oavsett färg vill återinföra räntebidraget för nybyggnation. - Ett sk seniorboende bör absolut ligga centralt. - Att bygga runt Kyrkviken är definitivt intressant. - Strand i princip ett seniorboende idag. - Det gäller att hitta balans, inte bygga bort grönytor, men ta vara på de kvarter som finns. 5. Redovisning av synpunkter från allmänheten Här följer en sammanställning av alla de synpunkter som lämnades när Beredningen Tillväxt och kompetens var ute på Storgatan under mârtenslördan och frågade folk. Frågan som ställdes var: Hur vill Du bo i framtiden? I sammanställningen ingår också de synpunkter som medlemmarna i Medborgarpanelen skickat in Synpunkterna redovisas här utan redigering eller sortering, så som de har framförts. 5.1 Medborgarpanelens synpunkter om boende Deltagarna i Medborgarepanelen ombads skriftligen besvara frågan: Hur vill Du bo i framtiden? I detta stycke redovisas svaren. 11

- Där jag bor idag, på Borggatan i lägenhet, fritidshus i västra Hungvik. Trivs med detta och hoppas kunna leva så länge till. - I centralt belägen hyreslägenhet med 2-3 rum och kök. Om 15-20 år i centralt belägen servicelägenhet på 2 rum och pentry. - Vill bo kvar i mitt hem så länge hälsan så tillåter. Om inte hemmet blir möjligt att bo kvar i vill jag i första hand bo på ett seniorboende med möjlighet till hjälp och gärna kunna inta måltider i trevlig gemensam restaurant. - Jag bor i Brunsberg sedan 3 år tillbaka. Min vision är att jag skall bo här så länge som det fungerar. Fördelen med att bo här långt ute på landet är att järnvägen går rakt genom byn och till och med stannar på helt acceptabla tider. Det är ganska många personer från östra Brunskog som utnyttjar den möjligheten, att kunna tågpendla till Arvika eller Karlstad. Vill göra Er observanta på det, att vår lilla hållplats kan ligga i farozonen när tågen ska gå allt snabbare fram. Det är bra med miljötänkande och kollektivt åkande, men man får inte glömma bort lokalbefolkningen utefter banan. Jag vet att ni inte styr över detta, men som landsbygdsbo så ska man också kunna få stöd från sin egen kommun som värnar om en levande landsbygd. - Hyresrätt eller eget hus, basstandard hålla nere boendekostnaderna, miljövänlig uppvärmning och el. Arvikas tätort kan förtätas, men inte på bekostnad av grönområden, Hjorten, Slagfältet, Styckåsskogen, promenad- och parkområde längs Kyrkviken etc. Ta i stället fula parkeringsytor i anspråk. - Gärna i ett hus på landet där jag kan sitta vid mitt köksbord och titta ut över en sjö. När jag behöver någon form av äldreboende spelar läget inte så stor roll, men däremot en öppen spis. - Som äldre medborgare önskar jag av mitt boende att bo centralt. Betydelsen av fysisk rörlighet och psykisk aktivitet för ett gott liv betonas allt mer. Ett boende där man har aktiviteter och människor inom nära räckhåll, helst till fots är viktigt. Ett bekvämt och säkert boende, ett boende som ser till vissa säkerhetsaspekter i utformning av kök, badrum, trösklar, trappor, hissar osv. Gärna någon form av kollektivt boende med gemensamhetslokaler för vardaglig samvaro och fest. Rum att hyra till resande släktingar och vänner och gärna lättillgänglig hjälp om problem inträffar. - Helst vill jag bo som jag bor nu, på landet med en lanthandel och bensinmack nära. För barnens skull är det bra om skolan finns nära samt bra busslinjer. Tandläkaren får gärna komma tillbaka för min del. - Önskemål om att få bo kvar i den nuvarande bostaden, men när åldern tar ut sin rätt att det finns hemhjälp att få. Vid behov av mera service bör det finnas äldreboende i Arvikaområdet, ej långt från tätorten. - Jag vill bo i stort hus eller gård på landet, i glesbygd men inte isolerat. Jag äger gärna marken runt gården, så att jag förfogar över den. Inga plötsliga husbyggen eller kalhyggen. 12

- Jag vill bo i en framåtsträvande kommun, med en kommunledning som ser dom fantastiska möjligheter som finns, där man har förstånd att skapa attraktiva boenden när det finns mängder med obebyggda sjönära områden inte långt från stadens centrum. Jag vill ha nära till strövområden och service, inte i framtiden utan i nutiden. - Jag skulle vilja bo ute på landet förutsatt att det finns service som affär, postställe, skola, äldreomsorg, bredband, bensin etc. Landsbygden torde vara en av Arvika kommuns största resurser som konsekvent nedprioriteras och förslösas och tycks nu vara bortom all räddning för året-runtboende på de flesta håll. Skola och barnomsorg sägs vara nyckeln till levande landsbygd på längre avstånd från centralorten, i en glest befolkad stor kommun med enorma natur- och kulturvärden även utanför stadskärnan, bör satsa på det. Det finns redan byar som inga barn kommer ifrån och förankringen i bygden, som är en förutsättning för en levande landsbygd med kultur och jordbruk, är försvinnande. Det igenväxande landskapet är inte attraktivt som rekreationsort för medelålders stadsbor, de som än så länge håller ställningarna, men på sikt är en sådan trakt döende. Mitt realistiska alternativ för närvarande är Arvika stadskärna, mitt i stan med gång- och cykelavstånd till det mesta. Mer barnfamiljer, mer miljövänligt boende och mer bevarad kulturmiljö, inte storsatsning på centrum och hamn=kvaliteter för att stanna. - När man själv ej orkar bo i sitt hem p g a sjukdom eller demens är önskemålet att få bo på Smedberg. Om privat äldreboende funnits, så skulle jag ha ställt mig i kö för länge sedan. Ett värdigt åldrande är A och O, idag är det inte så. - Centralt vill jag bo, nära stadsparken och torget. Det ska gå att handla själv, även med rollator. Gärna ett boende med service, läkare, sjuksköterska, matservering, god mat, vin och sprit, när man inte orkar laga mat själv, fysisk träning, kulturevenemang, snickarverkstad, vävstuga etc. - På landsbygden, i ett öppet kulturlandskap där man värnar om landskapsbilden, jordbruket bedrivs ekologiskt. Bebyggelsen är samlad i byar eller spridd längs regionen mellan åkermarken, bergen, skogen och vattnet. Form, färg och proportion i trakten, tradition och material, ekologiska hänsyn vid nybyggnation, samt anpassning till omgivningen. OBS, även nya djärva formexperiment kan passa väl in. Eget gammalt enfamiljshus gård med mark, alternativt nybyggt, ekologiskt anpassat, formgivet efter egna behov. - En kväll vid sjön, solnedgång med ofattbara färgskiftningar och de vackra bergen, kan bakgrunden vara bättre. Så boendet får vara bestående. Ett förslag när man blir gammal, ett äldreboende i samma bygd, förr fanns det ålderdomshem i varje hemman. - Personligen vill jag inte flytta, bor helt perfekt, men jag skulle tro att det behövs enoch tvårumslägenheter som har lite billigare standard, så att ungdomar kan flytta hemifrån. Inte bara i Arvika centrum, men kanske även i Glava, Gunnarskog och Edane. Det behövs inte dyra golv, och kyl och frys, utan gör allt lite billigare. 13

5.2 Allmänhetens tankar och synpunkter framförda på Storgatan på mârtenslördan. - I ett hus på landet. - Ett bra äldreboende i hembygden alternativt Smedberg. - I en stuga i Gunnarskog. - Jag vill bo i Spanien i ett litet hus med stor pool. - Arvika på vintern, Gunnarskog på sommaren. - Hus på landet. - Seniorboende i Arvika Centrum, ett helt hus där det kan finnas aktiviteter och alternativa lägenheter. - Nuvarande brandstation borde flyttas till ett lämpligare ställe utanför stadskärnan, vips har man en attraktiv, centralt belägen tomt. - Jag vill bo i staden i hyreshus - Jag vill ha äldreboende på landsbygden. - Bygg nya hus i Jössefors. - Gärna i Vikene. - Eget hus vid sjön nånstans mellan Klässbol och Arvika. - Jag vill bo i en trerummare i Arvika, billigt. - I en hästgård på landet. - Jag vill flytta till hyreslägenhet i staden. - Vi bor på landet, behåller nog det boendet, eventuellt lägenhet inne i Arvika. - Det behövs fler ungdomslägenheter. - Hyresrätt, en utmärkt boendeform som behövs även i framtiden. - Jag vill bo kvar i Mellbyn. - Vi bor i villa i Furtan och ämnar inte flytta. 14

- Vi har hus i Bogen, där bor vi kvar. - I villa i Jössefors, där vill vi fortsätta och bo. - Vill bo i mitt eget boende och med stöd och service om det finns. Eventuellt behövs det mindre äldreboenden i kommundelarna. - Bor i hyreslägenhet, det vill jag fortsätta med. Hissar är nödvändigt när man blir äldre, stora balkonger och garage. - Jag vill bo kvar i Grytterud i Mangskog, bättre kan man inte bo. - Vill bo kvar i lägenheten i Arvika. - Vi bor kvar i Hillringsberg. - Nu bor vi i hus i Högerud, sedan kanske lägenhet i stan. - Jag bor i en liten hyresrätt på 40 kvadratmeter och det trivs jag med. - Vi bor kvar i vårt nyköpta hus i Högerud. - Jag skulle vilja bo i en liten torpstuga på landet. - Det är svårt att få tag på lägenhet, äldreboende centralt önskas, max 2 rum och kök. - Jag vill bo i ett hus på landet, gärna i Bortan bara 4 mil från stan. - I ett hus en bit utanför stan. - I villa utanför stan, max 2,5 mil. - I en mellanstor stad i lagom stor villa. - Bo kvar i Mötterud. - Jag vill bo på landet, med Internet och bergvärme. - Jag vill bo i stan, i lugnt område, fungerande värme, bredband, funktionsanpassad, hiss, rejält kök. - Nära till affär, lätt att gå ut, inga trappor. - Bo tillsammans så länge det går, även när man blir äldre, valfrihet med bra service etc. - I enfamiljshus på landet, stor trädgård, smart planlösning, luftigt, miljövänligt med bra vägar och kommunikationer 15

- På landet någon mil från stan, i 1800-talshus, ett renoveringsobjekt, miljövänligt, med två öppna spisar, inom pendelavstånd. - På landet men nära stan, öppen planlösning, miljövänligt, bergvärme. - I hus med nära till barnomsorg och skola etc., med billig och miljösmart uppvärmning. - I villa nära staden med miljövänlig uppvärmning och internet. - På landet, 30 minuter till jobbet, med barnomsorg, bra vägar, internet, bra uppvärmning, miljövänligt. - I ett hus på landet. - Utanför stan, en mil med skog. - Vill bo kvar i lägenhet. - Skulle vilja bo i lyxig lägenhet i hamnen. - Jag bor nu i Göteborg, skulle gärna vilja flytta till hus utanför Arvika vid någon sjö. - Jag vill bo i en fyra centralt. - Bor gärna kvar på Agneteberg. - Bor på gård i Skjutsbol, trivs med det. - Som nu, i Rud. - Fortsätta att bo i Hungvik. - Som äldre vill jag bo i äldreboende med personal dygnet runt, exempelvis på Strand. - När jag är klar med min utbildning på Ingesund flyttar jag nog tillbaka till Sundsvall. - Och jag vill bo på Värmlandsnäs. - Bo kvar i en gammal trivsam stuga. - Bo kvar i hus i Furtan. - Vi vill bo i hus i Arvika, gärna Ingestrandshöjden - I Rud. - Vill bo kvar i Graninge. 16

- Jag vill bo strandnära med kollektivtrafik. - I en lägenhet i centrala Jössefors. - Bo kvar i Mellbyn så länge det går. - Bor kvar i Speked, men flyttar sen till Gran Canaria. - I Taserud. - Bo kvar i lägenhet i Charlottenberg. - Vill bo i villa lite utanför stan. - Kvar i Skärmnäs. - Vill bo kvar i Myrom. - I ett hus på landet. 6. Redovisning av fokusgrupper För att ytterligare fördjupa dialogen med medborgarna och för att tränga djupare in i hur man resonerar om sitt boende, har Beredningen genomfört fem så kallade fokusgrupper. En fokusgrupp är en speciell teknik som leder till att man får fram det som gruppen vid det tillfället anser vara mest väsentligt utifrån den fokusfråga som ställts. Ledamöterna i Beredningen har utbildats i hur man genomför fokusgrupper och under hösten har sådana intervjuer genomförts. Tre fokusgrupper genomfördes bland pensionärsgrupper och två bland gymnasieungdomar. Fokusgrupperna genomfördes av Beredningens ledamöter. Här redovisas vilka fokusgrupper som genomförts, i vilka grupper och vad resultatet blev av gruppernas prioritering, av vad som de kom fram till är viktigast för deras boende. Den gemensamma fokusfrågan var: Vad är viktigt för Ditt boende? Fokusgrupp 1 Taserudsgymnasiet 5 pojkar ur Elprogrammet åk 3 och 6 flickor ur Omvårdnadsprogrammet åk 3 på Taserudsgymnasiet deltog. Fokusgruppen genomfördes av Göran Pettersson Resultat: 1. Pris 2. Trivsel och Läge 17

3. Trygghet 4. Kommunikationer 5. Boendeform 6. Planlösning Fokus grupp 2 8 flickor och två pojkar ur åk 3 på Estetiska programmet på Solbergagymnasiet deltog. Fokusgruppen genomfördes på Korpralen av Carina Bönström och Lars-Ove Jansson. Resultat 1 Trygghet 2 Kostnad 3 Läge 4 Funktion 5 Kommunikation 6 Omland 7 Köer Fokusgrupp 3 6 manliga och 4 kvinnliga pensionärer inom Pensionärernas Riksorganisation deltog. Fokusgruppen genomfördes på Korpralen av Carina Bönström. Resultat: 1. Kostnad 2. Trygghet 3. Service 4. Trivsel 5. Läge Fokusgrupp 4 7 kvinnliga och 2 manliga pensionärer inom Sveriges Pensionärsförening deltog. Fokusgruppen genomfördes av Peter Joensuu och Lars-Ove Jansson på Korpralen Resultat: 1 Trygghet 2 Service 3 Läge 4 Utrustning 5 Gemensamma utrymmen 6 Kommunikationer 18

Fokusgrupp 5 7 manliga och 2 kvinnliga pensionärer inom Sveriges Pensionärers Riksförbund deltog. Fokusgruppen genomfördes på Korpralen av Göran Pettersson Resultat: 1 Service 2 Läge 3 Kostnad 4 Kommunikationer Sammanfattningsvis kan man konstatera att vissa tankar är gemensamma för de olika grupperna. Exempelvis är trygghet, även om man lägger in olika innebörd i det begreppet, någonting som prioriteras högt hos alla grupperna. Naturligtvis är kostnadsaspekten betydelsefull, även om en grupp inte har det med i sitt resultat, så var det ändå någonting som gruppen talade mycket om under fokusintervjun. Även bostadens läge får genomgående hög prioritering, även om då önskemål om läge varierar. För en del är det viktigt att bostaden ligger centralt i tätorten, för andra är det viktigare med närhet till sjö och skog. För de äldre så är det också viktigt att man har tillgång till god service. 19

6. Bilagor 1. Uppdraget 2. Inbjudan till seminarium 3. Bildspel som visades vid seminariet 20